Gå till innehållet
Laddar…

Helhetsgrepp viktigt vid åldersbedömning av barn

Socialstyrelsen presenterar sina förslag på nya metoder för medicinska åldersbedömningar. Nu föreslås magnetröntgen av knä- och fotled vara den mest exakta för att skilja barn från vuxna. Men det är viktigt att ta hänsyn till många aspekter, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Tidigare tand- och handledsröntgen har visat sig var en osäker metod för att bedöma en åldersgräns på 18 år. UNICEF ser positivt på att man gjort en ordentlig undersökning för att försöka komma fram till en mer rättssäker och tillförlitlig metod. Men det är viktigt att understryka att metoden som nu föreslås gäller bedömning och inte bestämning av ålder.

Felmarginalen är fortfarande relativt stor och därför kan medicinska åldersbedömningar inte ensamt vara en metod för att besluta om en person är under eller över 18 år. I bedömningen måste många olika underlag vägas in, från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare.

Barnet måste också få en chans att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Barn har särskilda rättigheter enligt både barnkonventionen och svensk lag. Asylsökande barn har till exempel rätt till utbildning, hälso- och sjukvård och socialt stöd, en god man och ett särskilt boendestöd. Vid beslut som rör barn ska barnets bästa alltid särskilt beaktas och utredas.

Vad säger lagen?

I Sverige har vi så kallad fri bevisprövning vilket innebär att man kan använda medicinska åldersbedömningar som ett av många bevisunderlag för att bedöma ålder. Den asylsökande ska informeras om möjligheten att göra en läkarundersökning för att göra sin ålder sannolik, men det är inte reglerat i lag hur det ska gå till.

Enligt EU:s asyldirektiv (som Sverige är bundet av) är det tydligare vilka principer som gäller. Medicinska undersökningar ska endast användas vid tveksamma situationer och inte som en rutinåtgärd. Om tvivel uppstår gäller den så kallade ”benefit of the doubt”-principen vilket betyder att den sökande då ska bedömas som underårig.

Barnet måste samtycka till processen och få information om vad undersökningen innebär och hur den kan påverka utredningen. Beslut om åldersbedömning ska också kunna överklagas.

FN:s barnrättskommitté menar också i sin tolkning av barnkonventionens bestämmelser att åldersbedömningar måste vägledas av principen om barnets bästa och att vid tvivelaktiga situationer besluta till den sökandes fördel.

Ingen universallösning

Socialstyrelsens förslag är endast en av många pusselbitar för att få ett rättssäkert förfarande utifrån de regler och bestämmelser som gäller. Det är oroande att man från politiskt håll vill påskynda processen med att ta fram tillförlitliga metoder för medicinska åldersbedömningar, som en universallösning på problematiken med oklar ålder på asylsökande.

Metoden får aldrig bli ett rutinförande och inte heller ensamt utgöra underlaget för att bedöma åldern på den person som söker asyl i Sverige.

Läs mer om barns rättigheter och barnets bästa vid bedömningar för ensamkommande barn i asylprocessen.

Regeringen gör fortfarande skillnad på barn och barn

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. Vissa förbättringar har gjorts efter den omfattande kritiken från bland andra UNICEF, men fortfarande tas inte barns rättigheter tillräckligt på allvar.

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. UNICEF Sverige noterar och ser positivt på att regeringen tagit till sig delar av den omfattande kritiken från UNICEF och andra remissinstanser och gjort vissa förbättringar vad gäller barns rättigheter. Det är dock beklagligt att de inte nått hela vägen fram.

Fortfarande saknas en ordentlig barnkonsekvensanalys av lagändringarna. Det är nödvändigt och rimligt då inskränkningarna är så pass stora och allvarliga för barn. Visserligen nämns barn och barnkonventionen i underlaget, till skillnad från det tidigare förslaget, men tyvärr utan vidare analys och resonemang. Regeringen poängterar vid ett antal tillfällen är barn är särskilt utsatta och svaga men nämner inte att barn har särskilda rättigheter som måste respekteras och främjas.

