Gå till innehållet
Laddar…

Barnrättsperspektivet saknas i rapport om utsatta EU-medborgare

Igår överlämnade den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutrapport till regeringen. Han skriver att frågan kring hur samhället ska hantera barnen har varit det svåraste i uppdraget. Trots det saknar utredningen ett barnrättsperspektiv.

Utredningen är tydlig med att skyddslagstiftningen (socialtjänstlagen och lagen för vård av unga, LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige, även utsatta EU-medborgare. Det medför ett tydligt ansvar för socialtjänsten att söka upp de barn som befinner sig i kommunen och ge det stöd och skydd de och deras föräldrar kan behöva utifrån barnets bästa.

Vad gäller barns rätt till utbildning har dock samordnaren inte samma förhållningssätt utan nekar generellt dessa barn rätt till utbildning i Sverige. Man föreslår att det i undantagsfall kan ges en möjlighet till utbildning för barnen men utan tydliga grunder för denna bedömning och helt utan rättighetsperspektiv.

Vad gäller hälso- och sjukvård lämnar rapporten inga tydliga svar på hur barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige, utan lämnar det till landstigen att tolka de tvetydiga och snåriga lagrum som finns tillgängliga idag.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

UNICEF har under ett flertal tillfällen under hösten påtalat att barn som är utsatta EU-medborgare befinner sig i ett rättsligt vakuum då de befinner sig i Sverige. De är till exempel den enda grupp barn i Sverige som saknar rätt till utbildning. Hälso- och sjukvårdsfrågan är heller inte tydlig och lämnar det upp till landstinget att tolka otydliga lagar själva. Då blir det ofta restriktivt och inte till barnets fördel.

Detta blev bekräftat i den rättsliga undersökning som vi låtit göra tillsammans med ett antal forskare i offentlig rätt vid Barnrättscentrum, som tittade på barns rättigheter enligt internationell rätt, EU-rätt samt svensk lagstiftning.

UNICEF står fast vid att barnkonventionen måste få en starkare ställning i det svenska samhället och påminner om att den gäller för samtliga barn som befinner sig i Sverige. Staten måste ge riktlinjer och vägledning till kommuner och myndigheter kring hur de ska tolka lagar och bestämmelser för att undvika godtyckliga tolkningar.

Barnkonventionen är tydlig vad gäller alla barns lika rätt och FN:s barnrättskommitté har tydliga så kallade allmänna kommentarer och förklaringar på hur rättigheterna i barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. Det bör vara en utgångspunkt och ett stöd till Sverige kring hur det rättsliga läget för barn kan tydliggöras.

Vi ser positivt på utredningens förslag om ett nationellt ansvar och stöd till kommunerna vad gäller handläggning av barnärenden, och erkännandet att det är komplexa frågor. Det verkar dock oklart vilka underlag de ska utgå ifrån när rättsläget är otydligt. Rådgivningsfunktionen måste ha ett tydligt rättighetsperspektiv som utgångspunkt för att kunna ge stöd till kommuner utifrån gällande lagstiftning och rättsprinciper.

Samordnaren säger uttryckligen att alla människor är lika inför lagen och att detta är en viktig princip att hålla fast vid. Det är därför beklagligt att se hur lite utredningen stödjer sig på grundläggande mänskliga rättigheter och inte minst barnkonventionen i sina rekommendationer till regeringen. Detta förhållningssätt blir mycket svårt för regeringen att tillämpa när vi nu förbereder för att barnkonventionen ska bli lag i Sverige.

Läs samordnarens slutrapport till regeringen här.

Vår rapport om barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige finns att läsa här.

Vem lyssnar på barnen?

Idag firas FN:s dag för mänskliga rättigheter för 65:e året. Men vi har mycket kvar att göra när det gäller barns rättigheter. I slutet av november var UNICEF med och arrangerade en hearing där barn och unga bjöds in för att ställa viktiga frågor till beslutsfattare och ministrar.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

På årets hearing deltog barn med erfarenhet av att fly ensamma till Sverige, barn med erfarenhet av våld, hot om våld och med erfarenhet av att bo på kvinnojourer.

– Det handlar om att lyfta de barn som annars nästan aldrig kommer till tals i samhället. Barn som i många fall knappt ens har berättat sina historier för sig själva, berättar Tove Kjellander, projektledare för hearingen.

UNICEF är ordförande i ett nätverk som kallas Nätverket för barnkonventionen, som granskar hur Sverige tillämpar barnkonventionen och verkar för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter. Barnen som närvarade vittnade om svårigheter att komma in i samhället och erfarenheter av diskriminering. De berättade om hur svårt det är att få vänner eftersom man hela tiden tvingas flytta och byta skola, och om rädslan och oron som finns med dem varje dag.

Många av de frågor barnen lyfte i samtalen med beslutsfattarna speglar kritiken som FN:s barnrättskommitté har riktat till Sverige: oförmågan att på ett tillbörligt sätt låta barns egna röster höras och påverka beslut, samt att etablera rutiner och verktyg för att göra barn delaktiga.

