Vi kämpar för alla barn världen över. I regeringskorridorer, slumområden, flyktingläger och avlägsna byar gör vi vårt yttersta för att varenda unge ska få sina rättigheter tillgodosedda.
Efter den stora jordbävningen arbetar vi långsiktigt för att bygga upp samhället. För att förbättra utbildningen i landet och skapa ett skolsystem som är gratis och tillgängligt för alla barn, arbetar vi med olika myndigheter och organisationer. Och det ger resultat. Haitis regering har tagit ett stort steg framåt när det gäller att avskaffa skolavgifterna för alla barn i landet. När höstterminen startade i oktober fick 772 000 barn gratis skolundervisning. Vi utbildade 15 000 nya lärare och gav eleverna skolmaterial och ryggsäckar. Allihop får nu kunskap för livet.
Trafficking stoppas vid gränsen
Efter jordbävningen 2010 lever många barn i Haiti fortfarande i riskzonen för övergrepp och exploatering. För att förhindra att människohandlare tar med sig barn över gränsen till Dominikanska republiken stödjer vi en särskild grupp inom Haitis polisstyrka, Brigade de Protection des Mineurs. Gruppens uppgift är att regelbundet patrullera gränsen som är mycket svårbevakad. De barn som hittas tas om hand i något av våra trygga barncenter i väntan på att vi hittar deras familjer. Över 7 000 ensamma barn har hittills registrerats i Haiti och 2 000 har återförenats med sina familjer. Vi ger inte upp förrän alla ensamma barn har fått hjälp.
I dag den 12 januari har det gått två år sedan Haiti drabbades av den förödande jordbävningen där över 200 000 människor dog och ännu fler skadades och blev hemlösa. Med anledning av årsdagen inviger Fotografiska museet i Stockholm idag utställningen Haiti i bilder – två år efter katastrofen. Sjukdomar, hemlöshet och övergivna, föräldralösa barn skildras i utställningen med bilder av den världsberömde amerikanske bildjournalisten Ron Haviv. Haviv, som vid ett flertal tillfällen besökt Haiti, reste i december 2011 på uppdrag av Fotografiska till Haiti för att skildra dagens Haiti. På plats mötte han vår personal och några av de barn som fått hjälp via UNICEF.
I samband med invigningen idag kl 14 arrangeras ett seminarium på Fotografiska museet. Medverkar gör bland annat Ann Linnarsson som sedan hösten 2010 arbetar som barnskyddsexpert för UNICEF på Haiti, Anders Pettersson, internationell koordinator på vårt kansli i Sverige och fotografen Ron Haviv. Anders Pettersson besökte även TV4 imorse för att prata om situationen på Haiti.
Haitiutställningen pågår fram till den 12 februari och fram till dess skänker museet 10 kronor per försåld biljett till UNICEFs arbete i katastrofer genom att köpa produkter i vår gåvoshop.
Vår generalsekreterare Véronique Lönnerblad befinner sig just nu i Afrikas horn, på väg in i Somalia. Här kan du läsa hennes första blogginlägg.
Del 1
Landade igår i Nairobi. Efter alla skräckreportage om läget i Kenya känns det konstigt att se att staden är sig lik: en stor affärsstad, fylld av bilar, män i kostymer…livet här fortsätter som vanligt. Tillsammans med mina kollegor ägnade vi hela dagen åt så kallade briefings (lägesrapporter), bland annat om säkerhet med fokus på lägren och Somalia. Efter det förstår jag ännu bättre hur svårt det är att arbeta där.
I Somalia har vi 160 anställda i landet (både nationell och internationell personal). Vi är en av få organisationer som finns inne i landet och kommer in med hjälp. Säkerhetsläget ändras dock hela tiden och våra leveranser måste därför ta olika vägar varje dag. Under de två senaste månaderna har vi kommit in i landet med cirka 60 lastbilar, sex fartyg och cirka 60 flygplan, totalt cirka 4000 ton mat. Numera landar tre flygplan om dagen från oss med olika förnödenheter, framförallt näringstillskott.
Foto: UNICEF/Antony Njuguna Kenya, 2011
Idag ska jag åka till Somalia för att få ta del av situationen för de tusentals människor som vandrar till fots till Kenya. Jag ska också till flyktinglägret i Dadaab som i antal motsvarar Kenyas tredje största stad med 500 000 flyktingar. Det kommer 8 500 nyanlända varje dag. 65% är barn och resten framförallt kvinnor. När de anländer är de i mycket dåligt skick. Alltför många barn går inte att rädda.
