Gå till innehållet

Behovet av medmänsklighet är större än på länge

Det är idag ett år sedan bilden av Alan spreds världen över. Pojken som ensam spolades i land vid en strand i Turkiet. I Sverige skedde en historisk omsvängning av vårt engagemang och vår förståelse för människor på flykt, skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad.

Bilden på Alan kom att bli sinnebilden av flyktingkatastrofens fasor. Den pågående flyktingsituationen blev verklig för oss även här.  Bilden väckte vår medmänsklighet och Alan blev allas barn.

Trots att mediernas rapportering har svalnat fortsätter människor på flykt att komma över Medelhavet. Häromdagen kunde vi läsa om en ny stor räddningsaktion där över 6 000 människors liv räddades av den italienska räddningstjänsten. Hittills i år har fler än 3 000 människor dött i Medelhavet.

I en tid som denna är det lätt att känna uppgivenhet. Uppgivenhet över hur många människor som är drabbade. Uppgivenhet över om det ens är möjligt att minska de drabbades lidanden.

Men i stunder som dessa är det viktigare än någonsin att hålla fast vid tilltron att vi kan förändra. Behovet av medmänsklighet är större än på länge. Barnen utgör idag mer än hälften av alla de människor som är på flykt. Och antalet barn på flykt ökar. Barnen bär aldrig ansvaret för krig och konflikter. Men de är alltid de mesta utsatta.

En flicka på flykt står utanför mottagningscentret för flyktingar i Gevgelija, på gränsen mellan Makedonien och Grekland. Foto: © UNICEF/Georgiev

En flicka på flykt står utanför mottagningscentret för flyktingar i Gevgelija, på gränsen mellan Makedonien och Grekland. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF arbetar varje dag världen över för att göra vad vi kan för att förbättra livet för alla barn och vi grundar allt arbete på barnkonventionen. Barnkonventionen säkerställer att barns rättigheter gäller i alla situationer. Även i krissituationer. Konventioner om mänskliga rättigheter, såsom barnkonventionen, är särskilt viktiga att slå vakt om i kristider.

Vi måste göra vad vi kan för att minska lidandet för barnen. För det krävs politisk vilja, handlingskraft och ansvar.

Idag tänker vi med särskild respekt på alla de barn och vuxna som flyr undan krigets och konflikternas fasor. Idag påminner vi oss också om att en bättre värld, trots allt, är möjlig att nå.

UNICEF kommer att fortsätta kämpa för barnen så länge de behöver oss.

Ett öppet brev till statsministern

EU måste agera nu för barn på flykt. Inför EU-förhandlingarna i Bryssel på måndag uppmanar UNICEF Sverige regeringen att fokusera på följande krav för att ge skydd och stöd till barn på flykt.

  • Rädda barns liv genom utökade hjälpinsatser för dem i nöd på havet och på land.
  • Öppna lagliga vägar in till EU såsom humanitära visum, borttagande av transportöransvaret samt större kvoter, så att det finns andra alternativ för barn på flykt än människosmugglare.
  • Följa barnkonventionens bestämmelser och särskilt principen om barnets bästa.
  • Inrätta barnvänliga mottagningscenter med tillgång till sjukvård, psykosocialt stöd, lekmöjligheter och utbildning när barnen anländer.
  • Anlita utbildade specialister med särskild kompetens i barnrättsfrågor för att hjälpa och ge råd till barnen och deras familjer.
  • Hantera asyl- och familjeåterföreningsansökningar skyndsamt och rättssäkert.

Omkring en fjärdedel av de som söker sin tillflykt till Europa i år är barn. Mer än 106 000 barn har sökt asyl i Europa under årets första sex månader – en ökning med 75 procent jämfört med förra året.

Många barn som är på flykt i Europa lever under svåra omständigheter. De är utmattade, uttorkade och hungriga och riskerar att utsättas för övergrepp. Många sover under bar himmel. När vintern närmar sig hotas barnens hälsa, bland annat av sjukdomar som lunginflammation.

Samordnat agerande av EU:s regeringar krävs nu, och vi hoppas att den svenska regeringen initierar ett barnrättsperspektiv när skyddsåtgärder och lösningar diskuteras.

Den här typen av insatser för barn är förankrade i barnkonventionen, som är till för att skydda alla barn oavsett juridisk status, och oavsett var de befinner sig. En konvention som samtliga länder i EU ratificerat och därmed är skyldiga att följa.