Ensamkommandes familjeåterförening

Några av de ensamkommande barnen som deltog under hearingen vittnade om svårigheter med att deras familjer kommer till Sverige. En problematik som inte gäller alla barn, utan som drabbar vissa. De berättade om de känslor och svåra frågor som de ställs inför när deras familjer kommer hit.

Barnen förlorar sin status som ensamkommande och blir sin biologiska familjs ansvar direkt vid ankomsten till Sverige. De kan förlora makten över sin ekonomi och sin bostadsort. Barnen dras mellan sin nya värld, som de under flera år skapat sig i Sverige, och den värld föräldrarna kommer ifrån. En del barn känner ångest och oro inför framtiden.

Våld i familjen

Barn med erfarenhet av våld och hot om våld berättar att de känner maktlöshet över beslut gällande dem själva. De upplever att det ofta känns meningslöst och onödigt att börja anstränga i sig i en ny skola eftersom det när som helst kan bli dags att byta igen. En flytt kan göra att de får en lång resväg till skolan, vilket skapar känslor av trötthet och frustration och gör att skolarbetet blir lidande.

Barnen upplever inte att de har blivit lyssnade till av varken föräldrar eller socialtjänst. Deras upplever att deras rädsla för att återigen behöva byta skola och umgänge och få lång resväg inte tas på allvar.

Vad händer med alla dessa starka berättelser?

Nätverket har som rutin att dokumentera allt barnen förmedlar till makthavarna och skicka till FN:s barnrättskommitté. De använder det i sin tur som underlag när de därefter granskar och ställer krav på den svenska regeringens agerande för att tillgodose barns rättigheter och delaktighet.

Vi på UNICEF Sverige använder precis som andra organisationer även barnens information som grund för vårt eget påverkansarbete för barns rättigheter. Det är viktigt att samhället får ta del av barnens berättelser så att barnen kan få rätt stöd och hjälp. Att lyssna på, och ta intryck av, barn måste vara punkt nummer ett på dagordningen om man jobbar för att stärka barns rättigheter.

Det är barnen som är de främsta experterna på hur det är att vara barn idag. Deras röster förtjänar att tas på allvar.

En sorglig dag för barn på flykt

Regeringens nya migrationspolitik väcker oro ur ett barnrättsperspektiv. Beslut om hårdare regler för att söka asyl och en fristad i Sverige verkar inte föregås av några som helst barnkonsekvensanalyser, skriver UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn idag.

Risken när snabba beslut fattas i desperata lägen är att mänskliga rättigheter och rättssäkerhet sätts ur spel. Vi är bekymrade för att barns rättigheter nu urholkas, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för enskilda barn.

De förändringar som nu ska införas som är särskilt allvarliga ur ett barnrättsperspektiv är:

  • Att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Det ska alltså även gälla barnfamiljer och ensamkommande barn. Detta kommer att resultera i ökad psykisk ohälsa, socialt utanförskap och uppslitande avvisningar.
  • Att bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter ska ersättas av en bestämmelse som medger att uppehållstillstånd kan beviljas av humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall. Vi kommer i och med detta bevittna hur barn i mycket utsatta situationer beroende på sjukdom, funktionsnedsättning eller våld ändå kommer att utvisas.
  • Att medicinsk åldersbestämning av asylsökande ska tillämpas. Detta är en ifrågasatt och kontroversiell metod såväl internationellt som i Sverige eftersom den är alltför osäker vetenskapligt. Risken är således att barn under 18 år bedöms vara vuxna och därmed inte får det skydd och stöd som de har rätt till. Om en åldersbedömning ska göras krävs det en helhetsbedömning där även den psykosociala aspekten måste vägas in, och den lägsta åldern i spannet som framkommer måste vara den som gäller.
Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Vi är medvetna om den exceptionella situation som nu råder i Sverige och om det ansträngda läget för kommuner och myndigheter. Men vi uppmanar regeringen att slå vakt om de grundläggande principerna i barnkonventionen. Dessa handlar om att:

  • Skydda barn mot diskriminering så att alla barn i landet får samma rättigheter.
  • Beakta barnets bästa i alla beslut.
  • Garantera barns rätt till liv och utveckling.
  • Lyssna på och informera barn.

Än så länge ska portalparagrafen i utlänningslagen om barnets bästa fortsatt vara tillämplig, enligt regeringen. Detta inger hopp men frågan är hur länge det dröjer innan även den principen sätts ur spel.

Läs mer: så kan du hjälpa barn på flykt.

Barns rättigheter får inte sättas ur spel

Gäller en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Idag på barnkonventionens dag skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn en debattartikel för att påminna om att mänskliga rättigheter även gäller i kristider.

Idag är det 26 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs. Den innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter som man alltid ska ta hänsyn till. Sverige var ett av de första länderna som ställde sig bakom och skrev under barnkonventionen. Men gäller verkligen en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Vad händer när det uppstår en krissituation eller katastrofläge? Vad händer med rättsliga principer när miljoner människor är på flykt, och antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar dramatiskt?

