Vaccination

Överallt där barn måste skyddas mot farliga sjukdomar finns UNICEF. Vi distribuerar vaccin, utbildar hälsoarbetare och bidrar med den viktiga kylutrustning som krävs för att vaccinet ska hålla rätt temperatur.

Senast uppdaterad 2023-04-20

Vaccin – en global succé inom hälsa

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien. På 1970-talet vaccinerades mindre än 10 procent av alla barn mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos. 2021 vaccinerades 81 procent mot difteri, stelkramp och kikhosta. 81 procent av världens barn har även fått den första vaccinationsdosen mot mässling. 

Men fortfarande finns det miljontals barn som inte har blivit vaccinerade och saknar det livsviktiga skyddet. Dessutom är det många vaccin som kräver fler än en dos för att ge fullgott skydd. Tyvärr har vaccinationstakten under de senaste åren stagnerat, för att under pandemin backa till nivåer som sågs senast år 2008. Totalt 67 miljoner barn fick inte de vaccinationer de skulle få mellan 2019-2021. 1 av 5 barn världen över är alltså under- eller ovaccinerade. 48 miljoner barn fick inte något vaccin alls mellan 2019-2021 (så kallade zero-dose children).

År 2021 hade 114 länder fullt ut introducerat vaccinet mot HPV (humant papillomvirus), ett virus som kan ge livmoderhalscancer. Trots detta var enbart totalt 12% av flickorna i världen fullvaccinerade. Det betyder att 7 av 8 flickor som borde ha vaccinerats inte gjorde det år 2021. 

Varje år räddas 4,4 miljoner barn från att dö i vanliga sjukdomar tack vare vaccinationer. Kostnaden för att vaccinera barn är dessutom mer kostnadseffektivt än att behandla barn som blir sjuka eller ta hand om stora sjukdomsutbrott.  

I höginkomstländer, där tillgång till vaccin inte är ett problem idag, har dock ett växande antal föräldrar börjat avstå från att vaccinera sina barn. Detta är en del av förklaringen till den kraftiga ökningen av rapporterade fall av mässling  de senaste åren. År 2022 var antalet mässlingsutbrott i världen dubbelt så många som året innan. 1 av 5 barn var inte vaccinerade mot mässling år 2021, och riskerar således att smittas. Återkomsten av mässling i länder där sjukdomen hade utrotats är oroväckande. (1)

UN0399474
Subhan (till vänster), en poliovaccinator i Lahore, Pakistan, markerar fingret på en tvåårig pojke efter att ha vaccinerat honom mot polio.© UNICEF/Bukhari

Svårt att nå alla barn med vaccin

Fortfarande får 1 av 5 barn i världen inte grundvaccinerna. Det är viktigt att komma ihåg att det inte är vacciner som räddar liv, utan vaccinationer. Det gäller alltså inte bara att ha välutvecklade och godkända vaccin, utan de måste göras tillgängliga för alla barn. Det måste alltså finnas robusta hälsosystem med personal som administrerar dem, och de måste erbjudas på platser och vid tidpunkter dit familjer kan ta sig utan större kostnader eller uppoffringar. (1)

Ett av de största problemen med att nå ut till alla barn med vaccin är att hålla det vid rätt temperatur. Många vaccin blir obrukbara om de utsätts för temperaturskillnader och de flesta vaccin måste förvaras i en temperatur på 2-8 grader. Den väg som för vaccinet från tillverkningen till användningsplatsen kallar vi för kylkedjan. Med kylkedjan menas användande av kylboxar, bärbara vaccinväskor, kylskåp och stora kylrum som kan drivas av olika energikällor.

Faktorer som krig, naturkatastrofer, fattigdom, dålig infrastruktur och avlägsna byar innebär stora svårigheter att nå alla barn med grundläggande hälsovård och vaccinationer. I de fattiga slumområdena i världens storstäder är det många som inte vaccinerar sina barn, på grund av otillräcklig sjukvård, långa arbetsdagar, höga avgifter och brist på information. Många länder med dålig ekonomi har inte heller råd att tillverka eller leverera tillräckligt med vaccin. 

Det räcker ofta inte bara med en vaccinering, utan barnet måste vaccineras vid upprepade tillfällen. Risken att barnet uteblir från kompletterande vaccinationer är stor och det leder till att den skyddande effekten minskar eller helt uteblir.

Ett annat problem är att många barn inte blir registrerade vid födseln och då inte får den födelseattest som ofta krävs för att barnet ska få tillgång till vaccinationer och sjukvård.

