Den nya rapporten, Crisis in the Central African Republic: In a neglected emergency, children need aid, protection – and a future, visar att:

• 1,5 miljoner barn behöver humanitär hjälp, en ökning med 300 000 barn sedan 2016.
• Över 43 000 barn under fem år riskerar att dö av svår akut undernäring under 2019.
• Vart fjärde barn är på flykt, antingen inom eller utanför landet.
• Tusentals barn är tillfångatagna av väpnade styrkor, och tusentals fler utsätts för sexuellt våld.
• I stort sett alla barn behöver skydd mot de olika väpnade grupper som nu kontrollerar 80 procent av landet
• Antalet attacker mot hjälparbetare har mer än fyrdubblats, från 67 attacker 2017 till 294 fram till september 2018.

Krisen utspelar sig i ett av världens fattigaste och minst utvecklade länder. Det är också ett av de länder där det är allra farligast att arbeta med humanitär hjälp. Situationen för barnen är desperat.

Vad ligger bakom krisen?

Krisen i Centralafrikanska republiken beror till stor del på stridigheter mellan ett dussintal väpnade grupper. De strider bland annat om områden för boskap, och platser som är rika på diamanter, guld och uran. Grupperna attackerar vårdcentraler, sjukhus och skolor, moskéer och kyrkor, så väl som platser där många på flykt har sökt skydd.

Familjer drivs från sina hem. I slutet av september hade över 640 000 människor tvingats på flykt inom landet – hälften av dem barn – och över 573 000 har flytt till andra länder. Det här i kombination med extrem brist på vård, rent vatten och sanitet leder till en undernäringskris för barnen.

Samtidigt har landet världens näst högsta spädbarnsdödlighet och mödradödlighet, färre än tre av fem barn går ut grundskolan, och nästan hälften av befolkningen saknar tillgång till rent vatten.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar för att nå barnen som är i akut behov av hjälp, och vi arbetar ofta under mycket svåra omständigheter. Några exempel på vad vi gör:

• Vi levererar livräddande näringsprodukter, medicin, vårdutrustning och utbildar för att behandla tiotusentals akut undernärda barn. Tillsammans med partners arbetar vi för att nå 890 000 kvinnor och barn i förebyggande syfte, för att undvika undernäring.
• Vi vaccinerar barn mot livsfarliga sjukdomar, och hjälper dem att få rent vatten och bra sanitet.
• Vi sätter upp tillfälliga skolor och trygga platser, ser till att barnen får utbildning och en möjlighet att leka. Vi utbildar också lärare för att hjälpa barnen tillbaka till skolan.
• Vi hjälper barn som släppts fria från väpnade grupper eller som har utsatts för sexuellt våld, och ser till att de får stöd, vård och hjälp att återvända till sina familjer och samhällen.
• Vi når ut till utsatta områden och levererar rent vatten, tält, myggnät och andra förnödenheter.
• UNICEF levererar i princip alla näringsprodukter som krävs för att behandla svår undernäring, och nästan allt skolmaterial som används i katastrofen i landet. Vi levererar också hälften av allt vaccin och den andra hälften köper vi in till våra partners och regeringen.

Trots katastrofens enorma omfattning får den väldigt lite uppmärksamhet, och det saknas resurser för att nå alla de barn som behöver vår hjälp.

Inför jul kan du vara med och hjälpa till genom att köpa dina julklappar i vår gåvoshop. Där hittar du till exempel svältkatastrofpaketet och barn på flykt-paketet, fyllda med produkter som räddar barns liv. Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest, som barn i Centralafrikanska republiken:

Handla i gåvoshopen

Det aktuella fallet rör en åttaårig pojke från Syrien som kom till Sverige som asyl­sökande till­sammans med sin morbror, hösten 2015. Pojken bevil­jades uppehålls­tillstånd som alter­nativt skydds­behövande. Hans familj (föräldrar och bror) som var kvar i Syrien har sedan ansökt om att få åter­förenas med sin son. Men enligt den gällande lagen har pojken inte rätt till familje­åter­förening, eftersom det endast är de asyl­sökande som beviljas så kallad flykting­status som ges rätt till familje­åter­förening.

Det finns dock en undantags­bestämmelse i lagen som säger att om ett beslut att neka familje­åter­förening skulle strida mot ett svenskt konventions­åtagande så kan det ändå beviljas. Det är den här bestämmelsen som nu har prövats, och dom­stolen har kommit fram till att det inte är propor­tioner­ligt att neka ett barn rätten att åter­förenas med sin familj.