I debatten hörs desperata rop på hjälp och larmsignaler om behov av särskild krisberedskap av politiker och myndigheter. Regeringen håller presskonferenser om nödläge, kommuner anmäler sig själva för att de bryter mot lagen och organisationer försöker assistera. Det talas om att nöden har ingen lag, och att pragmatiska lösningar måste fram, vilket i sin tur kan innebära att avsteg måste göras från gällande lagar. Detta kan tyckas helt rimligt och logiskt i en svår situation, men innebär faror både för rättssäkerheten och framförallt för enskilda barn.

Det går helt enkelt inte att bortse från en konvention trots att landet befinner sig i ett ansträngt läge. Det är tvärtom så att konventioner om mänskliga rättigheter är särskilt viktiga att slå vakt om i kristider.

Foto: © UNICEF

Foto: © UNICEF

Barnkonventionen har särskilda bestämmelser för att garantera skydd åt barn på flykt, eftersom de befinner sig i en särskilt utsatt situation. Ensamkommande barn och deras rättigheter lyfts särskilt fram av FN:s barnrättskommitté. Dessutom finns fyra grundläggande principer i konventionen som alltid måste beaktas i beslut som rör barn.

1) Skydd mot diskriminering

Principen om icke-diskriminering gäller alla barn som vistas i ett land. Den förbjuder diskriminering på grund av barnets status som asylsökande, papperslös eller flykting. Den innebär att alla barn i ett land har samma rättigheter. Staten har ett ansvar att se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda och skyddas mot alla former av diskriminering.

2) Barnets bästa

Principen om barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. En konsekvensanalys behöver göras både för kortsiktiga och långsiktiga lösningar.

3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling

Barn ska skyddas mot våld och utnyttjande. Det krävs att man är särskilt vaksam för att inte ensamkommande barn ska riskera att hamna i människohandel, sexuell exploatering eller inblandning i brottslig verksamhet.

4) Respekt för barnets åsikt

Barnets synpunkter och önskemål måste efterfrågas och beaktas innan beslut fattas. Barn måste få relevant information om processer, sina rättigheter och beslut som fattas. Informationen ska ges på ett sätt som är anpassat efter barnets mognad och kunskapsnivå.

Vi uppmanar regeringen, myndigheter och kommuner att använda barnkonventionen som ett stöd i beslutsfattandet för att upprätthålla mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och skydd för enskilda barn.

Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag är en viktig del för att säkerställa att barns mänskliga rättigheter aldrig sätts ur spel.

Barnkonventionen firades med världsrekord

På fredag är det barnkonventionens dag. Det firades redan idag i Gävle där Brynäs IF tillsammans med UNICEF, inom samarbetet "En bra start", och Mattecentrum samlade 3 600 elever för att uppmärksamma alla barns rättigheter. Samtidigt slogs ett världsrekord i världens största mattelektion.

Foto: © Brynäs IF/Elin Granebrandt

Foto: © Brynäs IF/Elin Granebrandt

Under onsdagen arrangerade ”En bra start” – som är en del av samarbetet mellan Brynäs IF och UNICEF – barnkonventionens dag i Gavlerinken Arena. Mer än 3 600 elever från Gävles skolor deltog. Dagen genomfördes för att uppmärksamma barnkonventionen, med fokus på två av konventionens artiklar: alla barns rätt till utbildning (artikel 28) och alla barns rätt till lek, vila och fritid (artikel 31).

För att särskilt sätta ljuset på alla barns rätt till utbildning genomfördes också ett världsrekordförsök i världens största matematiklektion, tillsammans med Mattecentrum. Domare från Guinness World Records fanns på plats och kunde godkänna försöket.

– Det här är ett bra sätt att lyfta barns rättigheter och öka kunskapen bland barn och unga, vilket är UNICEFs roll i samarbetet med Brynäs IF, säger Lotta Linden, chef för företagssamarbeten hos UNICEF Sverige.

”En bra start” har som mål att ge fler barn möjlighet att delta i konstruktiva och roliga aktiviteter, och stötta eldsjälar, lärare och ledare i deras dagliga arbete så att fler barn och ungdomar får en bra start i livet.

UNICEF Sverige på Mänskliga Rättighetsdagarna

9-10 november deltog UNICEF Sverige vid MR-dagarna i Göteborg, och diskuterade bland annat rättigheterna för de barn som är utsatta EU-medborgare i Sverige. Vi presenterade också vårt projekt Rättighetsbaserad skola, där skolor arbetar med utgångspunkt i barnkonventionen.

Rättighetsbaserad skola

Sju skolor i Sverige har under drygt två år testat UNICEFs internationella arbetsmetod för hur skolor kan arbeta med utgångspunkt i barnkonventionen. Skolorna har fokuserat på starkare elevinflytande, bättre samordning mellan skolan och övriga myndigheter, kunskap om barnets mänskliga rättigheter och förmåga att leva upp till rättigheterna i barnens vardag. Resultatet är ökad trygghet, färre kränkningar och stort engagemang hos både lärare och elever både för sina egna och andra barns rättigheter i världen.