UNICEFs remissvar (9 mars 2016) lyfte vi fram tre viktiga områden i lagförslaget som vi inte anser är förenliga med FN:s barnkonvention och barnets bästa. Så här har regeringen bemött de frågorna i det omarbetade förslaget:

  • Rätten till familjeåterförening

Det är mycket anmärkningsvärt att rätten till familjeåterförening fortfarande inte har beaktats fullt ut. Fortfarande kvarstår kraftiga inskränkningar för vissa barn att få vara med sina föräldrar. Alla barn har rätt att förenas med sina föräldrar om det är för barnets bästa – oavsett om det är i hemlandet eller där barnet befinner sig.

Det är en rättighet för alla barn och beslut som inte respekterar det är inte förenliga med barnkonventionen och Sveriges internationella åtaganden. Förslaget öppnar upp för vissa nya möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning, men ger inte möjlighet att använda sig av barnkonventionen för dessa undantag. Hur det ska prövas är också oklart.

  • Särskilt ömmande omständigheter

Regeringen har föreslagit att behålla bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, men med kraftiga inskränkningar. Det innebär att en bestämmelse som redan är på undantag och använts mycket restriktivt blir ännu mer restriktiv och begränsande. Frågan blir om den kommer kunna användas alls?

  • Permanenta uppehållstillstånd till barn

Det nya lagförslaget har infört en ny bestämmelse som ger möjlighet att i ytterst svåra fall ge barn möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Det ska dock vara så kallade ”synnerligen ömmande omständigheter” kopplat till mycket svåra hälsotillstånd som är varaktiga.

Vi hade förstås hoppats att regeringen skulle ta till sig vår och övriga remissinstansers kritik och öppna upp för fler möjligheter för barn att beviljas permanent uppehållstillstånd. Detta eftersom det främjar deras rätt till en långsiktig och hållbar lösning, som barnkonventionen förespråkar, och i de allra flesta fall är i enlighet med barnets bästa.

En bit på väg men inte tillräckligt

Det nya förslaget är en bit på väg men når inte ända fram. Vi delar inte regeringens uppfattning om att det omarbetade lagförslaget har följt barnkonventions bestämmelser fullt ut. Barns särskilda rättigheter lyfts inte fram och barns rätt till familjeåterförening uppfylls inte. I praktiken innebär det att regeringen fortfarande gör skillnad på barn och barn. Det är inte acceptabelt eller förenligt med barnkonventionen.

Om Sverige vill leva upp till sitt mål att vara det bästa landet för barn att växa upp i så måste barnkonventionen tas på större allvar och respekteras fullt ut. Barnkonventionens grundläggande principer måste vara vägledande och sättas i centrum vid lagförslag och andra beslut som berör barn – inte åsidosättas för andra intressen.

Förslaget har nu lämnats till lagrådet för deras bedömning och godkännande innan riksdagens omröstning i juni. Lagen föreslås börja gälla från 20 juli 2016 och tre år framåt.

Avtalet mellan EU och Turkiet oroar

I slutet av förra veckan fick vi höra att EU:s medlemsländer och Turkiet nu enats om ett avtal gällande flyktingmottagandet i Europa. Igår ska det ha trätt i kraft. UNICEF ser nu med oro på hur det slutgiltiga avtalet formulerats, särskilt när det gäller barns rättigheter.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar tusentals barn på flykt på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar tusentals barn på flykt utan att veta var de ska få ta vägen. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF har på många olika nivåer arbetat aktivt med att försöka säkerställa att barns särskilda behov och rättigheter garanteras i avtalet. Men trots att avtalet visar på allvarliga konsekvenser för barn har man inte särskilt beaktat barns särskilda rättigheter.

Som avtalet ser ut nu riskerar det att leda till att barn kan tvingas återvända, till en osäker framtid som kan vara mycket skadlig för dem. Som ett exempel är alla människors rätt till en individuell asylprövning inte säkerställd och principen om ”non-refoulement” (det vill säga rätten att inte bli tillbakavisad till ett land där ens liv eller frihet är i fara) inte heller garanterad.

