Gå till innehållet
Laddar…

Onödig oro med barnkonventionen som lag

Igår anordnade UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med jurister från myndigheter och domstolar för att prata om möjligheter och utmaningar med barnkonvention som svensk lag. Vår huvudgäst var Arnfinn Bårdsen, domare från Högsta domstolen i Norge, som delade med sig av sina erfarenheter av barnkonventionen som lag i praktiken. Hans huvudbudskap till oss i Sverige var att vi inte ska oroa oss och måla upp stora problem inför att den blir lag. Snarare ska det ses som en möjlighet att stärka barns rättigheter och synliggöra deras perspektiv i en vuxendominerad värld.

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Foto: ©UNICEF/Kyllerman

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Vi ser detta som en milstolpe i arbetet med att stärka barns rättigheter i Sverige. Visserligen är Sverige redan juridiskt bunden av barnkonventionen genom folkrätten, men att göra den till svensk lag kommer stärka barns rättigheter ytterligare och höja deras status. Vi på UNICEF Sverige är mycket positiva till förslaget men det finns dock en del myndigheter och domstolar som är skeptiska. De anser bland annat att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen som skapar praxis och vägledning.

Barnkonventionen som lag i tolv år

Arnfinn Bårdsen menade dock att vi i Sverige verkar ha en tendens att måla upp onödiga hypotetiska frågeställningar och konflikter som inte nödvändigtvis kommer bli aktuella. Norge har haft barnkonventionen som lag i tolv år.  När barnkonventionen blev lag i Norge trodde många av domstolarna att det inte skulle bli så stor förändring. Innan den blev lag så användes den mycket lite och sågs inte ha stor betydelse i rätten. Det blev inte heller någon stor förändring den första dagen eller till och med första året. Men med tiden så har det påverkat inställningen till barns rättigheter. Under åren har man sett många positiva erfarenheter som visar på att barn får en starkare ställning och att deras rättigheter synliggjorts. Man har både använt barnkonventionen som ett verktyg för att förstärka barnets rättigheter i specifika ärenden och förtydligat hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Det är tre områden där barnkonventionen har använts mest i avgörande från Högsta domstolen:

  • Socialtjänsten
  • Brottmål
  • Asyl- och migrationsärenden

De artiklar som prövats är främst art 3 om barnets bästa och art 12 kring rätten att få delta och bli hörd. Domstolarna har i sitt arbete haft stor användning av FN:s barnrättskommittés kommenterar och vägledning på hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Rättsfallen visar på att göra barnkonventionen till lag (så kallad inkorporering) inte är tillräckligt utan det måste kompletteras av fortsatt anpassning av övrig lagstiftning (så kallad transformering). Barnkonventionen lägger grunden för en miniminivå för barns rättigheter och är främst tänkt som ett yttersta skyddsnät då övriga lagar inte räcker till. Utbildningsinsatser till rättsväsendet och myndigheter är också avgörande.

Ett nytt kraftfullt verktyg

Efter gårdagens samtal och diskussion är i alla fall jag övertygad om att vi är bra rustade för att göra barnkonventionen till svensk lag. Det svenska förslaget innebär både inkorporering och transformering. Barnombudsmannen har redan nu fått i uppdrag av regeringen att arbeta med att utbilda myndigheter och kommuner kring barnkonventionen och hur den ska tillämpas i deras verksamhet. Istället för oro bör vi därför känna att barnkonventionen som lag blir ett nytt kraftfullt verktyg för att stärka barns rättigheter.

Läs mer om barnkonvention som lag här: https://unicef.se/projekt/gor-barnkonventionen-till-lag

Unga kan få längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet

Regeringen presenterar ett nytt lagförslag där unga kan få ett längre uppehållstillstånd om de studerar på gymnasiet. UNICEF Sverige välkomnar förslaget men påpekar vikten av permanenta tillstånd som en varaktig hållbar lösning för barn och unga som har skyddsskäl.

Ännu ett lagförslag inom asylområdet har presenterats av regeringen. Förslaget innebär att ungdomar som har skyddsskäl och har fått ett kortare tillfälligt uppehållstillstånd kan få ett längre tillstånd om de studerar på gymnasiet. Även ungdomar som inte längre har skyddsskäl kan i vissa fall beviljas den här formen av uppehållstillstånd.

UNICEF Sverige välkomnar förslagen som gör det möjligt för ungdomar att få ett längre uppehållstillstånd och kunna fullfölja sina studier, och kan öka möjligheterna till arbete och etablering på arbetsmarknaden. Vi vill dock betona betydelsen av permanenta uppehållstillstånd som utgångspunkt för en varaktig hållbar lösning för barn och unga som har skyddsskäl. Att bevilja permanenta uppehållstillstånd ger ett starkare skydd som främjar barns rätt till trygghet och skydd, vilket är förenligt med bestämmelserna i barnkonventionen.