– Ett missförstånd hos många av de lärare och skolledare vi möter är att barnets rättigheter handlar om att barnen ska bestämma i skolan. Det handlar inte om att bestämma utan att skapa ömsesidig respekt mellan lärare och elever så barnet lär sig hur det kan delta och på så sätt utöva inflytande i skolan. Det är så vi skapar demokratiska medborgare och förankrar respekten för de mänskliga rättigheterna som är ett av skolan huvuduppdrag, sade Anna Leithe, projektledare för Rättighetsbaserad skola.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Rättigheter för barn som är utsatta EU-medborgare

Tillsammans med Göteborgs Räddningsmission höll vi ett seminarium där vi presenterande den rapport som vi tagit fram kring rättigheterna för de barn som är utsatta EU-medborgare i Sverige. Göteborgs Räddningsmission berättade hur situation ser ut för de barn, i huvudsak romer, som bor i Göteborg – en av få kommuner som aktivt tagit ställning och tillhandahåller utbildning för utsatta EU-medborgare som vistas i kommunen.

– Barnen uppskattar verkligen att vara i skolan och det fungerar bra. Barnens önskedrömmar är dock inte att bli läkare eller filmstjärnor utan majoriteten av dem önskar sig trygghet och vill ha en stabil familjesituation, leva ett vanligt liv precis som alla andra barn, säger Ulrika Falk från Göteborgs Räddningsmission.

UNICEF Sverige anser att det rättsliga läget för de här barnen måste tydliggöras så att alla barn som vistas i Sverige får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Det måste finnas tydliga riktlinjer för kommuner och myndigheter hur lagen ska tolkas. Det är också viktigt att lyfta fram goda exempel från kommuner idag, så som Göteborg, och visa på möjligheter snarare än problem.

Tio konkreta förslag till EU för barn på flykt

Tillsammans med ett 50-tal andra internationella organisationer uppmanar UNICEF EU att ha ett barnrättsperspektiv i migrationspolitiken. Vi har tagit fram tio konkreta förslag som måste omsättas i praktisk handling. Detta kräver politiskt ledarskap och vilja.

  • Beakta barnets bästa i besluten.
  • Tillgodose barnets omedelbara behov av omvårdnad vid mottagandet.
  • Se till att alla barn har tillgång till hälsovård, skolgång och boende tillsammans med sin familj.
  • Upprätta ett skyddssystem som omfattar alla barn.
  • Se till att inget barn tas i förvar.
  • Låt familjer vara tillsammans.
  • Rädda liv på land och till havs.
  • Öppna lagliga vägar in i EU för asylsökande.
  • Försäkra att inget barn utvisas till ett land där det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter.
  • Ge barn tillgång till en rättssäker asylprocess.

Under januari till augusti i år har närmare 175 000 barn sökt asyl i EU, det vill säga var fjärde asylsökande är ett barn. Statistik saknas för alla de barn som kommer till EU och inte söker asyl eller som lever som papperslösa. Barnen kommer med sina föräldrar, andra anhöriga eller ensamma. De kommer med båt, tåg eller till fots. De är hungriga, trötta och stressade. Ett barn på flykt befinner sig i en farofylld och utsatt situation där risk finns för utnyttjanden, våld och hot.

I veckan är det dags för nya förhandlingar inom EU för att hitta lösningar när det gäller ansvarsfördelning av asylsökande och flyktingar. Samtliga EU-länder har skrivit på barnkonventionen och är därmed skyldiga att följa den. Barnkonventionen innehåller bestämmelser som innebär att alla barn har samma rättigheter oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd, och måste skyddas. Det finns dessutom särskilda rättigheter för barn på flykt, just för att de är särskilt utsatta och sårbara. De har rätt till allt det skydd barnkonventionen ger, inte mindre.

Läs hela brevet till Europeiska unionens råd här.

Gustav Fridolin kommenterar Röster från bänken

Utbildningsminister Gustav Fridolin svarar på några frågor efter att ha lyssnat på det andra avsnittet i UNICEFs poddserie "Röster från bänken", om Ewelina som i tidiga tonåren började må väldigt dåligt. Trots att vuxna runt henne märkt att hon mår dåligt har hon nu missat nästan två år i grundskolan.

Inför lanseringen av UNICEFs poddserie Röster från bänken skickade vi varje avsnitt till en minister som berörs av ämnet i poddarna med barnen. Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör ej de enskilda fallen.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– För mig som utbildningsminister är det jätteviktigt att alla barn och elever ska ha möjlighet att göra sin röst hörd. I skollagen står att elever har rätt till demokratiskt inflytande, vilket blir verklighet genom elevkårer eller elevråd.

