Haitierna är mycket religiösa. Katolicismen är utbredd men i botten ligger den urgamla woodoo-religionen. Efter jordbävningen har kyrkan flyttat ut på gatan. Bland ruinerna sitter människor i gudstjänst, de har gjort sig så fina de kan.
Vi jobbar nu, försöker koncentrera oss på att få i hop det material och de bilder vi vill ha. Tänker på galan i maj som ska samla in pengar till de enorma behov som finns här och som kommer att finnas en lång tid framöver. Bergen runt Port-au-Prince är mycket vackra, men sedan länge skövlade på träd. Här talar man inte om att krisen ligger bakom, utan framför oss. Snart kommer monsunen och spolar ner bergsleran i staden. Har man inte koll på vatten och avlopp då, stundar en ny katastrof av epidemier. UNICEF´s primära mål här är att sanitet. Därefter vill man få ordning på skolorna. Allt ligger i ruiner, men folket gör så gott de kan. De samlar, sorterar, hamrar, bygger upp. Jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Hela staden är en kokande gryta.
/ Mikael
Läs även del 1 , del 2, del 4 och del 5
Tags: ambassadörer, Haiti, Mikael Persbrandt
Tweet
[...] Läs även del2 och del3 [...]
[...] Läs även del1. och del 3. [...]
Hoppas att hoppet vinner inom dig! *kram*