Vänliga hälsningar
UNICEF Sverige

Skolkrisen får inte leda till kompromisser om barns rättigheter

Vi har idag en debattartikel i Svenska Dagbladet som tar avstamp i den pågående debatten om sjunkande skolresultat. UNICEF Sverige varnar för att skolkrisen inte får leda till att barns rättigheter åsidosätts och uppmanar till mer utbildning om barnkonventionen i skolan.

Teorierna bakom de sjunkande skolresultaten har duggat tätt de senaste åren. I veckan presenterade OECD sina rekommendationer till Sverige, och veckan innan publicerades ny forskning från Institutet för näringslivsforskning (IFN) om vad som ligger bakom Finlands framgångsrika resultat. Gemensamt för de senaste analyserna är att de pekar på förlorad lärarauktoritet.

Det är ett allvarligt problem. Men tyvärr blandas begreppen ihop i den efterföljande debatten. Elevinflytande misstas för att vara liktydigt med att eleverna styr undervisningen, och rättmätiga höga förväntningar på elever kopplas samman med en återgång till den gamla auktoritära skolan. Det är inte en rimlig tolkning.

Vi har inte för avsikt att ge en egen analys av hur svenska kunskapsresultat stärks eller vad som ligger bakom den finska skolans framgångar. Vi vet däremot att ökat elevinflytande och ett respektfullt bemötande av elever i linje med barnkonventionens intentioner har en rad positiva effekter.

En ny studie från UNICEF har undersökt hur barns rättigheter genomförs i skolan i höginkomstländer. Där framgår att större fokus och utbildning om barns rättigheter i skolan leder till ökat engagemang i skolan, bättre skolmiljö, färre kränkningar, samt att eleverna utvecklar ett mer etiskt förhållningssätt och stärker sin förmåga att delta i samhället. Även lärarnas arbetsglädje ökar enligt forskningen. Inget tyder på att kunskapsresultaten försämras – det kan till och med vara tvärtom.

Samma effekter ser vi i Sverige, där UNICEF sedan ett par år driver ett projekt där sju svenska skolor utbildats om barnkonventionen och därefter låtit skolorna utveckla sin verksamhet med utgångspunkt i denna. Elevinflytande leder inte automatiskt till förbättrade skolresultat, men har en rad andra positiva effekter.

Det vore olyckligt om det sker en sammanblandning av barnets rätt att bli hörd genom elevinflytande, och en idé om att lärare och andra vuxna ska lämna över ansvaret för undervisningen och en fungerande studiemiljö till eleverna.

Skolan har både ett utbildningsuppdrag och ett uppdrag att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och demokratiska värderingar. Detta ska både ingå i undervisningen och genomsyra hela skolans verksamhet. Båda dessa uppdrag är viktiga, bland annat eftersom det stärker barnets förmåga att utöva sina rättigheter och delta i samhället. Att tillämpa barnkonventionen är dessutom både vår moraliska och juridiska skyldighet.

Ändå märker vi en avvaktande inställning hos lärare att prata om barns rättigheter, av rädsla för att det ytterligare ska undergräva deras auktoritet. Kanske beror det på att lärare inte har fått någon utbildning om hur de ska förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna i enlighet med den nya läroplanen. I vår undersökning framkommer att barnkonventionen inte är en obligatorisk del av lärarutbildningen eller fortbildningen i något av de 26 länder som ingår i studien. I Sverige finns det inte heller någon systematisk uppföljning av hur skolorna arbetar med barns rättigheter.

Skolorna måste få vägledning i hur de ska arbeta med barns mänskliga rättigheter. Elevinflytande stärker barnets förmåga att delta i samhället, det förbättrar skolmiljön och leder till en respektfull relation mellan elever och lärare. Större fokus och utbildning om barnkonventionen i skolan leder till ökat engagemang och bättre trivsel för både lärare och elever. Det ska vi förstärka och inte vara rädda för. Skolkrisen får inte leda till att vi börjar kompromissa om barns rättigheter.

Vi uppmanar den nya Skolkommissionen att inkludera ett barnrättsperspektiv i utformningen av sina förslag för hur Sverige ska komma till rätta med skolkrisen. Vi anser även att satsningar på lärarutbildningen borde inkludera mer utbildning om FN:s konvention om barnets rättigheter.

En betydelsefull 25-åring

Den 20 november 1989 var en historisk dag för alla barn i världen. Då antogs FN:s konvention om barnets rättigheter, eller kort och gott barnkonventionen. Sedan dess har barns situation i världen förbättrats avsevärt – men fortfarande saknar många barn grundläggande trygghet och får inte sina rättigheter uppfyllda.