Vi har i vårt remissvar till förslaget lyft fram två huvudsakliga svårigheter för de personer som har skyddsskäl, det vill säga laglig grund att stanna kvar i landet:

  1. Villkorat uppehållstillstånd

Har man skyddsskäl så bör inte tillståndet vara villkorat med studier eller annat krav. Det är inte förenligt med asylrätten. Uppehållstillstånd för studier kan erbjudas som ett alternativ men de asylsökande som har skyddsskäl måste kunna få ett långsiktigt skydd som inte villkoras med krav på studier. Lagförslagen måste även kunna säkerställa att de barn som har skyddsskäl och av olika anledningar inte kan eller vill studera ges en hållbar varaktig lösning.

  1. Icke-diskriminering är en grundläggande rättighet enligt barnkonventionen

Lagförslagen innehåller olika regler och villkor för uppehållstillståndet beroende på barns formella status och tidpunkten för registrering av asylansökan. Utifrån ett icke-diskrimineringsperspektiv bör bestämmelserna vara lika för alla barn, oberoende av skyddsgrund och tidpunkt för när asylansökan registrerades. Förslaget bör förtydliga att man inte ställer högre krav på barn som vistas i Sverige med uppehållstillstånd på grund av studier, än på övriga barn i Sverige.

Trots att förslagen öppnar upp för nya möjligheter till långsiktigare lösningar för barn på flykt ser vi med oro på förslagens syfte och inriktning. Asylrätten måste fortsatt vara i fokus och en individuell prövning med noga utredda asylskäl måste alltid komma i första hand.

Förslagen ger utrymme för en viss respit kring längden för uppehållstillstånd, men förslagen innebär en hög risk för att man i praktiken skjuter upp oron för utvisning och återvändande till studentdagen i stället för 18-årsdagen. Det är fortfarande osäkert vad som händer när uppehållstillståndet på grund av studier löper ut. Det är inte säkert att permanent uppehållstillstånd senare kommer att beviljas. Därmed kvarstår osäkerheten för barn som har skyddsskäl och har rätt till en långsiktig hållbar lösning.

Läs hela remissvaret här.

Tidigare åldersbedömning ökar rättssäkerheten för unga asylsökande

Idag genomförs en åldersbedömning i slutet av processen när någon söker asyl i Sverige och personens ålder bedöms som tveksam. Men nu har regeringen tagit fram ett förslag för att göra bedömningen tidigare i asylprocessen. UNICEF Sverige ser positivt på förslaget, men några viktiga principer måste förtydligas innan förslaget blir verklighet.

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar till regeringens förslag om att tidigarelägga åldersbedömningen i asylprocessen. Vi ser överlag positivt på att åldersbedömningar görs tidigare för att öka rättssäkerheten för unga asylsökande. Barn måste få möjlighet att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Det finns dock en rad viktiga principer som måste förtydligas innan förslaget blir verklighet:

Helhetsbedömning

Medicinska åldersbedömningar kan aldrig bli hundra procent säkra och faktiskt bestämma en exakt ålder. Trots förslag på nya utvecklade metoder är felmarginalen fortfarande relativt stor. Medicinska åldersbedömningar måste därför kompletteras av underlag från exempelvis socialsekreterare, lärare, psykolog och barnläkare.

Det finns idag en möjlighet att inhämta dokumentation från socialtjänsten men det görs sällan eftersom det inte ett krav. Vi anser därför att det bör ställas tydligare krav på samordning och inhämtande av uppgifter från relevanta aktörer för att säkerställa en helhetsbedömning.

Benefit of the doubt

I resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska den lägsta åldern i åldersspannet gälla enligt regeln om ”benefit of the doubt”. Det innebär att om tvivel finns ska beslutet fattas till den sökandes fördel. Regeln har stöd i den internationella asylrätten, EU-rätt och barnkonventionen och måste fortsatt respekteras.

Samtycke

Förslaget innehåller krav på samtycke för medicinsk åldersbedömning men enbart genom god man eller offentligt biträde. Vi anser att det måste förtydligas att den sökande själv måste ge samtycke och förstå innebörden av beslutet.  Den sökande måste få en möjlighet att själv yttra sig och vara delaktig.

Barns rätt att komma till tals i beslut som rör dem är en grundläggande rättighet för barn och en av barnkonventionens grundprinciper. Bestämmelsen finns också uttryckt i utlänningslagen.

Rätt att överklaga

Lagförslaget innehåller rätten att överklaga beslut om åldersbedömning. De tillfälliga beslutet gäller dock direkt även om man väljer att överklaga beslutet. Om det tillfälliga beslutet ska gälla omedelbart måste ärendena om överklagan prioriteras och hanteras skyndsamt så att rätten får en faktisk inverkan för den asylsökande.

Lagförslaget måste också förtydliga att rätten att överklaga gäller alla beslut. Så som förslaget ser ut i dag så finns det fortfarande ingen möjlighet att överklaga beslut kring uppskrivning av ålder i de så kallat ”uppenbara” fallen (det vill säga när ingen åldersbedömning görs). Det är ett problem utifrån rättssäkerheten för den sökande och det måste ses över.

Barnrättsperspektivet centralt

Vi delar uppfattningen att det inte är lämpligt att vuxna bor med asylsökande barn, men det är samtidigt viktigt att det framkommer att det heller inte alltid är lämpligt att barn bor med asylsökande vuxna. Det måste också finnas med i beslutet som fattas inom asylprocessen.

