Gå till innehållet
Laddar…

Lyssna, vi har något att säga!

Barn och ungas psykiska hälsa är ett eftersatt område i alla länder, även i Sverige. I UNICEF Sveriges nya rapport ”Lyssna, vi har något att säga!” delar barn och unga med sig av sina erfarenheter kring psykisk ohälsa och ger förslag på lösningar. Deras röster talar sitt tydliga språk: vuxna måste lyssna – och agera.

Redan innan pandemin led många barn och unga av psykisk ohälsa. Trots det investerar inget land tillräckligt i området, visar UNICEFs rapport ”The State of the World’s Children”, som årligen utreder läget för barn världen över. För att under­söka situationen för barns psykiska hälsa i Sverige har vi, till­sammans med Karolinska institutet och Trygg-Hansa, tagit fram rapporten ”Lyssna, vi har något att säga!”.

Rapporten, som är en del av det globala arbetet för barns psykiska hälsa, samlar barns och ungas erfarenheter och förslag på lösningar i Sverige. Vad orsakar psykisk ohälsa enligt barn och unga? Vad anser de att samhället behöver göra för att barn och unga ska må bättre?

Pandemins följder på barns psykiska hälsa

Rapporten visar att många barn och unga har känt oro för släktingars liv och hälsa under pandemin, men situationen har också kraftigt reducerat barns och ungas sociala liv. Det har lett till fysisk inaktivitet och en ökad rädsla för att bli utesluten från kompis­gruppen och lämnad ensam.

Man är instängd och man mår sämre, man går in i depression efter man inte har gått ut på jättelänge och haft konversationer med sina vänner.

Flicka 14-15 år

Många lyfter också att de har haft svårig­heter att studera på grund av distans­undervisning. De beskriver att de inte har fått till­räckligt stöd hemma och känner oro över att det kan leda till sämre betyg, vilket i sin tur kan påverka deras framtid.

Höga krav, sociala medier och mobbning

Barn och unga upplever stor stress orsakad av sociala för­väntningar om att vara lyckad, till och med ”perfekt”, inom många områden samtidigt – skolan, fritids­aktiviteter, det sociala umgänget och utseendet. Sociala medier spelar en stor roll i ungas liv, och det upplevda tvånget att ständigt visa upp en lyckad fasad kan påverka själv­bilden och själv­känslan negativt.

Mobbning är också en vanlig orsak till psykisk ohälsa och före­kommer både i skolan och på sociala medier, där den pågår dygnet runt.

Barn och unga anser att vuxna inte förstår hur mobbning på sociala medier fungerar – med uteslutning från olika grupper eller glåpord som snabbt sprids.

Våld och kriminalitet

Både flickor och pojkar är oroliga för att råka ut för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld – i hemmet och i bostads­området. I utsatta områden är framför allt pojkar oroliga för att dras in i kriminalitet och drog­handel. Utsattheten och oron ökade under pandemin, när de fråntogs de fristäder som fritids­aktiviteter, vänner och skolan utgör.

De unga diskuterade också de traditionella köns­rollerna, något som enligt dem hindrar både flickor och pojkar från att vara den de vill vara och särskilt pojkar från att tala om sina känslor.

Klimatet och framtiden

Barn och unga har en mycket dyster syn på klimatet och vuxnas hantering av klimat­krisen, vilket skapar en känsla av osäkerhet och pessimism inför framtiden. Oron över hur klimat­förändringarna kommer att påverka deras liv är enligt rapporten vanlig, och genererar starka känslor.

Det känns som att världen kommer gå under och då känns det som att det inte är någon mening med att typ ha skola eller betyg eller nånting.

Pojke 12-13 år

Vad anser de behöver göras för att fler barn ska må bättre?

Det är tydligt att barn och unga vill, och att det krävs, att vuxna tar ett övergripande ansvar för barns väl­befinnande. Skolan lyfts fram som en viktig platt­form, och de unga önskar ett större ansvars­tagande från lärare och annan personal i skolan, särskilt mot mobbning, utanförskap och psykisk ohälsa generellt.

De anser också att föräldrar behöver bli mer medvetna om hur deras förväntningar påverkar barnen. Många drar sig för att prata med sina föräldrar när de mår dåligt och väljer istället att prata med vänner, vuxna på skolan eller att ta kontakt med hjälplinjer.

Barn och unga vill att fler frågar hur de egentligen mår, att vuxna lyssnar, är mer närvarande och agerar om de ser att någon drar sig undan eller på annat sätt ändrar beteende som kan indikera att de mår dåligt.

Dags att lyssna på barnen – och agera!

Rapporten visar att barns och ungas generella mående i Sverige har försämrats under de senaste decennierna. Det måste förändras. UNICEF arbetar för att påverka offentliga och privata aktörer att öka insatser som främjar barns och ungas rätt till en god psykisk hälsa. Det är hög tid att:

  • Involvera! Lyssna på barn och unga och ta deras erfarenheter på allvar, för att bryta stigma kring psykisk ohälsa.
  • Investera! Ökad finansiering och samverkan krävs för att hindra att barn drabbas av psykisk ohälsa och för att tidigt hjälpa de som mår dåligt. Särskilt skolan måste få de resurser som krävs för att fånga upp barn som mår dåligt och arbeta förebyggande. 
  • Agera! Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge stöd till barn som behöver det. Psykisk ohälsa är inte bara en vårdfråga, det är en fråga som kräver ett helhetsperspektiv.

Läs rapporten

Bryt tystnaden – agera för barns psykiska hälsa

Pandemin har väckt stor oro för barns och ungas psykiska hälsa, men den representerar bara toppen av ett isberg. Hela en av sju barn världen över lider av psykisk ohälsa, visar UNICEFs nya rapport. Om vi inte agerar nu riskerar det att få enorma följder för barns hälsa långt bortom pandemin.

Covid-19-pandemin har slagit hårt mot barns och ungas psykiska hälsa. Världen över har barn stängts utanför klassrummen, isolerats i sina hem och fråntagits den dagliga glädjen av att umgås med vänner. Miljontals fler familjer har drivits in i fattigdom, barnarbete har ökat för första gången på 20 år och övergrepp och könsbaserat våld ökar i pandemins spår.

Många barn är fyllda med sorg och ångest, undrar vart världen är på väg och vad deras plats i den är.

Även innan pandemin led alldeles för många barn och unga av psykisk ohälsa – ärrade av konflikter, svåra motgångar och berövade på skydd och stöd. Pandemin representerar bara toppen av ett isberg, ett isberg som världen har ignorerat alldeles för länge.

I UNICEFs årliga rapport The State of the World’s Children undersöks för första gången barns psykiska hälsa, ett eftersatt område som nu är i fokus med anledning av pandemin. Rapporten visar att en av sju barn lever med psykisk ohälsa, samtidigt som endast två procent av länders hälso­budgetar går till psykisk ohälsa. Enbart en procent i låginkomst­länder.

Psykisk hälsa är en del av den fysiska hälsan – vi har inte råd att fortsätta se dem som separata. Under allt för lång tid, i både låg- och höginkomstländer, har för få investeringar gjorts i det område som är avgörande för att varje barn ska kunna nå sin fulla potential. Det här måste förändras.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Följderna av passivitet är stora

  • 13 procent av världens ungdomar lever med diagnostiserad psykisk ohälsa, enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Det innebär 86 miljoner unga mellan 15-19 år och 80 miljoner mellan 10-14 år.
  • En av fem ungdomar mellan 15-24 år känner sig ofta deprimerade eller saknar lust att hitta på saker att göra.
  • 45 800 ungdomar tar livet av sig varje år. Självmord är den femte vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 10-19 år globalt, och inom EU den andra vanligaste orsaken.

Barn och unga måste få stöd i sin psykiska hälsa för att utvecklas, bygga meningsfulla relationer och bidra till världen. Föräldrar måste få stöd att ge sina barn den hjälp de behöver för att må bra.

