Default hero image

Det handlar om de barn

som halkar efter mest

Skribent |

Publicerad |

2012 05 31

Uppdaterad |

2012 05 31

Det handlar om de barn som halkar efter mest

UNICEF undersöker i en serie rapporter barnfattigdom och socialt utanförskap i ett antal rika länder i Europa. Hur väl skyddar Sverige barn från barnfattigdom och socialt utanförskap? Hur väl tillgodoser Sverige barns rättigheter när det kommer till utbildning, hälsa och levnadsstandard?

I den senaste rapporten  Report Card 10, Measuring Child Poverty har vi undersökt barnfattigdom och socialt utanförskap i 35 rika länder, något som också fått stor uppmärksamhet i media, bl a i SR Ekot , SR Studio ett , DN , SVT Rapport och TV4 nyheterna . Sverige framställs i rapporten på många sätt som ett föregångsland. Jämfört med andra länder har vi en till antalet sett låg andel barn som lever i relativ fattigdom i Sverige: 7,3 % av barnen lever under fattigdomsgränsen, som här definieras som lägre än 50 procent av medianinkomsten. Men rapporten betonar vikten av att inte enbart mäta barnfattigdom i antal, utan att även se till varaktighet, djup och omfattning. Ju tidigare ett barn hamnar i fattigdom och ju längre den varar, desto större konsekvenser får det för det enskilda barnet. Barnet riskerar att hamna i en negativ och svårbruten utvecklingskedja som leder till socialt utanförskap. Barn som lever i fattigdom och socialt utanförskap löper risk att drabbas av konsekvenser som bl.a. ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, samhällsvård, arbetslöshet och diskriminering. Det är därför oroväckande att Sverige hamnar så långt ner som på plats 22 av de 35 undersökta länderna, när det kommer till att mäta djupet av det relativa fattigdomsgapet, d.v.s. hur djupt barn tillåts falla under den relativa fattigdomsgränsen. Barn i Sverige faller i genomsnitt 21 procent under den relativa fattigdomsgränsen.

I en tidigare rapport Report Card 9: the children left behind har vi undersökt läget för de allra fattigaste barnen i 24 rika länder när det gäller utbildning hälsa och levnadsstandard. Hur stora gap tillåts uppstå i ett land mellan den fattigaste tiondelen barn och de barn som ligger på en genomsnittlig nivå? Rapporten visar att det här finns ett stort glapp mellan den allra fattigaste tiondelen barn och de barn som ligger på en genomsnittlig nivå. Sverige hör inte till toppskiktet när det gäller att jämna ut skillnader i barns välfärd. Enligt rapporten hamnar Sverige på en nionde plats när det gäller barns levnadsstandard, utbildning innebär en sjunde plats och hälsa ger den sämsta noteringen, en fjortonde plats bland de 24 länderna.

Mycket har skrivits och sagts om huruvida det ens är relevant att jämföra Sverige med andra länder och om fattigdom kan sägas existera i Sverige överhuvudtaget, t ex ledarredaktionerna på DN , Newsmill , Aftonbladet och GP. Att jämföra Sverige med andra rika länder är relevant ur den aspekten att det säger något om den politiska viljan att prioritera barns rättigheter i respektive land. Två länder med likartade ekonomiska förutsättningar kan göra olika bra ifrån sig när det kommer till att ta tillvara barns rättigheter och fånga upp de barn som halkar efter. Hur väl barns rättigheter tillgodoses inom varje land, är alltså i slutändan endast en fråga om politiska prioriteringar. Sett ur barnens perspektiv och i enlighet med barnkonventionen, så har barn alltid rätt att ses utifrån den kontext och det samhälle de lever i. Vad har barn normalt sett tillgång till i ett nutida samhälle, i det samhälle de lever i? Barn som inte har tillgång till de fördelar och tjänster, såsom exempelvis bibliotek, kultur och fritidsaktiviteter, som övriga jämnåriga kamrater har löper stor risk att hamna utanför i samhället. Det är varje barns rättighet att få bli erkänd utifrån ett synsätt som speglar just den verklighet och det sammanhang barnet lever i.

Sammantaget får man säga att Sverige är ett bra land att leva i för de allra flesta barn. Men det är oroväckande att den grupp barn som halkar efter mest i samhället tillåts halka efter ordentligt – vare sig det gäller fattigdom och socialt utanförskap, kvalitativ utbildning eller god hälsa. Hur långt efter ska dessa barn få hamna innan de blir sedda i det utanförskap de lever i?

/Christina Heilborn, barnrättsjurist och chef opinion & påverkan,  UNICEF Sverige

Kopiera länk

Relaterade artiklar

sid_2020_hero_0.jpg
Sverige

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.

IMG_7009.jpg
Sverige

2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.

1509-förslag-generisk-bild-från-kampanj-2013_7.jpg
Sverige

Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.