Att ifrågasätta barnets berättelse och uppgift om ålder ger stora konsekvenser för barn och deras tillit till vuxna och asylprocessen. Barnkonsekvensanalyser måste alltid genomföras vid alla beslut med barnets bästa i fokus.

Läs hela vårt remissvar här.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Barnkonventionen som lag räcker inte

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts.  Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Barnkonventionen ska bli svensk lag

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar på utredningen kring att barnkonvention blir svensk lag. Vi är mycket positiva till förslagen i utredningen men det finns några brister som är värda att belysa, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Utredningsarbetet har pågått under flera år och de politiska signalerna och beslutet har gått från att utreda om barnkonventionen ska bli lag till ett beslut från regeringen att den ska bli lag. Det är förstås ett beslut som vi ser mycket positivt på eftersom det ger en tydlig politisk signal och ett vassare juridiskt verktyg för att stärka tillämpningen av barns rättigheter i Sverige.

Sammantaget är vi positiva till utredningens förslag, men följande brister vill vi lyfta fram:

  • Barnkonventionens formella status. Om det uppkommer en situation då vanlig svensk lag skulle strida mot barnkonventionen är det inte självklart att barnkonventionen skulle ha företräde. Om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens ställning i Sverige föreslår vi därför att man i den kommande lagen tydliggör att barnkonventionen som internationell konvention är överordnad och har högre rang än nationell lag. Det är en erkänd tolkningsregel enligt Högsta domstolen och FN:s barnrättskommitté.
  • Inga tilläggsprotokoll omfattas av utredningen. Det går emot synsättet att barns rättigheter i konventionen är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Syftet med tilläggsprotokollen är att förstärka barns rättigheter inom områden där skyddet inte varit tillräckligt starkt i konventionen. Det finns därmed en risk att rättigheterna i protokollen får en särställning inom svensk rättstillämpning, till nackdel för barnet.

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige men det har visat sig inte vara tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Det kommer att ställa högre krav på kunskap bland personal på samtliga myndigheter i Sverige att förstå vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i deras arbete. Barnkonventionen kommer nu även att kunna åberopas i svenska domstolar och ha samma status som övriga svenska lagar.

De vanligaste argumenten som kommer upp bland de som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och föreslår konkreta lösningar. Läs hela vårt remissvar här.

Förslaget ska nu beredas inom Regeringskansliet och barnkonventionen förväntas bli svensk lag i början av 2018.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Medicinska ålders­bedömningar för barn återupptas

Rättsmedicinalverket (RMV) fick tidigare i år ett uppdrag av regeringen att ta fram förslag på hur medicinska åldersbedömningar av asylsökande kan genomföras i Sverige. UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner kommenterar förslaget som presenterades i fredags.

Vi ser positivt på att regeringen åter tagit upp frågan för att göra det möjligt för barn att kunna bevisa sin ålder som asylsökande. De metoder som använts tidigare har haft stora felmarginaler och varken varit tillfredsställande eller rättssäkra.

Medicinska åldersbedömningar kan aldrig bli hundra procent säkra och faktiskt bestämma en exakt ålder, men förslagen är ett steg i rätt riktning och kan utgöra en grund för en uppskattning av en persons ålder.

Den nya metoden som föreslås innebär att man gör en tandröntgen av visdomständer samt magnetröntgen av knäleden. Arbetet ska utföras av två oberoende tandläkare och röntgenläkare. Den samlade medicinska åldersbedömningen som Rättsmedicinalverket lämnar kommer sedan att göras av rättsläkare.

Nästa steg i arbetet är att upphandla medicinska tjänster för genomförandet nu under hösten. Förhoppningen är att de medicinska åldersbedömningarna kan påbörjas i början av nästa år.

Viktigt att ta hänsyn till helheten

När arbetet kommer igång under nästa år är det fortsatt viktigt att medicinska åldersbedömningar inte ensamt ligger till grund för en bedömning av en persons ålder. Det är också viktigt att de kompletteras av psykosociala underlag från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare. I resultatet av den medicinska åldersbedömningen ska den lägsta åldern i åldersspannet gälla.

För rättssäkerheten och i enlighet med barns rättigheter är det fortsatt viktigt att barnet ger sitt samtycke och att beslutet ska kunna överklagas. Det måste Sverige följa enligt EU-lagstiftning och FN:s barnkonvention.

En mörk dag för Sveriges asylpolitik

Det omdebatterade lagförslaget om ändringar i utlänningslagen har idag av en stor majoritet röstats igenom i riksdagen. Sveriges asylregler ligger nu på EU:s lägsta nivå tillsammans med länder som Rumänien, Grekland och Malta, något UNICEF Sverige är mycket kritiska till.

Den nya lagen, vars huvudsyfte är att minska antalet asylsökande i Sverige,  innebär bland annat följande:

  • Tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregeln i stället för permanenta. De tillfälliga uppehållstillståndens längd blir tre år för de som beviljas flyktingstatus och 13 månader som alternativt skyddsbehov.
  • Endast de asylsökande som beviljas flyktingstatus har rätt till familjeåterförening och då enbart kärnfamiljen. Alternativt skyddsbehövande (majoriteten av de som flyr från Syrien och ensamkommande barn) nekas all rätt till familjeåterförening.
  • Bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter (humanitära skyddsskäl för barn) har ersatts av bestämmelsen synnerligen ömmande omständigheter som endast kan tillämpas om det strider mot Sveriges internationella åtaganden.