När vi ignorerar psykiska problem i våra samhällen, förstärker vi stigma och hindrar människor från att söka den hjälp de behöver. Det är uppenbart att den mänskliga kostnaden är förödande för barn och deras familjer, men rapporten visar även att det påverkar samhället i stort. Den ekonomiska kostnaden för passivitet kring psykisk ohälsa uppskattas överstiga 390 miljarder dollar per år.

Investera, involvera och agera för barns psykiska hälsa

Med årets The State of the World’s Children signalerar UNICEF vår beslutsamhet att lyssna – och agera. Vi uppmanar offentliga och privata aktörer att öka arbetet med att främja god psykisk hälsa för alla barn, unga och vårdnadshavare, genom att:

  • Investera: Ledarskap och finansiellt stöd behövs både globalt och nationellt. Frågan är underfinansierad i nästan alla länder, låginkomstländer som höginkomstländer. Ökad finansiering och samverkan mellan olika sektorer måste till för att minimera riskfaktorer och maximera skyddsfaktorer.
  • Involvera: Lyssna på barn och unga, och ta deras erfarenheter på allvar för att bryta stigma kring psykisk ohälsa. 
  • Agera: Ge ökat stöd till vårdnadshavare och se till att skolan kan ge kvalitativt stöd till barn som behöver det. Säkra att psykisk hälsa och välbefinnande inte bara ses som en hälsofråga, utan en fråga som kräver ett helhetsperspektiv. Förbättra statistikinsamling forskning och evidens. 

Läs rapporten

Behöver du eller någon du känner stöd?

På Uppdrag Psykisk hälsa finns råd för den som känner oro eller ångest och olika förslag utifrån ålder på vart man kan vända sig.

Du kan också välja att vända dig till Bris stödlinje eller Mind självmordslinje.

Undernäring – Afghanistans tysta katastrof

I skuggan av konflikten i Afghanistan kämpar mammor för att ge sina barn den näring de behöver. Trots det ökar antalet undernärda barn varje månad. UNICEF arbetar hårt för att ge svårt undernärda barn den behandling de behöver – var de än befinner sig.

I Afghanistan ökar nu undernäringen bland barn och kvinnor rejält på grund av att familjer tvingas fly sina hem under konflikten. Torka, den kommande vintern och covid-19-pandemin förvärrar situationen ytterligare.

Många barn är så undernärda att de inte orkar greppa ett utsträckt finger.

Hervé Ludovic De Lys, UNICEFs representant i Afghanistan

Antalet barn som lider av den mest extrema formen av undernäring – svår akut undernäring – är mycket hög: 9,5 procent. En siffra som fortsätter att stiga. Den senaste tiden har fyra av hundra barn diagnostiserats med svår akut undernäring varje månad, men mörkertalet är stort då inte alla barn ens får möjlighet att undersökas. 

Fatima, 10 månader, undersöks för akut undernäring på ett sjukhus i Kishim, Afghanistan. Svårt undernärda barn löper stor risk att dö och behöver snabb behandling och vård för att överleva.

Undernäring – en ond cirkel

Den omfattande undernäringen i Afghanistan är ett resultat av att barn inte har tillräckligt med mat och att de får fel näring. Till exempel ammas endast hälften av barnen under de första sex månaderna, ofta på grund av att mamman också är undernärd. När mammor inte får tillräckligt med näring skapas en ond cirkel – undernärda barn växer upp och blir undernärda mammor, generation efter generation.

Det här är en cykel som måste brytas. Tjänster som stöttar barns näring är en del av all statlig hälsovård i landet, men det finns områden som inte har möjlighet att ge barnen och mammorna den vård de behöver. Landets regering måste prioritera ökade insatser för barns hälsa och överlevnad.

Om den negativa trenden inte vänder snart riskerar en miljon barn under fem år i Afghanistan att drabbas av svår akut undernäring innan årets slut.

Enligt UNICEFs beräkningar

Vad gör UNICEF?

  • UNICEF stödjer hälsovården i 34 provinser i Afghanistan, för att ge barn, gravida och nyblivna mammor förebyggande vård och akut behandling mot undernäring. 
  • Vi arbetar för att öka leveransen av produkter mot undernäring, som näringsrik nötkräm, för att barn som är i akut behov av näring snabbt ska få den behandling de behöver – oavsett var i landet de befinner sig.
  • Vi ökar nu även vårt arbete med att förebygga att barn blir allvarligt undernärda, genom att förbättra amningspraxis och variationen i barns, flickors och kvinnors kost samt utbildar familjer i hur man tar bättre livsmedelsbeslut för sig själva och sina familjer.

På måndag är det Kanelbullens dag. Visste du att en kanelbulle för 25 kr motsvarar sju påsar nötkräm som räddar barn från undernäring? Var med och rädda barns liv i Afghanistans och i andra delar av världen:

Köp nötkräm

UNICEF etablerar globalt innovationscenter i Stockholm

Innovation, partnerskap och barns delaktighet är avgörande för att hantera de stora globala utmaningarna vi står inför. Nu etablerar UNICEF sitt globala innovationscenter i Stockholm, för att ta vara på UNICEFs och Sveriges gemensamma engagemang att hitta innovativa lösningar på utmaningarna.

Tre medlemmar ur Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team. Gruppen har uppfunnit en ny respirator, som är byggd av gamla bildelar och är därför billigare än traditionella respiratorer. Afghan Dreamers är ett program som stöds av UNICEF, med målet att öka ungas engagemang genom tävlingar i innovation.

Utmaningarna som barn världen över står inför saknar motstycke. Det är omöjligt att föreställa sig hur deras framtid kommer att se ut om vi inte omedelbart sätter barnen i fokus och samarbetar för att skapa en bättre värld för dem. För att lyckas måste vi bygga partnerskap och tillsammans med barn och unga tänka – och agera – innovativt.

Barn och unga är experter på sina liv och är därför bäst lämpade att definiera vilka problem som är mest akuta för dem, liksom att hitta lösningar. Barn är kreativa och har bättre förmåga än vuxna att tänka nytt. Därför har vi under en tid satsat på att göra barn och unga mer delaktiga. 

Barn och unga är djupt påverkade av – och engagerade i – många av vår tids stora utmaningar som klimatkrisen, tillgång till utbildning och den psykiska ohälsan. De har rätt att göra sina röster hörda och vara delaktiga och vi måste tillsammans öka dessa möjligheter. Vi vuxna måste lyssna och agera. Enbart så kommer vi att hitta de lösningar vi behöver och nå resultaten som krävs.

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare

Samarbete och innovation för alla barns rättigheter

Sverige är ett ledande land inom innovation. Näringslivet har gått före på många områden. Även svenskt utvecklingssamarbete bygger på innovativa lösningar, från digitalisering till högteknologisk utveckling, för att stärka rättigheter och bekämpa fattigdom. 

– Det internationella utvecklingssamarbetet måste vara katalytiskt och innovativt. Traditionellt bistånd kan inte ensamt lösa de utmaningar vi står inför. Barn och unga är vår framtid, och innovation är en viktig pusselbit för framtidens bistånd, säger Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete. 

Innovation i nära samverkan med barn och unga är vägen framåt. Etableringen av UNICEFs innovationscenter (UNICEF Office of Innovation) i Stockholm innebär en möjlighet att kraftsamla och skala upp samt att involvera barn och unga i innovationsprocesser och projekt.

– Vi tror att nya tillvägagångssätt, partnerskap och innovativa lösningar är absolut nödvändiga för att förverkliga barns rättigheter och uppnå FNs hållbarhetsmål. Vi är mycket nöjda med valet att placera innovationskontoret i Sverige. Det gör att vi kan samverka tätt ihop med UNICEF Sverige och även komma nära det svenska ekosystemet för utveckling och innovation, säger Thomas Davin, chef för UNICEF Office of Innovation.