UNICEF kräver en överenskommelse som respekterar internationell rätt och sätter barnets bästa och rättigheter i fokus:

  • Alla barn måste ha rätt att söka asyl och få sina individuella asylskäl prövade
  • Ett barn – oberoende av dess skyddsstatus – ska aldrig skickas tillbaka till ett land om ett sådant beslut strider mot barnets rättigheter
  • Alternativa lagliga och säkra vägar måste fortsatt prioriteras i EU:s flyktingpolitik

Fortfarande finns för många frågetecken i avtalet för att det ska vara juridiskt hållbart och praktiskt genomförbart. Till exempel är frågan kring asylsökandes möjlighet att få en rättvis prövning av sina asylskäl i Grekland starkt ifrågasatt. Kvalificerad personal saknas fortfarande och beslut kring vem som ska bistå med personal och övrigt administrativt stöd kvarstår, liksom när och hur det ska ske.

Det har inte heller bekräftats hur man ska se till att barns särskilda behov och rättigheter i asylprocessen kan tillgodoses, då det är stor brist på personal med barnkompetens och många barn lämnas i stor utsatthet. Detta trots att över 40 procent av de människor som befinner sig på flykt mot Europa är barn.

EU måste visa ett gemensamt ansvar och politisk vilja att lösa flyktingfrågan med mänskliga rättigheter och internationell rätt som grund. Barnkonventionen gäller också i kris- och konfliktsituationer och är juridiskt bindande för samtliga EU-länder och Turkiet. Den bör därför användas som ett redskap i genomförandet för att säkerställa att barns särskilda behov och rättigheter respekteras.

UNICEF finns på plats för barnen i konfliktdrabbade länder, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

Barnkonventionen glöms bort i lagförslag om nya asylregler

Regeringens lagförslag innebär kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter och är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Det är med stor besvikelse som vi idag lämnar vårt remissvar till regeringen kring deras förslag på lagändringar som ska begränsa antalet asylsökande i Sverige. Förslagen är inte förenliga med barnkonventionen och andra internationella åtaganden som Sverige måste följa.

Det är beklagligt att regeringen behöver påminnas om att värna barns grundläggande rättigheter. Regeringen har i lagförslaget helt tappat fokus på barns rättigheter och barnkonventionen. Barnkonventionen nämns inte vid något tillfälle och förslaget saknar helt en barnkonsekvensanalys. Detta trots att majoriteten av förslagen har omfattande inskränkningar i barns grundläggande mänskliga rättigheter.

Regeringen har exempelvis inte tagit hänsyn till rätten att få vara med sina föräldrar, rätten till trygghet och skydd samt rätten att inte diskrimineras på grund av sin utsatta situation. Detta är inte vad man väntat sig av en regering som utlovat att barnkonventionen ska bli svensk lag och att Sverige ska vara det bästa landet för barn att växa upp i.

De förslag som UNICEF reagerat särskilt på är:

  • Införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn och familjer.
  • Att vissa asylsökande barn inte får rätt till familjeåterförening och att få vara med sina föräldrar.
  • Att bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter tas bort, som uttryckligen togs fram för att värna särskilt utsatta barns rätt att få uppehållstillstånd.

Att inte ge barn möjlighet att förenas med sin familj är inte förenligt med barnkonventionens bestämmelser och inskränker en av barns mest fundamentala mänskliga rättigheter. Alla barn har en uttryckt rätt att få vara med sina föräldrar om det är för barnets bästa. Barn som får uppehållstillstånd i Sverige ska inte heller behöva leva i ovisshet kring hur länge de får stanna utan ska ges permanent uppehållstillstånd för att leva i trygghet och skydd och utvecklas som fullvärdiga individer.

Att regeringen föreslår så kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt. Vi säger därför nej till dessa förslag och hoppas att regeringen ser över sina förslag med ett tydligt barnrättsperspektiv och barns rättigheter som utgångspunkt.

Läs vårt remissvar här.

Barnrättsperspektivet saknas i rapport om utsatta EU-medborgare

Igår överlämnade den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutrapport till regeringen. Han skriver att frågan kring hur samhället ska hantera barnen har varit det svåraste i uppdraget. Trots det saknar utredningen ett barnrättsperspektiv.

