Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.
Publicerad |
2018 09 06
Uppdaterad |
2018 09 06
Oroande att barns utsatthet för våld inte lyfts av partierna
Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärksammar utsattheten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straffbara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.
Under kommande mandatperiod, i januari 2020, blir barnkonventionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndighetsutövare och andra beslutsfattare måste ge barnrättsperspektivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets valrörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget valmanifest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättigheter: Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdagspartiernas valmanifest för att se var de står. När det gäller familjeåterförening kan vi konstatera att trots att det råder en polariserad migrations- och integrationsdebatt, där barns rättigheter får begränsat utrymme, säger Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna ja till att ge alla barn rätt till familjeåterförening.
Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barnkonventionen och inskränker dessutom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.
Utbildningsfrågorna debatteras frekvent i valrörelsen. Dock diskuteras sällan skolan utifrån utgångspunkten att barn har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Liberalerna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstatligande av skolan. Kristdemokraterna däremot tar inte alls upp skolfrågan i sitt valmanifest.
Utöver dessa tre frågor finns självfallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättigheter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdomspsykiatrin, BUP och elevhälsan. Att nå politiskt enighet i en så viktig barnrättsfråga är mycket positivt och kan förhoppningsvis leda till fler överenskommelser över partigränserna.
UNICEF Sverige har inte någon partipolitisk tillhörighet. Det har inte heller barns rättigheter. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare. Efter valdagen kommer vi att fortsätta arbeta för att våra krav omsätts i praktiken och för att barns rättigheter sätts i fokus.
Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare på UNICEF Sverige
Christina Heilborn
Programchef på UNICEF Sverige
Relaterade artiklar
Igår kom äntligen propositionen om barnfridsbrottet, en ny straffbestämmelse som innebär att det blir olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Det nya lagförslaget är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter och göra fler former av våld mot barn straffbara.
Coronapandemin innebär en kris av sällan skådat slag. En kris som slår extra hårt mot barn i utsatta situationer. Idag gästbloggar Nina Rung, kriminolog och grundare av ideella föreningen Huskurage, om hur vi ska garantera barns skydd framför föräldrarnas rätt.
Ett viktigt steg framåt tas nu för att göra fler former av våld mot barn straffbart. En statlig utredning som presenterats föreslår att en ny straffbestämmelse, barnfridsbrottet, ska införas som gör det olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Idag skickar vi in vårt remissvar på förslaget. Vi är över lag mycket positiva men belyser också en del rättsliga dilemman där barnets rättigheter får ge vika för rättsliga grundprinciper.