Foto: © UNICEF/Ose

Foto: © UNICEF/Ose

Barnkonventionen ger en universell definition av vilka rättigheter som ska gälla för alla barn i hela världen, och med dess antagande fastslogs att barn är individer med egna rättigheter. Nästan alla länder i världen har idag anslutit sig till barnkonventionen och har därmed åtagit sig att uppfylla barns rättigheter.

Skyldigheten att följa och leva upp till barnkonventionen är något UNICEF ständigt påminner världens beslutsfattare om. Och även om många länder (inklusive Sverige) inte till fullo lever upp till sina åtaganden, står det klart att barnkonventionen varit omistlig. Sedan 1989 har miljontals barn fått bättre levnadsförutsättningar och större tillgång till sina rättigheter, mycket – men inte enbart – tack vare barnkonventionen. Barnkonventionen har direkt eller indirekt bidragit till konkreta och positiva effekter för barn jorden runt, ofta genom att fungera som en blåslampa på beslutsfattare och incitament för utveckling som gynnar barn – även förbättring som inte specifikt riktar sig till barn, men som ändå gynnar dem genom att påverka deras livsmiljöer och familjesituationer.

Ur ett globalt perspektiv har många barn fått det bättre sedan 1989. Ett barn som föds idag har betydligt större chans att uppleva sin femårsdag. Antalet små barn som dör varje år har halverats från 12,7 miljoner till 6,3 miljoner. Runt 80 procent av barnen i världen blir idag vaccinerade mot de vanligaste barnsjukdomarna som mässling och stelkramp. Antalet barn som årligen smittas av HIV har halverats. Antalet barn som hämmas i tillväxten på grund av undernäring har minskat med 40 procent sedan 1990. Sedan 1989 har 2,3 miljarder fler människor, varav många är barn, fått tillgång till rent vatten. Nästan två miljarder människor har också fått tillgång till en toalett eller latrin. Omkring 90 procent av världens barn får gå i grundskola, och av dessa är nästan lika många flickor som pojkar. Antalet barn som inte går i grundskolan överhuvudtaget har sjunkit från 107 till 57 miljoner. Många fler barn blir idag registrerade och får ett födelsebevis, färre barn tvingas gifta sig före sin 18-årsdag och färre utsätts för könsstympning. Antalet barn som tvingas till skadligt barnarbete har sjunkit från 171 till 85 miljoner.

Sverige var 1990 ett av de första länderna som ratificerade barnkonventionen. Som en direkt följd av detta inrättades till exempel Barnombudsmannen, och formuleringen om barnets bästa i svenska lagar har tillkommit för att Sverige har förbundit sig att följa barnkonventionen.

Mängder med hoppfulla resultat således, som på ett eller annat sätt kan härledas till barnkonventionen. Men det ljusa har en mörk baksida. Fortfarande nås alltför många barn aldrig av den positiva utvecklingen.

Detta gäller särskilt barn i fattiga familjer, som tillhör etniska minoriteter, lever i slumområden eller på landsbygden, eller som har en funktionsnedsättning. Fortfarande dör nästan tre miljoner barn under sin första månad i livet, många på grund av enkla komplikationer vid förlossningen eller av behandlingsbara sjukdomar som lunginflammation, diarré eller malaria. 6 av 10 barn i världen utsätts för aga av en anhörig och många barn lever i otrygghet, både i hemmet och i skolan. Våld mot barn är fortfarande vanligt, trots att 41 länder idag har lagar som förbjuder våld mot barn och 171 länder lagar mot barnaga i skolan.

I Sverige lever 12 % av alla barn i familjer med inkomster under den relativa fattigdomsgränsen. 22 000 barn är omhändertagna via socialtjänsten och placerade i samhällsvård. 12 700 elever lämnade grundskolan i våras utan gymnasiebehörighet och cirka 3 000 barn beräknas leva som gömda eller papperslösa. Står den nya regeringen fast vid sitt löfte att göra barnkonventionen till lag kan dessa barns rättigheter stärkas.

Det handlar om barn långt borta, barn mitt ibland oss. Barn vi känner, barn som är främmande. Barn vi ser men inte märker. Privilegierade barn. Barn med livsvillkor vi inte kan föreställa oss.

Men oavsett förutsättningar har de det gemensamt att de alla är enskilda individer. Unika, kännande människor med integritet, nyfikenhet och behov. De är varken vår egendom eller våra troféer.

Det har FN:s konvention om barnets rättigheter slagit fast.

Respekten för mänskliga rättigheter del av skolans huvuduppdrag

I en tid då ideologier som kränker respekten för människors lika värde är på framfart är det viktigt att öka kunskapen om barnkonventionen i skolan som ett viktigt verktyg för att förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och få dem att genomsyra hela skolmiljön. Det skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet i en debattartikel som publiceras i Lärarnas tidning idag.