Utredningen är tydlig med att skyddslagstiftningen (socialtjänstlagen och lagen för vård av unga, LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige, även utsatta EU-medborgare. Det medför ett tydligt ansvar för socialtjänsten att söka upp de barn som befinner sig i kommunen och ge det stöd och skydd de och deras föräldrar kan behöva utifrån barnets bästa.

Vad gäller barns rätt till utbildning har dock samordnaren inte samma förhållningssätt utan nekar generellt dessa barn rätt till utbildning i Sverige. Man föreslår att det i undantagsfall kan ges en möjlighet till utbildning för barnen men utan tydliga grunder för denna bedömning och helt utan rättighetsperspektiv.

Vad gäller hälso- och sjukvård lämnar rapporten inga tydliga svar på hur barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige, utan lämnar det till landstigen att tolka de tvetydiga och snåriga lagrum som finns tillgängliga idag.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

UNICEF har under ett flertal tillfällen under hösten påtalat att barn som är utsatta EU-medborgare befinner sig i ett rättsligt vakuum då de befinner sig i Sverige. De är till exempel den enda grupp barn i Sverige som saknar rätt till utbildning. Hälso- och sjukvårdsfrågan är heller inte tydlig och lämnar det upp till landstinget att tolka otydliga lagar själva. Då blir det ofta restriktivt och inte till barnets fördel.

Detta blev bekräftat i den rättsliga undersökning som vi låtit göra tillsammans med ett antal forskare i offentlig rätt vid Barnrättscentrum, som tittade på barns rättigheter enligt internationell rätt, EU-rätt samt svensk lagstiftning.

UNICEF står fast vid att barnkonventionen måste få en starkare ställning i det svenska samhället och påminner om att den gäller för samtliga barn som befinner sig i Sverige. Staten måste ge riktlinjer och vägledning till kommuner och myndigheter kring hur de ska tolka lagar och bestämmelser för att undvika godtyckliga tolkningar.

Barnkonventionen är tydlig vad gäller alla barns lika rätt och FN:s barnrättskommitté har tydliga så kallade allmänna kommentarer och förklaringar på hur rättigheterna i barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. Det bör vara en utgångspunkt och ett stöd till Sverige kring hur det rättsliga läget för barn kan tydliggöras.

Vi ser positivt på utredningens förslag om ett nationellt ansvar och stöd till kommunerna vad gäller handläggning av barnärenden, och erkännandet att det är komplexa frågor. Det verkar dock oklart vilka underlag de ska utgå ifrån när rättsläget är otydligt. Rådgivningsfunktionen måste ha ett tydligt rättighetsperspektiv som utgångspunkt för att kunna ge stöd till kommuner utifrån gällande lagstiftning och rättsprinciper.

Samordnaren säger uttryckligen att alla människor är lika inför lagen och att detta är en viktig princip att hålla fast vid. Det är därför beklagligt att se hur lite utredningen stödjer sig på grundläggande mänskliga rättigheter och inte minst barnkonventionen i sina rekommendationer till regeringen. Detta förhållningssätt blir mycket svårt för regeringen att tillämpa när vi nu förbereder för att barnkonventionen ska bli lag i Sverige.

Läs samordnarens slutrapport till regeringen här.

Vår rapport om barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige finns att läsa här.

Barn ska ha rätt att klaga

UNICEF kräver att barn ska få klagorätt. För en del kanske klagorätt kan leda tankarna till barn som klagar och gnäller när de inte får som de vill. Vårt krav handlar om något mycket mer allvarligt och angeläget. Det här handlar om barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Många barn i Sverige får inte göra sin röst hörd när beslut fattas som berör deras liv. Vi lyfter nu ett antal krav för att barn måste få större inflytande i beslut som berör deras liv. Vårt huvudkrav är att klagorätt för barn bör införas.