Vaccin mot covid-19

Enorma resurser lades på att ta fram vaccin mot covid-19. För att samordna arbetet etablerades samordningsmekanismen ACT-A (The Access to Covid Tools Accelerator) för att hantera utveckling, produktion och rättvis fördelning av vacciner, testkit och mediciner mot covid-19. Ett av dess huvudsyften var en rättvis distribution av dessa produkter till låg- och medelinkomstländer. Covax (Vaccines Global Access Facility) var en del av detta initiativ och samordnades av bland annat Världshälsoorganisationen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist över världen.

190 länder anslöt sig, däribland Sverige. Genom att så många länder var med blev fördelningen av de färdiga vaccinen mer rättvis och kunde nå prioriterade grupper.

Som världens största vaccinleverantör fick UNICEF ansvaret att upphandla och distribuera de nya vaccinen till alla länder som är med i samarbetet. Höginkomstländerna finansierade allt själva. Till de 92 låg- och medelinkomstländerna i samarbetet gav vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skyddsutrustning och annat material som behövs för att genomföra vaccinationerna, samt till att utbilda vårdpersonal och genomföra informationskampanjer gentemot allmänheten.

I slutet av februari 2021 anlände de första doserna vaccin mot covid-19 via Covax, och det var till Ghana. UNICEF fortsätter att köpa in och transportera vaccin till över 146 länder, och hade i mars 2023 levererat över 1,93 miljarder doser (2). 73% av vaccintillförseln i låginkomstländer mot covid-19 har erhållits av Covax (3). Det är en av de största logistiska operationerna som vi någonsin tagit oss an.

UN0580232
Muneera Bano, 18, vaccineras i byn Darakujan i Boniyar-regionen nära kontrolllinjen i norra Kashmir, Indien. © UNICEF/Nanda

Globalt vaccinationsprogram

UNICEF är en av de viktigaste aktörerna i arbetet för att alla jordens barn ska vaccineras. I ett samarbete mellan Världshälsoorganisationen (WHO), UNICEF, regeringar och enskilda organisationer startades i mitten av 1970-talet ett globalt vaccinationsprogram – Expanded Programme on Immunization (EPI). Idag har alla länder etablerade program för rutinvaccination av barn. Rutinvaccinationsprogram är ett av de mest effektiva metoder vi har för att skydda barn mot sjukdomar och död. Målet är att alla barn ska ha ett fullgott skydd mot de sex vanligaste barnsjukdomarna; lunginflammation, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling och polio. Inga barn ska drabbas av sjukdomar som går att förhindra med vaccin. 

  • Antalet rapporterade fall av polio var ca 1 000 per dag 1988. Det har minskat till totalt 6 konstaterade vildtyps-fall år 2021, alltså den typen av polio som sprids naturligt (4). Sjukdomen finns nu bara kvar endemiskt (vilket innebär att den finns och sprids på naturlig väg) i två länder: Afghanistan och Pakistan (5).

  • Antalet dödsfall till följd av mässling har minskat dramatiskt, från tre miljoner på 1980-talet till runt 128 000 idag. Majoriteten av dem är barn under fem år. Minskningen har skett tack vare utvecklingen av allmänna vaccinationsprogram, i kombination med det globala så kallade Mässlingsinitiativet (Measles Initiative), ett samarbete mellan regeringar, privatpersoner, stiftelser och organisationer. Trots detta ökar nu insjuknandet och därmed dödligheten av mässling. Under 2021 uteblev vaccination av mässling för 40 miljoner barn runt om i världen. (6)

  • År 2018 dog ungefär 34 000 spädbarn i stelkramp. Det antalet är en minskning med 96 procent sedan 1980-talet. (7)

Hopp om lösningar i framtiden

Framtidens forskning innebär hopp om att problemen kring vaccinationer ska kunna lösas. 1999 tog UNICEF tillsammans med andra FN-organ initiativ till ett samarbetsorgan för vaccinering: Global Alliance for Vaccines and Immunization, GAVI. Syftet med alliansen är bland annat att påskynda utveckling och distribution av nya vaccin, samt ge stöd till de fattigaste länderna i att stärka sina vaccinationsprogram.

Regeringarna i många länder, UNICEF, WHO, Världsbanken, Bill och Melinda Gates Foundation, ideella organisationer, vaccintillverkare samt sjukvårds- och forskningsinstitutioner arbetar tillsammans som samarbetspartners i alliansen. Man har bland annat försökt ta fram vaccin som kan ges i en enda dos vid ett enda tillfälle och som kan ges till spädbarn. Ett sådant vaccin skulle innebära att kostnaderna för upprepade besök minskar och att fler barn kan vaccineras.