UNICEF har i gott sällskap av majoriteten remissinstanser påtalat att förslaget tydligt strider mot barnkonvention, framför allt alla barns rätt till familjeåterförening. Förslaget är inte förenligt med regeringens förslag att stärka barns rättsliga status och göra barnkonventionen till lag, eller att skapa fler lagliga vägar till EU och Sverige.

Några riksdagspartier hade reserverat sig mot just inskränkningarna i familjeåterförening, men det vann inte gehör hos riksdagens alla ledamöter.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Alla barn har rätt att leva tillsammans med sin familj. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEFs uppdrag är att se till att staten uppfyller sina skyldigheter enligt barnkonventionen och se till att den efterlevs. Barnkonventionen är tydlig när det gäller alla barns lika värde och rättigheter. Oavsett under vilka omständigheter ett barn lever i, ­eller vilken skyddsstatus man tillskrivs, har alla barn rätt att leva med sin familj.

Lagen som träder i kraft 20 juli 2016 ska gälla i tre år med en uppföljning efter två år. UNICEF Sverige är angelägen om att lagen inte görs permanent utan att den förblir tillfällig. Vi kräver därmed att Sverige under de kommande tre åren:

  • upprättar ett mottagningssystem med strukturer där barns rättigheter och barnets bästa kommer i främsta rummet
  • ser över och rustar det nuvarande systemet för att möta framtida utmaningar
  • fortsätter vara drivande för ett gemensamt ansvarstagande inom EU med barns rättigheter och behov i fokus.

För mer information:

Läs vårt remissvar om den tillfälliga utlänningslagen.

”Barn har rätt till familjeåterförening”, läs vår debattartikel i Svenska Dagbladet.

Läs vårt brev till socialförsäkringsutskottet angående tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

Begränsningar i familjeåterförening kränker barns rättigheter

I juni förväntas den nya tillfälliga utlänningslagen klubbas igenom i riksdagen. UNICEF Sverige kritiserar förslaget eftersom det innebär begränsningar i barns rätt till familjeåterförening och inte är förenligt med barnkonventionen, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Antalet barn som befinner sig på flykt till och inom Europa ökar. Enligt den senaste statistiken från Eurostat sökte närmare 90 000 ensamkommande barn asyl i EU 2015.

UNICEF Sverige har i sitt remissvar till lagförslaget bland annat påpekat att de förslag som innebär begränsningar i barns rätt till familjeåterförening inte är förenliga med barnkonventionen. Vi är väl medvetna om att förslaget har som huvudsyfte att begränsa antalet asylsökande i Sverige. Men rätten till familjeliv har en så stor påverkan för ett barns liv och utveckling att den inte kan förbises på det här sättet.

Att inte ge barn rätt att återförenas med sin familj ökar risken att barn i stället söker illegala vägar för att återförenas med sina föräldrar och närstående, och löper hög risk att hamna i händerna på smugglare eller utnyttjas på andra sätt.

Enligt beräkningar från Interpol försvinner ett av nio barn som befinner sig på flykt. Mörkertalet är stort och siffrorna ger endast en fingervisning kring hur situationen ser ut i verkligheten.

Vi har idag skrivit ett brev till de ansvariga i riksdagen för att än en gång påtala problemet och samtidigt ge förslag på hur man kan stärka barns rätt till familjeåterförening.

  • Alla barn har rätt till familjeåterförening oberoende av skyddsskäl. Det är högst orimligt och diskriminerande att barn som får uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller som flykting inte har lika rättigheter att få vara med sin familj.
  • Barn ska ha rätt att återförenas med övriga närstående. Den individuella prövningen måste bli än mer central snarare än blodsband. Familjebegreppet måste ses över och definieras utifrån att de som faktiskt är närstående till barnet får möjlighet att återförenas med barnet.
  • Barn ska ha rätt att återförenas med sina syskon.
  • Familjeåterföreningsärenden måste prioriteras och hanteras skyndsamt. Företräde måste ges åt anknytningsärenden som berör barn. Ärendena måste hanteras positivt, humant och skyndsamt.
  • Ansökningarna för familjeåterförening bör förenklas och subventioneras. Ekonomi får inte utgöra det enda hinder för barns möjlighet att återförenas med sina föräldrar. De faktiska kostnaderna är idag höga och de administrativa processerna krångliga.

Vi förväntar oss att Sverige tar sitt ansvar och uppfyller sina skyldigheter enligt barnkonventionen.

Helhetsgrepp viktigt vid åldersbedömning av barn

Socialstyrelsen presenterar sina förslag på nya metoder för medicinska åldersbedömningar. Nu föreslås magnetröntgen av knä- och fotled vara den mest exakta för att skilja barn från vuxna. Men det är viktigt att ta hänsyn till många aspekter, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Tidigare tand- och handledsröntgen har visat sig var en osäker metod för att bedöma en åldersgräns på 18 år. UNICEF ser positivt på att man gjort en ordentlig undersökning för att försöka komma fram till en mer rättssäker och tillförlitlig metod. Men det är viktigt att understryka att metoden som nu föreslås gäller bedömning och inte bestämning av ålder.

