Author: marie-hugander-juhlinunicef-se

Barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige

Våld mot barn engagerade många på Järvaveckan

Under Järvaveckan var UNICEF Sverige på plats och fick möjlighet att prata med människor om vilka frågor de anser är viktigast att vi driver, och vad de tycker är viktigast inför valet i höst.

UNICEFs arbete i Sverige utgår från sex prioriterade sakområden: barnkonventionens ställning i Sverige, barns rättigheter i biståndet, barnkonventionen i skolan, våld mot barn, barn på flykt och socialt utanförskap. Under dagarna på Järvaveckan röstade drygt 500 personer på den av våra frågor de anser är extra viktig.

Resultatet visade att våld mot barn engagerar flest, en fråga som också är en av våra prioriterade inför valet i höst.

Efter röstningen kunde den som ville också fritt tycka till om vilken fråga de anser är viktigast inför valet. Här delade 115 personer, i åldrarna 5-70 år, med sig av sina tankar:

”Våld mot barn är dåligt, eftersom att alla barn har rätt till ett bra liv.” 12 år, Tensta.

”Alla barn ska få samma möjligheter till utbildning, yrken osv, oavsett bostadsort, etnicitet, religion, kön och sexuell läggning/identitet.” 15 år, Sundbyberg.

”Migration, integration och jämställdhet är de viktigaste frågorna inför valet.” 22 år, Lidingö.

Andra frågor som lyftes av många som besökte vårt tält var klimatet och miljön, samt barn på flykt.

Inför valet i höst har UNICEF Sverige tagit fram ett valmanifest med de tre frågor som vi anser är extra viktiga att lyfta:

Att hjälpa barn på flykt
Enligt barnkonventionen ska alla barn ha rätt till familjeåterförening. Dagens lagstiftning behandlar barn olika genom att endast en del av dem som har beviljats uppehållstillstånd kan ansöka om familjeåterförening, men inte alla, vilket strider mot barnkonventionen.
Att stoppa våld mot barn
UNICEF Sverige anser att alla former av våld mot barn måste vara straffbara. Det behöver införas en särskild bestämmelse om misshandel mot barn i brottsbalken. Idag skiljer man inte på misshandel av barn och vuxna, utan samma lagar gäller oavsett vem som är drabbad. Dessutom måste psykiskt våld som hot, trakasserier och att bevittna våld också bli straffbart.
Barns rättigheter i skolan
Alla elever ska ha tillgång till kvalitativ utbildning oavsett boendekommun och bakgrund. För att skolan ska leva upp till sitt uppdrag och bidra till ökad likvärdighet krävs ett ökat centraliserat ansvar och samverkan mellan berörda aktörer på statlig, regional och kommunal nivå.

Resultatet från röstningen och de medskick besökarna gjort bekräftar att de frågor vi har fokus på är angelägna för dem som röstar, både nu och i framtiden.

Genom att skapa dialog, lära av varandra och lyfta de frågor som utmanar tryggheten, välbefinnandet och framtidstron för många människor i det svenska samhället idag, kan vi tillsammans skapa en framtid där våra barn får växa upp i trygghet – med framtidstro och med möjligheten att utvecklas till sin fulla potential.

När vi lämnade Järvaveckan för den här gången, gjorde vi det lite klokare, lite mer inspirerade och målmedvetna inför vårt fortsatta arbete för att stärka barns rättigheter i Sverige.

Barnens ställning måste stärkas inom sociala barn- och ungdomsvården

Nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården har överlämnat sin slutrapport till barnminister Åsa Regnér. Idag bloggar Marie Hugander Juhlin, auktoriserad socionom och barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige, om de brister som påträffats och de förslag till åtgärder som samordnaren presenterar.

Den sociala barn-och ungdomsvården har ett särskilt ansvar att tillgodose barns rätt till skydd och stöd. Under flera år har socialtjänsten signalerat att man har svårt att klara av det uppdraget. I sin slutrapport tar den nationella samordnaren upp ”brister i hur man tillgodoser barnens rättigheter” som ett av tre identifierade huvudproblem för den sociala barn och ungdomsvården i Sverige idag.