Office of Innovation

UNICEF Office of Innovation använder och utvecklar nya tekniska lösningar för att hantera de största utmaningarna som drabbar barn idag. Det ökande gapet mellan rika och fattiga, urbaniseringen, klimatförändringarna och de snabba tekniska förändringarna gör att vi måste anpassa oss och skapa nya lösningar för att möta de utmaningar som barn står inför nu och i framtiden. 

Innovationskontoret i Sverige, som på sikt förväntas ha ett hundratal anställda, kommer att omges av ett ekosystem av mindre tematiska innovationshubbar runt om i världen.

Läs mer om Office of Innovation här.

Brist på näringsrik mat hotar barns liv och utveckling

Världen misslyckas med att ge barn tillräcklig och näringsrik mat när de behöver det som mest: de två första åren i livet. Ingen förbättring för barns undernäring har skett det senaste årtiondet och situationen riskerar att bli värre under covid-19, visar UNICEFs nya näringsrapport.

Ariet, två år, äter favoritfrukten vattenmelon hemma i byn Kurshab, Kyrgyzstan. Brist på näringsrik mat under barns tidiga levnadsår kan få stora konsekvenser resten av livet.

Många barn under två år får inte den mat eller näring de behöver för att överleva och utvecklas, vilket kan leda till oåterkalleliga utvecklings­skador och dödsfall. Under en avgörande period i barns liv, när de börjar äta fast föda, får två av tre barn världen över inte de närings­ämnen de behöver. Det visar UNICEFs nya näringsrapport Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life.

Rapporten varnar för att ökande fattigdom, ojämlikheter, konflikter, klimatrelaterade katastrofer, ohälsosamma livsmedel och hälso­katastrofer som covid-19-pandemin, bidrar till den näringskris som drabbar världens yngsta befolkning. En näringskris som visat få tecken på förbättring de senaste tio åren.

Dåligt näringsintag under de två första levnadsåren kan skapa oåterkalleliga skador på barns växande kroppar och hjärnor, vilket påverkar deras skolgång, arbetsmöjligheter och framtidsutsikter. Även om vi har vetat det i flera år, har små framsteg uppnåtts för att ge barn näringsrik mat. Faktum är att den pågående covid-19-pandemin riskerar att göra situationen mycket värre.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Undernäring – mer komplext än brist på mat

Undernäring har många olika skepnader, som undervikt, näringsbrist, tillväxthämning, övervikt och fetma. De livshotande skadorna syns inte alltid utanpå, utan drabbar istället insidan av kroppen. Hårdast drabbas barn under två år, då kropp och hjärna utvecklas snabbt. Om barnen inte får tillräckligt med mat och viktiga näringsämnen som exempelvis finns i grönsaker, frukt, ägg, fisk och kött, riskerar deras hjärn­utveckling, inlärnings­förmåga och immun­försvar att påverkas resten av livet.

Enligt UNICEF är mer än hälften av de 23 miljoner barn som lider av undervikt yngre än två år. Bara en tredjedel av barnen mellan sex månader och två år får de näringsrika livsmedel de behöver för att utvecklas och växa bra. 

Det är oacceptabelt att så många barn förlorar sina liv eller hindras i utvecklingen på grund av olika former av undernäring. Världens länder måste göra allt för att de yngsta barnen inte glöms bort och hamnar efter i utvecklingen.

En mamma får stöd av sjuksköterskor på ett hälsocenter i San Pedro, Elfenbenskusten, för att ge sitt barn mat. I landet är vart femte barn underviktigt. UNICEF stöttar hälsocenter i arbetet för barnens hälsa, även under covid-19.

Familjer behöver stöd för tillräcklig och näringsrik mat

UNICEF är mycket bekymrade över att det inte har gjorts några framsteg när det gäller att förbättra barns mat- och näringsintag det senaste årtiondet, trots kraftig tillväxt i många länders ekonomier. Särskilt oroväckande är det att situationen för redan utsatta barn fortsätter att förvärras. I exempelvis Sydasien får enbart 19 procent av barnen mellan sex månader och två år den varierade mat de behöver.

Föräldrar vill ge sina barn den näringsrika mat de behöver för att utvecklas och växa, men de står inför enorma utmaningar – fattigdom, klimatförändringar, ohälsosamma livsmedel och nu covid-19-pandemin. Familjer behöver olika former av stöd från både offentliga och privata aktörer för att kunna ge sina barn tillräckligt med mat och rätt näring. Men i dagsläget har inget land den breda uppsättningen policys som krävs för att förbättra barns kosthållning, och länder världen över saknar möjlighet att göra näringsrika livsmedel tillgängliga och prisvärda.

Nurayim, tre år, ska snart äta en näringsrik måltid. Hennes familj undviker ohälsosam mat i största möjliga mån. Trots utmaningar orsakade av covid-19, konflikter och klimatförändringar är familjer över hela världen fast beslutna att ge sina barn den bästa starten i livet.

Framsteg är möjliga med rätt investeringar

Undernäring är komplext och lösningarna likaså. För att lyckas ge varje barn näringsrik, säker och prisvärd mat måste regeringar, givare, civilsamhälles­organisationer och andra aktörer samarbeta för att utveckla de livsmedelssystem, hälsosystem och sociala skyddssystem som barnen är beroende av. De här viktiga åtgärderna krävs:

  • Öka tillgängligheten och prisvärdheten för näringsrika livsmedel, som frukt, grönsaker, ägg, fisk och kött, genom att stimulera produktion, distribution och detaljhandel. Främja och underlätta val av hälsosamma alternativ vid inköp av livsmedel för barn, ungdomar och familjer.
  • Implementera nationella standarder och regelverk för att skydda barn i tidig ålder från processad och ohälsosam mat och dryck, och för att stoppa skadlig marknadsföring som riktar sig till barn och familjer.
  • Öka efterfrågan av näringsrika och säkra livsmedel genom att ge föräldrar och barn lättförståelig information i olika kommunikationskanaler.

Rapporten Fed to Fail? The crisis of children’s diets in early life lanseras inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem den 23 september, med tydlig uppmaning om att världens länder måste prioritera investeringar som förhindrar alla former av undernäring. Framsteg är möjliga, men länder måste omedelbart agera och ta ansvar för barns hälsa, det är grunden för hälsosamma och produktiva samhällen i framtiden.

Skolstängningar sätter barns framtid på spel

18 månader in i pandemin är 77 miljoner elever i sex länder fortfarande inte tillbaka i skolan. UNICEF Sverige uppmanar världens regeringar att öppna skolorna så snart som möjligt, för att undvika en utbildnings­katastrof för en hel generation barn.

Ett tomt klassrum i Maroua, Kamerun. Skolbänkarna och ryggsäckarna är en påminnelse om den utbildningskris vi befinner oss i. UNICEF uppmanar världens regeringar att öppna skolorna så snart som möjligt. För alla barns rätt till utbildning och framtid.

Ett år efter att pandemin bröt ut stod 168 miljoner elever utan en skola att gå till på grund av skol­stängningar. Idag har 77 miljoner av dem fortfarande inget klassrum att gå till, visar en ny analys av UNICEF, och konsekvenserna för barnen är allvarliga. 

Förutom att eleverna hamnar efter i sin utbildning, går många miste om viktiga skol­måltider, rutin­mässiga vaccinationer och upplever ökad ångest. Dessutom ökar risken att utsättas för övergrepp, våld, barn­arbete och barn­äktenskap. Många föräldrar har förlorat sina jobb då de tvingats vara hemma med barnen, vilket har drivit många familjer in i fattigdom. 