För en del kanske klagorätt kan leda tankarna till barn som klagar och gnäller när de inte får som de vill. Vårt krav handlar om något mycket mer allvarligt och angeläget – det handlar om att barn måste få upprättelse och komma till tals när deras rättigheter inte blir uppfyllda. Barn har inte rätt att bestämma, men de har rätt att vara delaktiga och ha inflytande i beslut som berör dem.

Enligt barnkonventionen ska varje stat göra det möjligt för barn att kunna vända sig till en instans (till exempel myndighet eller domstol) och få sin sak prövad när deras rättigheter kränks. Att få sin sak prövad av en oberoende och opartisk instans är en grundläggande mänsklig rättighet. Så klart gäller det också barn.

Barn ska ses som egna individer

Trots att barn idag har egna rättigheter har de inte möjlighet att lämna in klagomål själva, utan måste ha sin vårdnadshavares godkännande. Om vårdnadshavaren själv är den som kränker barnet blir det näst intill omöjligt för barnet att klaga och få upprättelse.

Barnombudsmannen är den enda ombudsman i Sverige som inte kan ta emot och driva enskilda klagomål från sin målgrupp. Barn- och elevombudet omfattar bara kränkningar i skolan, diskrimineringsombudsmannen omfattar bara diskriminering enligt diskrimineringslagens grunder och så vidare. Domstolar är inte heller tillgängliga för barn och har väldigt begränsade metoder och system för att involvera barn så att de kan få upprättelse.

Vi anser att barn ska ses som egna individer med egna rättigheter snarare än föräldrars bihang. Vid myndighetsbeslut beaktas ofta vuxnas intressen framför barn och barnets bästa.

Barn måste själva ges möjlighet att klaga för att deras röst ska få betydelse vid myndighetsbeslut. Att införa klagorätt för barn ser vi på UNICEF som en av många lösningar för att lyfta barn som lever i social utsatthet. Vi måste skapa förutsättningar för att de ska kunna göra sina röster hörda.

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Fler åtaganden för barns rättigheter men ännu ingen klagorätt

I januari granskades Sverige av FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) i Genève. Nu har Sveriges rapport antagits av rådet med svar på de rekommendationer man fått. Glädjande är fler åtaganden för barns rättigheter, men Sverige vill ännu inte ratificera tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt.

Granskningen som gjordes av Sverige i januari var ett tillfälle för regeringen att redogöra för vad de har gjort för att uppfylla sina åtaganden enligt samtliga grundläggande FN-konventioner inklusive barnkonventionen. MR-rådet granskar mänskliga rättigheter i alla stater. Förhöret går till så att regeringen redovisar vad de gjort sedan den senaste granskningen (2010 i Sveriges fall) och sedan får samtliga FN:s medlemsländer ge rekommendationer på vad som skulle kunna förbättras.

Andra aktörer får också möjlighet att rapportera till FN kring Sveriges uppfyllande av mänskliga rättigheter genom att skicka in en alternativrapport som FN sammanställer och har med i sin bedömning. UNICEF Sveriges alternativrapport finns att läsa här.

Rekommendationerna som ges under granskningen får landet som granskas välja att acceptera, det vill säga åtgärda, eller avvisa.

Flera positiva åtaganden från regeringen

26 juni antogs Sveriges rapport av FN:s MR-råd innehållande svar på de rekommendationer man fått. UNICEF Sverige ser många positiva åtaganden från regeringens sida vad gäller barns rättigheter i de frågor som vi särskilt arbetar med. Sverige har bland annat accepterat och åtagit sig att:

  • inkorporera barnkonventionen i svensk lag
  • överväga att instifta en klagomekanism för barn på nationell nivå
  • arbeta aktivt mot diskriminering av särskilt utsatta barn
  • papperslösa barn får tillgång till utbildning och hälsa och övriga rättigheter i praktiken
  • säkerställa att barnets bästa är vägledande i arbetet med asylsökande ensamkommande barn
  • främja barnkonventionen och ett barnrättsperspektiv i svenskt utvecklingssamarbete
  • överväga ratificering av tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen gällande en individuell klagomekanism för barn

Ingen ratificering av tredje tilläggsprotokollet ännu

Regeringen har dock avvisat rekommendationerna om ratificering av det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen gällande en individuell klagomekanism för barn. Man har alltså godkänt att överväga att ratificera men vill inte åta sig att ratificera. Regeringen har under lång tid varit avvaktande i frågan och nu säger de själva att Sverige inte kan åta sig att ansluta sig till protokollet innan de gjort en ordentlig utredning i frågan.