Slutsatsen är att det krävs ett långsiktigt strukturellt förändringsarbete som i grunden skapar god förutsättningar för en fungerande social barn- och ungdomsvård. Det huvudsakliga förslaget i slutrapporten – Barnets och ungdomens reform – har som syfte att inspirera och leda till långsiktig och hållbar utveckling. Barn och familjer ska ges utrymme att vara delaktiga i frågor som rör den egna framtiden och livssituationen. Genom att arbeta förebyggande och över gränser ska man motverka att familjer hamnar mellan stolarna eller att barn i behov av skydd och stöd lämnas utan.

Som tidigare socialsekreterare håller jag till fullo med om att ett långsiktigt förändringsarbete behövs. Socialsekreterare måste ges förutsättningar att kunna utföra ett gott socialt arbete. Men de måste också veta hur. Därför behöver också kunskapen om och tillämpningen av barnkonventionen stärkas på handläggar- och chefsnivå ute i kommunerna.

Ökad kunskap leder till att vi lyfter blicken och att utmaningar i verksamheten kan uppmärksammas ytterligare, snarare än att man anpassar sig till dem. Det skulle också belysa behovet av ett långsiktigt förändringsarbete, som sträcker sig över mandatperioder och bortom partipolitik och myndighetsgränser, samtidigt som enskilda socialsekreterare stärks i sin uppgift att tillgodose barns tillgång till sina rättigheter.

UNICEF Sverige välkomnar den nationella samordnarens slutrapport och anser att mycket positivt kan komma ur den. Enligt rapporten ska de förändringsförslag som presenteras ha sin utgångspunkt i barnkonventionen, och man understryker att barn och ungas ställning inom den sociala barn- och ungdomsvården måste stärkas.

Därför är det också avgörande att man gör en djupare analys av föreslagna åtgärder och de regeringsbeslut som fattats till följd av samordnarens rekommendationer. Det måste säkerställas att förändringsarbetet får genomslag för dem som den sociala barn- och ungdomsvården faktiskt är till för – barnen.

UNICEF Sverige anser att följande måste säkerställas för att stärka barns ställning i den sociala barn- och ungdomsvården:

Barn i kontakt med socialtjänsten måste garanteras högre grad av delaktighet och medskapande i kontakten med socialtjänsten, genom tänkta regeringsbeslut och reformer.
Barn med behov av stöd från socialtjänsten måste i högre grad beviljas insatser som utgår från det specifika barnets individuella behov och situation.
Samverkan mellan olika samhällsaktörer måste utvecklas och stärkas, för att bättre kunna möta enskilda barns specifika behov över myndighetsgränser, kommungränser och sektorsgränser.

Rättigheterna måste stärkas för barn i samhällsvård

Media har under hösten rapporterat om ökande psykisk ohälsa och självmord bland barn i samhällets vård. Mot bakgrund av höstens händelser måste vi påminna oss om samhällets särskilda ansvar för placerade barn, skriver Marie Hugander Juhlin, barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige.

UNICEF Sveriges rapport Barn och samhällsvård – Vad vet vi om institutions- och familjehemsvården? visar att det finns ett stort kunskapsglapp när det gäller livssituationen för barn under själva placeringstiden. Barn i behov av samhällets skydd och stöd tvingas med andra ord nyttja en välfärdstjänst vi inte vet hur den fungerar, samtidigt som vi ser att barns psykiska ohälsa försämras.

Samhället har det yttersta ansvaret för att säkerställa att den vård barn och unga ges håller hög kvalitet och att barns grundläggande rättigheter blir tillgodosedda. Enligt barnkonventionens grundprincip om barnets bästa ska just barnets bästa beaktas i alla beslut som rör barn. Och enligt både socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) ska barnets bästa vara avgörande i de beslut som tas. Vet vi då om att kunskapen brister om barns villkor under placeringstiden, borde än högre krav ställas på uppföljning av insatser inom ramarna för socialtjänsten.