Utbildningskrisen pågår fortfarande, och för varje dag som klassrummen hålls stängda förvärras situationen för barnen. Det här är en kris som världen inte kan ignorera.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Större risk att barn smittas av covid-19 utanför skolan 

Förutom de mest extrema fallen är riskerna för barn att inte gå i skolan på grund av pandemin större än riskerna att gå i skolan. Här är tre viktiga skäl:

  • Rapporter visar fortfarande att skolor inte driver på spridningen av covid-19 i samhället. Viruset utgör inte heller en hög risk för barn. Om skolor antar säkra åtgärder för att minimera smitta kan skolmiljön vara säkrare för barn än utanför skolan.
  • Skolnedstängningar påverkar elevernas lärande, hälsa och välmående. Att barn inte får gå i skolan under viktiga utvecklings­stadier innebär allvarliga följder för varje barn, deras familj och ekonomi. Många riskerar att aldrig ta ikapp den utbildning de missat.
  • Skolstängningar drabbar de redan utsatta barnen hårdast. De som har mindre möjlighet att få distans­utbildning och som löper stor risk att utsättas för olika typer av övergrepp. Ju längre tiden går, desto större är risken att barnen aldrig sätter sin fot i skolan igen.

Vaccin ska inte vara en förutsättning för skolor att öppna igen

I och med den globala bristen på vaccin som plågar låg- och medelinkomst­länder, prioriteras vaccinering av sjukvårdspersonal och högriskgrupper. När vaccin till de mest utsatta grupperna är säkrad ska lärare prioriteras. Men vaccinering av lärare och elever ska inte vara en förutsättning för att barn ska kunna återgå till skolan. 

Det viktigaste just nu är att alla barn kan fortsätta sin utbildning i ett klassrum. Om det betyder att lärare och barn måste vistas i klassrummen ovaccinerade, så krävs ökade insatser som minskar risken för smitt­spridning. 

Najwa, rektor på en skola i Hamah, Syrien, hjälper Abdulkader, 9 år, under en klass stödd av UNICEF. Skolor måste vara de sista som stänger och de första som öppnar i en kris. Vi måste prioritera varje barns bästa, få tillbaka dem i skolan och ge dem det stöd de behöver.

UNICEF uppmanar regeringar att öppna skolorna så snart som möjligt och vidta åtgärder som minskar smitt­spridning i skolan. Det innebär ökade investeringar i smitt­skydds­åtgärder, som desinfektionsmedel, tvål, rent vatten och i vissa fall skydds­utrustning och social distansering.

Men det räcker inte att bara öppna klassrummen. För att minska de långsiktiga följderna som skol­stängningarna kan få på barns liv, måste skolor och lärare se till att alla barn får det omfattande stöd de behöver för att komma ikapp i utbildningen, fortsätta att lära sig och må bra fysiskt och psykiskt. 

Lärare måste få stöd i att hantera varje barns förlorade utbildning och öka användandet av digital teknik i sin undervisning. Det inkluderar insatser för att nå barn som redan innan covid-19 inte hade tillgång till utbildning.

Utbildning minskar fattigdom

UNICEF och partners fortsätter att mobilisera insatser för att förhindra en katastrof för barns utbildning. Vårt påverkans­arbete syftar till att samla världens ledare, lärare och föräldrar kring en gemensam sak: att öppna skolorna så snart som möjligt och fortsätta att hålla dem öppna. 

Ökad tillgång till utbildning minskar fattigdom och ojämlikhet, och är därmed avgörande för att nå målen i Agenda 2030. Brådskande åtgärder och ökade investeringar krävs för att hindra att den redan existerande utbildnings­krisen utvecklas till en fullskalig katastrof för en hel generation barn.

18 månader av pandemi – 77 miljoner elever inte i skolan

Den 16 september tar UNICEF globalt en paus i digitala kanaler i 18 timmar för att förmedla ett avgörande budskap för barns framtid: öppna skolorna, på ett säkert sätt, så snart som möjligt. UNICEF Sverige är tillbaka i kanalerna efter 18 timmar. Hur lång tid tar det innan barnen får komma tillbaka till skolan?

Vi sviker aldrig Afghanistans barn

Afghanistan är ett land i kris, och de minst ansvariga – barnen – betalar det högsta priset. Konflikt, torka och covid-19 har skapat en humanitär nödsituation som saknar motstycke. UNICEF finns på plats och arbetar dag som natt för barns och kvinnors säkerhet och hälsa.

Fatima, två år, blir undersökt för undernäring på en UNICEF-stödd vårdcentral i Herat. Varje dag blir cirka 80 barn undersökta för undernäring på kliniken, 120 barn per dag får livsviktigt vaccin. På vårdcentralen finns också ett av UNICEFs vaccinationscenter som vaccinerar mot covid-19, med vaccin från det globala vaccinsamarbetet Covax.

Stort behov av hjälp – beräknas öka ytterligare

Det är omöjligt att blunda för den fruktansvärda situationen som barn och kvinnor i Afghanistan just nu upplever. Minst 10 miljoner barn är i behov av akut hjälp för att överleva. Utan omedelbara insatser beräknas en miljon barn drabbas av allvarlig akut undernäring de kommande månaderna.

Sedan januari har FN dokumenterat över 2 000 allvarliga kränkningar av barns rättigheter, såsom våld, övergrepp och rekrytering till väpnade grupper. 550 000 människor flyr just nu inom landet – mer än hälften är barn. Dessutom står 4,2 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor.

Behovet av hjälp är enormt. På grund av allvarlig torka och vattenbrist, fortsatta flyktingströmmar inom landet, brist på säkerhet och de förödande socioekonomiska konsekvenserna av covid-19, beräknar UNICEF att de humanitära behoven kommer att öka ytterligare de kommande månaderna. 

Världen får inte svika Afghanistans barn

Det finns situationer då ett land och dess invånare är beroende av omvärldens hjälp. Den situationen råder just nu i Afghanistan. Barn och kvinnor är i enormt behov av skydd, sjukvård, mat, vatten och sanitet, utbildning och livsviktigt vaccin mot polio och mässling.

UNICEF och våra samarbetspartners kämpar outtröttligt för att leverera den hjälp som behövs, men det finns mycket kvar att göra för att säkra alla barns överlevnad och utveckling. 

Vi uppmanar därför världens regeringar att fortsätta sina humanitära och långsiktiga insatser i Afghanistan, för att både agera på det akuta behovet och förhindra att de stora framsteg som gjorts inom exempelvis flickors utbildning går förlorade. Biståndet får inte politiseras, det måste i första hand baseras på behoven. Barn och kvinnor kan inte fråntas den hjälp de är beroende av för att överleva.  

Zahra, 52 år, och hennes dotter äter bröd doppat i vatten i en tillfällig bostad i Herat. Zahra, som har förlorat sin man i konflikten, har fyra barn. ”Under de senaste sex månaderna har jag inte haft råd att ge mina barn ordentligt med mat, allt jag kan ge dem är torrt bröd”, säger Zahra. På flykt från torka och konflikt söker sig många till större städer för att få skydd.

Hjälpen måste nå fram till de mest utsatta

UNICEF har varit på plats i Afghanistan i 65 år och vi gör allt vi kan för att fortsätta vårt viktiga arbete. Vi för en kontinuerlig dialog med landets myndigheter, talibanerna och andra parter, för att vi och våra partners ska få en säker, snabb och obegränsad möjlighet att nå fram till alla barn som behöver oss – var de än befinner sig i landet.

Vi är mycket bekymrade över barns och kvinnors säkerhet och hälsa. De behöver just nu all hjälp de kan få och därför skalar vi upp vårt arbete, vilket bland annat innebär att vi:

  • Behandlar barn som lider av svår akut undernäring.
  • Ser till att människor på flykt får sjukvård genom mobila hälsocentraler.
  • Ger barn som har kommit bort från sina familjer skydd och stöd samtidigt som vi letar efter deras närstående.
  • Vaccinerar bebisar mot polio och andra sjukdomar, samt vaccinerar människor mot covid-19. 
  • Levererar vatten till de områden som har drabbats av torka, samt hygienkit för att ge möjlighet att hålla sig ren och skydda sig mot smitta.
  • Ger stöd för att skolor på ett säkert sätt ska kunna öppna igen, och hållas öppna, under covid-19. Det innebär insatser riktade till 300 000 barn, där mer än hälften är flickor.

UNICEF gör allt vi kan för att ge alla barn i Afghanistan den hjälp de behöver. Vi riktar ett varmt tack till våra Världsföräldrar, samarbetspartners och andra givare som gör vårt arbete möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn? 