– Alla barn ska få komma till tals, men det finns barn vars behov inte blir tillräckligt uppmärksammade i skolan. Regeringen satsar därför pengar för fler lärare på lågstadiet, så att eleverna ska få mer tid med sina lärare. Regeringen ska också tillsätta en utredning om elever som stannar hemma från skolan under långa perioder, om hur man kan förebygga och komma tillrätta med problematisk frånvaro, säger Gustav Fridolin.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– Regeringen har påbörjat ett arbete med att göra barnkonventionen till lag. Det kommer få stor betydelse för barn inom många områden. Men redan idag har vi tydliga regler som ska ge barn möjlighet att påverka de beslut som rör barn.

– Att se till att det finns fler vuxna i skolan som kan se och ta tillvara barnens åsikter är viktigt. Regeringen satsar därför stora resurser på att anställa fler i lågstadiet. Vi gör också stora satsningar för att höja lärarlönerna så att fler ska vilja bli lärare och stanna kvar i yrket. Elevhälsan gör ett bra arbete på många skolor med att skapa en trygg skolmiljö. Regeringen investerar bland annat därför i stärkt elevhälsa.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– En av regeringens målsättningar är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att växa upp i. Beslutet om att barnkonventionen ska bli lag är en viktig del av arbetet för att förverkliga det. Det är viktigt så att man alltid tänker på hur barn påverkas och att barn får komma till tals innan ett beslut ska fattas.

– Barnrättsperspektivet är centralt i den svenska förskolan och skolan. Det är tydligt både i lagar som styr verksamheterna och i läroplanerna. Skolan ska ta hänsyn till att barn och elever har olika behov. Barn och elever ska få stöd att utvecklas så långt de kan och elever kan också få extra stöd eftersom barn är olika och har olika bakgrund. Förutom redan nämna satsningar investerar regeringen i fler speciallärare och specialpedagoger.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnade på?

– Denna fråga bereds inom regeringskansliet och jag kan inte föregå det. Däremot är det viktigt att barn som är utsatta för kränkningar eller inte blir tagna på allvar kan anmäla och få hjälp. Därför finns Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO). Det går att göra anmälan på Skolinspektionens hemsida, avslutar utbildningsministern.

UNICEF Sveriges barnrättsjurist, Karin Ödquist Drackner, kommenterar svaren från utbildningsminister Gustav Fridolin:

– Att barn har möjlighet att anmäla kränkning i skolan till BEO är bra men tyvärr inte heltäckande. Många barn faller mellan stolarna vid en anmälan eftersom BEOs mandat inte täcker alla rättighetsområden och kränkningar som ett barn kan uppleva. Att införa klagorätt för barn skulle vara ett sätt att lösa detta problem så att barn kan få upprättelse när alla deras rättigheter kränks.

– Bra att utredning har tillsatts som tar upp långvarig frånvaro i skolan. Vi hoppas att den ger konkreta förslag och riktlinjer med ett tydligt barnrättsperspektiv med barnets bästa och barns delaktighet i fokus samt att tillräckliga resurser tillsätts för att kunna genomföra förändringar, säger Karin Ödquist Drackner.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Gustav Fridolin:

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Kristoffer Triumf intervjuar barnminister Åsa Regnér

I det femte och sista avsnittet av UNICEFs poddserie "Röster från bänken" intervjuas barnminister Åsa Regnér av Kristoffer Triumf från Värvet, efter att ha lyssnat till barnens berättelser. Varför kränks barns rättigheter trots att regler och riktlinjer egentligen finns till för dem?

Kristoffer Triumf och barnminister Åsa Regnér. Foto: © Melker Dahlstrand

Kristoffer Triumf och barnminister Åsa Regnér. Foto: © Melker Dahlstrand

I det sista avsnittet av ”Röster från bänken” får barnministern lyssna på barnens berättelser, där de beskriver hur de blivit svikna i mötet med samhällets vuxna. Kristoffer Triumf från poddserien Värvet intervjuar.

I intervjun beskriver barnministern bland annat problematiken med att alldeles för lite tid läggs på att prata med barnen:

– På en arbetsdag, om man utreder en fråga som rör barn, så använder man en kvart av den dagen till att faktiskt prata med barnet. Det är ju alldeles för lite. Vi jobbar nu för att förbättra situationen och för att barns synpunkter ska vara i fokus och att besluten blir bra för barn, säger Åsa Regnér.

I intervjun diskuteras också att barn i Sverige inte själva har rätt att klaga utan vårdnadshavare när deras rättigheter har kränkts. Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barnen. Vart kan barn vända sig om de blivit felbehandlade?

– De ska kunna vända sig till skolan, till BO, och förstås till socialtjänsten som är på deras sida helt enkelt. Barns rättigheter ska vara i fokus och de ska kunna få hjälp och stöd. Det finns mekanismer som bör fungera, säger barnministern.

Lyssna på hela intervjun i poddavsnittet nedan, och hjälp oss trycka på regeringen så att de agerar snart och inför klagorätt för barn. Skriv under här!

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Nu tackar vi alla lärare och uppmanar skolor att ”dagsverka” 2016

Tillsammans med fem kreativa elever från den digitala skolan Hyper Island har UNICEF tagit fram en tackfilm som riktar sig till alla lärare. Lärare är nyckelpersoner när det gäller att skapa goda framtidsutsikter för barn i världen. Filmen uppmärksammar också att det är dags att anmäla sig till den årliga kampanjen Operation Dagsverke.

Lärare är hjältar. Det är lärare som påverkar och engagerar eleverna och är med och förändrar världen. Sprid gärna filmen för att tacka en lärare du känner! Genom Operation Dagsverke skapar svenska skolor möjligheter för fler barn ute i världen att få en lärare att tacka.

Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj där svenska elever lämnar skolbänken för en dag och gör ett dagsverke – exempelvis genom att arbeta hemma eller på ett företag. Pengarna de tjänar går till skol- och utbildningsprojekt i andra länder. Elever hjälper helt enkelt andra elever. Kampanjen är också ett gyllene tillfälle att prata om mänskliga rättigheter och att främja elevernas entreprenörskap.

Nästa års insamling går till Mongoliet

Årets Operation Dagsverke resulterade i 2,7 miljoner till rent vatten i Tanzanias skolor. Stort tack till alla de skolor med engagerade lärare och elever som gjorde det möjligt. Nu utmanar vi Sveriges alla skolor att samla in ännu mer under kampanjen 2016.

Varje år samlar Sveriges elever in till ett nytt land och nästa år har turen kommit till Mongoliet. Det bor ungefär 32 000 barn med funktionsnedsättning i Mongoliet, men bara 40 procent av dem går i grundskolan. Målet med kampanjen 2016 är att fler barn med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att gå i skolan.

Nytt för 2016 är att det inte kostar något att vara med i Operation Dagsverke. Alla deltagande skolor får också möjlighet att vara med på konferensen den 5 februari, där de bland annat får träffa två elever från Mongoliet som berättar om sin vardag och svarar på elevernas frågor. Läs gärna mer om kampanjen här.

Tillsammans kämpar alla elever med oss på UNICEF för alla barns rätt att gå i skolan. Är du lärare eller knuten till en elevkår kan du anmäla din skola redan nu.

Morgan Johansson kommenterar Röster från bänken

Migrationsminister Morgan Johansson svarar på några frågor efter att ha lyssnat på det tredje avsnittet i UNICEFs poddserie "Röster från bänken", om Mojtaba som kom som ensamkommande flyktingbarn till Sverige men nekades att bo med sin bror.

Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör ej de enskilda fallen.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– Barn ska få säga sitt. Och vuxna ska lyssna på vad de har att säga. Det är en viktig princip i barnkonventionen som också finns med i utlänningslagen. Jag tycker att vi har kommit långt men det finns alltid sätt att bli bättre. När barn söker asyl i Sverige ska myndigheterna lyssna på vad de har att säga och ta hänsyn till deras behov när man fattar beslut om att få uppehållstillstånd i Sverige. Det tycker jag är viktigt, säger Morgan Johansson.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– Regeringen har påbörjat ett arbete med att göra barnkonventionen till lag. Det kommer få stor betydelse för barn inom många områden. Men redan idag har vi tydliga regler som ger barn möjlighet att påverka beslut som rör dem själva. Barn har till exempel rätt att komma till tals och Migrationsverket ska inför beslut som rör barn alltid göra en analys av vilka konsekvenser beslut får för barnen.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– Ja, det är viktigt. Samtidigt tror jag att det också är bra att barnrättspolitiken är ett eget politikområde. Inte minst för att driva på och utveckla barns rättigheter så mycket det bara går. Sverige är bra, men vi kan alltid bli bättre. När det exempelvis gäller asylsökande barn, oavsett om de kommer tillsammans med sin familj eller utan vårdnadshavare, är det viktigt att de får en individuell prövning av sina asylskäl.

– Barn ska få säga sitt och deras synpunkter ska tas på allvar när man prövar ett asylärende. I utlänningslagen sägs det tydligt att man alltid måste ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling och vad som är bäst för barnet i övrigt. När Migrationsverket fattar beslut eller andra åtgärder som rör barn, gör man analyser för att se vilka konsekvenser besluten får för barnet. Dessa barnkonsekvensanalyser är en metod för att systematiskt ta fram och beskriva relevanta fakta och analysera konsekvenserna för barn när beslut ska fattas.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnad på?

– Frågan diskuteras just nu i regeringskansliet, avslutar migrationsministern.

UNICEF Sveriges barnrättsjurist, Karin Ödquist Drackner, kommenterar svaren från migrationsminister Morgan Johansson:

– Barn har rätt att komma till tals i beslut som berör dem både enligt utlänningslagen och socialtjänstlagen. Vi ser dock tyvärr att teori och praktik ofta skiljer sig åt och att myndighetsutövare alltför ofta inte genomför det de är skyldiga att göra. Detta kan dels beror på tidsbrist, avsaknad av konkreta verktyg eller ren okunskap. Konsekvenserna kan dock bli förödande för barnen.

– Lagen måste efterlevas bättre genom att teori och praktik vävs ihop med barnets rättigheter och barnets bästa i fokus. Barnkonvention som lag är ett viktigt steg i rätt riktning men inte den uteslutande lösningen för genomförande av barns rättigheter i praktiken.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Morgan Johansson:

 

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

”De tänkte inte på att jag var ensam och inte mådde bra”

I avsnitt tre av UNICEFs poddserie "Röster från bänken" möter vi Mojtaba som kommer som ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Här finns redan hans två år äldre bror, i ett välfungerande familjehem. Trots att familjen är villig att ta emot Mojtaba också, placeras han i ett hem för barn och ungdomar.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Mojtaba är 16 år när han kommer som ensamkommande flyktingbarn till Sverige 2014. Tre år tidigare lämnade hans äldre bror Afghanistan men Mojtaba vet inte var han befinner sig. I Malmö väntar Mojtaba på placering när han får veta att även hans bror Reza finns i Sverige. Bröderna är glada, nu ska de äntligen få vara tillsammans. Men i stället placeras Mojtaba i ett HVB-hem mot sin vilja.

Trots att både Petra och Reza argumenterar för att bröderna ska få bo tillsammans blir Mojtaba kvar i boendet. Kommunen har ett generellt beslut om att alla ensamkommande flyktingbarn ska placeras på HVB-hem och inte i familj. Det blir en strid som tar mycket kraft och nästan ett år i anspråk av Mojtabas första tid i det nya landet Sverige.

– Varför kan jag inte sova hos min brorsa? Jag sa till personalen, det är min bror, vi är riktiga bröder. Alltså jag blir galen. Jag fattar ingenting, vem bestämmer? säger Mojtaba.

Han börjar tillbringa mycket tid hos Petra och träffar sin bror, men kommunens representanter tycker att han ska vara mer i HVB-hemmet. En dag får Petra ett samtal:

– En socialsekreterare ringde och förklarade att han aldrig någonsin skulle få flytta till en familj och absolut inte till oss. De ville att jag skulle ta ifrån Mojtaba nyckeln och att han inte skulle få vara hemma hos oss. Jag tänkte: det här kan inte vara i Sverige, de här människorna är galna, säger Petra. De tänker inte på bröderna över huvud taget.

Lyssna till hela berättelsen i poddavsnittet nedan:

Christina Heilborn, programchef för UNICEF Sverige, kommenterar Mojtabas berättelse:

– Det är väldigt viktigt att socialnämnden utreder de hem som tar emot ett barn, även släktingar, så man är säker på att det är ett lämpligt boende. Men att kunna bo tillsammans med ett syskon är en rättighet enligt barnkonventionen, att kunna leva tillsammans med sin familj. Vi känner till många situationer där beslut har fattats över barns huvuden eller där de inte har fått information om vad som gäller och varför.

– Barn kan idag inte klaga någonstans till någon instans som har ansvar i barnrättsfrågor. Från UNICEFs sida vill vi att det ska införas möjlighet för barn att klaga och kunna ta upp enskilda fall på nationell nivå. Det finns ett tilläggsprotokoll till barnkonventionen som handlar om precis det här, men som regeringen har valt att inte skriva på, säger Christina Heilborn.

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Alice Bah Kuhnke kommenterar Röster från bänken

Inför lanseringen av UNICEFs poddserie Röster från bänken skickade vi varje avsnitt till en minister som berörs av ämnet i poddarna med barnen. Här svarar demokratiminister Alice Bah Kuhnke på några frågor efter att ha lyssnat på det första avsnittet, om två systrar som känner att de tvingas till umgänge med en av sina föräldrar och att ingen lyssnar på dem.

Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör inte de enskilda fallen som tas upp i poddarna.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– Självklart ska barn kunna delta i beslut som berör dem. Det är inte bara en åsikt utan något som vi tagit på oss i barnkonventionen. På många sätt är Sverige en föregångare på det här området, men vi behöver bli bättre. Det är precis därför som vi arbetar för att barnkonventionen ska bli lag. Det kanske låter tekniskt, men är en viktig fråga för att barns perspektiv ska genomsyra beslut som berör dem, säger Alice Bah Kuhnke.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– I mitt arbete som demokratiminister är det viktigt att även de som inte har rösträtt ska ha rätt att göra sin röst hörd. Det handlar till exempel om att barn och unga ska kunna delta i demokratiska processer tack vare de organisationer som man är med i, allt från idrottsföreningar till intresseorganisationer.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– Ja och det är precis därför som barnkonventionen ska bli lag. I den finns det ju tydligt att barns rättigheter inte bara ska bli något som en enda minister jobbar med, det är något som vi tillsammans har ansvar. Däremot tycker jag att det är rätt att en minister har ett särskilt ansvar för att samordna och hålla koll på arbetet.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnad på?

– Tyvärr inte just i detta nu, frågan bereds just nu i regeringskansliet, avslutar demokratiministern.