Felmarginalen är fortfarande relativt stor och därför kan medicinska åldersbedömningar inte ensamt vara en metod för att besluta om en person är under eller över 18 år. I bedömningen måste många olika underlag vägas in, från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare.

Barnet måste också få en chans att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Barn har särskilda rättigheter enligt både barnkonventionen och svensk lag. Asylsökande barn har till exempel rätt till utbildning, hälso- och sjukvård och socialt stöd, en god man och ett särskilt boendestöd. Vid beslut som rör barn ska barnets bästa alltid särskilt beaktas och utredas.

Vad säger lagen?

I Sverige har vi så kallad fri bevisprövning vilket innebär att man kan använda medicinska åldersbedömningar som ett av många bevisunderlag för att bedöma ålder. Den asylsökande ska informeras om möjligheten att göra en läkarundersökning för att göra sin ålder sannolik, men det är inte reglerat i lag hur det ska gå till.

Enligt EU:s asyldirektiv (som Sverige är bundet av) är det tydligare vilka principer som gäller. Medicinska undersökningar ska endast användas vid tveksamma situationer och inte som en rutinåtgärd. Om tvivel uppstår gäller den så kallade ”benefit of the doubt”-principen vilket betyder att den sökande då ska bedömas som underårig.

Barnet måste samtycka till processen och få information om vad undersökningen innebär och hur den kan påverka utredningen. Beslut om åldersbedömning ska också kunna överklagas.

FN:s barnrättskommitté menar också i sin tolkning av barnkonventionens bestämmelser att åldersbedömningar måste vägledas av principen om barnets bästa och att vid tvivelaktiga situationer besluta till den sökandes fördel.

Ingen universallösning

Socialstyrelsens förslag är endast en av många pusselbitar för att få ett rättssäkert förfarande utifrån de regler och bestämmelser som gäller. Det är oroande att man från politiskt håll vill påskynda processen med att ta fram tillförlitliga metoder för medicinska åldersbedömningar, som en universallösning på problematiken med oklar ålder på asylsökande.

Metoden får aldrig bli ett rutinförande och inte heller ensamt utgöra underlaget för att bedöma åldern på den person som söker asyl i Sverige.

Läs mer om barns rättigheter och barnets bästa vid bedömningar för ensamkommande barn i asylprocessen.

Regeringen gör fortfarande skillnad på barn och barn

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. Vissa förbättringar har gjorts efter den omfattande kritiken från bland andra UNICEF, men fortfarande tas inte barns rättigheter tillräckligt på allvar.

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. UNICEF Sverige noterar och ser positivt på att regeringen tagit till sig delar av den omfattande kritiken från UNICEF och andra remissinstanser och gjort vissa förbättringar vad gäller barns rättigheter. Det är dock beklagligt att de inte nått hela vägen fram.

Fortfarande saknas en ordentlig barnkonsekvensanalys av lagändringarna. Det är nödvändigt och rimligt då inskränkningarna är så pass stora och allvarliga för barn. Visserligen nämns barn och barnkonventionen i underlaget, till skillnad från det tidigare förslaget, men tyvärr utan vidare analys och resonemang. Regeringen poängterar vid ett antal tillfällen är barn är särskilt utsatta och svaga men nämner inte att barn har särskilda rättigheter som måste respekteras och främjas.

UNICEFs remissvar (9 mars 2016) lyfte vi fram tre viktiga områden i lagförslaget som vi inte anser är förenliga med FN:s barnkonvention och barnets bästa. Så här har regeringen bemött de frågorna i det omarbetade förslaget:

  • Rätten till familjeåterförening

Det är mycket anmärkningsvärt att rätten till familjeåterförening fortfarande inte har beaktats fullt ut. Fortfarande kvarstår kraftiga inskränkningar för vissa barn att få vara med sina föräldrar. Alla barn har rätt att förenas med sina föräldrar om det är för barnets bästa – oavsett om det är i hemlandet eller där barnet befinner sig.

Det är en rättighet för alla barn och beslut som inte respekterar det är inte förenliga med barnkonventionen och Sveriges internationella åtaganden. Förslaget öppnar upp för vissa nya möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning, men ger inte möjlighet att använda sig av barnkonventionen för dessa undantag. Hur det ska prövas är också oklart.

  • Särskilt ömmande omständigheter

Regeringen har föreslagit att behålla bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, men med kraftiga inskränkningar. Det innebär att en bestämmelse som redan är på undantag och använts mycket restriktivt blir ännu mer restriktiv och begränsande. Frågan blir om den kommer kunna användas alls?

  • Permanenta uppehållstillstånd till barn

Det nya lagförslaget har infört en ny bestämmelse som ger möjlighet att i ytterst svåra fall ge barn möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Det ska dock vara så kallade ”synnerligen ömmande omständigheter” kopplat till mycket svåra hälsotillstånd som är varaktiga.