Ansvaret för lägret ligger på UNHCR, FN:s flyktingkommissariat, som i går fick 62 miljoner USD för att utveckla och förbättra situationen i lägret i Dadaab. En ofantligt stor summa pengar som kommer att kunna hjälpa hundratusentals som inte har ett eget hem.
UNICEF arbetar med katastrofens första fas men jobbar samtidigt långsiktigt med vad som händer när katastrofens mest aukta fas är över. Vad kan man göra för att något liknande inte ska hända igen? Hur kan man till exempel ta till vara på allt vatten som kommer med regnet under kanske två till tre månaders tid osv?
Pengarna behövs nu och de kommer att behövas under lång tid framöver. De gör skillnad. I de delar där organisationer som UNICEF har verkat kan man se att situationen blivit bättre. Det gäller bland annat tillgången till vatten.
/Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Aircraft :B747 Flight no: MP 8111 ETD Amsterdam 12.30 hrs local time / Monday July 25th ETA Nairobi 21.45 hrs local time / Monday July 25th
Ett plan fyllt med förnödenheter landade på måndagskvällen i Kenyas huvudstad Nairobi (ovan och under ser ni bilder på när planet lastas). Med ombord fanns sjukvårdsprodukter, däribland mediciner, sprutor, hälsokit, barnmorskekit, vätskeersättning samt hygienartiklar.
Stort tack till alla er som stött vår insamling till Afrikas horn och som gör det möjligt för UNICEF att fortsätta att skicka förnödenheter.
Ytterligare fyra plan med förnödenheter kommer att skickas i denna och nästa vecka:
1) ETA Nairobi 27 July
2) ETA Nairobi 29 July
3) ETA Nairobi 1 August
4) ETA Nairobi 3 August
Vill du också hjälpa de svältdrabbade barnen i Östafrika kan du göra det genom att SMS:a LIV till 72 900 och ge 50 kr. Det räcker till 13 påsar nötkräm mot undernäring eller 29 påsar vätskeersättning. Tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.
Kerstin Karlström är utbildningsspecialist och arbetar för UNICEF Kenya. För tillfället befinner hon sig i världens största flyktingläger, i Dadaab i östra Kenya. Hennes uppgift är bland annat att se till att barn som kommer som flyktingar från Somalia får gå i skolan under tiden de bor i lägren.
Igår, 19 juli, publicerade tidningen Expressen Kerstins dramatiska berättelse om hur en vanlig dag i Dadaab kan se ut. Här är ett utdrag från hennes ‘dagbok’:
09.00–11.30: Möte med byäldsten. Vi försöker alltid se till att besluten vi fattar är förankrade med de äldre i byn. Alla projekt baseras på vad samhällena själva vill ha. I just den här byn önskas det undervisning närmre hemmen, för flickornas skull. Vi måste hitta resurser för att bygga klassrum, betala för lärarutbildning och lärare samt köpa läromedel.
12.30–14.30: Vi träffar några elever som går i sjuan. En flicka berättar att hon delar mattebok med nio andra tjejer. Förutom fler läroböcker önskar de sig också lampor som de kan ladda med solljus på dagen, så att de ser att läsa på kvällarna.
14.30–16.30: Jag åker till en mottagning för nyanlända med en näringsexpert. En del barn är så undernärda att de knappt kan fokusera. En ettårig pojke ser inte ut att vara mer än sex månader. Han sitter med sin pappa. Mamman är död. Pojkens kropp är jätteliten, med stort huvud och ihåliga ögon. Vi vill ta dem till närmaste sjukhus, men pappan förklarar att sonen nyss kommit ut från sjukhuset, där han fått dropp. Nu ska han äta en vällingliknande gröt.
Jag ser en liten flicka i 10-årsåldern. Hon sitter utanför mottagningsenheten med sina två år yngre bröder och en bebis. Mamman är där för att hämta deras tvåveckorsranson och när de ska gå hem får flickan bära bebisen på ryggen samtidigt som hon håller sina två bröder i var sin hand. Trots att jag och kollegorna är ganska härdade åker vi därifrån tårögda.
16.30: Nyanlända får slå läger i utkanterna, på grund av platsbrist. När vi åker förbi ett sådant läger ser vi barn som bara bott där i två veckor springer omkring och leker. Man ser lättnaden hos dem, att de äntligen kommit fram och fått hjälp.