Andra förbättringar som forskarna strävar efter är till exempel att få fram mer temperaturtåliga vacciner. Man hoppas också kunna få ned priserna på de nyare vaccinerna mot till exempel hepatit B, rotavirus, HPV och gulsot så att fler länder kan få in dem i sina ordinarie vaccinationsprogram. Många barns liv hade kunnat räddas genom vaccin mot de två av de sjukdomar som dödar flest små barn i låginkomstländer: lunginflammation (vaccin mot pneumokocker och haemophilus influenzae) och diarré (vaccin mot rotavirus).

UN0293638
Mamadou Kassé, 29 år, levererar livräddande produkter med hjälp av en åsna till Kankelena en avlägsen by i Mopti, Mali.© UNICEF/Keïta

Vad gör UNICEF?

Tack vare välplanerade vaccinationskampanjer med hundratusentals frivilliga som går från dörr till dörr kan vi vaccinera miljontals barn på en vecka eller två. Till fots, på cyklar, motorcyklar, hästar eller åsnor kämpar vi för att nå ut till varje barn i varenda by.

  • Största inköpare av vaccin
    UNICEF är världsledande när det gäller vaccinering av barn. Vi är världens största inköpare av vaccin och en av de största leverantörerna. Majoriteten av vaccinet som vi levererar köps upp av landets regering eller andra internationella organisationer. En liten del används i våra egna vaccinationskampanjer, som vi genomför i samarbete med landets regering. Det mesta vaccinet är mot polio, mässling, röda hund, stelkramp, kikhosta och difteri. De stora volymerna gör att vi kan pressa priset hos de företag som producerar vaccinerna, på vissa vaccin upp till 70 procent. Tack vare de lägre priserna kan många låginkomstländer köpa in vaccin till sina rutinvaccinationsprogram, som de annars inte hade haft råd med.

  • Påverkansarbete
    Vi arbetar med kampanjer och påverkansarbete. Dels för att samla in pengar till vaccinationer, dels för att påverka regeringar att avsätta mer pengar till forskning, tillverkning och distribution av vaccin.

  • Uppbyggnad av vaccinationsprogram
    Vi arbetar nära ländernas hälso- och sjukvårdsinstanser och ger dem stöd i att bygga upp sina rutinvaccinationsprogram. Det är viktigt att länderna har ett väl fungerande logistiksystem för att transportera ut vaccinerna till alla sjukhus, vårdcentraler och hälsostationer i hela landet. 

  • Utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal
    Vi stöder även utbildningsprogram för hälso- och sjukvårdspersonal som ansvarar för en stor del av distributionen av vaccin till byar och svårtillgängliga platser. En jämn tillgång på vaccin är viktig för att upprätthålla och utveckla vaccinationsarbetet. En mycket viktig uppgift för hälso- och sjukvårdspersonal är också att sprida information om vaccin och dess nytta, så att befolkningen vill låta vaccinera sina barn.

  • Leverans i vapenvilor
    Tack vare att vi är en del av FN-systemet har vi möjlighet att förhandla fram vapenvilor. I världens värsta krigsområde kämpar vi för att komma överens med alla de som krigar att sluta i några dagar, så att vi kan nå fram och ge barnen deras livsviktiga vaccin. Insatsen kallas Days of Tranquility och har blivit en rutinmässigt återkommande vapenvila i många krigsdrabbade områden.

Källhänvisning

Relaterade artiklar

Malawi_2023_LowRes_New-27.jpg
En kväll för alla barn

Fem av hans kollegor förlorade allt; huset, skörden och alla ägodelar. Trots de egna förlusterna kämpar hälsoarbetaren Dickson och hans kollegor tillsammans för att nå vartenda barn i varenda by i sydvästra Malawi med vaccin och hälsokontroller – och de gör det med en imponerande beslutsamhet och uthållighet.

Malawi_2023_LowRes_New-5.jpg
En kväll för alla barn

I mars 2023 drabbades Malawi av cyklonen Freddy, som lade nästan halva landet under vatten. Översvämningarna bidrog till att farliga vattenburna sjukdomar som kolera började spridas. Nu pågår en kamp mot klockan att nå fram med vård och livräddande vaccin till de isolerade barnen och familjerna. UNICEF ställde snabbt om och upprättade bland annat tillfälliga hälsocentraler.

Vaccinerat barn - Indien 2022
Barnadödlighet

De senaste tre åren har 67 miljoner barn i världen inte vaccinerats mot de mest dödliga barnsjukdomarna, det visar en rapport från UNICEF som släpptes den 20 april. Det är den största tillbakagången av vaccinationer på decennier. Redan ser vi konsekvenserna i form av mässlings- och polioutbrott. UNICEF varnar för allvarliga bakslag för barns liv och hälsa.

Vad säger barnkonventionen?
  1. 3.Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.
  2. 6.Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
  3. 24.Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.
  4. 27.Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.