Gå till innehållet
Laddar…

En afghansk mammas brev till sin ofödda dotter

I samband med internationella kvinnodagen vill vi uppmärksamma den diskriminering som många flickor utsätts för redan innan födseln. Och som förföljer dem livet ut. Vi vill göra det genom ett brev skrivet av afghanska Arifa Omid som väntar sitt tredje barn – sin första flicka.

Arifa Omid i Afghanistan jobbar för att hennes ofödda dotter ska få ett liv fullt av möjligheter.

Arifa arbetar för UNICEF i Afghanistan och jobbar varje dag för barns, och flickors, rätt. Och hon gör det i ett land där det inte är självklart att glädjas åt en dotter, där det till och med kan vara en fara för ens liv att föda en flicka.

Arifas ord till sin ofödda dotter

Älskade barn, jag har inte träffat dig än men jag vet redan hur vacker du är – med dina mörka ögon och ditt glada leende, med ditt mjuka bruna hår och ett hjärta av guld. Jag har drömt om just dig hela mitt liv.

Jag räknar dagar och nätter till dess att jag äntligen får hålla dig i mina armar och älska dig ändlöst. Nu är du sju månader och jag kan känna hur du rör dig i min mage. “Busiga unge”, viskar jag och ler.

En gång, innan du låg i min mage, när jag köpte kläder till dina bröder såg jag en bebisklänning. Jag stannade och bad till Gud att just du skulle komma till mig. Och vet du, jag köpte den där klänningen till dig för jag visste att mitt nästa barn skulle bli en flicka. Jag längtar så efter att se dig i den.

Men trots all glädje och förväntan så är jag också orolig för dig och din framtid i det här landet. Det finns så många sorgliga historier om afghanska flickor, men också historier om hur starka de är. Så var inte rädd, jag är övertygad om att du kommer att bli stark.

Tillsammans kommer vi att se till att fler kvinnor förverkligar sina drömmar och når sin fulla potential, det är min dröm.

Arifa Omid, kommunikatör, UNICEF Afghanistan

Afghanistan är ett tufft land för flickor att växa upp i. Jag har tänkt mycket på en mamma som nyligen födde en flicka och blev dödad av sin man. Han dödade sin fru på grund av barnets kön, och flydde sedan med bebisen. Jag kan för mitt liv inte förstå det lidande och den rädsla som den mamman gick i genom.

Förlossningen var säkert mycket smärtsam, jag vet hur svårt det kan vara att föda hemma utan medicinskt utrustning. Och när barnet var fött, så väntade hon på att hennes släktingar och man skulle gratulera henne. Men istället dödade han henne. Ingen vet var bebisen är – eller om hon lever.

Jag tackar Gud för att vår situation är annorlunda. Din pappa älskar dig lika mycket som jag älskar dig. Och dina bröder likaså. Tillsammans kommer vi att skydda dig.

Vid ett läkarbesök fick jag frågan om jag hoppades att barnet i magen var en flicka eller pojke. Jag svarade: “En flicka”. Läkaren sa då att jag var den första kvinna hon träffat som önskade en dotter. Sen berättade hon att kvinnan som besökt henne före mig, som kom från ett utsatt område, hade sagt att hennes man skulle lämna henne om hon skulle få en flicka.

Min lilla flicka, för att vara mor och dotter i Afghanistan är vi lyckligt lottade. Och jag vill att du ska veta att ditt liv kommer att vara enklare än mitt, liksom jag haft det bättre än min mamma. Jag är född i en fattig familj och när mamma gick andra året på universitetet tvingades hon sluta skolan. Trots hårt arbete och stora drömmar. Hon offrade sitt liv för att ta hand om sin familj.

Många år senare kunde jag tacka henne. När jag själv gick andra året på universitetet lyckades jag nämligen ordna tillstånd för henne att ta upp sina studier igen. Jag gav henne anmälningsblanketten till universitetet i mors dags-present, och hon blev så glad att hon skrattade och grät på samma gång. Två år senare tog hon examen och det finns inte ord för att beskriva hur stolt jag var över henne då. Den dagen var hon den lyckligaste kvinnan i världen.

17-åriga Somaya Faruqi från Afghanistan uppfann en respirator för vård av covid 19-patienter. Som flicka i landet är det inte självklart att få möjlighet utbilda sig och nå sin fulla potential.


Så, kära dotter, jag hoppas att berättelsen om din mormor ska få även dig att tro på förändring. Varje dag kämpar afghanska kvinnor som hon för att förverkliga sina drömmar, mot alla odds. Vi stöttar varandra, och går hand i hand, steg för steg. Du kommer att bli en del av den rörelsen, precis som jag. Tillsammans kommer vi att se till att fler kvinnor förverkligar sina drömmar och når sin fulla potential. Det är vad jag drömmer jag om.

Det här är vad jag tänker på om nätterna när du håller mig vaken med ditt buffande. Jag ber till Gud om en framtid där kvinnor och män har samma rättigheter, och jag ber om fred så att jag kan skicka dig till skolan utan att vara rädd. Jag ber för din hälsa och lycka. Men mest av allt ber jag för att du ska bli djärv och modig.

Och det kommer du att bli min älskling, för att jag finns vid din sida och stöttar dig längs vägen.

Med kärlek,
Din mamma, Arifa

Varmt tack till dig som är med och kämpar för en bättre framtid för flickor runt om i världen, ditt stöd är ovärderligt.

Läs om hur afghanska Somaya byggde sin respirator av bildelar.
Läs om hur respiratorn gjort succé i hemlandet.