Migrationsverket och migrations­domstolarna är överens om att det utgör en kränkning av rätten till familje­liv. Men skill­naden ligger i hur de har bedömt om det anses propor­tioner­ligt, det vill säga om beslutet står i proportion till resultatet. Å ena sidan bedöms barnets intresse av att åter­förenas och å andra sidan statens intresse av att minska antalet asyl­sökande. Enligt lagen så måste besluts­fattarna (Migrations­verket och sedan dom­stolarna vid ett eventuellt över­klagande) göra en propor­tionalitets­bedömning om barnets bästa, och intresset av att minska antalet asyl­sökande som kommer till Sverige. Man väger alltså dessa ”våg­skålar” mot varandra och avgör sedan vilket som väger tyngst.

Migrationsverket konstaterade i sitt beslut att det var rimligt och propor­tioner­ligt att neka pojken rätt till familje­åter­förening eftersom lagen är till­fällig och behovet av att minska antalet asyl­sökande till Sverige är ett intresse som väger tyngre.

Men migrations­överdom­stolen landade dock i motsatt slutsats. De använder sig både av Europa­konventionen och barn­konven­tionen i sitt resone­mang, och är tydliga med att när det gäller barn ska det i bedöm­ningen läggas särskilt vikt vid barnets ålder, situa­tionen i hem­landet och graden av beroende­förhållande till föräld­rarna.

I det här fallet kunde pojken inte åter­förenas med sin familj i hem­landet (Syrien). Det fanns inte heller något annat land där det var möjligt för dem att leva till­sammans, förutom i Sverige. Pojken har också visat tyd­liga signaler på att hans psykiska hälsa för­sämrats på grund av att han saknar sina föräldrar. I det här fallet väger alltså rätten till ett familje­liv, och barnens rätt till sina föräldrar, tyngre än statens intresse av att ha en minskad asyl­invandring. Beslutet strider mot svenska konven­tions­åtaganden, artikel 8 i Europa­konven­tionen och barn­konven­tionens artiklar 3, 9 och 10.

UNICEF Sverige ser mycket positivt på beslutet. Det innebär en stor möjlig­het för fler barn i liknande ömmande situa­tioner att få rätt att åter­förenas med sin familj. Den väg­ledande domen visar tydligt att barn­konven­tionen fått större utrymme i rätts­till­ämp­ningen genom att dom­stolen tydligt markerat vad som är tillåtet och propor­tioner­ligt när det gäller barns rättig­heter.

Beslutet är också viktigt i den kommande debatten om vår framtida migrations­politik, då våra politiker kommer få svårt att motivera möjlig­heten att för­länga bestämmel­serna om nekad rätt till familje­åter­förening i den till­fälliga utlännings­lagen. Alla barn ska ha rätt att leva med sin familj om det är fören­ligt med barnets bästa. Allt annat står i strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av få lag­liga vägar som finns för barn på flykt.

Så som den svenska migra­­tions­­­lag­stift­­ningen ser ut idag har inte alla barn rätt till familje­­åter­­förening. Det är inte bara inhumant, utan även en kränk­ning av barns mänsk­liga rättig­heter. UNICEF valde att göra det här till en valfråga och vi kommer att fort­sätta driva frågan gente­mot våra poli­tiker och ansvarig rege­ring för att alla barn ska få sina rättig­heter upp­fyllda.

Läs domen i sin helhet.

Huvudsyftet med utredningen är att ge konkreta förslag på ett mer samman­hållet och effektivt system för mot­tagande av asyl­sökande och nyan­lända. Vårt nuvarande system har mycket långa vänte­tider, något som har lett till för­seningar i eta­blering eller åter­vändande. Sam­verkan mellan ansvariga aktörer och tydligare roller mellan staten, lands­tingen och kommunerna är en av huvud­frågorna.

Vi skickar idag in vårt remissvar, som inne­håller både ris och ros, och lämnar syn­punkter till regeringen på delar av förslagen i utred­ningen utifrån ett barn­rätts­perspektiv.

UNICEF Sverige ser positivt på att utred­ningen före­språkar ett gemen­samt samlat system för mot­tagande av asyl­sökande. Vi tycker att utred­ningens syfte och ända­mål med ett gemen­samt helhets­grepp där rätts­säker­het och snabba pro­cesser står i fokus är bra.

Däremot anser vi att utred­ningen har ett bris­tande barnrätts­perspektiv och även på andra sätt brister i att lyfta individens perspektiv och skydds­behov som asyl­sökande, samt brister i principen om lika­behand­ling.

Exempel på brister i barnrätts­perspek­tivet är olika behand­ling av barn beroende på deras asyl­prognos. Utred­ningens förslag gör en tydlig distink­tion mellan de barn som har god prognos för att beviljas asyl och de barn som med största sanno­lik­het kommer att nekas asyl och i stället åter­vända.

Det här blir särskilt tydligt när det gäller rätten till utbild­ning, där barn som anses ha en god prognos att stanna i landet ges rätt att inom 30 dagar börja skolan, medan barn med dålig prognos att få stanna i Sverige går en oklar framtid till mötes gällande sin utbild­ning. Alla barn som vistas i Sverige har rätt att få tillgång till samma grund­läggande skydd och rättig­heter utifrån icke-diskrimi­nerings­principen. Det innebär att även asyl­sökande barn bör omfattas av skol­plikt på samma sätt som övriga barn i Sverige. Att gå i skolan är en betydande faktor för integra­tion och trygg­het för barnen.

Det är bra att utred­ningen tar upp frågan om eget boende (EBO) och ger förslag på hur trång­bodd­het och annan utsatt­het kan före­byggas. Att införa total­förbud på boende i vissa områden, utan individuell prövning av barnets bästa, anser vi dock inte är förenligt med ett barnrätts­perspektiv.

I utredningens förslag gällande till exempel rätt till informa­tion har utred­ningen lyft fram behovet endast för ensam­kommande barn. Vi anser att även barn i familj måste ges informa­tion om asyl­processen och få ett större utrymme till delaktig­het. Barn i familj glöms ofta bort och blir osynliga i pro­cessen och det är därför särskilt viktigt att deras rättig­heter synlig­görs och att informa­tion till barn görs till­gänglig.

Mottagandet av ensam­kommande barn som söker asyl omfattas inte närmare av utred­ningens förslag eftersom man anser att många reformer redan gjorts på det området. Det tycker vi är beklag­ligt eftersom nuvarande system är brist­fälligt och kräver omtag vad gäller till exempel för­ordnande av god man, och tydliga roller och ansvar mellan myndig­heter.

Förutom ett bristande barn­rätts­perspektiv ställer vi oss frågande till syn­sättet på indi­videns behov och rättig­heter i asyl­processen. Många av föränd­ringarna är omfat­tande och det ställs många vill­kor och obliga­toriska krav med inskränk­ning i till exempel rörelse­friheten som följd. Den asyl­sökandes rätt att söka en fristad och barns rätt till trygg­het och skydd måste vara central under pro­cessen. Det gäller även rätten att få sina grund­läggande rättig­heter till­godo­sedda.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020. Det är alltså särskilt viktigt att vi stiftar nya lagar som överens­stämmer med barn­konven­tionens grund­läggande prin­ciper för att undvika norm­kon­flikter och svårig­heter i tillämpning.

Läs vårt remissvar i sin helhet.

UNICEF och ett team socialarbetare samarbetar med myndigheterna i Indonesien för att snabbt kunna identifiera och återförena ensamma barn med sina familjer. Ju längre ett barn är ensamt desto svårare blir det att hitta barnet, och risken ökar att barnet utsätts för våld, utnyttjande eller människohandel.

I dagarna arbetar vi också med att sätta upp fler barnvänliga trygga platser, ge drabbade barn psykosocialt stöd, sätta upp tillfälliga skolor och leverera skolmaterial. Hittills har 47 skoltält levererats till de drabbade områdena.

I den här typen av katastrofer är risken stor att vattenburna sjukdomar sprids. Det finns därför också ett stort behov av produkter för att rena vatten och se till att drabbade barn och vuxna får möjlighet att hålla en god hygien.

Jordbävningen och tsunamin som slog till mot Sulawesi 28 september var den andra katastrofen som drabbade Indonesien på kort tid. Redan i augusti drabbades ön Lombok av flera jordbävningar, och sammanlagt är nu minst 600 000 barn i landet drabbade av katastroferna.

Du kan vara med och rädda barns liv i Indonesien, ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Hjälp barnen i Indonesien

Tchad är en av världens glömda katastrofer. Det är ett av de fattigaste länderna i Afrika, och våldet som orsakats av Boko Haram – i kombi­nation med svår torka – har lett till en all­varlig humani­tär kris.

Hundratusentals barn riskerar att dö på grund av under­näring. Många barn har utsatts för våld och förlorat både familje­med­lemmar och sina hem. Barnen har även gått miste om flera års skol­under­visning.

Fyll ett flyg

Tchelou, elva år, för­lorade sitt vänstra ben i en själv­mords­attack i ett flykting­läger i Tchad. Nu kämpar hon för att börja om med sitt liv:

– Jag var på väg för att hämta vatten när det hände. Jag minns inget annat än smällen. Nu drömmer jag om att lära mig skriva, säger Tchelou.

Tillsammans har Norwegian och UNICEF skickat flyg­plan fullastade med liv­­räddande produkter och skol­­material till bland annat Mali, Central­­afrikanska republiken och till flykting­­läger i Jordanien. Och i år går alltså resan till Tchad, för att nå och hjälpa fler barn som Tchelou.