UNICEF Sveriges programchef, Christina Heilborn, kommenterar svaren från demokratiminister Alice Bah Kuhnke:

– Det är tydligt att regeringen har en ambition att stärka barns rättigheter och där reformen att göra barnkonventionen till svensk lag ses som avgörande. Men det är märkligt att man är så tveksam till att införa klagorätt för barn.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Alice Bah Kuhnke:

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Barn ska ha rätt att klaga

UNICEF kräver att barn ska få klagorätt. För en del kanske klagorätt kan leda tankarna till barn som klagar och gnäller när de inte får som de vill. Vårt krav handlar om något mycket mer allvarligt och angeläget. Det här handlar om barns rättigheter enligt barnkonventionen.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Många barn i Sverige får inte göra sin röst hörd när beslut fattas som berör deras liv. Vi lyfter nu ett antal krav för att barn måste få större inflytande i beslut som berör deras liv. Vårt huvudkrav är att klagorätt för barn bör införas.

För en del kanske klagorätt kan leda tankarna till barn som klagar och gnäller när de inte får som de vill. Vårt krav handlar om något mycket mer allvarligt och angeläget – det handlar om att barn måste få upprättelse och komma till tals när deras rättigheter inte blir uppfyllda. Barn har inte rätt att bestämma, men de har rätt att vara delaktiga och ha inflytande i beslut som berör dem.

Enligt barnkonventionen ska varje stat göra det möjligt för barn att kunna vända sig till en instans (till exempel myndighet eller domstol) och få sin sak prövad när deras rättigheter kränks. Att få sin sak prövad av en oberoende och opartisk instans är en grundläggande mänsklig rättighet. Så klart gäller det också barn.

Barn ska ses som egna individer

Trots att barn idag har egna rättigheter har de inte möjlighet att lämna in klagomål själva, utan måste ha sin vårdnadshavares godkännande. Om vårdnadshavaren själv är den som kränker barnet blir det näst intill omöjligt för barnet att klaga och få upprättelse.

Barnombudsmannen är den enda ombudsman i Sverige som inte kan ta emot och driva enskilda klagomål från sin målgrupp. Barn- och elevombudet omfattar bara kränkningar i skolan, diskrimineringsombudsmannen omfattar bara diskriminering enligt diskrimineringslagens grunder och så vidare. Domstolar är inte heller tillgängliga för barn och har väldigt begränsade metoder och system för att involvera barn så att de kan få upprättelse.

Vi anser att barn ska ses som egna individer med egna rättigheter snarare än föräldrars bihang. Vid myndighetsbeslut beaktas ofta vuxnas intressen framför barn och barnets bästa.

Barn måste själva ges möjlighet att klaga för att deras röst ska få betydelse vid myndighetsbeslut. Att införa klagorätt för barn ser vi på UNICEF som en av många lösningar för att lyfta barn som lever i social utsatthet. Vi måste skapa förutsättningar för att de ska kunna göra sina röster hörda.

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Rättsligt vakuum för barn till EU-migranter

Barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige befinner sig i ett rättsligt vakuum utanför samhällets skyddsnät. Deras ställning är till och med sämre än papperslösa barns. Det visar en ny rapport från UNICEF som har undersökt det rättsliga läget för dessa barn.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Barn till så kallade EU-migranter, som till exempel vistas i Sverige för att tigga, behandlas inte bara annorlunda än andra barn i Sverige. Det råder också stor oklarhet och förvirring kring deras rätt till utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt skydd och stöd.

Rapporten Vilka rättigheter har barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige? visar på otydliga regler och tolkningar av gällande lagstiftning från myndigheters och beslutsfattares sida. Följden blir att det är högst godtyckligt vilka insatser och stöd som barnen får från exempelvis skola, sjukvård och socialtjänst.

– Vi visste att rättsläget var oklart, men det visade sig att de här barnen i princip helt saknar rättsligt skydd. De befinner sig längst ner i samhället, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

Forskare vid Barnrättscentrum vid Stockholms universitet har på UNICEF Sveriges uppdrag genomfört granskningen. Där framkommer att till och med barn som är papperslösa i Sverige har starkare och tydligare rättigheter än EU-migranternas barn.

FN:s barnkonvention slår fast att alla barn som vistas i ett land har samma rätt till exempelvis skola, sjukvård och skydd, men trots det finns en överhängande risk för att dessa barn nekas sina grundläggande rättigheter.

– Vi ser en ovilja hos politiker att garantera alla barn samma rättigheter. Det är märkligt med tanke på att det är 25 år sedan Sverige skrev under barnkonventionen, säger Christina Heilborn.

Rapporten pekar på det faktum att EU:s principer om likabehandling och fri rörlighet inte är anpassade efter samhället idag, där ett växande antal fattiga unionsmedborgare kommer till Sverige för att söka försörjning. Därför krävs det lagändringar och politiska ställningstaganden, anser UNICEF Sverige som bland annat föreslår att:

  • Barnkonventionen måste följas så att alla barn får sina rättigheter respekterade.
  • Lagstiftningen måste ändras så att barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet får sina rättigheter tillgodosedda.
  • Kommuner och myndigheter måste få riktlinjer och vägledning för att undvika godtycklig tolkning av gällande rätt, och för att främja likhet inför lagen för alla barn.

Läs hela rapporten här.

Om barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. Läs mer om barnkonventionen.