Ge en gåva idag

Stor oro för barns säkerhet i Afghanistan

Närmare 10 miljoner barn i landet är i desperat behov av humanitärt stöd. UNICEF uppmanar alla våra samarbetspartners och privatpersoner att hjälpa barnen, nu.

Jag vill hjälpa till

Den långvariga humantitära krisen i Afghanistan har nu blivit betydligt värre i och med den pågående konflikten i landet. Oron för barnens säkerhet är stor.

Afghanistan anses vara en av världens grymmaste platser för barn att växa upp på, det var ett faktum redan innan den uppblossande konflikten de senaste veckorna. Över 550 barn har dödats sedan årsskiftet och fler än 1 400 skadats. Under dagen igår (30 augusti) kom nya oroande rapporter om att barn är ensamma, att de utsätts för grovt våld och rekryteras till väpnade grupper. Det berättade Hervé Ludovic De Lys, UNICEFs representant i Afghanistan på en pressträff igår.

– De som är minst ansvariga för den här krisen är de som betalar de högsta priset.

Barn i landet lider svårt i spåren av de långvariga oroligheterna som pågått i landet. Bland annat går många miste om livsviktiga vaccineringar, mot exempelvis polio, en sjukdom som kan orsaka barn skada för livet om de drabbas. Dessutom saknar de mat och vatten.

– Många barn är så undernärda att de inte orkar greppa ett utsträckt finger, säger Hervé Ludovic De Lys.

På Indira Gandhi barnsjukhus i Kabul vårdas barn med undernäring.

Barnen går miste om sin barndom

Barnen i Afghanistan blir berövade på sin rätt till en barndom i trygghet, med tillgång till vård, skola och skydd. UNICEF har varit på plats i landet i 65 år och stannar så länge vi behövs – vi arbetar dag och natt för att varenda ett av dessa barn ska få den hjälp de behöver. Vi jobbar i nära samarbete med våra fem landskontor i Afghanistan och med våra partners, exempelvis transportföretag som levererar nödvändigheter från grannlandet Pakistan.

För att säkerställa att människor i landet får den hjälpen de mest behöver använder vi oss av det digitala verktyget U-Report, en gratistjänst via vilken vi kan kommunicera med befolkningen med hjälp av textmeddelanden.

– Förra veckan meddelade över 100 000 människor, av vilka 15 000 var flickor, genom U-Report att de var i störst behov av pengar. Pengar ger människor makt att bestämma själva över vad de behöver mest och köpa just det, och samtidigt bevara sin värdighet, säger Hervé Ludovic De Lys.

Uppmanar partners att hjälpa

UNICEF är bekymrade över rubriker om att internationella givare drar in sitt bistånd till landet, inte bara till UNICEF utan även till andra hjälporganisationer. Vi är också bekymrade över vår möjlighet att kunna leverera hjälp på ett säkert sätt, framförallt gäller det vår kvinnliga personal. 

Vi uppmanar nu alla våra partners och privatpersoner att stödja vårt arbete när vi nu prioriterar att skala upp våra insatser. Vilket bland annat innebär att vi:

  • Sätter upp mobila hälsocentraler så att människor på flykt kan få vård
  • Vaccinerar bebisar mot polio och andra sjukdomar, och vaccinerar människor mot covid-19 
  • Behandlar barn som lider av svår akut undernäring
  • Levererar vatten till de områden som utsatts för torka, samt hygienkit för möjlighet att kunna hålla sig ren och skydda sig mot smitta
  • Ser till att det finns möjlighet för barn att återgå till skolan nästa månad. Det innebär insatser riktade till 300 000 barn, där mer än hälften är flickor. 

Inget barn ska lämnas utanför

De senaste veckorna har behovet av att skydda de mest sårbara barnen i Afghanistan ökat. Många är vi som sett de fruktansvärda bilderna från Kabuls flygplats förra veckan.

– UNICEFs personal åkte direkt till flygplatsen. De tillbringade natt efter natt med att ta hand om barn som blivit övergivna eller separerade från sina familjer i kaoset som rådde, och återförenade dem några dagar senare, säger Hervé Ludovic De Lys.

UNICEF jobbar för alla barn, inget ska lämnas utanför. Nu är läget ytterst kritiskt för miljoner barn i Afghanistan, tack för att du vill hjälpa oss att rädda barns liv.

Jag vill rädda liv

Hjälpen når barnen i Haiti – men behoven är fortsatt stora

De första leveranserna av medicinsk utrustning, vatten och hygienartiklar nådde Haitis huvudstad Port-au-Prince förra veckan. Mer livräddande produkter är på väg och kommer inom de närmsta dagarna att nå även de södra delarna av landet, de som drabbats hårdast av skalvet. Men behoven är fortfarande enorma.

En mamma med sin dotter, skadad i jordbävningen.

Förödelsen efter jordbävningen och den efterföljande orkanen som drabbade Haiti i mitten av augusti är enorm och behoven stora. De första leveranserna som fraktats från UNICEFs globala lager, nådde Port-Au-Prince i slutet av förra veckan (20 augusti) och innehåller medicin och medicinsk utrustning samt mat, vatten och hygienprodukter. Innehållet kommer att hjälpa över 23 000 barn och deras familjer under kommande tre månader. I leveransen fanns även tält som fungerar som hälsocentraler för att kunna ge människor vård i de områden där befintliga vårdinstanser förstörts.

– De humanitära behoven har eskalerat de senaste dagarna. Sjukhusen är överfulla, vårdpersonal och medicinsk utrustning räcker inte till. Barn och familjer som förlorat sina hem tvingas sova utomhus i regnet. Den här leveransen är avgörande för att kunna rädda liv, men det är fortfarande svårt att nå de familjer som är värst drabbade, säger Bruno Maes, UNICEFs representant i Haiti.

Nästan tio ton vägde leveransen som anlände till Haiti från UNICEFs lager den 20 aug. Fylld med medicinsk utrustning, mat och vatten väntas innehållet kunna hjälpa 23 000 barn med familjer i tre månader. Foto: © UNICEF/ Fanfan

540 000 barn i behov av hjälp

Över 2 000 människor har hittills dött och fler än 1 200 har skadats av det kraftiga jordskalvet, med en styrka på 7,2. UNICEF bedömer att 1,2 miljoner människor, av dem 540 000 barn är drabbade. 130 000 hus, 94 skolor och 180 000 vattensystem har blivit helt eller delvis förstörda. Förödelsen är enorm och behovet av mat, vatten, skydd och hygien är akut. 

Bara timmar efter skalvet var UNICEF på plats med medicinsk utrustning till tre sjukhus i Les Cayes, i sydvästra Haiti. Utrustning nog att räcka till att behandla 30 000 människor som skadats i jordbävningen i tre månader. 

Ge en gåva till barn i katastrofer

UNICEF har bland annat hittills levererat:

  • Rent vatten till 3 000 familjer i Les Cayes. Tankar som kommer att fyllas på regelbundet tack vare bidrag från Generaldirektoratet för europeiskt civilskydd och humanitära biståndsåtgärder (ECHO)
  • 2 300 hygienkit 
  • Avgörande medicinsk utrustning, som ortopediska verktyg, röntgenapparater och labbutrustning
  • Tält, madrasser, filtar, ambulans samt anställning av frivilligt arbetande vårdpersonal
  • 50 syrgastuber, en elgenerator och bränsle till att driva en syrgasgenerator

Enligt UNICEFs beräkning behövs det över 130 miljoner kronor de närmsta åtta veckorna för att kunna möta de mest skriande behoven som finns bland barn och familjer i landet just nu, däribland 167 000 barn under fem år. Summan kan komma att justeras de kommande veckorna beroende på hur situationen utvecklar sig.

Hjälp oss att rädda barn i Haiti och andra katastrofer
. Varmt tack för ditt stöd!