För drygt två år sedan färdigställdes slutbetänkandet för förslaget till ny LVU (SOU 2015:71). Slutbetänkandet genomsyrades av ett starkt barnrättsperspektiv och hade sin utgångspunkt i barnet och barnets rättigheter. Bland annat lyfte förslaget fram vikten av att vården enligt LVU ska präglas av trygghet, omtanke och respekt för den enskilda personen. Mjuka värden lyftes fram gällande vårdens uppföljning och kvalitet, och barns delaktighet och rätt till information belystes.

UNICEF Sverige var remissinstans för betänkandet och vi var positiva till många av de förslag som lyftes fram. Vad som hänt med slutbetänkandet efter remissrundan är en gåta och än idag väntar vi på att förslaget till ny LVU ska bli verklighet.

I väntan på ny lagstiftning som stärker rättigheterna för barn i samhällsvård måste högre krav ställas på bedömningar, insatser och uppföljningar inom den sociala barnavården. Det är inte acceptabelt att barn som är utelämnade till samhällets vård inte kan få kontakt med sin socialsekreterare, att orosanmälningar för barn som är placerade inte tas på allvar eller att de myndigheter som är ansvariga inte har full insyn i vårdens utförande.

Samhället kan göra mycket mer för placerade barn än vad som görs idag. För att förbättra situationen för barn som befinner sig i samhällets vård föreslår UNICEF Sverige bland annat följande åtgärder:

Barnen måste få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
Ökade resurser på forskning som förstärker kunskaperna om effekterna av vården och livssituationen för barn i samhällsvård.

Läs vår rapport om barn och samhällsvård här.

Vårt remissvar om slutbetänkandet om förslag till ny LVU finns att läsa här.

UNICEF Sverige kommenterar Förbättringsresan

Under tisdagen deltog UNICEF Sverige när den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården höll sin slutkonferens i Stockholm. Samordnarens arbete har lett fram till en rad regeringsbeslut som på olika sett ska bidra till att stärka den sociala barn- och ungdomsvården.

Socialtjänsten har under flera år signalerat att man, av olika anledningar, har svårt att klara av sitt uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät. Ekonomiska och organisatoriska begränsningar, alltmer administration och ökande orosanmälningar har resulterat i en situation där socialsekreterare lägger för lite av sin tid på det som de faktiskt borde göra – prata med barn.

Syftet med den nationella samordnarens uppdrag har varit att sätta den sociala barn- och ungdomsvården på den politiska agendan. Under Förbättringsresan, som uppdraget döpts till, har den nationella samordnaren arbetat tillsammans med 50 kommuner och gjort två besök i varje kommun. Målet var att identifiera utvecklingsområden inom den sociala barn-och ungdomsvården och sedan följa upp hur kommunerna arbetar med att förbättra de områden som identifierats. Kartläggningarna och uppföljningarna har sedan resulterat i ett antal förslag till regeringen.

Förbättringsresans positiva anda är ett friskt inslag i diskussionen om den sociala barn- och ungdomsvårdens framtid. UNICEF Sverige välkomnar många av initiativen och det utrymme frågorna om krisen i socialtjänsten faktiskt fått under senare år. Det är också viktigt att belysa det goda sociala arbete som varje dag utförs av kompetenta och engagerade socialsekreterare runt om i landet, för att stärka en yrkesgrupp som ofta utmålas på ett negativt sett, antingen för att de gör för mycket – eller ingenting alls.

Att satsa på att ge socialsekreterarna bättre förutsättningar är avgörande. Men vi får inte glömma bort vilka socialtjänsten är till för, nämligen barnen. För även om socialsekreterarnas situation måste bli bättre är det är inte de som i första hand betalar priset för bristerna i socialtjänsten – det gör barnen.

Det arbete som gjorts ute i kommunerna och de frågor som lyfts under Förbättringsresan har bidragit till många förslag på kreativa och moderna lösningar för att underlätta för socialsekreterare och deras arbete. Att översynen av socialtjänstlagen nu också är igång är ett annat positivt steg i rätt riktning.