Hjälp oss att fylla planet med skol­­material, närings­­produkter, vaccin och annan livs­­viktig nöd­­hjälp och ge barnen i Tchad en bättre fram­tid:

Jag vill hjälpa till

I en rapport från UNICEF beskrivs hur barnen som lever i de trånga och mycket enkla flyktinglägren i Cox’s Bazar riskerar en osäker framtid, med få möjligheter att utbilda sig och ingen aning om när de kan återvända hem.

En enorm internationell hjälpinsats, ledd av regeringen i Bangladesh, har sett till att flyktingarna har fått den grundläggande hjälp de behöver, och för stunden har risker för större sjukdomsutbrott avvärjts. Men utan en bra skola får barnen sämre möjligheter att hantera situationen de befinner sig i just nu, och de blir också sämre rustade att bidra till sina samhällen i framtiden.

Att se till att den stora mängd barn som plötsligt kom till Bangladesh fick tillgång till utbildning har varit en stor utmaning för UNICEF och partners under året som gått. I juli hade sammanlagt 1 200 tillfälliga skolor satts upp, och nära 140 000 barn hade skrivits in. Men eftersom skolorna är så enkla blir klassrummen ofta överfulla, och de saknar ibland tillgång till vatten.

Nu genomförs en insats för att förbättra kvaliteten på utbildningen som erbjuds, och se till att barnen också får lära sig nödvändiga livskunskaper.

Mer pengar behövs för att ge barnen den utbildning de har rätt till. Ge en gåva till vårt katastrofarbete och hjälp fler barn på flykt i Bangladesh, och i andra i katastrofer:

Ge en gåva

Rapporten uppmanar det internationella samfundet att investera i utbildning av god kvalitet för alla barn från rohingyafolket, särskilt flickor och tonåringar som riskerar att hamna utanför. Regeringen i Burma (Myanmar) uppmanas också att säkerställa att alla barn i delstaten Rakhine, där mer än en halv miljon rohingyer fortfarande befinner sig, får likvärdig tillgång till utbildning.

För att komma till en långsiktig lösning på krisen måste situationen i Rakhine hanteras. Den muslimska befolkningens rättigheter måste erkännas så de får tillgång till grundläggande tjänster som vård och utbildning, och en möjlighet att försörja sig på ett meningsfullt sätt.

I rapporten uppmanas också regeringen i Burma (Myanmar) att skydda barnen från rohingyafolket och alla andra etniska grupper, och göra det möjligt för familjerna att återvända till sina hem på ett tryggt och värdigt sätt.

Här kan du läsa hela rapporten.

För en dryg vecka sedan dödades över 50 personer, de flesta barn, i ett flygangrepp mot en skolbuss i Jemen. Förra veckan attackerades ett utbildningscenter i Afghanistan och ett dussintal barn dödades och skadades allvarligt. Vi är djupt oroade över den våldsamma utvecklingen i länderna och över barnens säkerhet.

I provinsen Idlib i Syrien finns över en miljon barn – utmattade av krig, osäkerhet, konstant rädsla och våld. Många har tvingats fly uppemot sju gånger. De flesta lever i överfulla läger och det är extrem brist på mat, vatten och mediciner. Nu hotas barnen i området av ännu en upptrappning av våldet, något som kommer att få katastrofala följder för barnen.

Samtidigt pågår flera andra katastrofer som drabbar barn världen över. I Demokratiska republiken Kongo har ebolautbrottet drabbat barnen särskilt hårt. Kraftigt monsunregn i Indien har orsakat stora översvämningar och jordskred, vägar och hus har rasat och många har tvingats fly från sina hem.

För alla barn som drabbas finns UNICEF

Vi kämpar för att alla barn som drabbas av konflikter och katastrofer ska få sjukvård, näring, vatten, toaletter och vaccin. Vi ser också till att de skyddas mot våld och övergrepp.

När de mest akuta behoven är tillgodosedda, ser vi till att barnen så fort som möjligt kan fortsätta sin skolgång och få hjälp att bearbeta sina traumatiska upplevelser. Vi arbetar också för att återförena familjer som kommit ifrån varandra.

Våldet som riktas mot barn världen över är oacceptabelt och måste få ett slut. Barnen måste prioriteras i alla katastrofer och konflikter.

Ge en gåva så är du med och ser till att barnen får vård, vatten, mat och vaccin, och bidrar till att vi kan fortsätta sätta press på makthavare världen över, för att skydda barnen och rädda deras liv:

Hjälp barn i katastrofer

Sydsudan har varit hårt drabbat av konflikter och bristande utveckling i årtionden. När landet utropades som självständigt 2011 tändes ett hopp om en bättre framtid för barnen. Men redan 2013 bröt ett inbördeskrig ut, som har plågat landet sedan dess. 2,5 miljoner människor, varav en miljon barn, har tvingats fly till grannländerna.

Förra månaden skrevs ett fredsavtal under av de två huvudsakligen stridande parterna i Khartoum, ett mycket positivt steg i rätt riktning. Men nu måste fredsavtalet också hållas, och den humanitära hjälpen måste tillåtas komma fram till alla som behöver den.

Mer än hundra hjälparbetare har dödats sedan konflikten började 2013, varav en av UNICEFs chaufförer senast förra veckan.

Sammanlagt har omkring 800 barn släppts fria från väpnade grupper sedan årets början, något som UNICEF arbetat hårt för att förhandla fram. Men fortfarande uppskattas omkring 19 000 barn utnyttjas som barnsoldater, kockar, vakter och budbärare av väpnade grupper. Många av barnen utsätts också för sexuella övergrepp.

Just nu arbetar vi för att tusen barnsoldater till ska släppas, och få hjälp att återintegreras i sina samhällen och bara vara barn igen.

I vissa områden lurar svälten runt hörnet

Andelen människor som inte vet var de ska få sitt nästa mål mat ifrån, har stigit från 35 procent 2014 till nära 60 procent idag. Undernäringen ligger på kritiska nivåer. Över en miljon barn är undernärda, varav 300 000 är så pass allvarligt sjuka att de riskerar att dö.

Under 2018 arbetar UNICEF för att se till att över 200 000 svårt undernärda barn får behandling. Vi kommer också att stötta drygt en miljon mammor och andra vårdnadshavare till barn som är yngre än fem år med olika insatser inom näring, och se till att 800 000 människor får tillgång till rent vatten och sanitet.

Sydsudan är det land i världen där största andelen barn står utanför skolan. Mer än två miljoner barn, 70 procent av de som borde gå i skolan, får i dagsläget ingen utbildning. Under 2018 kommer UNICEF se till att 500 000 barn får en plats i en skolbänk igen. Vi bygger över 400 tillfälliga skolor och utbildar fler än 15 000 lärare och annan personal.

Vill du också vara med och ge hopp till barnen i Sydsudan? Ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Jag vill ge hopp

Inom FN pågår för närvarande ett intensivt arbete med att ta fram ett globalt ramverk för flyktingar (Global Compact on Refugees), och ett om migration (Global Compact on Migration). Arbetet är en uppföljning av den så kallade New York-deklarationen som antogs av alla FN:s medlemsstater i september 2016.

Syftet är att tillsammans enas om hur man ska arbeta med den globala flykting- och migrationsfrågan. Det finns också ett behov av att förstärka och påminna om de bindande regelverk som finns, samt reglera de områden där tydliga luckor finns. Ramverken är en del av de åtaganden som länderna har enligt de globala målen som trädde i kraft 2016.

Det är viktigt att de dokument som förhandlas fram globalt enas om långsiktiga hållbara lösningar för alla som befinner sig på flykt. Det blir särskilt synligt på EU-nivå där vi idag befinner oss i mycket svår situation och mer eller mindre dödläge i förhandlingarna om ett gemensamt asylsystem. Det räddningsfartyg som nyligen inte fick lägga till i Italien och Malta, trots många nödställda människor ombord (många av dem barn), är ett levande exempel på hur det fungerar i praktiken.

I USA ser vi också allvarliga kränkningar av barns mänskliga rättigheter, där barn separeras från sina föräldrar vid gränsen. Gemensamma beslut och regler måste till för att upprätthålla grundläggande mänskliga rättigheter och samverkan globalt för människor på flykt. Barn har rätt till trygghet och skydd i sitt hemland, på flykt och vid slutdestinationen.

Viktig politisk signal

De nya ramverken är icke-bindande men anses som en mycket viktig politisk signal, och utgångspunkt för utvecklandet av nationell och regional migration- och flyktingpolitik. Båda ramverken förväntas antas under hösten 2018.

UNICEF har aktivt arbetat med att påverka innehållet i båda dokumenten. Som vid alla förhandlingar mellan stater är det mycket givande och tagande och diplomatiska kompromisser. UNICEF är dock en tydlig röst för barnen där vi har ställningstaganden och principer att presentera till länderna som vi anser inte är förhandlingsbara.

Målet är att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd. Barnkonventionen ska respekteras och efterlevas. Eftersom flykten ofta är långdragen och kan pågå under hela barndomen är det viktigt att barns rättigheter finns närvarande och efterlevs oberoende av om barnet befinner sig i hemlandet, längs flyktvägen eller i sitt destinationsland. Det gäller både ensamkommande barn och barn i familj.

