Gå till innehållet
Laddar…

Varför ska EU-migranters barn ha rätt till skolgång i Sverige?

Utspelen om lösningar och åtgärder för utsatta EU-migranter avlöser varandra. Nu senast var det migrationsminister Morgan Johansson som uttalade sig om att barn till EU-migranter inte ska få gå i skolan i Sverige. Vår programchef Christina Heilborn förklarar här varför barnen har rätt till skola enligt barnkonventionen.

Barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas, oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Foto: © Frank Aschberg

Barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas, oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Foto: © Frank Aschberg

UNICEF delar uppfattningen att barnens hemländer självklart har ansvar att tillgodose deras mänskliga rättigheter, såsom skolgång, sjukvård och skydd mot diskriminering. Men det undantar inte Sverige från ansvar när barnen faktiskt befinner sig här. Enligt barnkonventionen har nämligen alla barn samma rättigheter och ska skyddas mot diskriminering.

Det handlar om en grundläggande princip om likabehandling. Det innebär att barn har rätt till utbildning i det land barnet vistas oavsett barnets bakgrund, uppehållstillstånd eller medborgarskap. Anledningen till detta är flera:

  • Inget annat land än just det land där barnet för närvarande vistas kan garantera barnet dess mänskliga rättigheter.
  • Barn är egna individer med egna rättigheter, det vill säga oavsett föräldrarnas bakgrund, ställning eller beslut.
  • Rätten till utbildning är central för att komma ur fattigdom och utanförskap.

Oviljan att respektera rätten till utbildning för alla barn är inte ny i Sverige. Det är bara två år sedan som en laglig rätt att få gå i skolan infördes för gömda och papperslösa. Det var tack vare påverkansarbete från barnrättsorganisationer, Barnombudsmannen och kritik från FN:s barnrättskommitté.

Det kan vara svårt i praktiken att uppfylla rätten till skolgång, bland annat på grund av rädsla från föräldrar eller okunskap hos myndigheter om vad som gäller. Men det finns goda exempel där det fungerar väl och barnen faktiskt får möjlighet till utbildning, utveckling och att få vara barn och för en stund slippa den oro och stress som de lever i.

Sverige är bundet av barnkonventionen i och med ratificeringen 1990 och den ska därför ha genomslag i praktiken redan nu. Men så länge den inte är inkorporerad i svensk rätt, och därmed får status som svensk lag, så tas den inte på allvar. Det är därför vi är angelägna om att den blir lag snarast och att nödvändiga utbildningsinsatser om barns rättigheter vidtas för beslutsfattare. Det är fortfarande en missuppfattning bland många att barnkonventionen endast är en moralisk förpliktelse, se till exempel Lärarförbundets tidning.

Insatser för EU-migranter behövs på flera sätt, både kort- och långsiktigt, både för vuxna och barn, både i hemländerna och här i Sverige. Men det är nödvändigt att kunna ha flera parallella spår igång samtidigt för att landa rätt i vilka åtgärder som ska vidtas för att ytterst skydda de mänskliga rättigheterna.