Gå till innehållet
Laddar…

Dagens undanflykt: ”Inte ska väl barn behöva tänka på kommunens ekonomi – låt barn vara barn”

Maja Frankel, vice ordförande UNICEF Sverige

Undanflykter behöver inte alltid vara medvetna undanflykter. Ibland kan det handla om att våra attityder och föreställningar sätter stopp för förverkligandet av barnkonventionen. Så är det ofta när det kommer till förverkligandet av artikel 12, barn och ungas rätt att ha inflytande i alla frågor som rör dem. Ofta vill vi vuxna väl och vill verka för inflytande men våra föreställningar och attityder sätter stopp och blir undermedvetna undanflykter så som ”nej men inte ska väl barn behöva tänka på kommunens ekonomi – låt barn vara barn”.

Inom Sveriges kommuner och landsting finns attityder som handlar om passivt motstånd och en idé om att man redan gör det som barnkonventionen ställer krav på. Man klappar sig själv på axeln och tror på myten att Sverige är framstående i genomförandet av barnets rättigheter och därför kan luta sig tillbaka. Förhållningssätt som tyder på en politisk okunskap.

Faktum är att artikel 12 inte ska blandas ihop med att vuxna inte lägger sig i alls och att barn och unga överöses med ansvar i frågor de inte vill ha ansvar för. Snarare handlar artikel 12 om att barn och unga ska ha möjligheten, rätten att påverka i alla frågor de själva tycker är viktiga att kunna påverka. Det ställer krav på att samhället skapar förutsättningar för att barn och unga har verktygen, kunskapen och självförtroendet att påverka frågor där de är experter och har viktiga perspektiv att bidra med. Allra mest kanske det ställer krav på att vi vuxna jobbar med våra attityder gentemot barn och unga och inte ser barndomen som en slags träningsperiod för att bli vuxen.

Regeringen har det yttersta ansvaret för att barnkonventionen efterföljs, men implementeringen av den lokalt ligger i kommuners, politikers och tjänstemäns händer. Det ställer därför krav på statliga initiativ om tydligare riktlinjer och bättre verktyg. Att inkorporera barnkonventionen i svensk lagstiftning är därför ett viktigt incitament i tolkningen av barnkonventionens artiklar och skulle öka kännedomen om vad konventionen egentligen innebär, vi kan inte längre då ignorera vad den ställer för krav. Detta har vi konkret sett ske i Norge där barnkonventionen gjorts till lag.

Låt inte okunskap om vad barnkonventionen innebär bli en undanflykt för förverkligandet av barn och ungas rättigheter i Sverige. Låt istället kunskapen om barnkonventionen visa oss vägen hur ungas inflytande kan vara en resurs för samhället.

/Maja Frankel, vice ordförande UNICEF Sverige

Grundare, Framtidsboxen

Vi gillar att barn och ungas röster räknas, gör du?