Gå till innehållet
Laddar…

Öppet brev till Fredrik Reinfeldt

Nu är det bara Moderaterna och Sverigedemokraterna som öppet motsätter sig att göra barnkonventionen till svensk lag. Det är dags för statsministern att tänka om, skriver UNICEF och fyra andra barnrättsorganisationer i ett öppet brev till Fredrik Reinfeldt i Expressen idag. Läs brevet här.

Bäste Fredrik Reinfeldt,

Det är nu endast Moderaterna och Sverigedemokraterna som aktivt motsätter sig att göra FN:s konvention om barnets rättigheter till svensk lag. Övriga riksdagspartier har tagit ställning för en så kallad inkorporering, medan Centerpartiet ännu vacklar.

Vari ligger faran att göra barnkonventionen till svensk lag? Kan det vara så att det finns en rädsla för att effekten kan bli generösare bedömningar i migrationsärenden där barn kommer i kläm? Eller handlar det om en oro för ökade kostnader i och med att samtliga barns rättigheter måste tillgodoses?

Sverige har fått upprepad kritik av FN:s barnrättskommitté, vars uppgift är att granska hur länderna lever upp till barnkonventionen. FN-kommittén rekommenderar Sverige att stärka barnkonventionens ställning genom att göra den till lag.

I Sverige avfärdar myndigheter och politiker idag barnkonventionen eftersom den inte är lag, istället för att använda den som ett stöd och underlag i beslutsfattandet. Vi hör alltför ofta politiker och myndighetschefer uttala sig om att barnkonventionen inte är svensk lag och att svenska myndigheter och domstolar endast tillämpar svensk lagstiftning. Detta underminerar konventionens betydelse eftersom den avfärdas i själva beslutsfattandet.

En invändning som ofta hörs mot att göra barnkonventionen till lag handlar om att den inte är skriven som en lag, det vill säga att den inte är tillräckligt detaljerad och därmed svår att tillämpa. De flesta bestämmelserna i konventionen är dock konkreta och tydliga. Vår uppfattning är dessutom att rättstillämpande myndigheter redan i dag är vana att hantera lagstiftning som inte är så detaljerad, till exempel socialtjänstlagen.

En annan invändning handlar om att det skulle vara främmande för vårt rättssystem att göra en internationell konvention till svensk lag. Men det har vi gjort med den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna redan år 1995.

Trots att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen finns det idag brister i både lagstiftning och praxis, vilket återkommande drabbar enskilda barn.

För att försöka leva upp till barnkonventionen har Sverige idag en lösning som innebär att lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. Men det räcker helt enkelt inte för att garantera barn deras rättigheter. Så länge barnkonventionen inte har status som svensk lag kommer den att ignoreras av myndigheter och domstolar.

Om konventionen ska tas på allvar krävs en inkorporering som gör hela konventionen till svensk lag. På så sätt kan barnkonventionen bli verklighet i Sverige. När lagstiftning utformas, eller praktiska modeller utarbetas, skulle barnkonventionens bestämmelser fungera som en självklar och obligatorisk måttstock.

De fördelar vi ser med en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt är att:

  • barnkonventionens bestämmelser skulle tas på större allvar och få större genomslag i praktiken på såväl statlig som kommunal nivå
  • det skulle ställa högre krav på kompetens hos beslutsfattare om barns behov och rättigheter och
  • barnkonventionen skulle bli direkt tillämpbar i svenska domstolar och vid andra myndigheter som en självklar rättskälla

Vi uppmanar dig därför att stärka barnets rättsliga ställning genom att verka för att göra barnkonventionen till svensk lag.

Göran Harnesk, generalsekreterare BRIS
Helena Karlén, generalsekreterare ECPAT Sverige
Anna Hägg-Sjöquist, generalsekreterare Plan Sverige
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen
Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige