Gå till innehållet
Laddar…

Ålders­bedöm­ningar av asyl­sökande måste vara rätts­säkra

UNICEF Sverige ser med oro på den senaste tidens rapportering om bristande kvalitet på de medicinska åldersbedömningar som genomförs på asylsökande ungdomar. Granskningen visar på ett system som har allvarliga brister och äventyrar barns rättigheter, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Både svenska och internationella experter inom rättsmedicin, samt övriga läkare och jurister dömer ut metoden som används för att avgöra åldern på asylsökande ungdomar i Sverige. Det är viktigt att möjligheten att genomföra åldersbedömningar finns, men det måste vara en rättssäker och tillförlitlig metod som utgår från en helhetsbedömning.

Enligt EU:s asyldirektiv (som Sverige är bundet av) är det tydligt vilka principer som gäller. Medicinska undersökningar ska endast användas vid tveksamma situationer och inte som en rutinåtgärd. Om tvivel kring åldern uppstår gäller den så kallade ”benefit of the doubt”-principen, vilket betyder att den sökande då ska bedömas som underårig. Regeln har inte bara stöd i EU-rätten utan även i den internationella asylrätten och barnkonventionen.

Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

FN:s barnrättskommitté menar i sin tolkning av barnkonventionen att åldersbedömningar måste vägledas av principen om barnets bästa och att vid tvivelaktiga situationer besluta till den sökandes fördel. I deras senaste uttalande betonar de betydelsen av en helhetsbedömning som omfattar både den fysiska och psykologiska utvecklingen:

  • Bedömningen ska genomföras av kvalificerade barnläkare eller andra specialister.
  • De avråder specifikt från att utföra medicinska åldersbedömningar på ben och tänder.
  • Tillgängliga dokument ska anses äkta om inte motsatsen kan bevisas.
  • Barnet och de anhörigas berättelser ska väga tungt i bedömningen.
  • Bedömningarna och beslut ska även kunna överklagas.

Medicinska åldersbedömningar får alltså inte ensamt ligga till grund för en bedömning av en persons ålder. Det är viktigt att de kompletteras av psykosociala underlag från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare. Det finns enligt svenska bestämmelser en möjlighet att inhämta dokumentation från socialtjänsten men det görs sällan eftersom det inte ett krav. Idag får man snarare intrycket av att andra utlåtanden får ge efter och inte ges någon tyngd i bevisbedömningen.

Vi anser därför att det bör ställas tydligare krav på samordning och inhämtande av uppgifter från relevanta aktörer för att säkerställa en helhetsbedömning. Metoden måste utgå från den asylsökandes uppgivna ålder snarare än att utgå från en vuxenpresumtion. För rättssäkerheten är det även viktigt att barnet ger sitt samtycke (som inte villkoras) och att beslutet ska kunna överklagas.

Metoderna för de medicinska åldersbedömningarna kan aldrig bli 100 procent precisa men vi måste säkerställa att vi använder oss av evidensbaserade och välbeprövade metoder och inte lägger vår tilltro till ett system som uppenbarligen varken är tillförlitligt eller rättssäkert.

Ansvariga politiker måste agera och ge tydliga riktlinjer till ansvariga myndigheter som utgår från våra internationella åtaganden och grundläggande mänskliga rättigheter.