Vi hade förstås hoppats att regeringen skulle ta till sig vår och övriga remissinstansers kritik och öppna upp för fler möjligheter för barn att beviljas permanent uppehållstillstånd. Detta eftersom det främjar deras rätt till en långsiktig och hållbar lösning, som barnkonventionen förespråkar, och i de allra flesta fall är i enlighet med barnets bästa.

En bit på väg men inte tillräckligt

Det nya förslaget är en bit på väg men når inte ända fram. Vi delar inte regeringens uppfattning om att det omarbetade lagförslaget har följt barnkonventions bestämmelser fullt ut. Barns särskilda rättigheter lyfts inte fram och barns rätt till familjeåterförening uppfylls inte. I praktiken innebär det att regeringen fortfarande gör skillnad på barn och barn. Det är inte acceptabelt eller förenligt med barnkonventionen.

Om Sverige vill leva upp till sitt mål att vara det bästa landet för barn att växa upp i så måste barnkonventionen tas på större allvar och respekteras fullt ut. Barnkonventionens grundläggande principer måste vara vägledande och sättas i centrum vid lagförslag och andra beslut som berör barn – inte åsidosättas för andra intressen.

Förslaget har nu lämnats till lagrådet för deras bedömning och godkännande innan riksdagens omröstning i juni. Lagen föreslås börja gälla från 20 juli 2016 och tre år framåt.

Avtalet mellan EU och Turkiet oroar

I slutet av förra veckan fick vi höra att EU:s medlemsländer och Turkiet nu enats om ett avtal gällande flyktingmottagandet i Europa. Igår ska det ha trätt i kraft. UNICEF ser nu med oro på hur det slutgiltiga avtalet formulerats, särskilt när det gäller barns rättigheter.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar tusentals barn på flykt på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar tusentals barn på flykt utan att veta var de ska få ta vägen. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF har på många olika nivåer arbetat aktivt med att försöka säkerställa att barns särskilda behov och rättigheter garanteras i avtalet. Men trots att avtalet visar på allvarliga konsekvenser för barn har man inte särskilt beaktat barns särskilda rättigheter.

Som avtalet ser ut nu riskerar det att leda till att barn kan tvingas återvända, till en osäker framtid som kan vara mycket skadlig för dem. Som ett exempel är alla människors rätt till en individuell asylprövning inte säkerställd och principen om ”non-refoulement” (det vill säga rätten att inte bli tillbakavisad till ett land där ens liv eller frihet är i fara) inte heller garanterad.

UNICEF kräver en överenskommelse som respekterar internationell rätt och sätter barnets bästa och rättigheter i fokus:

  • Alla barn måste ha rätt att söka asyl och få sina individuella asylskäl prövade
  • Ett barn – oberoende av dess skyddsstatus – ska aldrig skickas tillbaka till ett land om ett sådant beslut strider mot barnets rättigheter
  • Alternativa lagliga och säkra vägar måste fortsatt prioriteras i EU:s flyktingpolitik

Fortfarande finns för många frågetecken i avtalet för att det ska vara juridiskt hållbart och praktiskt genomförbart. Till exempel är frågan kring asylsökandes möjlighet att få en rättvis prövning av sina asylskäl i Grekland starkt ifrågasatt. Kvalificerad personal saknas fortfarande och beslut kring vem som ska bistå med personal och övrigt administrativt stöd kvarstår, liksom när och hur det ska ske.

Det har inte heller bekräftats hur man ska se till att barns särskilda behov och rättigheter i asylprocessen kan tillgodoses, då det är stor brist på personal med barnkompetens och många barn lämnas i stor utsatthet. Detta trots att över 40 procent av de människor som befinner sig på flykt mot Europa är barn.

EU måste visa ett gemensamt ansvar och politisk vilja att lösa flyktingfrågan med mänskliga rättigheter och internationell rätt som grund. Barnkonventionen gäller också i kris- och konfliktsituationer och är juridiskt bindande för samtliga EU-länder och Turkiet. Den bör därför användas som ett redskap i genomförandet för att säkerställa att barns särskilda behov och rättigheter respekteras.

UNICEF finns på plats för barnen i konfliktdrabbade länder, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

Barnkonventionen glöms bort i lagförslag om nya asylregler

Regeringens lagförslag innebär kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter och är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Det är med stor besvikelse som vi idag lämnar vårt remissvar till regeringen kring deras förslag på lagändringar som ska begränsa antalet asylsökande i Sverige. Förslagen är inte förenliga med barnkonventionen och andra internationella åtaganden som Sverige måste följa.

Det är beklagligt att regeringen behöver påminnas om att värna barns grundläggande rättigheter. Regeringen har i lagförslaget helt tappat fokus på barns rättigheter och barnkonventionen. Barnkonventionen nämns inte vid något tillfälle och förslaget saknar helt en barnkonsekvensanalys. Detta trots att majoriteten av förslagen har omfattande inskränkningar i barns grundläggande mänskliga rättigheter.

Regeringen har exempelvis inte tagit hänsyn till rätten att få vara med sina föräldrar, rätten till trygghet och skydd samt rätten att inte diskrimineras på grund av sin utsatta situation. Detta är inte vad man väntat sig av en regering som utlovat att barnkonventionen ska bli svensk lag och att Sverige ska vara det bästa landet för barn att växa upp i.