Skänk en gåva idag

Klimatkrisen är en kris för barns rättigheter

Klimatförändringarna är det största hotet för världens barn och unga. Hela en miljard barn möter flera klimatkriser, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten, sanitet och sjukvård. Det utsätter dem för extremt stora risker, visar UNICEFs nya rapport som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

Nästan alla barn på jorden utsätts för minst en klimatrelaterad risk. Utan brådskande åtgärder kommer det antalet att öka.

Klimatförändringarna är en kris som sker här och nu, i alla världens länder. Baserat på vetenskap och erfarenheter från olika delar av världen vet vi att klimatförändringarna är det största hotet för världens barn och unga.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, lanserar UNICEF idag rapporten ”The Climate Crisis is a Child Rights Crisis: Introducing the Children’s Climate Risk Index”. Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

En miljard barn utsätts för extremt höga klimatrelaterade risker

Rapporten visar att nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar, och att så många som 330 miljoner barn utsätts för fem eller flera risker samtidigt. I indexet klassas 33 länder som länder med extremt hög risk när det gäller klimatförändringarnas påverkan på barnen. I de länderna bor en miljard barn – vilket utgör nästan hälften av alla världens barn.

Barnen utsätts för en kombination av olika typer av farliga naturkatastrofer, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten, sanitet, sjukvård, skydd och utbildning. Det innebär en extremt hög utsatthet, vilket är särskilt tydligt i Centralafrikanska republiken, Tchad, Nigeria, Guinea och Guinea-Bissau. 

Barn löper dessutom rent fysiskt högre risk att drabbas av klimatförändringarnas följder än vuxna. Exempelvis på grund av att deras kroppar är känsligare för undernäring och infektioner, som malaria och denguefeber, som ofta ökar i naturkatastrofer. Barn som på grund av klimatkriser missar hela eller delar av sin skolgång riskerar också ett liv i fattigdom och går miste om livsmöjligheter.

En man och hans son vadar genom översvämningar i Phnom Penh, Kambodja. År 2020 drabbades 900 000 människor av en av de värsta översvämningarna på nästan ett decennium.

Redan utsatta barn betalar det högsta priset

Rapporten visar att de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är minst ansvariga för problemet. Tillsammans släpper de 33 länderna med hög risk enligt indexet enbart ut nio procent av de globala koldioxidutsläppen, medan de tio länderna som släpper ut mest koldioxid står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Endast ett av de länderna rankas i indexet som ett land med hög risk när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser för barnen.

Klimatförändringarna är djupt orättvisa. Inget barn är ansvarigt för den stigande temperaturen, men de betalar ändå det högsta priset. Barn från de minst ansvariga länderna lider mest av alla.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

UNICEF Sverige och Fridays For Future överlämnar rapporten till barn- och jämställdhetsminstern

Idag är det tre år sedan Greta Thunberg inledde sin klimatstrejk utanför Sveriges riksdag. Den handling som gav upphov till en av de största globala ungdomsrörelserna i världen: Fridays For Future. I samband med dagens lansering lämnar vi och Fridays For Future gemensamt över rapporten till barn- och jämställdhetsminister Märta Stenevi. 

Syftet är att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem, utan för att vi tillsammans ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa ett bättre och mer hållbart samhälle för alla.   

Det är barn som drabbas mest av klimatkrisen, även om det inte är barn som orsakat den. Men vi är inte bara offer, vi är ledare för den här kampen. När vi pratar om barn, glöm inte att makthavare inte bara berövar oss vår framtid, utan även vår nutid.

Greta Thunberg, under UNICEFs presskonferens vid lansering av rapporten.

UNICEF Sverige uppmanar nu politiker och företag att lyssna på barn och unga och vidta åtgärder som skyddar dem från klimatrisker genom att:

  • Öka investeringarna för klimatanpassning och motståndskraft gällande livsviktiga samhällsfunktioner som vatten, hygien, hälsa och utbildning. 
  • Prioritera kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Framför allt höginkomstländerna måste minska sina utsläpp med minst 45 procent fram till 2030 (jämfört med 2010 års nivåer). 
  • Låt barn delta och ha inflytande i alla regionala, nationella och internationella klimatförhandlingar och beslut. 
  • Utbilda barn och unga inom klimatfrågor, för att de bättre ska kunna skydda sig vid klimatförändringarnas konsekvenser.

Vi betonar även att alla länder måste öka takten i arbetet med de globala målen i Agenda 2030. UNICEF Sveriges ansvar är att följa upp Agenda 2030 kopplat till barns rättigheter. Klimatet är en avgörande del i agendan, och som den här rapporten visar berör klimatförändringarna barn i allra högsta grad.

Läs hela rapporten här

Vi finns på plats för barnen i Afghanistan

Den eskalerande konflikten i Afghanistan har lämnat 10 miljoner barn i behov av akut hjälp. UNICEF har funnits på plats i 65 år och planerar inte att lämna landet. Vi arbetar hårt för att skydda barnen mot våldet och se till att alla barn får näring, vatten, sjukvård och utbildning – särskilt flickor.

Läget i Afghanistan är i dagsläget osäkert och ingen kan förutspå vad som händer härnäst. Men med över 270 000 internflyktingar och över 18 miljoner människor som är i behov av humanitär hjälp, varav hälften är barn, är behoven enorma. Dessutom hotas landet av torka och den pågående covid-19-pandemin.

Utan brådskande åtgärder kommer en miljon barn under fem år att vara allvarligt undernärda vid årets slut. På grund av konflikt och covid-19 står 9,5 miljoner barn utan skolgång, majoriteten är flickor. Vi måste nu gemensamt agera för att ge de mest utsatta, särskilt barnen, den hjälp de behöver för att överleva och utvecklas.

På grund av lång­variga kon­flikter har Afghani­stan länge ansetts vara en av de värsta plats­erna på jorden för barn. UNICEF fortsätter kämpa för alla barns rätt till hälsa och utveckling.

Hjälp Afghanistans barn

UNICEF på plats i alla regioner – för alla barn

Trots att framtiden för Afghanistan är oviss, är en sak säker: UNICEF finns på plats i alla regioner för att ge varje barn och kvinna den hjälp de behöver – både akut och långsiktigt. Vi har funnits på plats i 65 år, har närvaro i hela landet och planerar inte att lämna.

UNICEF i Afghanistan har under flera år fört dialog med talibanerna i de områden de haft makten. De har nu bett oss att pausa vår verksamhet i vissa regioner tills situationen är säker, men UNICEF och våra kollegor på plats är dedikerade att stanna. Vi har daglig kontakt med den lokala ledningen i nästan alla regioner och deras budskap är tydligt: vår hjälp behövs. Nu arbetar vi därför hårt för att öka våra humanitära insatser och möta de stora utmaningarna som Afghanistans barn och kvinnor står inför.

Över 270 000 människor har tvingats fly sina hem för att söka skydd inom landet. UNICEF är på plats och tillsammans med samarbetspartners ökar vi nu våra livräddande insatser.

Vad gör UNICEF?

  • Vårt arbete innebär bland annat att säkerställa att barn och familjer får den akuta hjälp de behöver – sjukvård, näring och rent vatten. Vi distribuerar hygienpaket, kör ut vatten med lastbil, fortsätter ge stöd till skolor, behandlar allvarligt undernärda barn och vaccinerar barn mot farliga sjukdomar. 
  • I flyktingläger sätter vi upp trygga och barnvänliga platser där barnen får viktigt stöd för att bearbeta trauman, samt bygger tillfälliga skolor för att barn, särskilt flickor, ska kunna fortsätta sin utbildning.
  • Vi arbetar för att ta ett steg framåt i bekämpningen av polio. Afghanistan är ett av två länder i världen där polio fortfarande hotar många barns liv. En av våra största utmaningar de senaste åren har varit att komma fram till varje stad, by, moské och hem för att vaccinera alla barn och utrota sjukdomen.
  • Vi kämpar för att utöka vår verksamhet över hela landet och nå alla barn – även de i svåråtkomliga områden – med både akut och långsiktig hjälp. Vi för kontinuerlig dialog med konfliktens alla parter för att de ska ge oss säker och obehindrad tillgång till alla delar av landet, i linje med principerna kring humanitärt hjälparbete.

