Gå till innehållet
Laddar…

Barns rätt stärks om barnkonventionen blir lag

Om barnkonventionen blev svensk lag skulle domstolar och myndigheter vara tvungna att tillämpa den. De skulle också kunna ställas till svars om de valde att strunta i den, och barns mänskliga rättigheter skulle tas på större allvar. Det visar en ny rapport om barnkonventionens status i Sverige, från UNICEF och Raoul Wallenberginstitutet.

Idag gäller inte FN:s konvention om barnets rättigheter som svensk lag. I stället för att inkorporera  barnkonventionen i svensk lagstiftning,har Sverige valt en transformeringsmetod som innebär att våra lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.

Rapporten visar på argument för och emot inkorporering utifrån den politiska debatten, och är en genomgång av utredningar, rättsfall och forskning inom området. Slutsatsen är att den nuvarande transformeringsmetoden inte räcker för att garantera barn deras rättigheter.

I asylärenden till exempel, förekommer det ofta att man inte tar hänsyn till barnets bästa, eller att det bara nämns i förbigående. Det brister också när det gäller bedömningen av barns egna asylskäl. Även i vårdnadstvister och brottmål, till exempel sexualbrott eller misshandel av barn, saknas ett barnrättsperspektiv.

– Vi ser till exempel att barn betraktas som föräldrars bihang istället för individer med egna rättigheter, säger Christina Heilborn, barnrättsjurist vid UNICEF.

Rapporten pekar på att de argument som förts fram för och emot en inkorporering i första hand är rättspolitiska. Flera av argumenten, som att barnkonventionen inte är skriven på ett språk och med en teknik som passar in i svensk rätt, liksom att det skulle vara problematiskt att den även omfattar ekonomiska och sociala rättigheter, framstår idag som otidsenliga. Europakonventionen om mänskliga rättigheter gjordes ju till svensk lag redan 1995, och används nu naturligt av domstolarna.

Ett viktigt argument mot att göra barnkonventionen till svensk lag har varit att alltför mycket av tolkningsansvaret skulle läggas över på domstolarna, och att risken då är att barnkonventionen skulle tolkas för snävt, så att barns rätt skulle kunna försvagas istället för att stärkas. Rapporten framhåller att rädslan för att juridiken på detta sätt skulle få inflytande över samhällsutvecklingen tycks ha minskat. Ett exempel på det är migrationsrätten, där riksdagen 2006 beslutade att flytta över hela processen från förvaltningsmyndigheter och regering till förvaltningsdomstolar.
Erfarenheten från grannlandet Norge, som har gjort barnkonventionen till lag, visar dessutom att konventionen mycket väl går att tillämpa i domstol.

Överhuvudtaget visar det norska exemplet att inkorporeringen, som gjordes 2003, har varit en framgångsrik metod för att genomföra barnkonventionen. Barns rättsliga ställning har stärkts både rättsligt och i samhället i stort, genom att konventionen blivit mer känd. I Norge har man också kunnat se en tydlig ökning av hänvisningar till barnkonventionen i domstolarnas domar. Som en direkt följd av barnkonventionens artikel 12, har barn över sju års ålder numera en absolut rätt att bli hörda. Barnrättsperspektivet har fått ett större utrymme i både i utlänningslagen och plan- och bygglagen.

– Det krävs att barnkonventionen blir lag även i Sverige för att domstolar och myndigheter verkligen ska använda den i beslutsfattandet, vilket också FN:s barnrättskommitté påtalat i kritiken till Sveriges regering flera gånger, säger Christina Heilborn.

Rapporten konstaterar att det är mer än 20 år sedan som Sverige skrev under barnkonventionen, men att den fortfarande inte har fått det genomslag man hade kunnat hoppas på. År efter år lyfter FN:s barnrättskommitté fram brister, och visar hur Sverige inte följer barnkonventionen (den senaste kritiken kom i början av oktober i år). Enligt rapporten är det därför rimligt att öka trycket genom att göra konventionen till svensk lag, och därmed också öka dess formella status i svensk rätt.

Hör vår barnrättsjurist Christina Heilborn debattera frågan om barnkonventionen som lag i P1 morgon och även som nyhetsinslag i SR Ekot.

Läs hela rapporten online på Scribd!

Läs och ladda ner rapporten som PDF!