Att förmedla och förankra respekten för mänskliga rättigheter är en del av skolans huvuduppdrag vid sidan av kunskapsmålen. Det känns särskilt angeläget i en tid då ideologier som kränker respekten för människors lika värde är på framfart.

I år fyller barnkonventionen 25 år. På UNICEF märker vi en ökad efterfrågan från skolan på kunskap om barnets mänskliga rättigheter. Det finns ett stort behov att förstå vad barnkonventionen säger och betyder för skolans verksamhet och metoder att använda i allt från förskolan upp till gymnasiet. Det är glädjande att UNICEFs kunskaper är efterfrågade men vi kan samtidigt inte möta det utbredda behov som finns från skolan. Kanske kan den ökade efterfrågan förklaras med att uppdraget att förmedla respekten för de mänskliga rättigheterna har förstärkts i senaste skollagen och att det, enligt läroplanen från 2011, är obligatoriskt att undervisa om barnkonventionen. Men vi tror att det är svårt för skolan att förankra och förmedla respekten för något som det inte finns tillräckliga kunskaper om. Uppdraget faller på alla och ingen. Att kunskapen är låg är kanske inte så konstigt med tanke på att barnkonventionen inte är en obligatorisk del på varken rektors- eller lärarutbildningen.

Vissa skolor gör insatser i samband med FN-dagen eller någon annan årsdag (barnkonventionens dag firas den 20 november) och mänskliga rättigheter behandlas oftast i samband med en samhällslektion. Men vi anser att det inte räcker på långa vägar för att leva upp till uppdraget att både förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna. För att utveckla en respekt för mänskliga rättigheter behöver eleverna förstå på djupet vilka normer och värderingar som ligger till grund för konventionerna. Vi tror också att det är viktigt att eleverna får en möjlighet att utöva sina rättigheter i praktiken. Att förankra respekten handlar om att låta rättigheterna genomsyra hela skolmiljön och göra eleverna till aktiva utövare av sina och andra barns rättigheter. Exempelvis genom att aktivt motverka kränkningar i skolmiljön samtidigt som rättigheterna kring skydd mot diskriminering diskuteras. Eller att släppa in eleverna i skolans beslutsprocesser och ge dem verktygen för påverkan när rätten till delaktighet förklaras. Det kan också handla om att stimulera elevernas tro på sin egen förmåga att förändra världen genom att låta dem bidra till globala utvecklingsprojekt.

UNICEF Sverige arbetar aktivt för att öka kunskapen barnkonventionen i skolan. Vi tar bland annat fram material, föreläser och svarar på många frågor från lärare och skolelever. Dessa insatser är inte tillräckliga för att möta skolans kunskapsbehov men det är några verktyg för skolor och enskilda lärare som vill arbeta aktivt med uppdraget att införliva grundtankarna i de mänskliga rättigheterna i sin skola eller undervisning.

Skolans uppdrag att förmedla respekten för mänskliga rättigheter är stort och viktigt. Värderingar som vilar på varje människas lika värde och rätt att bli behandlad med värdighet är en stark sköld mot krafter som drar åt andra håll. Låt oss tillsammans kämpa för att uppnå detta.

Tack och gott nytt år!

Idag vill vi önska alla ett riktigt gott nytt år och passa på att tacka alla som är med och kämpar för barn världen över!

UNICEF tillhandahåller tält, skolmaterial och annat som behövs för att barnen i FIlippinerna ska kunna fortsätta sin utbildning.

UNICEF tillhandahåller tält, skolmaterial och annat som behövs för att barnen i FIlippinerna ska kunna fortsätta sin utbildning.

Utan alla fantastiska Världsföräldrar, alla som handlar produkter i gåvoshopen, engagerar sig i våra opinionsfrågor, våra samarbetspartners och alla som stödjer oss på annat sätt skulle vi inte kunna finnas. UNICEF är helt beroende av frivilliga bidrag.

I år har vi varit på plats i flera konflikter och katastrofer och kämpat för att hjälpa de drabbade barnen. Vi har vaccinerat barn i Syrien och skapat trygga platser för barn i Cetralafrikanska republiken. Vi har befriat barnsoldater i Burma och bidragit till gratis sjukvård för alla barn under fem år i Sengal. Vi har sett till att barnen i Filippierna kan börja skolan igen, när jag nyligen besökte landet såg jag med egna ögon hur all hjälp ni bidragit med kommit till nytta för de drabbade barnen.