UNICEF Sverige efterfrågar dock en tydligare analys av vad effekten blir för barnen i praktiken:

Hur säkerställs att ökat tidsutrymme för socialsekreteraren faktiskt kommer innebära mer tid med enskilda barn och inte större ärendemängd, fler samverkansmöten eller andra uppgifter?
Hur analyseras satsningarna som görs från regeringens håll och dess effekter för barnen ur ett barnrättsperspektiv?
Och hur ska de goda exemplen bidra till ökad likvärdighet för alla barn som är i behov av kontakten med socialtjänsten?

UNICEF Sverige ser fram emot att ta del av slutrapporten som ska presenteras den 15 december, och hoppas att svaren på några av våra frågor kommer rymmas där.

Här kan du läsa mer om regeringsbesluten.

Vill du få mer information om UNICEFs arbete för barnen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Tydligare barnrättsperspektiv krävs i översyn av SoL

”All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen” (prop 2009/10:232) är ord som borde bli vägledande vid översynen av socialtjänstlagen. UNICEF Sverige välkomnar översynen, men vill i ett brev till utredaren lyfta ett antal punkter som är centrala för det kommande arbetet och det nya lagförslaget.

Den nya socialtjänstlagen har setts över och vi välkomnar översynen, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen. Foto: © UNICEF/Anmar

Sedan socialtjänstlagen trädde i kraft för 35 år sedan har både samhället och socialtjänstens uppdrag förändrats. Det har länge pratats om den välbehövliga översynen, men inget har hänt. Att beskedet nu kommit är glädjande och det finns många positiva ansatser i det kommittédirektiv som ligger till grund för uppdraget.

Bland annat är syftet med översynen att göra lagen mer förståelig och tillämpbar, samtidigt som möjligheterna för samverkan mellan olika samhällsaktörer ska ses över. Ambitionen är också att resultaten av utredningen ska leda till en mer jämlik lagstiftning som har individen i fokus och som lägger större vikt vid förebyggande och trygghetsskapande insatser. UNICEF Sverige är positiv till utredningen och dess intentioner, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen.

UNICEF Sverige vill bland annat se:

Ett tydligare barnrättsperspektiv med tydlig förankring i barnkonventionen och dess grundläggande principer om barnets bästa, icke-diskriminering, rätten till delaktighet och inflytande, samt varje barns rätt till liv och utveckling till dess fulla potential.
Att utredningen på ett tydligt sätt beaktar Sveriges internationella åtaganden, nationella handlingsplaner samt tidigare utredningar inom socialtjänstens område och dess rekommendationer, t ex LVU-utredningen och barnskyddsutredningen. Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvårdens resultat är också centrala för översynen.
Att barns ställning som aktörer, snarare än objekt tydliggörs och att barn görs delaktiga i översynsprocessen för att ge sina perspektiv. Därmed ges förutsättningar för en inkluderande och hållbar lagstiftning.
Att frågan gällande klagoinstanser och tillsynsansvar på individnivå ingår i översynen. När barn är utlämnade till samhällets allra yttersta skyddsinstans måste det finnas bättre och tydligare vägar att gå när barns rättigheter kränks. Det måste finnas möjlighet att få sitt ärende prövat och det måste finnas en väg till upprättelse. Som även är anpassad för barn.
Att kostnadsfrågan inte blir avgörande för det nya lagförslaget. För att resultera i förslag som verkligen genomsyras av ett rättighetsperspektiv, bör utredningen snarare koncentrera sig på hur lagen kan stärkas och förbättras med individen i centrum. Kostnader och effektivt användande av resurser får sedan analyseras i ett nästkommande led.

För att ta del av samtliga punkter, läs brevet till den särskilda utredaren här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt nyhetsbrev här.

UNICEF Sverige kräver lagändring

Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Det säger barnkonventionen. Trots det finns en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att socialtjänsten är skyldig att lämna ut uppgifter gällande barnfamiljer som lever gömda eller utan uppehållstillstånd. Därför skickar UNICEF Sverige i dagarna ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort.

I dagarna skickar UNICEF Sverige ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort. Foto: ©UNICEF/Georgiev

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha tillgång till sina rättigheter enligt barnkonventionen. Vi kan inte göra skillnad på barn och barn. Speciellt inte i ett land som har höga ambitioner att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät måste tas på allvar och får inte åsidosättas till förmån för andra intressen.