17.00: Eskorten kör oss tillbaka till campen. Enligt säkerhetsregler måste vi vara inne vid 18. Vi stoppas på vägen av en person som vill att vi ska hjälpa en mässlingssjuk 20-åring till sjukhus. Vi kontaktar de som sköter vaccineringen i just det området för att få det bekräftat att alla nyanlända barn är vaccinerade.
22.00: Läggdags. Det blåser starkt och jag vaknar minst tre gånger varje natt av att det känns som att tältduken ska flyga i väg. Innan jag somnar tänker jag på min treåring. Jag är så glad att hon har fått möjligheten att vara barn.
En livsfarlig kombination av torka, pågående konflikter och eskalerande matpriser har lett till svår undernäring i Östafrika. Miljontals barn och kvinnor riskerar att dö. Värst är situationen i Somalia. UNICEF uppmanar regeringar och givare att snabbt ge humanitärt stöd.
I videon uppmanar UNICEFs ambassadör Ewan McGregor engelsmännen att SMS:a och på så sätt ge hjälpa till. I Sverige kan du ge 50 kronor till UNICEFs katastrofarbete i Östafrika genom att SMS:a Liv till 72900. Du kan också ge en större gåva här. Din gåva behövs nu.
Allt eftersom dödssiffran i Syrien ökar, kräver UNICEF omedelbara insatser från alla parter för att skydda civilbefolkningen, framförallt kvinnor och barn, som är de mest sårbara.
Sedan mitten av mars har rapporterna om barn som skadats, fängslats, fördrivits och dödats ökat. UNICEF kan inte bekräfta de rapporterade fallen och är därför särskilt bekymrade över av den senaste tidens bilder på barn som godtyckligt frihetsberövats och utsatts för tortyr eller misshandel. Något som i vissa fall lett till döden.
UNICEF uppmanar regeringen att utreda dessa rapporter ordentligt och att se till att förövarna identifieras och ställs inför rätta.
UNICEF betonar att det är staten som ansvar för de drabbade och är därför skyldig att säkerställa att sjukvård och katastrofhjälp finns tillgängligt.
Enligt uppgifter ska 30 barn ha dött genom användandet av skarp ammunition mot demonstranter. UNICEF har dock inte kunnat verifiera antalet offer eller dödsorsakerna.
UNICEF fördömer starkt alla former av våld mot barn oavsett var i världen det sker. Eftersom Syrien ställt sig bakom barnkonventionen, har man en skyldighet att säkerställa barns rätt till överlevnad, yttrandefrihet, rätten att delta i fredliga sammankomster samt att skyddas mot våld, utnyttjande och övergrepp. Dessa rättigheter måste upprätthållas vid alla tillfällen.
UNICEFs lager i Pakistan är tömda och nu har vi öppnat en luftbro från vårt centrallager i Köpenhamn. Igår skickades de första hjälpsändningarna. På filmen ser du när vi lastar ur planet som landade i Karachi mitt i natten med flera ton förnödenheter, som till exempel vätskeersättning, vattenreningstabletter, första hjälpen-utrustning och näringstillskott. UNICEF-personalen på plats ser till att alltihop så snart som möjligt når ut till de drabbade barnen.
Vi är på plats, men behöver fortsatt din hjälp för att rädda fler barns liv.
Ge en gåva nu!
Den 29 oktober 2008 drabbades sydvästra Pakistan av en jordbävning. Många dog och skadades. 108 000 människor tvingades fly från sina hem.
31 oktober 2008, efter jorbävningen i Balochistan provinsen, Pakistan.
Kvinnan och barnet på bilden bodde i byn Waham, som tillhör ett av de värst drabbade områdena. På nätterna sjönk temperaturen ofta till minusgrader och många hade ingenstans att ta vägen för att skydda sig från kylan. UNICEF sände nödhjälp, bland annat varma kläder och rent vatten.
Värsta översvämningarna på 80 år
Nu har ännu en fruktansvärd naturkatastrof drabbat landet. I nordvästra Pakistan har kraftiga monsunregn pågått sedan mitten av juli och hittills orsakat 1400 dödsfall. Provinsen Khyber Pukhtoonkhawa är värst drabbat. Över en miljon barn är i behov av katastrofhjälp. De behöver bland annat rent vatten och mat. Läs mer här.