I de nya ramverken vill UNICEF särskilt lyfta fram:

• Barn har oavsett rättslig status eller bakgrund rätt till skydd och bör direkt vid ankomst omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
• Principen om barnets bästa ska vara vägledande och ligga till grund för alla beslut som fattas kring barn.
• Tillgång till grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
• Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.
• Samverkan mellan länderna bör även omfatta kontinuitet i barnets skolgång och sjukvård, samt system för familjeefterforskning och familjeåterförening.
• Beslut om att barn ska återvända till sitt hemland måste grundas i en barnkonsekvensanalys och ska ske på ett barnanpassat sätt.
• Inga barn ska tas i förvar eller på annat sätt frihetsberövas med anledning av sin migrationsstatus. Alternativ till förvar ska erbjudas och familjer ska hållas samman.

Då barn utgör mer än hälften av de människor som är på flykt anser UNICEF att det är särskilt viktigt att de globala ramverken speglar det och har tydliga skrivningar och åtaganden för barns rättigheter, och vi kommer fortsätta att arbeta för detta.

Läs mer i UNICEFs rapport ”Beyond boarders”.

Se Davids reportage från Bangladesh i sin helhet, ikväll 20.00 i TV4.

Sammanlagt är nu över en miljon rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn. I mars reste David Hellenius dit och träffade några av de barn och familjer som tvingats fly för sina liv.

De flesta barn hade kommit med sina mammor och många var helt utmattade när de anlände. Flera av dem hade gått fem-sex mil på en vecka. Bland annat träffade David Faruk som berättade om när våldet kom till hans by:

– Jag skadades när kulorna träffade mig och jag låtsades att jag var död. Jag gömde mig sedan i djungeln ett tag efter att militären gett sig av. Sedan hittade min mamma mig och jag fick hjälp.

David träffade också Momtaz och hennes dotter. Momtaz man och tre av hennes barn dödades inför hennes ögon. Hon blev våldtagen och torterad, och huset sattes i lågor. Hon har svåra brännskador på kroppen och även ärr efter att ha blivit huggen med en machete. Hennes enda överlevande dotter har också skador efter att ha misshandlats med machete.

– Det här går inte att förstå över huvud taget. Vi måste hjälpa de här människorna. De måste ha någonstans att ta vägen, de kan inte uppleva mer än vad de har varit med om, säger David efter mötet med Momtaz.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Cox’s Bazar och ser tillsammans med myndigheterna till att barnen och deras familjer får rent vatten genom vattenreningsverk och att vi installerar och reparerar brunnar.

Vi vaccinerar också barn mot bland annat kolera och jobbar med det förebyggande arbetet mot sjukdomar, där god sanitet och kunskap om hygien är oerhört viktigt.

– Om organisationer som UNICEF inte fanns här skulle det vara helt förödande för de människor som bor här. De skulle inte haft tillgång till varken rent vatten eller bra sanitet som exempelvis toaletter. Det är mycket enkla saker, sådana som vi tar för givet, säger Edouard Beigbeder, chef för UNICEFs katastrofinsatser i Bangladesh.

UNICEF ansvarar också för att skydda barnen i lägret genom så kallade barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd för att bearbeta allt det hemska de varit med om.

Davids reportage från Bangladesh kan du se i sin helhet i ”Världens viktigaste kväll – och roligaste”. Ikväll, 20.00 i TV4. Missa inte det.

P.s. För att hjälpa alla de barn som flytt våldet i Burma behövs mer resurser. Bli Världsförälder idag och ge hundra kronor varje månad:

Bli Världsförälder nu

Under de senaste fem åren har 15 nya konflikter brutit ut, eller blossat upp på nytt, i världen. Antalet utdragna konflikter (som pågått i över fem år) ökar också.

Att stanna på en plats där du eller din familj riskerar att dödas, våldtas eller rekryteras för att strida är nog otänkbart för de flesta. I konflikter och katastrofer blir det också ofta mycket svårt att försörja sig. Grödor och infra­struktur förstörs, och det blir svårt att sätta mat på bordet till sina barn eller ge dem rent vatten.

De flesta barn som nu är på flykt har flytt inom sitt eget land. Av dem som flyr från sitt land bosätter sig de flesta i ett grannland.

Exempel: Flyktingkrisen i Bangladesh

Våldet i Burma har vid flera tillfällen tvingat rohingyer att fly till Bangladesh. Sedan slutet av augusti förra året har över 655 000 människor flytt och sammanlagt är nu 1,2 miljoner rohingyer i behov av hjälp i Cox’s Bazar. Över 700 000 av dem är barn.

UNICEF har hela tiden funnits på plats för att hjälpa barnen och deras familjer. Barnen i Cox’s Bazar är extremt utsatta. Många har liksom Mohmmad genomgått svåra trauman och lever nu mycket trångt i flyktinglägren. Risken för sjukdomar är stor, liksom behoven av rent vatten, mat och bra sanitet.