De förslag som UNICEF reagerat särskilt på är:

  • Införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn och familjer.
  • Att vissa asylsökande barn inte får rätt till familjeåterförening och att få vara med sina föräldrar.
  • Att bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter tas bort, som uttryckligen togs fram för att värna särskilt utsatta barns rätt att få uppehållstillstånd.

Att inte ge barn möjlighet att förenas med sin familj är inte förenligt med barnkonventionens bestämmelser och inskränker en av barns mest fundamentala mänskliga rättigheter. Alla barn har en uttryckt rätt att få vara med sina föräldrar om det är för barnets bästa. Barn som får uppehållstillstånd i Sverige ska inte heller behöva leva i ovisshet kring hur länge de får stanna utan ska ges permanent uppehållstillstånd för att leva i trygghet och skydd och utvecklas som fullvärdiga individer.

Att regeringen föreslår så kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt. Vi säger därför nej till dessa förslag och hoppas att regeringen ser över sina förslag med ett tydligt barnrättsperspektiv och barns rättigheter som utgångspunkt.

Läs vårt remissvar här.

Barnrättsperspektivet saknas i rapport om utsatta EU-medborgare

Igår överlämnade den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutrapport till regeringen. Han skriver att frågan kring hur samhället ska hantera barnen har varit det svåraste i uppdraget. Trots det saknar utredningen ett barnrättsperspektiv.

Utredningen är tydlig med att skyddslagstiftningen (socialtjänstlagen och lagen för vård av unga, LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige, även utsatta EU-medborgare. Det medför ett tydligt ansvar för socialtjänsten att söka upp de barn som befinner sig i kommunen och ge det stöd och skydd de och deras föräldrar kan behöva utifrån barnets bästa.

Vad gäller barns rätt till utbildning har dock samordnaren inte samma förhållningssätt utan nekar generellt dessa barn rätt till utbildning i Sverige. Man föreslår att det i undantagsfall kan ges en möjlighet till utbildning för barnen men utan tydliga grunder för denna bedömning och helt utan rättighetsperspektiv.

Vad gäller hälso- och sjukvård lämnar rapporten inga tydliga svar på hur barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige, utan lämnar det till landstigen att tolka de tvetydiga och snåriga lagrum som finns tillgängliga idag.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

UNICEF har under ett flertal tillfällen under hösten påtalat att barn som är utsatta EU-medborgare befinner sig i ett rättsligt vakuum då de befinner sig i Sverige. De är till exempel den enda grupp barn i Sverige som saknar rätt till utbildning. Hälso- och sjukvårdsfrågan är heller inte tydlig och lämnar det upp till landstinget att tolka otydliga lagar själva. Då blir det ofta restriktivt och inte till barnets fördel.

Detta blev bekräftat i den rättsliga undersökning som vi låtit göra tillsammans med ett antal forskare i offentlig rätt vid Barnrättscentrum, som tittade på barns rättigheter enligt internationell rätt, EU-rätt samt svensk lagstiftning.

UNICEF står fast vid att barnkonventionen måste få en starkare ställning i det svenska samhället och påminner om att den gäller för samtliga barn som befinner sig i Sverige. Staten måste ge riktlinjer och vägledning till kommuner och myndigheter kring hur de ska tolka lagar och bestämmelser för att undvika godtyckliga tolkningar.

Barnkonventionen är tydlig vad gäller alla barns lika rätt och FN:s barnrättskommitté har tydliga så kallade allmänna kommentarer och förklaringar på hur rättigheterna i barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. Det bör vara en utgångspunkt och ett stöd till Sverige kring hur det rättsliga läget för barn kan tydliggöras.

Vi ser positivt på utredningens förslag om ett nationellt ansvar och stöd till kommunerna vad gäller handläggning av barnärenden, och erkännandet att det är komplexa frågor. Det verkar dock oklart vilka underlag de ska utgå ifrån när rättsläget är otydligt. Rådgivningsfunktionen måste ha ett tydligt rättighetsperspektiv som utgångspunkt för att kunna ge stöd till kommuner utifrån gällande lagstiftning och rättsprinciper.

Samordnaren säger uttryckligen att alla människor är lika inför lagen och att detta är en viktig princip att hålla fast vid. Det är därför beklagligt att se hur lite utredningen stödjer sig på grundläggande mänskliga rättigheter och inte minst barnkonventionen i sina rekommendationer till regeringen. Detta förhållningssätt blir mycket svårt för regeringen att tillämpa när vi nu förbereder för att barnkonventionen ska bli lag i Sverige.

Läs samordnarens slutrapport till regeringen här.

Vår rapport om barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige finns att läsa här.

Barn ska ha rätt att klaga

UNICEF kräver att barn ska få klagorätt. För en del kanske klagorätt kan leda tankarna till barn som klagar och gnäller när de inte får som de vill. Vårt krav handlar om något mycket mer allvarligt och angeläget. Det här handlar om barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Många barn i Sverige får inte göra sin röst hörd när beslut fattas som berör deras liv. Vi lyfter nu ett antal krav för att barn måste få större inflytande i beslut som berör deras liv. Vårt huvudkrav är att klagorätt för barn bör införas.

