”Jag tror att lärarna misstänkte vad som pågick, men ingen gjorde någonting”

”Jag tror att lärarna misstänkte vad som pågick, men ingen gjorde någonting. När de hörde av sig var det för att tala om att jag skolkade från idrotten. Då fick far verkligen anledning att slå mig, och det här var alltid de värsta gångerna. Efter sådana tillfällen brukade han ringa skolan och säga att jag skulle vara ledig i några dagar. Jag vet inte vad han angav för orsak, men sanningen var att jag var så slagen att jag inte kunde visa mig ute”.

” Under sina föreläsningar möter han ganska ofta attityder som skrämmer honom. Det kan vara lärare, åklagare eller andra vuxna som under småprat efter föreläsningarna låter ana att ”en örfil någon enstaka gång skadar ändå inte …”.

Läs mer om Jens berättelse i Dagens Nyheter idag: Den som blir slagen förlorar sin barndom

Det finns inga undanflykter för att slå ett barn. Att som vuxen känna sig stressad, trött, frustrerad eller provocerad kan aldrig försvara våld mot eller kränkningar av ett barn. Det är alltid den vuxnes ansvar att hitta lösningar i en konfliktsituation med ett barn och att respektera barnet som individ med egna rättigheter. En ny rapport från BRÅ: Den polisanmälda barnmisshandeln visar att anmälningar om misstänkt barnmisshandel ökat och att det framför allt är personal inom förskola och skola som uppmärksammar barnens berättelser mer. Däremot är fortfarande anmälningar från sjukvården inte lika vanligt. Det krävs att alla myndigheter tar sitt ansvar och tar barns rättigheter på allvar och anmäler misstanke om misshandel eller vanvård till socialtjänsten. Även vi andra, som inte arbetar på myndigheter, måste känna ansvar och se barn som behöver hjälp och kontakta socialtjänsten.

Visa att du inte accepterar att  vuxna skyller ifrån sig då barn far illa. Detta gör du genom att ”gilla” denna bloggpost och ta ställning mot undanflykter på Facebook – skriv under med din profilbild!