Läs brevet i sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Den svenska skolan håller inte måttet

I veckan hölls konferensen ReadMe i Malmö. ReadMe är en samhälls- och kulturkonferens med ambition att lyfta aktuella samhällsfrågor och skapa förändring. UNICEF var inbjudna för att tala om skola, utanförskap och barns rättigheter.

UNICEFs rapport Report Card 13: A league table of inequality in child well-being in rich countries jämför barns levnadsvillkor inom olika livsområden. Sverige lyfts fram som ett exempel på ett av de länder som sjunkit mest vad gäller jämlikheten i levnadsvillkor för barn. Sammanlagt hamnar Sverige på plats 23 av 35 bland jämförda OECD-länder.

Inom området utbildning är siffrorna ännu dystrare. I början av 1990-talet var Sverige i topp vad gäller läsförståelse och likvärdighet, men har nu sjunkit till plats 29 av 35. Skillnaden i läsförståelse mellan genomsnittet och de barn som halkar efter mest motsvarar tre års undervisning.

I rapporten Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige berättar barn själva om upplevelsen av sin livssituation. Barnen beskriver känslan av att sakna samma förutsättningar som sina kamrater och hur det påverkar engagemanget för skolan. De berättar hur bristen på framtidstro skapar en känsla av att det redan är kört.

Skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling

Ur ett barnrättsperspektiv är den sjunkande likvärdigheten i den svenska skolan ett allvarligt problem. En av grundtankarna i barnkonventionen är att alla barn ska ha samma tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (artikel 2). I barnkonventionens 29:e artikel står det att skolan ska ge alla elever förutsättningar till utveckling. Det betyder att alla elever, oavsett olikheter i socioekonomisk och kulturell bakgrund, funktionsnedsättningar eller förmågor av olika slag, har rätt till en utbildning som ger dem fulla möjligheter till lärande och personlig utveckling. Och att skolan ska kompensera för skillnader i förutsättningar och förmågor.

I veckan hölls samhälls- och kulturkonferensen ReadMe i Malmö där aktuella samhällsfrågor diskuterades. Foto: © Frank Aschberg

Skolan är den ansvarsbärare i samhället som ska se till att våra barn får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Ändå ser vi hur bakgrundsfaktorer som socioekonomiska förhållanden, boendeort och familjeförhållanden får en allt viktigare roll för hur barn klarar sin skolgång. Vi vet att hur skolan fungerar har väsentlig betydelse för hur vi klarar oss senare i livet. En misslyckad skolgång ökar riskerna för arbetslöshet, psykisk ohälsa, kriminalitet med mera. Och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skyddsfaktorn för barn i social utsatthet.

Förstärker känslan av hopplöshet

Under de år jag arbetade som utredare inom socialtjänsten träffade jag barn i olika livssituationer, med olika former av utsatthet. Nästan alla de barn jag var i kontakt med bekräftar skolans svårigheter att leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Att skolan misslyckats med att vara den viktiga skyddsfaktor den borde vara. Bilden blir snarare den motsatta. Misslyckanden i skolan läggs till listan av andra former av utsatthet och förstärker snarare känslan av hopplöshet för barnen. Insatser de här barnen behöver tidigt kommer ofta först längre upp i åldrarna, om ens då. Och då har problemen ofta blivit alltför omfattande.

Plats 29 av 35 jämförda länder är långt ifrån godkänt. Sverige är ett av världens rikaste länder och borde ha alla förutsättningar att ligga i topp när det gäller att tillgodose alla barns rätt till en jämlik och likvärdig skola.

UNICEF Sverige anser att följande punkter måste uppfyllas för att bryta den negativa utvecklingen:

Att kunskapen om och tillämpningen av barns rättigheter stärks bland både vuxna och barn i skolan.
Att samverkan mellan aktörer som socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis förbättras för att minska den sociala utsattheten.
Att barn får information och erbjuds delaktighet i frågor som rör dem.

Vill du få information om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Bli Världsförälder

Handla i gåvoshopen

Ge en katastrofgåva

Stöd oss

Vad vi gör

Engagera dig

Företag

Skolor

Världsföräldrar