För en del kanske klagorätt kan leda tankarna till barn som klagar och gnäller när de inte får som de vill. Vårt krav handlar om något mycket mer allvarligt och angeläget – det handlar om att barn måste få upprättelse och komma till tals när deras rättigheter inte blir uppfyllda. Barn har inte rätt att bestämma, men de har rätt att vara delaktiga och ha inflytande i beslut som berör dem.

Enligt barnkonventionen ska varje stat göra det möjligt för barn att kunna vända sig till en instans (till exempel myndighet eller domstol) och få sin sak prövad när deras rättigheter kränks. Att få sin sak prövad av en oberoende och opartisk instans är en grundläggande mänsklig rättighet. Så klart gäller det också barn.

Barn ska ses som egna individer

Trots att barn idag har egna rättigheter har de inte möjlighet att lämna in klagomål själva, utan måste ha sin vårdnadshavares godkännande. Om vårdnadshavaren själv är den som kränker barnet blir det näst intill omöjligt för barnet att klaga och få upprättelse.

Barnombudsmannen är den enda ombudsman i Sverige som inte kan ta emot och driva enskilda klagomål från sin målgrupp. Barn- och elevombudet omfattar bara kränkningar i skolan, diskrimineringsombudsmannen omfattar bara diskriminering enligt diskrimineringslagens grunder och så vidare. Domstolar är inte heller tillgängliga för barn och har väldigt begränsade metoder och system för att involvera barn så att de kan få upprättelse.

Vi anser att barn ska ses som egna individer med egna rättigheter snarare än föräldrars bihang. Vid myndighetsbeslut beaktas ofta vuxnas intressen framför barn och barnets bästa.

Barn måste själva ges möjlighet att klaga för att deras röst ska få betydelse vid myndighetsbeslut. Att införa klagorätt för barn ser vi på UNICEF som en av många lösningar för att lyfta barn som lever i social utsatthet. Vi måste skapa förutsättningar för att de ska kunna göra sina röster hörda.

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Fler åtaganden för barns rättigheter men ännu ingen klagorätt

I januari granskades Sverige av FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) i Genève. Nu har Sveriges rapport antagits av rådet med svar på de rekommendationer man fått. Glädjande är fler åtaganden för barns rättigheter, men Sverige vill ännu inte ratificera tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt.

Granskningen som gjordes av Sverige i januari var ett tillfälle för regeringen att redogöra för vad de har gjort för att uppfylla sina åtaganden enligt samtliga grundläggande FN-konventioner inklusive barnkonventionen. MR-rådet granskar mänskliga rättigheter i alla stater. Förhöret går till så att regeringen redovisar vad de gjort sedan den senaste granskningen (2010 i Sveriges fall) och sedan får samtliga FN:s medlemsländer ge rekommendationer på vad som skulle kunna förbättras.

Andra aktörer får också möjlighet att rapportera till FN kring Sveriges uppfyllande av mänskliga rättigheter genom att skicka in en alternativrapport som FN sammanställer och har med i sin bedömning. UNICEF Sveriges alternativrapport finns att läsa här.

Rekommendationerna som ges under granskningen får landet som granskas välja att acceptera, det vill säga åtgärda, eller avvisa.

Flera positiva åtaganden från regeringen

26 juni antogs Sveriges rapport av FN:s MR-råd innehållande svar på de rekommendationer man fått. UNICEF Sverige ser många positiva åtaganden från regeringens sida vad gäller barns rättigheter i de frågor som vi särskilt arbetar med. Sverige har bland annat accepterat och åtagit sig att:

  • inkorporera barnkonventionen i svensk lag
  • överväga att instifta en klagomekanism för barn på nationell nivå
  • arbeta aktivt mot diskriminering av särskilt utsatta barn
  • papperslösa barn får tillgång till utbildning och hälsa och övriga rättigheter i praktiken
  • säkerställa att barnets bästa är vägledande i arbetet med asylsökande ensamkommande barn
  • främja barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete
  • överväga ratificering av tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen gällande en individuell klagomekanism för barn

Ingen ratificering av tredje tilläggsprotokollet ännu

Regeringen har dock avvisat rekommendationerna om ratificering av det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen gällande en individuell klagomekanism för barn. Man har alltså godkänt att överväga att ratificera men vill inte åta sig att ratificera. Regeringen har under lång tid varit avvaktande i frågan och nu säger de själva att Sverige inte kan åta sig att ansluta sig till protokollet innan de gjort en ordentlig utredning i frågan.

UNICEF Sverige vill att regeringen omedelbart tillsätter en förberedande utredning och snarast tillkännager sitt ställningstagande. Det är en grundläggande rättighet att få sin sak prövad och därmed avgörande att ge barn tillgång till en klagomekanism.

Det är också viktigt att regeringen tar fram en handlingsplan kring hur de ska genomföra sina åtaganden och att man samråder med ideella organisationer och andra relevanta aktörer under arbetets gång.

En halvtidsöversyn av regeringens arbete ska lämnas till FN 2017 och nästa granskning av Sverige äger rum 2019.