Default hero image

Svenska pojkar tar inte

klart avstånd från aga

Närmare 40 procent av de svenska barnen anser att de vet ganska lite eller nästan ingenting om barns rättigheter. Närmare en femtedel av pojkarna tycker att barn kan bestraffas fysiskt. Endast 68 procent av de svenska pojkarna tar klart avstånd mot våld mot barn. Det framkommer i en nordisk studie om barnets rättigheter, bland barn mellan 12 och 16 år, som idag presenteras av UNICEF.

Skribent |

Publicerad |

2010 04 20

Uppdaterad |

2010 04 20

Svenska pojkar tar inte klart avstånd från aga

I undersökningen framkommer att de finska eleverna tycker sig ha bäst kunskaper om barns rättigheter. 69 procent anser sig ha goda eller relativt goda kunskaper. Sämst är Danmark där endast 39 procent av barnen menar att de har goda kunskaper om barns rättigheter. Motsvarande siffra för Sverige är 58 procent.
Men goda kunskaper innebär inte automatiskt att kunskapen gått på djupet och påverkat attityder och värderingar. Närmare 16 procent av de tillfrågade barnen i Norden anser till exempel att fysisk bestraffning av barn är acceptabel i viss mån. I Finland anser 31 procent av de tillfrågade att fysisk bestraffning kan godtas medan endast 10 procent av barnen i Norge står för samma åsikt.

Pojkarna tycker i större utsträckning än flickorna att barn kan bestraffas fysiskt. Av de svenska flickorna var det 15 procent som inte tog klart ställning mot att använda fysisk bestraffning av barn. Bland pojkarna var motsvarande siffra 32 procent.

- Det är mycket skrämmande att det finns en så stor acceptans för fysisk bestraffning drygt 30 år efter det att Sverige införde ett förbud mot barnaga, säger UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad.

När det gäller diskussioner kring mänskliga rättigheter och rätten till liv kan man utifrån rapportens resultat konstatera att rätten till liv inte uppfattas som absolut av alla. Nästan 20 procent av de svenska barnen håller med om påståendet att alla, utom de personer som begått allvarliga brott, har rätt till liv.

Svenska skolan sämst på inflytande

Skolmiljön är det område där alla nordiska barn helst vill vara med och påverka. Det kan till exempel handla om att ha synpunkter på undervisningen och ha åsikter om utformning av gemensamma regler på skolan. I jämförelse med sina nordiska kompisar upplever de svenska eleverna att de har sämst möjlighet att vara med och bestämma i frågor som har med skolan att göra. Allra mest besvikna på sina möjligheter att påverka i skolan är flickorna som också är de som tycker att möjligheten att påverka just där är allra viktigast.

Tilltron till elevråd och ungdomsråd är lägst i Sverige jämfört med andra länder. Endast 14,3 procent av de tillfrågade ansåg att dessa organ företräder alla elever.

- Att barn och ungdomar får lära sig mer om barns rättigheter i skolan är en nödvändighet. Undervisning om barnkonventionen måste bli obligatorisk i grundskolans alla stadier och barnrättsfrågor måste bli en naturlig del av skolans värdegrundsarbete, säger Véronique Lönnerblad.

När det gäller mobbning är det många av de tillfrågade som intar en passiv hållning. Nästan en femtedel av eleverna vet överhuvudtaget inte vad de skulle göra om de såg att någon blev mobbad.

Bloggar och sociala medier viktigaste kanalen för påverkan

Bloggar och sociala medier anses vara den viktigaste kanalen för påverkan bland alla nordiska barn. Det är också de kanaler som barnen och ungdomarna anser fungerat bäst när det gäller att vara med och bestämma. Elevråd, kampanjer och insändare fungerar sämre. Sämst skattas lokala och regionala ungdomsråd.

Den nordiska undersökningen genomfördes med anledning av att barnkonventionen firade 20-årsjubileum i november 2009. Totalt intervjuades 5775 barn mellan 12 och 16 år i Norge, Danmark, Finland, Island och Sverige.
I Sverige intervjuades 1697 elever på 44 skolor runt om i landet. Intervjuerna genomfördes mellan augusti 2009 och februari 2010.

Syftet med undersökningen är att bidra till en ökad kunskap om barnkonventionen och att få vuxna att i större utsträckning ta hänsyn till barns åsikter.

Ladda ner den nordiska studien på svenska eller på engelska.

Kopiera länk

Relaterade artiklar

IMG_7009.jpg
Våld i hemmet

Igår kom äntligen propositionen om barnfridsbrottet, en ny straffbestämmelse som innebär att det blir olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Det nya lagförslaget är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter och göra fler former av våld mot barn straffbara.

nin-rung-2-scaled.jpeg
Sverige

Coronapandemin innebär en kris av sällan skådat slag. En kris som slår extra hårt mot barn i utsatta situationer. Idag gästbloggar Nina Rung, kriminolog och grundare av ideella föreningen Huskurage, om hur vi ska garantera barns skydd framför föräldrarnas rätt.

un0220698.jpg
Våld i hemmet

Ett viktigt steg framåt tas nu för att göra fler former av våld mot barn straffbart. En statlig utredning som presenterats föreslår att en ny straffbestämmelse, barnfridsbrottet, ska införas som gör det olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Idag skickar vi in vårt remissvar på förslaget. Vi är över lag mycket positiva men belyser också en del rättsliga dilemman där barnets rättigheter får ge vika för rättsliga grundprinciper.