Gå till innehållet

Romska barn utsatta och rättslösa

Foto: CC/Nick Westwood

Tänk dig en situation där ett barn blir misshandlat, hotat och tvingas till att stjäla, i affärer, i bilar och på gator. Barnets föräldrar finns i ett annat land och sist de sågs var när föräldrarna lämnade över ansvaret för barnet till en vilt främmande vuxen. Under flera år har myndigheter i olika länder förstått det som barnet ännu inte förstått: barnet används i ett nätverk som köper, säljer och utnyttjar människor som handelsvaror. När föräldrarna hittas skickas barnet tillbaka till dem – som i sin tur lämnar det vidare. Så bollas barnet runt – fram och tillbaka mellan föräldrar, människohandlare, myndigheter och olika länder. Alla ser men ingen vill ta ansvar.

Vi har i vårt arbete sett flera romska barn som är offer för människohandel i Sverige och lever under sådana förhållanden som beskrivs. De här barnen har omhändertagits av svenska myndigheter akut – det har handlat om akuta behov av skydd. Samtidigt sker det en bedömning av barnens rätt till uppehållstillstånd. I alltför många fall när det gäller romska barn har bedömningen blivit att nej, det finns inte tillräckliga skäl för att låta dem stanna i Sverige. Eftersom föräldrarna finns i ett annat land skickas barnen tillbaka dit. Skyddet av barnen upphör tvärt och historien får upprepa sig. Vad har de här barnen för rättigheter? Rätt till liv och utveckling, skydd mot övergrepp och våld, skydd mot diskriminering det vill säga samma rättigheter som svenska barn? Svaret är att barnkonventionen ger de här barnen, och alla barn, just de rättigheterna. Det är inte acceptabelt att det är ett så stort glapp mellan vad de här barnen enligt barnkonventionen har rätt till, och vad de i praktiken får rätt till. Att barnkonventionen ska bli svensk lag är ett krav vi på UNICEF Sverige länge har ställt. Det måste ske nu. Annars kommer det även fortsättningsvis att vara ett alternativ att vända de här barnen ryggen.

Lyssna på Ekots reportage: Romska barn får sällan asyl i Sverige