Stort tack till alla samarbetspartners och givare som hittills har gjort det möjligt för oss att fortsätta vårt arbete i Afghanistan. Utan er hjälp skulle vårt livräddande arbete för de mest utsatta barnen och kvinnorna inte vara möjligt. 

Vill du också vara med och kämpa för Afghanistans barn?

Ge en gåva idag

FN varnar för en humani­tär kris i Afghani­stan

På grund av lång­variga väpnade kon­flikter har Afghani­stan länge ansetts vara en av de värsta plats­erna på jorden för barn. I och med den senaste tidens upp­trappade kon­flikter, covid-19 och ihållande torka varnar FN nu för en humani­tär kris. UNICEF är på plats i landet och vi stannar så länge barnen be­höver oss.

En fruktansvärd situation

Sedan årsskiftet har fler än 552 barn dödats och över 1 400 skadats i de upptrappade konflikterna i landet. Bara de senaste dagarna har över 150 barn dödats eller skadats och nära tio miljoner barn är i behov av humanitär hjälp. Människor har gjort desperata försök att fly landet för att sätta sig och sina familjer i säkerhet. För de som blir kvar väntar en osäker framtid och rapporter visar att risken för barn att bli rekryterade av väpnade grupper ökar.

Över 270 000 människor har tvingats lämnat sina hem för att söka skydd inom landet.

Vad gör UNICEF?

UNICEF är på plats i alla delar av landet och tillsammans med samarbetspartners intensifierar vi nu våra livräddande insatser till de mest utsatta. Redan innan krisen var ett faktum, förberedde UNICEF leveranser till hela landet och vi kan därför nu: 

  • Dela ut hygienpaket innehållande bland annat tvål och vattenreningstabletter.
  • Transportera vatten – att barn får rent vatten är en av UNICEFs viktigaste uppgifter i en konflikt.
  • Se till att undernärda barn får hjälp med näring.
  • Vaccinera barn mot sjukdomar.

I veckan etablerade UNICEF barnvänliga utrymmen, näringscenter och vaccinationsplatser i flera av Kabuls nya flyktingläger för att hjälpa de människor som flyr inom landet.

UNICEF är på plats i Afghanistan och tillsammans med samarbetspartners ökar vi nu upp våra livräddande insatser.

UNICEF finns på plats i Afghanistan och i andra katastrofer världen över. Vi kämpar varje dag för att inga barn ska behöva betala priset för krig och konflikter. Om du vill hjälpa barn som drabbats av krig och katastrofer – ge en gåva idag.

HJÄLP BARN I KATASTROFER

Barn och familjer i behov av akut hjälp efter jordbävning i Haiti

Förödelsen efter den kraftiga jordbävningen och den efterföljande stormen i Haiti är enorm. Barn och familjer har tvingats fly sina hem och behovet av skydd, rent vatten och sjukvård är stort. UNICEF finns på plats för att snabbt kunna ge akut hjälp och stöd till de drabbade.

Svårt drabbade barn och familjer behöver akut hjälp. UNICEF har kontor i södra Haiti och våra kollegor på plats arbetar hårt för att ge barn och familjer den hjälp de behöver.

Stor förödelse – akuta humanitära behov

Den kraftiga jordbävningen i sydvästra Haiti med en efterföljande storm har orsakat landet och dess invånare enorm skada. De officiella dödsiffrorna stiger fortfarande, men minst 1 940 människor har avlidit och över 9 900 skadats. Just nu har ungefär en halv miljon barn begränsad eller ingen tillgång till skydd, rent vatten, hälsovård eller näring.

Familjer som har förlorat allt på grund av jordbävningen lever nu bokstavligen med vatten upp till fötterna på grund av de efterföljande översvämningarna.

Bruno Maes, UNICEFs representant i Haiti

Lite mer än ett decennium har gått sedan Haiti senast råkade ut för en stor jordbävning, som tog hundratusentals liv och orsakade enormt lidande. Nu drabbas landet igen. Jordbävningen och stormen som efterföljde sammanfaller dessutom med politisk instabilitet, stigande gängvåld, hög undernäring bland barn och covid-19-pandemin.

De humanitära behoven i drabbade områden är akuta eftersom grundläggande tjänster nu har förstörts. Många människor behöver sjukvård och rent vatten. De som har tvingats fly sina hem behöver skydd och barn som har separerats från sina familjer mitt i kaoset behöver stöd.

Karl, 15 månader, i ett temporärt tält som UNICEF har byggt upp i Les Cayes, Haiti.

Ge en gåva till barn i katastrofer

Stor skada på skolor – barn riskerar stå utan skolgång

Förödelsen är även stor på sjukhus, skolor och andra viktiga faciliteter som barn och familjer är beroende av. I det drabbade området beräknas 94 av 255 skolor vara helt förstörda eller delvis skadade, vilket innebär att barn som redan har varit utan skolgång en längre period till följd av covid-19 får svårt att återuppta sin utbildning.

Det kommer att vara extremt svårt för föräldrar, lärare och regeringen att få tillbaka barn till skolan till den 7 september, då skolorna planerade att öppna igen. Samtidigt är det avgörande för barn som just har genomgått den traumatiska jordbävningen att få den normalitet och stabilitet som ett klassrum med vänner och lärare ger.

Bruno Maes, UNICEFs representant i Haiti

Vad gör UNICEF?

UNICEF är på plats och samarbetar med myndigheter och partners för att snabbt nå fram med akut hjälp till de svårt drabbade. Vi bygger upp temporära boenden, latriner och duschar samt levererar medicin, syrgas, rent vatten och hygien- och sanitetsartiklar till de drabbade områdena. Vi arbetar även för att förhindra att familjer separeras och för att säkerställa skydd och psykosocialt stöd till barnen.

Vi arbetar hårt för att bygga upp skolorna igen och utrusta klassrummen, lärare och elever med det material som behövs för att undervisningen ska kunna återupptas. Att få tillbaka barnen till skolan är ett av de bästa sätten för att se till att de, deras familjer och samhällen kan återhämta sig.

Trots utmaningar med logistik och säkerhet gör vi allt vi kan för att leverera hjälp från beredskapslagren, som finns runt om i landet. UNICEF kommer att stanna kvar i Haiti och fortsätta ge barn och familjer hjälp och stöd så länge de behöver oss. Vi ger aldrig upp.

Hjälp oss att rädda barns liv, på Haiti och i andra katastrofer. 

Ge en gåva idag

Öka ungas chans att påverka samhälls­utvecklingen i en hållbar riktning

Andra veckan av FN:s högnivåforum om hållbar utveckling går mot sitt slut. Sofia Constanza Brännström och Daniel Samuelsson, utsedda av Sveriges ungdomsorganisationer att representera de ungas röst, gästar UNICEF Sveriges blogg för att delge sina erfarenheter och betona vikten av att ge unga möjlighet att delta, få inflytande och makt på internationella arenor.

Visste du att världens länder har åtagit sig att arbeta för mål som minskad fattigdom, ökad jämställdhet och minskade klimatutsläpp, för att uppnå en hållbar utveckling för alla människor på jorden till år 2030? 

Det är det Agenda 2030 handlar om. Med 17 globala mål och 169 delmål sätter agendan fingret på hur faktorer som utbildning, jämställdhet, biologisk mångfald, produktion och konsumtion hänger ihop – och vilka åtgärder som krävs för att samhällen ska kunna ställa om och bli hållbara. Under FN:s årliga högnivåforum (HLPF) samlas länder, civilsamhälle och företag för att utvärdera arbetet så här långt, och planera för hur agendan gemensamt ska föras framåt. 