Vad gör UNICEF för barn på flykt?

När barn tvingas fly får de många av sina rättigheter kränkta. UNICEF gör stora insatser i krigs­härjade områden, i flykting­läger och på flykt­vägen för de här barnen. Vi är ofta samordnare för katastrof­insatserna inom vatten och sanitet, näring och skydd mot våld och över­grepp. Några exempel på vad vi gör:

• För att minska sprid­ningen av vatten­burna sjuk­domar, som är särskilt farliga för små barn, är det livsviktigt att skilja på de ställen där människorna hämtar dricksvatten, går på toaletten, tvättar sig och lagar mat.
• UNICEF sätter upp närings­center för att under­söka  och behandla barn mot undernäring. Vi levererar närings­produkter som nöt­kräm, mjölk, gröt och kex.
• Vi ser också till att vacci­nera barn, för att förebygga sjuk­domar som diarré och mäss­ling.

• För att skydda barn mot våld och övergrepp sätter vi upp barnvänliga trygga platser där barnen kan få vård, utbildning och psykosocialt stöd. Vi tar också hand om ensamma barn som kommit ifrån sina familjer och hjälper dem att hitta varandra igen.
• Vi sätter upp tillfälliga skolor i tält, utbildar lärare och levererar skol­material och material till fritidsaktiviteter och lek.

Här kan du läsa mer om barn på flykt och hur UNICEF arbetar:

Fakta: barn på flykt

I Syrien har den brutala konflikten tvingat halva befolkningen (11 miljoner) på flykt, varav majoriteten, som Mousas familj, har flytt inom landet. UNICEF finns där och kämpar varje dag för att se till att barnen får vad de behöver och har rätt till.

På bilden har Mousa precis fått nya varma kläder i en leverans från UNICEF. Han blev väldigt glad när han upptäckte att kläderna matchade hans blå glasögon.

Situationen för barnen som drabbas av konflikten är ofattbar. Under de senaste sju åren har mer än åtta miljoner barn tvingats utstå fruktansvärt våld, förlorat familjemedlemmar och sina hem och skolor. En misstänkt kemvapenattack i Douma, i östra Ghouta för en dryg vecka sedan, är den senaste i raden av dödliga attacker mot barn i Syrien.

Trots allt det fruktansvärda de har fått utstå är det fantastiskt att se hur levnadsglada barn som Mousa är. De är barn, precis som på vilken annan plats i världen som helst. För deras skull får vi aldrig sluta kämpa för att konflikten i Syrien ska ta slut.

Här kan du läsa mer om barnens situation i Syrien och vad UNICEF gör:

Rapporten Protected on Paper? An analysis of Nordic country responses to asylum-seeking children undersöker hur asylsökande barns rättigheter efterlevs i Danmark, Finland, Island Norge och Sverige. Det handlar till exempel om barns rättigheter under asylprövningen, samt rätten till utbildning, hälsa och socialt skydd. Rapporten lyfter fram de brister som finns, men även goda exempel som kan tjäna som vägledning. Den innehåller även rekommendationer för hur mottagandet kan förbättras.

– Den stora utmaningen för Sverige är att se till att asylsökande barn inte behandlas sämre, utan får sina rättigheter tillgodosedda på samma sätt som andra barn i landet, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF.

– När det gäller barns grundläggande skydd får man aldrig kompromissa.

Ett tydligt exempel på när barns rättigheter får stå tillbaka kan ses i ärenden som rör barn som omhändertas när föräldrarna brister i omsorgen. Trots att ett barn kan vara omhändertaget enligt LVU, kan ett beslut om utvisning ändå tas. Det innebär att barnet utvisas tillsammans med samma föräldrar som bedömts som olämpliga.

Rapporten lyfter även fram de brister som finns i asylprocessen när det gäller att höra barn. Barn som kommer med sin familj till Sverige får mycket sällan möjlighet att själva komma till tals och berätta sin historia. Detta trots att barn kan ha egna asylskäl som till exempel risken för barnäktenskap, könsstympning eller rekrytering till väpnade konflikter.

I rapporten framkommer att Sverige i vissa fall använder sig av möjligheten att sätta barn i förvar, trots att FN:s barnrättskommitté fastslagit att detta aldrig får ske enbart på grund av att barnen och deras föräldrar är asylsökande. Metoden för åldersbedömningar i Sverige får också kritik. Enligt rapporten innebär den svenska metoden att för stor vikt läggs vid den medicinska bedömningen, istället för att utgå från ett helhetsperspektiv där både fysiska och psykiska faktorer vägs in.

