UNICEF Sverige är en av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att barnkonventionen ska bli lag. Vi anser att det skulle stärka barns rättsliga ställning och förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.
Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget.
Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och presenterar nu ett uppdaterat väl genomarbetat förslag som motiverar varför barnkonventionen bör inkorporeras, och hur man kan hantera de svårigheter och utmaningar som har lyfts från kritikerna.
Propositionen förslår i huvudsak följande:
- Att barnkonventionen ska inkorporeras som svensk lag och börja gälla 1 januari 2020.
- Fortsatt transformering av barnkonventionen i svenska lagar. Det anser man är en förutsättning för att barnkonventionen ska få starkare ställning. Den nuvarande transformeringsmetoden ersätts alltså inte av inkorporering utan båda metoder ska tillämpas.
- Barnkonventionen ska gälla som vanlig lag och får inte företräde framför annan lagstiftning. Skulle en så kallad normkonflikt uppkomma (när två lagar anses motstridiga) så ska sedvanliga tolkningsprinciper tillämpas.
- En vägledning ska tas fram som stöd i arbetet med att tolka och tillämpa barnkonventionens bestämmelser. Vägledningen ska bland annat innehålla en redogörelse för folkrättsliga principer och regler, barnrättskommitténs allmänna kommentarer och rekommendationer samt domstolsavgöranden från andra länder.
- En kartläggning ska genomföras för att se över hur svensk lagstiftning och praxis stämmer överens med barnkonventionen.
- Det tidigare beslutade kunskapslyftet för myndigheter, landsting och kommun och inte minst barn själva pågår fram till 2019. Arbetet leds av Barnombudsmannen.
I samband med förslaget har man även genomfört en nyöversättning av barnkonventionen till svenska. Utöver rent språkliga ändringar har en del begrepp som tidigare varit svårtolkade förtydligats.
Till exempel har principen gällande beslut om barnets bästa som i tidigare version lytt ”ska komma i främsta rummet” ersatts med ”ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa” (artikel 3). Originaltexterna till konventionen är de som föreslås vara gällande som svensk lag och den svenska översättningen ska fungera som hjälpmedel vid tolkning.
Alla sakartiklarna ska inkorporeras medan de administrativa ligger utanför. Bestämmelsen om att staten är skyldig att sprida konventionen till barn och vuxna tas dock också med i inkorporeringen.
Regeringen skriver också att de noga kommer att följa upp effekterna av inkorporeringen. Det är givetvis av stor betydelse. Vi har i vårt remissvar förslagit en utvärdering efter tre år för att framför allt se över effekten av barnkonventionens formella status och om så kallade normkonflikter har uppkommit och hur de i så fall hanterats.
Vi uppmanar nu riksdagen att noga gå igenom propositionen och instämma i regeringens motiveringar om varför en inkorporering är nödvändig, och slutligen ställa sig bakom förslaget.
Läs hela regeringens proposition här.