UNICEF Sverige vill att regeringen omedelbart tillsätter en förberedande utredning och snarast tillkännager sitt ställningstagande. Det är en grundläggande rättighet att få sin sak prövad och därmed avgörande att ge barn tillgång till en klagomekanism.

Det är också viktigt att regeringen tar fram en handlingsplan kring hur de ska genomföra sina åtaganden och att man samråder med ideella organisationer och andra relevanta aktörer under arbetets gång.

En halvtidsöversyn av regeringens arbete ska lämnas till FN 2017 och nästa granskning av Sverige äger rum 2019.

Barn på flykt har också rättigheter

Idag på den internationella flyktingdagen vill UNICEF Sverige särskilt uppmärksamma de barn som befinner sig på flykt runt om i världen och framför allt de som söker sig till Europa för trygghet och skydd av olika anledningar.

Foto: © UNICEF/Khuzaie

Foto: © UNICEF/Khuzaie

Varje vecka rapporterar media om nya båtar som anländer till södra Europa och om olyckor och dödsfall kring de båtar som inte kommer iland. EU har under en lång tid diskuterat hur man gemensamt ska ta sig an migrationen till Europa men frågan är känslig och det kan verka svårt att hitta en gemensam lösning.

EU har dock under våren tagit fram en gemensam migrationsagenda med fokus på att rädda liv och bekämpa flyktingsmugglare men också med förslag på mer långsiktiga lösningar. Utgångspunkten är att asylrätten ska värnas, men behovet kring att särskilt belysa och påtala barns rättigheter och möjlighet att tillgodose dem är stort. Barnrättsperspektivet är svagt och helt enkelt inte en tillräckligt prioriterad fråga.

Frågan är angelägen med tanke på det antal barn som befinner sig på flykt av olika anledningar. Under andra delen av 2014 var en av tre asylsökande under 18 år.

Barn är en särskilt utsatt grupp

Barn på flykt står i många fall utan föräldrar eller annan vårdnadshavare som kan se till dem. De som reser ensamma löper mycket stor risk att utsattas för övergrepp och andra livshotande situationer. Människosmugglare utnyttjar dessutom ofta barn och familjer som redan befinner sig i en desperat situation.

Barnkonventionen har ratificerats av samtliga EU:s medlemsstater och är därmed juridiskt bindande för alla. Den ska därmed vara vägledande för den gemensamma asyl- och migrationspolitiken. Medlemsstaterna har en skyldighet att tillämpa barnkonventionen för alla barn inom deras jurisdiktion. Oavsett var eller i vilka situationer barn befinner sig i.

Barn har rätt till ett barnanpassat mottagande

UNICEF arbetar på global nivå med att säkerställa att barns särskilda rättigheter enligt barnkonventionen uppfylls, oavsett i vilken situation barnen befinner sig. Inom EU:s gemensamma politik arbetar UNICEF särskilt med att säkerställa att barn får ett barnanpassat mottagande som de har rätt till.

UNICEF Sverige har skrivit ett brev till migrationsministern där vi uppmanar den svenska regeringen att föra fram barns rättigheter inom EU:s gemensamma migrationsagenda, och påminna om samtliga EU-länders rättsliga åtagande att leva upp till alla barns rättigheter enligt barnkonventionen. Läs hela brevet här.

För att minska risken för övergrepp och riskfyllda situationer på flykt anser vi att en av knäckfrågorna för politiker i alla medlemsländer är att diskutera och gemensamt besluta om lagliga sätt för människor att ta sig till EU och söka asyl. Här anser vi att Sverige kan gå i bräschen och stå upp för en human migrationspolitik med respekt för mänskliga rättigheter och rätten att få söka asyl.