Vi, Sofia Constanza Brännström och Daniel Samuelsson, blev utsedda av 86 barn- och ungdomsorganisationer att representera barn och unga i hållbarhetsforumet, samt att ingå i Sveriges delegation till HLPF. Under de här veckorna har vi bland annat hållit anförande där vi lyft att världen måste fokusera mer på att bekämpa ojämlikhet, att resurser måste omfördelas och att klimatarbetet måste prioriteras.

I möten med beslutsfattare har vi också lyft att barns och ungas chanser att påverka, både sina egna liv och samhällsutvecklingen, måste öka. Vi vet att om unga får möjlighet att påverka, så får det avsevärda positiva synergi­effekter på samhälls­utvecklingen. 

Sofia och Daniel LSU

Daniel och Sofia från Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) representerar de ungas röst under HLPF.

HLPF och covid-19 

Covid-19 har slagit hårt världen över, och de som drabbas allra värst är de som redan innan var mest utsatta och marginaliserade. Årets HLPF är därför extra oroväckande att följa, eftersom så stor del av rapporteringen handlar om hur akut läget är – humanitära kriser och konflikter som eskalerar, fattigdomsbekämpning som går bakåt, mäns våld mot kvinnor som ökar och unga som blir nedtystade i spåren av pandemin. 

Världen står inför stora utmaningar, men samtidigt som vi agerar på de akuta situationerna måste vi tänka långsiktigt och preventivt. Vi har nu sett hur fort det går att ställa om samhällen, om bara den politiska viljan och kraften finns. 

Sveriges frivilliga granskning 

I år rapporterar Sverige till FN om hur arbetet för att nå de globala målen i Sverige går. Av den frivilliga rapporteringen (VNR) framgår att Sverige måste bli bättre på bland annat klimatarbete, att motverka de växande ojämlikheterna samt hållbar konsumtion och produktion.

Unga har inkluderats i granskningen genom konsultationer och en enkät, och av de unga som nåtts framgick att klimat, jämställdhet och internationellt samarbete är högst prioriterat. Däremot finns det stora möjligheter för Utrikesdepartementet att förbättra VNR-rapporteringen genom att satsa mer resurser på att involvera barn och unga i god tid och på så vis nå ut till en större mångfald barn och unga. 

Barn under 18 år behöver inkluderas mer och det behöver framför allt ske mer systematiskt. Vid granskning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 behöver regeringen också inkludera fler nationella perspektiv från barn och ungas vardag – verkliga erfarenheter av hur det är att vara barn i dagens Sverige.  

Om unga får möjlighet att göra sina röster hörda och påverka, får det avsevärda positiva synergi­effekter på samhälls­utvecklingen. Foto: © UNICEF/Aliaga Ticona

Klimaträttegångar 

Under veckan som gick anordnade vi även ett officiellt sidoevent till HLPF tillsammans med ungdomsdelegater från Tyskland, Nederländerna, Belgien och Irland. Inbjudna talare och panelister fick diskutera ett initiativ från World Youths for Climate Justice och studenter från önationer, om hur mänskliga rättigheter kan användas för att ställa stater till svars för konsekvenserna av klimatförändringarna. Ett förslag är att använda sig av så kallade klimaträttegångar, som ett verktyg för ansvarsutkrävande och för att få medlemsstater att utveckla en internationell lag. Liknande exempel är lagen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, som länder redan har skrivit under och ska följa.  

Som ungdomsrepresentanter vill vi ge några rekommendationer till Sveriges regering:  

  • Sverige behöver visa att de prioriterar samtal och konsultationer med det unga civilsamhället, både genom att bjuda in till dialog och välja att delta när ungdomsrörelsen själva bjuder in.  
  • Det är viktig att barn och unga stärks i alla delar av Sverige. Kom ihåg att det finns fler än ett ungdomsperspektiv! 
  • Sverige behöver bli bättre på att värdesätta inspel som barn och unga bidrar med och skapa förändring utifrån dessa. Unga är experter på sina liv och på olika samhällsfrågor samt har värdefull kunskap om vilka konsekvenser olika förslag kan få för unga idag. 
  • Vi ser positivt på att barn och unga är i fokus för Sveriges rapportering, men vi anser att unga hade kunnat involverats i de politiska processerna på ett mer strukturerat och systematiskt sätt.  

Vi vill att världens regeringar, civilsamhälle och företag ska ta till vara på ungdomsrörelsers engagemang och kraft. Förutom att vara experter på att vara ung idag har barn och unga åsikter och kunskaper inom andra områden som är nödvändiga för arbetet med Agenda 2030.

För att beslut och initiativ ska bli långsiktigt hållbara är det helt avgörande att barn och unga driver på förändringarna och är delaktiga i processerna. Det är en demokrati- och rättighetsfråga! 

Sofia Constanza Brännström, LSU 
Daniel Samuelsson, LSU 

Barnrättsperspektiv på FN:s politiska högnivåforum

Nu har det blivit dags för Sverige att redovisa hur arbetet med genomförandet av Agenda 2030 går i Sverige och hur vi bidrar till att nå agendan globalt, på FN:s högnivåforum om hållbar utveckling. För att nå de globala målen och skapa en mer hållbar värld efter pandemin betonar UNICEF Sverige att barns rättigheter måste vara i fokus.

Varje år i juli arrangerar FN ett globalt högnivåforum om hållbar utveckling, High-level Political Forum (HLPF). Forumet pågår i två veckor, 6-15 juli, och syftar till att följa upp hur det går för världens länder i arbetet med de globala målen i Agenda 2030.

Temat för årets hållbarhetsforum är ”Hållbar och motståndskraftig återhämtning från covid-19-pandemin som främjar ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling”. Forumet fokuserar på nio av de 17 mål som är särskilt relaterade till återhämtningen efter pandemin.

I år presenterar Sverige sin frivilliga granskning

Hållbarhetsforumet utgör en mötesplats för länder, civilsamhälle och företag, som samlas för att utvärdera och planera hur hållbarhetsagendan gemensamt ska föras framåt. Programmet innehåller frivilliga nationella granskningar (Voluntary National Review) där olika länder presenterar sina utmaningar och framsteg med arbetet på hemmaplan, med syftet att dra lärdomar och hitta gemensamma lösningar. För andra gången sedan de globala målen antogs kommer Sverige att presentera sin frivilliga nationella granskning av Agenda 2030. Läs Sveriges rapport till HLPF 2021.

Det pågår även en rad sidoevent inom olika teman, som arrangeras både av FN, företag och civilsamhälle. UNICEF är medarrangörer på global nivå och håller i ett antal seminarier som belyser barns rättigheter kopplat till målen. På grund av pandemin är årets HLPF digitalt, precis som under 2020. 

UNICEF Sverige betonar barns rättigheter för att nå en hållbar värld

Tillsammans med War Child, Barnfonden och SOS Barnbyar och vi tagit fram en rapport om vikten av att inkludera barnrättsperspektivet för att bygga tillbaka bättre efter pandemin och uppnå målen i Agenda 2030. I rapporten, som är delad med regeringen, uppmanas Sverige ta en ledarroll kring konkreta områden under respektive mål som är uppe för granskning under årets HLPS. Områden som måste prioriteras och stärkas för att skapa en bättre värld för barn världen över. Läs rapporten här.

Även om Sverige är en stark röst för arbetet med Agenda 2030, visar olika granskningar att en del arbete återstår. Med anledning av Sveriges Voluntary National Review har Concord Sveriges arbetsgrupp för Agenda 2030 arbetat fram en spotlight-rapport (skuggrapport) till Sveriges officiella granskning, vilken lyfter de områden där civilsamhället anser att regeringen inte lever upp till sina åtaganden och där det finns målkonflikter. Vi har varit aktiva och ställt oss bakom delar av rapporten – inledningen samt kapitlen om ”Leave No One Behind”. Här hittar du spotlight-rapporten.

För andra året i rad ingår UNICEF Sverige i den officiella delegation från Sverige till HLPF. Det innebär att vi tillsammans med andra aktörer är med vid officiella programpunkter och för fram svenska budskap samt driver påverkansarbete för barns rättigheter. HLPF går att följa för alla som vill från hängmattan här.