Gå till innehållet
Laddar…

Möt UNICEF Sveriges nya generalsekreterare

Idag är det Pernilla Baralts första dag som UNICEF Sveriges generalsekreterare. Hon betonar vikten av samverkan för att uppnå förändring och betydelsen av att låta barn vara delaktiga. Hon ser fram emot att fira barnkonventionen som fyller 30 år, och att till­sammans med samarbetspartners arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030.

Pernilla Baralt är en engagerad och aktiv trebarnsmamma som älskar löpning, att vara ute i naturen och att leda sitt flickfotbollslag. Hennes engagemang speglas även i hennes yrkesliv där viktiga frågor har varit miljöfrågor, utvecklingsfrågor och bistånd i EU-kommissionen och under de senaste åren den viktigaste av dem alla: att barnkonventionen blir svensk lag 2020. 

Vilka erfarenheter tar du med dig i din nya roll? 

Jag tar med mig vikten av personliga möten och samverkan för att uppnå förändring. I Sverige är det ett stort problem att barn faller mellan stolarna när olika instanser saknar gemensamma strategier. Det behövs en större samverkan mellan de aktörer som arbetar med barn och unga. Därtill tar jag med mig lärdomen att det tar tid att förändra viktiga frågor. Jag tror på långsiktiga systematiska förändringar som leder till en hållbar lösning för dem de berör. 

Sedan tar jag med mig värdet av barns delaktighet. Vi behöver deras kunskap, energi och framtidstro för att klara av att förändra frågor som rör deras rättigheter. Därför är jag glad att UNICEF Sverige fokuserar på barn och ungas delaktighet vid firandet av barnkonventionen som fyller 30 år den 20 november.  

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Vad kommer du att sätta för prägel på organisationen? 

Jag hoppas kunna bidra till en större samverkan, att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och att våra gemensamma mål och visioner är tydliga för alla. Att vi är en attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Barns delaktighet ska vara en naturlig del i allt arbete vi gör och vi ska alltid behålla jämställdhetsglasögonen på.

Jag kommer att sträva efter att vi i större utsträckning blir en katalysator för samarbete kring de globala målen och att vi utvecklar nya metoder för hur de ska uppnås i praktiken. Att vi fortsätter att vara innovativa. Jag ser fram emot resan att stärka barns rättigheter och genomföra målen i Agenda 2030 tillsammans med både nuvarande och nya samarbets­partners.

Vad kan våra givare förvänta sig med dig som generalsekreterare?

Jag vill att vi skapar möjlighet för våra givare att bli ännu mer aktiva i vårt arbete genom att hitta nya former för dem att bidra. Monetära bidrag är grundläggande, men det är även betydelsefullt för oss att ta del av våra givares kompetens, idéer och engagemang. Extra viktigt är det att kana­lisera de ungas engagemang i organisationen. Allt fler unga ansluter sig till ungdomsrörelser för att stå upp för sina rättigheter och det är ett engagemang vi måste ta tillvara på. 

Jag tycker också att det är viktigt att fortsätta informera våra givare om de fantastiska resultat som deras gåvor bidrar till. Vi är varsamma med varenda krona och vill visa att alla bidrag når fram till de barn som verkligen behöver det. De bidragen räddar liv varje dag.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag?

Jag ser först och främst fram emot att lära känna UNICEF Sverige, alla medarbetare och våra viktiga samarbetspartners. Ser också fram emot att få representera UNICEF Sverige i viktiga frågor, att träffa barn och unga och alla enskilda som varje dag bidrar till att förbättra barns liv i Sverige. 

Det blir också roligt att ge sig in i planeringen av firandet av barnkonventionen 30 år och att förbereda inför att den blir lag i januari 2020. Jag har själv arbetat med propositionen och känner mig tacksam över att få vara med vid sjösättningen av det arbetet. Nu är det vårt uppdrag att sprida kunskap om lagen och se till att vuxna inser fördelarna för hela samhället när barn får sina rättigheter tillgodosedda samt att barnen själva känner till rättigheterna. 

Var finner du inspiration? 

Jag blir dels inspirerad av alla vuxna som på något vis hjälper barn i utsatthet, det kan vara en lärare, fotbollsledare, socialsekreterare eller en mormor. Men jag får framförallt energi i umgänget med barn och unga. Det är i mötet med dem som jag blir påmind om att jag arbetar med den viktigaste av frågor.