Gå till innehållet
Laddar…

En graviditet kan innebära döden. En infektion likaså – Cecilia Engdahl i Nepal

Cecilia träffar kvinnor i Sundarpur

Endast 4 km från Indiska gränsen är det 30 grader varmt, vägarna är översvämmade, framkomligheten minimal och byarna isolerade. En graviditet kan innebära döden – en infektion likaså. Av 100 000 födslar har mödradödligheten minskat från 539 till 281 fall, men fortfarande dör en kvinna var fjärde timme i barnsäng. Det är direkta konsekvenser av bristfällig framkomlighet och tillgång till vård – särskilt i glesbebodda områden.

Vi lämnar sjukhuset och tar oss vidare genom bergig terräng. Branta väggar på ena sidan och lika branta stup på den andra. Cyklister vinglar fram på rostiga fordon, fullastade med ved och mat. Det är långt mellan byarna. Vi åker genom en vardag som för de allra flesta innebär hårt slit. Vägarna är svårframkomliga, bussar kör fast i leran. Gång på gång får vi leta alternativa vägar och köra genom översvämmade områden. Det är en skrämmande tanke att man som havande ska färdas på dessa vägar för att ta sig till sjukhus. Det kan i vissa fall ta flera dagar.

Det är inte lätt att ta sig fram på de leriga vägarna

Vi landar till slut i Sundarpur som blir mitt viste de nästkommande dagarna. Sundarpur har blivit ett föredöme för andra byar i och med en stark kvinnoförening som vuxit fram genom starkt engagemang. Kvinnorna träffas i en föreningslokal mitt i byn som sponsrats av lokala snickare och huset sjuder av liv. Här samlas de för att byta erfarenheter, informera och utbilda. Mammors behov av att prata med andra mammor är ett frö som grott till en verksamhet. Med inlevelse och gester berättar de om förlossningar och havandeskap, ett öppnande som är unikt och har resulterat i en förlösning av traumatiska upplevelser som de tidigare burit i ensamhet. Nu är ordet fritt och behovet av att dela, prata, skratta och gråta tillsammans är outtömligt. Jag dras med i diskussionen om det största vi har gemensamt – barnafödande. Att ge liv åt ett annat liv. Att dela med sig av sin historia är att dela med sig av sig själv. Kvinnorna delar med sig och flätas samman till en enhet – en kraftfull enhet som står för en revolutionerande förändring till det bättre.

Janaki Das Thakur tillhör den äldre generationen i WHF Womens Healt Federation. Hon har fött fem barn varav endast tre är i livet. Två barn dog till följd av lunginflammation och av uttorkning innan de hunnit bli ett år gamla. Hon fick sitt första barn då hon var 15 och berättar att hon efter fyra dagars värkar var skinnflådd på både händer och knän efter att ha stått på alla fyra instängd i ett rum. Hon hade ingen som hjälpte henne och även om det funnits sjukvård så hade hon troligtvis inte vetat om det eftersom traditionen att föda hemma var så stark och så självklar. Hon är inte ensam. Ett flertal kvinnor berättar liknande historier och förkrossande många har förlorat ett eller flera barn i, för oss ”enkla” sjukdomar.

Kvinnor hjälper kvinnor, i Sundapur har en stark kvinnoförening vuxit fram

Ytterst få kvinnor ser barnafödande som något positivt, utan snarare något som hör till och som måste genomlidas. Det är först nu som dessa kvinnor ser möjligheten att förändra villkoren och minimera riskerna. Genom samverkan och gemenskap höjer de ribban, stöttar varandra och ställer krav. En ung kvinna har flyttat från sina svärföräldrar som behandlade henne illa, en ung man följer med sin fru till förlossningssalen, skolorna fylls av färg och lek, kunskap sprids och hälsan förbättras. En röd flagga på balkongen indikerar en gravid kvinna i hushållet vilket leder till en strid ström av påminnelser om mödravårdskontroller, järntabletter och arbetsavlastning.

Tillsammans är de starka och kvinnornas förening har lett till en rad åtgärder – I Sundarpur är det kvinnorna som står för utveckling och sprider budskap om hygien, mödravård, barnavård och familjeplanering, de bildar nätverk med närbesläktade föreningar som exempelvis hanterar kvinnovåld. Tack vare UNICEFs arbete så har byn Sundrapur i östra Nepals lågland blivit ett föredöme för resten av landet.

/ Cecilia Engdahl