2013-12-19 09-40-51

Efter upprepade samtal med regeringen i Senegal har landets president, Macky Sall, infört en ny hälsovårdspolicy som kommer att ge 2,5 miljoner barn under fem år gratis hälsovård.

Tack igen och gott nytt år!

Världens barn bör få skydd av de nya millenniemålen

Sverige bör under det nu pågående ministermötet i New York kräva att barns skydd mot våld och övergrepp inkluderas i de nya mål som ska ersätta millenniemålen efter 2015, skriver UNICEF och representanter för ytterligare fyra svenska barnrättsorganisationer idag på biståndsdebatten.se.

Sverige har genom historien gått i bräschen för att skydda barn från våld och Sveriges röst väger tungt internationellt. På FN:s ministermöte i New York som pågår just nu ska man besluta om ramarna för de nya millenniemålen som ska gälla från 2016. Vi barnrättsorganisationer vill att Sverige återigen ställer sig på barnens sida och ställer krav på att skydd av barn mot våld och övergrepp antas som ett av de nya millenniemålen.

Flera av de 15-årsmål som antogs i FN vid millennieskiftet har varit framgångsrika. Att rikta världens ansträngningar och resurser mot åtta mål för att förbättra levnadssituationen för fattiga människor har gett ett mycket stort genomslag. Tyvärr omfattade målen inte skydd av barn mot våld och övergrepp och än idag saknas den gemensamma viljan och resurserna att ge barn en trygg uppväxt. I låg- och medelinkomstländer utsätts fortfarande tre av fyra barn världen över för våld i hemmet och uppskattningsvis 115 miljoner barn tvingas arbeta under direkt farliga eller hälsovådliga förhållanden.

Sverige har lång erfarenhet av, och gedigna metoder för, att arbeta för barns rättigheter. Vi var 1979 först i världen med att förbjuda all form av barnaga både i hem och skola. Sedan dess har 33 länder följt efter. Även i internationellt samarbete är Sverige ett föredöme genom att verka för ett totalförbud mot barnaga inom EU och med sitt stora ekonomiska bidrag till barnrättsorganisationers viktiga arbete i världen.

Sverige prioriterar skydd av barn högt. Tyvärr har frågan betydlig lägre status på många andra håll i världen, även i flera grannländer i Europa. En del av problemet är att det inte finns ett globalt åtagande för att förhindra våld och övergrepp mot barn. Detta trots att våld är ett avgörande hinder för hållbar utveckling.

Forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan barns brist på trygghet och skydd och länders jämställdhet och ekonomiska tillväxt. De negativa effekterna av misshandel och de kostnader som uppstår vid arbetet med att stoppa övergrepp och vanvård resulterar i att den ekonomiska tillväxten dämpas. Genom otrygga uppväxtförhållanden skapas otrygga individer, och det är dessa individer som ska bära utvecklingen framåt.

Våld och övergrepp är också tätt kopplat till hur väl barn kan koncentrera sig i skolan. En fjärdedel av alla barn i de afrikanska länderna söder om Sahara arbetar samtidigt som de försöker hinna med skolan. Likaså är det vanligt att barn blir slagna av lärare och skolpersonal, vilket resulterar i sämre prestation, eller att de väljer att hoppa av skolan.

Varje dag ingår 39 000 flickor under 18 år barnäktenskap. För de flesta innebär detta avbruten skolgång och tidigt barnafödande. Tidiga graviditeter är fortfarande en av de främsta orsakerna till att flickor mellan 15-19 år i utvecklingsländer dör. Dessa och andra övergrepp fortgår för att våld fortfarande accepteras och för att det inte är en internationell prioritet att skydda barn.

I vårt arbete med barn framkommer det ofta att barnen själva framförallt prioriterar att få leva med sin familj i ett samhälle fritt från våld, övergrepp och exploatering. Vi måste lyssna på barnen och lyfta deras röster. Sverige har möjligheten att fortsätta vara ett gott föredöme i arbetet med att skydda barn mot våld genom att få upp frågan om barns rättigheter på den internationella dagordningen. Vi barnrättsorganisationer vill att alla barn ska leva ett liv fritt från alla former av våld, vara skyddade i konflikter och utvecklas i en trygg och omvårdande familjemiljö. Vi vill att Sverige återigen ställer sig på barnens sida och i FN kräver att skyddet av barn omfattas av ett eget mål inom ramen för de nya millenniemålen.

Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare, Unicef Sverige

Roland Håkansson
Ordförande, MyRight

Elisabet Stahlenius
Tf. generalsekreterare, SOS Barnbyar

Carolina Ehrnrooth
Generalsekreterare, Barnfonden

Anna Hägg-Sjöquist
Generalsekreterare, Plan Sverige