Rapporten framhåller Sverige som ett föredöme när det gäller utbildning eftersom alla barn i asylprocessen har rätt till skolgång. Sverige får också beröm inom området hälso- och sjukvård, där alla barn har rätt till samma vård. Däremot får Sverige kritik för att asylsökande barn inte får psykiatrisk vård på lika villkor. Det är särskilt allvarligt med tanke på den höga nivån av psykisk ohälsa bland asylsökande ungdomar och antalet självmordsförsök och fullbordade självmord.

– Rapporten visar att trots att Sverige anses världsledande inom barnrättsområdet finns det stora brister när det gäller asylsökande barn och deras rättigheter. Det kan se bra ut på pappret, medan det i verkligheten finns stora svagheter, säger Christina Heilborn.

Ett exempel på ett bra asylmottagande som lyfts fram i rapporten är Islands så kallade barnahusmodell, där både registrering och själva asylintervjun sker på ett barnahus där alla aktörer är samlade runt barnet i en barnvänlig miljö. På så vis får barnet möjlighet att verkligen komma till tals, samtidigt som samordning och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna säkerställs.

UNICEFs rekommendationer till Sverige i rapporten är:

• Barnkonventionen ska vara överordnad migrationsrätten – barnets bästa ska alltid vara vägledande i beslut som rör barn.
• Metoderna för åldersbedömning ska vara rättssäkra och holistiska.
• Barns rätt att komma till tals i asylprocessen måste säkerställas.
• De svenska bestämmelserna för frihetsberövande av barn måste ses över. Inga barn ska sättas i förvar enbart för att de är asylsökande.

Läs hela rapporten här.

UNICEF har sedan krigets början gett omfattande humanitärt stöd till barn och familjer i Syrien och grannländerna. Vi är en av få organisationer som finns på plats och kan arbeta i Syrien och vi ger aldrig upp så länge barnen behöver oss.

Du kan vara med och förändra barns liv. Din gåva blir till rent vatten, psykosocialt stöd, näring, vaccin och utbildning:

Fakta om situationen i Syrien

Konflikten i Syrien räknas som en av de värsta humanitära katastroferna i modern tid. Hälften av alla syrier har tvingats fly från sina hem och 5,3 miljoner barn i Syrien är i behov av humanitär hjälp. Dessutom lever 2,6 miljoner syriska barn som flyktingar i Libanon, Turkiet, Jordanien och andra länder.

• Sammanlagt är 13,1 miljoner människor i behov av hjälp inne i Syrien. 170 000 barn lever under belägring, bland annat i östra Ghouta som drabbats hårt av våld de senaste månaderna.
• 1,75 miljoner barn i Syrien går inte i skolan, liksom 43 procent av barnen som flytt till Turkiet, Libanon, Irak, Jordanien och Egypten.
• Före konflikten levde 34 procent av befolkningen i extrem fattigdom – en siffra som idag ökat till nära 70 procent.
• Under 2017 kunde FN verifiera 175 attacker mot skolor och sjukhus, och den omfattande förstörelsen av Syriens vård- och utbildningssystem har drabbat barnen hårdast.

Vad gör UNICEF i Syrien och grannländerna?

Vatten och sanitet

Vi kör ut vatten med tankbilar, reparerar vattenlednings- och avloppssystem och delar ut vattenreningstabletter och hygienprodukter till barn och deras familjer.  Under 2017 fick 14,6 miljoner människor tillgång till rent vatten i Syrien.

Hälsa och vaccinering

UNICEF stöttar sjukhus och vårdcentraler genom att utbilda sjukvårdare och att leverera mediciner och medicinsk utrustning. Under 2017 vaccinerades nära nio miljoner barn mot polio i Syrien, Jordanien, Irak och Egypten.

Näring

UNICEF arbetar med mobila hälsoteam för att nå ut till utsatta familjer, och vi sätter upp näringscenter där vi undersöker barn för undernäring. De undernärda barnen får vitaminer, mineraler och näringstillskott  som högenergimjölk, nötkräm och högenergikex. 1,7 miljoner barn och gravida kvinnor i Syrien fick näringstillskott och näringsrådgivning under 2017.

Utbildning

UNICEF ger stöd till grannländernas utbildningsmyndigheter för att de vanliga skolorna ska kunna ta emot syriska flyktingbarn. Vi bidrar även med skolväskor, skrivböcker och undervisningsmaterial och sätter upp tillfälliga tältskolor. Under 2017 fick över 3,2 miljoner barn hjälp att återgå till skolan.

Skydd mot våld och övergrepp

UNICEF arbetar för att stärka de system som skyddar barn mot våld och övergrepp. Bland annat skapar vi trygga platser för barn där de kan leka och få psykosocialt stöd. Under 2017 nåddes över 773 000 barn med psykosocialt stöd.

För att kunna fortsätta det viktiga arbetet behöver vi din hjälp. Vi får aldrig sluta kämpa för barnen: