Gå till innehållet
Laddar…

Barnkonventionen snart svensk lag

Ytterligare en milstolpe är nådd i processen med att göra barnkonventionen till svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit under många år. Idag presenterade Barnrättighetsutredningen sitt förslag på hur det ska gå till.

På regeringens uppdrag har utredningen tagit fram förslag på en konkret lag där barnkonventionen inkorporeras och alltså får status som svensk lag. Det innebär att barnkonventionen som lag förhoppningsvis blir verklighet genom beslut i riskdagen under hösten och kan träda i kraft nästa år.

UNICEF har initierat och drivit på under flera års tid att barnkonventionen måste bli svensk lag och vi ser nu konkret resultat av det arbetet. När barnkonventionen är lag kommer det att innebära att barns rättigheter tas på större allvar av rättsväsendet, socialtjänsten, skolor, myndigheter och kommuner.

Även om alla dessa instanser redan idag är bundna av konventionens bestämmelser sedan Sverige skrev under den 1990, så används den inte. UNICEF såg tidigt brister i förståelsen och kunskapen bland beslutsfattare, jurister och politiker om vad bestämmelserna innebär.

Det allvarligaste har varit uppfattningen att endast svenska lagar gäller och att barnkonventionen mest är något visionärt som inte går att använda praktiskt. Den svenska rättstraditionen att endast transformera – det vill säga ändra lagar så att de stämmer överens med konventionen, och inte göra konventionen som helhet till lag – har varit den dominerande åsikten bland de flesta.

Det är mycket bra att utredningen föreslår en kombination av att inkorporera, det vill säga göra barnkonventionen till lag, men också att även fortsättningsvis ändra lagar för att anpassas till konventionen.

En fråga som tyvärr inte tas upp av utredningen är den om individuell klagorätt för barn när deras rättigheter kränkts. Det är en viktig del av helheten för att genomföra barnkonventionen. Möjligheten till individuell upprättelse är central och regeringen bör därför snarast skriva på det särskilda tilläggsprotokollet till barnkonventionen.

I praktiken kommer barnkonventionen som lag innebära att:

  • Barn har egna rättigheter som måste tas på allvar.
  • Barnkonventionen kan läggas till direkt grund för beslut som kräver lagstöd.
  • Barn får större möjlighet att själva påverka sin situation.
  • Alla barn som vistas i Sverige måste få samma rättigheter och skyddas mot diskriminering.
  • Barnkonsekvensanalyser måste göras innan beslut fattas.

Vi lever i en globaliserad värld och då krävs att internationell, universell rätt får större betydelse för nationell lagstiftning för att säkerställa mänskliga rättigheter. Dagens förslag från Barnrättighetsutredningen och barnministerns positiva inställning visar att detta är fullt möjligt om politisk vilja finns.

Barnkonventionen glöms bort i lagförslag om nya asylregler

Regeringens lagförslag innebär kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter och är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Det är med stor besvikelse som vi idag lämnar vårt remissvar till regeringen kring deras förslag på lagändringar som ska begränsa antalet asylsökande i Sverige. Förslagen är inte förenliga med barnkonventionen och andra internationella åtaganden som Sverige måste följa.

Det är beklagligt att regeringen behöver påminnas om att värna barns grundläggande rättigheter. Regeringen har i lagförslaget helt tappat fokus på barns rättigheter och barnkonventionen. Barnkonventionen nämns inte vid något tillfälle och förslaget saknar helt en barnkonsekvensanalys. Detta trots att majoriteten av förslagen har omfattande inskränkningar i barns grundläggande mänskliga rättigheter.

Regeringen har exempelvis inte tagit hänsyn till rätten att få vara med sina föräldrar, rätten till trygghet och skydd samt rätten att inte diskrimineras på grund av sin utsatta situation. Detta är inte vad man väntat sig av en regering som utlovat att barnkonventionen ska bli svensk lag och att Sverige ska vara det bästa landet för barn att växa upp i.

De förslag som UNICEF reagerat särskilt på är:

  • Införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn och familjer.
  • Att vissa asylsökande barn inte får rätt till familjeåterförening och att få vara med sina föräldrar.
  • Att bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter tas bort, som uttryckligen togs fram för att värna särskilt utsatta barns rätt att få uppehållstillstånd.

Att inte ge barn möjlighet att förenas med sin familj är inte förenligt med barnkonventionens bestämmelser och inskränker en av barns mest fundamentala mänskliga rättigheter. Alla barn har en uttryckt rätt att få vara med sina föräldrar om det är för barnets bästa. Barn som får uppehållstillstånd i Sverige ska inte heller behöva leva i ovisshet kring hur länge de får stanna utan ska ges permanent uppehållstillstånd för att leva i trygghet och skydd och utvecklas som fullvärdiga individer.

Att regeringen föreslår så kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt. Vi säger därför nej till dessa förslag och hoppas att regeringen ser över sina förslag med ett tydligt barnrättsperspektiv och barns rättigheter som utgångspunkt.

Läs vårt remissvar här.

EU urholkar asylrätten

"Mänskliga rättigheter har helt satts ur spel" skriver UNICEFs programchef Christina Heilborn med anledning av överenskommelsen mellan EU-länderna och Turkiet.

På ännu ett i raden av toppmöten i Bryssel häromdagen kom EU-länderna överens med Turkiet om en uppgörelse som ska stoppa människor på flykt från att ta sig in i EU. Ledarna verkar anse att asylrätten är sekundär eftersom det primära nu är att få ett slut på att människor söker sig till EU.

Gränser stängs, taggtråd sätts upp och tårgas används urskillningslöst mot desperata människor. Barnen är stressade, sjuka och särskilt utsatta. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet beaktas inte längre i praktiken utan har helt satts ur spel. Främlingsfientliga krafter ökar i flera länder och det viktigaste tycks vara att upprätthålla det egna landets välfärd.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Men är det verkligen omöjligt att förena respekt för mänskliga rättigheter och att upprätthålla ordningen i ett land ? Nej, men det kräver politisk vilja, mod och ledarskap. Något som idag saknas.

UNICEF inser att flyktingsituationen medför ett ansträngt läge för regeringar, myndigheter och kommuner. Men även i krislägen gäller de internationella åtagandena som stater har skrivit under och även i dessa tider måste mänskliga rättigheter, såsom barnkonventionen, vägleda dem både rättsligt och moraliskt. I nuvarande situation krävs därför att:

  • Barns individuella rätt att söka asyl och skydd undan förföljelse och krig respekteras.
  • Barn inte skickas tillbaka till ett land där de riskerar att bli barnsoldater, utsättas för människohandel eller annan exploatering eller tas i förvar.
  • Barn som är på flykt kan ta lagliga och säkra vägar för att söka skydd.

Det är en skam för Europa att barn som är strandade i Grekland tvingas sova under bar himmel, utan tillgång till hälsovård och skolgång. Barnen befinner sig i en extremt utsatt situation och riskerar att utsättas för människohandel eller hamna i människosmugglares händer.

Chansen att undkomma krig och hoppet om att återförenas med sin familj kommer att överväga risken att mista livet eller utsättas för övergrepp under flykten. Det kan uppfattas som att barnen befinner sig i ett laglöst ingenmansland där osäkerhet råder om deras rättsliga status, men de befinner sig de facto i EU – vars uppgift är att främja fred, frihet och stå upp för mänskliga rättigheter.

UNICEF finns på plats för barnen i de konfliktdrabbade länderna, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

UNICEFs krav till regeringen angående barns rättigheter i mottagandeprocessen

Det behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa att asylsökande barn får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagarprocessen. Det menar UNICEF Sverige som i ett brev till regeringen lagt fram tio punkter som bör ingå i en sådan plan.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

  1. Samverkan mellan myndigheter och med civilsamhället
  2. Förebygga att barn försvinner och utsätts för övergrepp
  3. God man till ensamkommande barn måste fortsatt prioriteras och kompletteras med provisoriska lösningar
  4. Barnets behov av vård, trygghet och skydd måste stå i fokus vid boendeplacering snarare än ekonomiska motiveringar. Varje beslut om boende måste föregås av en individuell prövning.
  5. Hälsoundersökningar måste fortsatt prioriteras redan i ankomstkommunen. Akuta behov ska omgående tillgodoses medan övriga åtgärder kan anstå till anvisningskommunen.
  6. Utbildning måste vara en fortsatt prioritering. Kommunen bör se på möjligheter till tillfälliga och flexibla lösningar för att få fler att komma igång med utbildningsinsatser i väntan på att börja skolan.
  7. Individuell handläggning och barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn. Detta gäller för alla myndigheter; socialtjänst, landsting och Migrationsverket
  8. Kompetenskrav. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med barn och deras ärenden ges grundläggande utbildning om barns rättigheter och betydelsen av ett bra bemötande. Fördjupad kunskap och rådgivning vid svårare situationer och beslut kan tillgodoses av en ”resurspool” på kommun eller nationell nivå med seniora handläggare som har lång erfarenhet av att arbeta med barn i asylprocessen och i mottagandet.
  9. Anpassad information till barn. För att barn måste de få anpassad information och kunskap om sina rättigheter. Informationen måste vara tillgänglig efter språk, ålder och mognad.
  10. Barn ska inte frihetsberövas under mottagandet – det är inget brott att söka asyl.

 

Här kan du läsa hela brevet: Barns rättigheter i mottagandet.

Barnrättsperspektivet saknas i rapport om utsatta EU-medborgare

Igår överlämnade den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutrapport till regeringen. Han skriver att frågan kring hur samhället ska hantera barnen har varit det svåraste i uppdraget. Trots det saknar utredningen ett barnrättsperspektiv.

Utredningen är tydlig med att skyddslagstiftningen (socialtjänstlagen och lagen för vård av unga, LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige, även utsatta EU-medborgare. Det medför ett tydligt ansvar för socialtjänsten att söka upp de barn som befinner sig i kommunen och ge det stöd och skydd de och deras föräldrar kan behöva utifrån barnets bästa.

Vad gäller barns rätt till utbildning har dock samordnaren inte samma förhållningssätt utan nekar generellt dessa barn rätt till utbildning i Sverige. Man föreslår att det i undantagsfall kan ges en möjlighet till utbildning för barnen men utan tydliga grunder för denna bedömning och helt utan rättighetsperspektiv.

Vad gäller hälso- och sjukvård lämnar rapporten inga tydliga svar på hur barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige, utan lämnar det till landstigen att tolka de tvetydiga och snåriga lagrum som finns tillgängliga idag.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

UNICEF har under ett flertal tillfällen under hösten påtalat att barn som är utsatta EU-medborgare befinner sig i ett rättsligt vakuum då de befinner sig i Sverige. De är till exempel den enda grupp barn i Sverige som saknar rätt till utbildning. Hälso- och sjukvårdsfrågan är heller inte tydlig och lämnar det upp till landstinget att tolka otydliga lagar själva. Då blir det ofta restriktivt och inte till barnets fördel.

Detta blev bekräftat i den rättsliga undersökning som vi låtit göra tillsammans med ett antal forskare i offentlig rätt vid Barnrättscentrum, som tittade på barns rättigheter enligt internationell rätt, EU-rätt samt svensk lagstiftning.

UNICEF står fast vid att barnkonventionen måste få en starkare ställning i det svenska samhället och påminner om att den gäller för samtliga barn som befinner sig i Sverige. Staten måste ge riktlinjer och vägledning till kommuner och myndigheter kring hur de ska tolka lagar och bestämmelser för att undvika godtyckliga tolkningar.

Barnkonventionen är tydlig vad gäller alla barns lika rätt och FN:s barnrättskommitté har tydliga så kallade allmänna kommentarer och förklaringar på hur rättigheterna i barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. Det bör vara en utgångspunkt och ett stöd till Sverige kring hur det rättsliga läget för barn kan tydliggöras.

Vi ser positivt på utredningens förslag om ett nationellt ansvar och stöd till kommunerna vad gäller handläggning av barnärenden, och erkännandet att det är komplexa frågor. Det verkar dock oklart vilka underlag de ska utgå ifrån när rättsläget är otydligt. Rådgivningsfunktionen måste ha ett tydligt rättighetsperspektiv som utgångspunkt för att kunna ge stöd till kommuner utifrån gällande lagstiftning och rättsprinciper.

Samordnaren säger uttryckligen att alla människor är lika inför lagen och att detta är en viktig princip att hålla fast vid. Det är därför beklagligt att se hur lite utredningen stödjer sig på grundläggande mänskliga rättigheter och inte minst barnkonventionen i sina rekommendationer till regeringen. Detta förhållningssätt blir mycket svårt för regeringen att tillämpa när vi nu förbereder för att barnkonventionen ska bli lag i Sverige.

Läs samordnarens slutrapport till regeringen här.

Vår rapport om barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige finns att läsa här.

Vem lyssnar på barnen?

Idag firas FN:s dag för mänskliga rättigheter för 65:e året. Men vi har mycket kvar att göra när det gäller barns rättigheter. I slutet av november var UNICEF med och arrangerade en hearing där barn och unga bjöds in för att ställa viktiga frågor till beslutsfattare och ministrar.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

På årets hearing deltog barn med erfarenhet av att fly ensamma till Sverige, barn med erfarenhet av våld, hot om våld och med erfarenhet av att bo på kvinnojourer.

– Det handlar om att lyfta de barn som annars nästan aldrig kommer till tals i samhället. Barn som i många fall knappt ens har berättat sina historier för sig själva, berättar Tove Kjellander, projektledare för hearingen.

UNICEF är ordförande i ett nätverk som kallas Nätverket för barnkonventionen, som granskar hur Sverige tillämpar barnkonventionen och verkar för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter. Barnen som närvarade vittnade om svårigheter att komma in i samhället och erfarenheter av diskriminering. De berättade om hur svårt det är att få vänner eftersom man hela tiden tvingas flytta och byta skola, och om rädslan och oron som finns med dem varje dag.

Många av de frågor barnen lyfte i samtalen med beslutsfattarna speglar kritiken som FN:s barnrättskommitté har riktat till Sverige: oförmågan att på ett tillbörligt sätt låta barns egna röster höras och påverka beslut, samt att etablera rutiner och verktyg för att göra barn delaktiga.

Ensamkommandes familjeåterförening

Några av de ensamkommande barnen som deltog under hearingen vittnade om svårigheter med att deras familjer kommer till Sverige. En problematik som inte gäller alla barn, utan som drabbar vissa. De berättade om de känslor och svåra frågor som de ställs inför när deras familjer kommer hit.

Barnen förlorar sin status som ensamkommande och blir sin biologiska familjs ansvar direkt vid ankomsten till Sverige. De kan förlora makten över sin ekonomi och sin bostadsort. Barnen dras mellan sin nya värld, som de under flera år skapat sig i Sverige, och den värld föräldrarna kommer ifrån. En del barn känner ångest och oro inför framtiden.

Våld i familjen

Barn med erfarenhet av våld och hot om våld berättar att de känner maktlöshet över beslut gällande dem själva. De upplever att det ofta känns meningslöst och onödigt att börja anstränga i sig i en ny skola eftersom det när som helst kan bli dags att byta igen. En flytt kan göra att de får en lång resväg till skolan, vilket skapar känslor av trötthet och frustration och gör att skolarbetet blir lidande.

Barnen upplever inte att de har blivit lyssnade till av varken föräldrar eller socialtjänst. Deras upplever att deras rädsla för att återigen behöva byta skola och umgänge och få lång resväg inte tas på allvar.

Vad händer med alla dessa starka berättelser?

Nätverket har som rutin att dokumentera allt barnen förmedlar till makthavarna och skicka till FN:s barnrättskommitté. De använder det i sin tur som underlag när de därefter granskar och ställer krav på den svenska regeringens agerande för att tillgodose barns rättigheter och delaktighet.

Vi på UNICEF Sverige använder precis som andra organisationer även barnens information som grund för vårt eget påverkansarbete för barns rättigheter. Det är viktigt att samhället får ta del av barnens berättelser så att barnen kan få rätt stöd och hjälp. Att lyssna på, och ta intryck av, barn måste vara punkt nummer ett på dagordningen om man jobbar för att stärka barns rättigheter.

Det är barnen som är de främsta experterna på hur det är att vara barn idag. Deras röster förtjänar att tas på allvar.

En sorglig dag för barn på flykt

Regeringens nya migrationspolitik väcker oro ur ett barnrättsperspektiv. Beslut om hårdare regler för att söka asyl och en fristad i Sverige verkar inte föregås av några som helst barnkonsekvensanalyser, skriver UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn idag.

Risken när snabba beslut fattas i desperata lägen är att mänskliga rättigheter och rättssäkerhet sätts ur spel. Vi är bekymrade för att barns rättigheter nu urholkas, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för enskilda barn.

De förändringar som nu ska införas som är särskilt allvarliga ur ett barnrättsperspektiv är:

  • Att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Det ska alltså även gälla barnfamiljer och ensamkommande barn. Detta kommer att resultera i ökad psykisk ohälsa, socialt utanförskap och uppslitande avvisningar.
  • Att bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter ska ersättas av en bestämmelse som medger att uppehållstillstånd kan beviljas av humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall. Vi kommer i och med detta bevittna hur barn i mycket utsatta situationer beroende på sjukdom, funktionsnedsättning eller våld ändå kommer att utvisas.
  • Att medicinsk åldersbestämning av asylsökande ska tillämpas. Detta är en ifrågasatt och kontroversiell metod såväl internationellt som i Sverige eftersom den är alltför osäker vetenskapligt. Risken är således att barn under 18 år bedöms vara vuxna och därmed inte får det skydd och stöd som de har rätt till. Om en åldersbedömning ska göras krävs det en helhetsbedömning där även den psykosociala aspekten måste vägas in, och den lägsta åldern i spannet som framkommer måste vara den som gäller.
Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Vi är medvetna om den exceptionella situation som nu råder i Sverige och om det ansträngda läget för kommuner och myndigheter. Men vi uppmanar regeringen att slå vakt om de grundläggande principerna i barnkonventionen. Dessa handlar om att:

  • Skydda barn mot diskriminering så att alla barn i landet får samma rättigheter.
  • Beakta barnets bästa i alla beslut.
  • Garantera barns rätt till liv och utveckling.
  • Lyssna på och informera barn.

Än så länge ska portalparagrafen i utlänningslagen om barnets bästa fortsatt vara tillämplig, enligt regeringen. Detta inger hopp men frågan är hur länge det dröjer innan även den principen sätts ur spel.

Läs mer: så kan du hjälpa barn på flykt.

Barns rättigheter får inte sättas ur spel

Gäller en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Idag på barnkonventionens dag skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn en debattartikel för att påminna om att mänskliga rättigheter även gäller i kristider.

Idag är det 26 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs. Den innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter som man alltid ska ta hänsyn till. Sverige var ett av de första länderna som ställde sig bakom och skrev under barnkonventionen. Men gäller verkligen en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Vad händer när det uppstår en krissituation eller katastrofläge? Vad händer med rättsliga principer när miljoner människor är på flykt, och antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar dramatiskt?

I debatten hörs desperata rop på hjälp och larmsignaler om behov av särskild krisberedskap av politiker och myndigheter. Regeringen håller presskonferenser om nödläge, kommuner anmäler sig själva för att de bryter mot lagen och organisationer försöker assistera. Det talas om att nöden har ingen lag, och att pragmatiska lösningar måste fram, vilket i sin tur kan innebära att avsteg måste göras från gällande lagar. Detta kan tyckas helt rimligt och logiskt i en svår situation, men innebär faror både för rättssäkerheten och framförallt för enskilda barn.

Det går helt enkelt inte att bortse från en konvention trots att landet befinner sig i ett ansträngt läge. Det är tvärtom så att konventioner om mänskliga rättigheter är särskilt viktiga att slå vakt om i kristider.

Foto: © UNICEF

Foto: © UNICEF

Barnkonventionen har särskilda bestämmelser för att garantera skydd åt barn på flykt, eftersom de befinner sig i en särskilt utsatt situation. Ensamkommande barn och deras rättigheter lyfts särskilt fram av FN:s barnrättskommitté. Dessutom finns fyra grundläggande principer i konventionen som alltid måste beaktas i beslut som rör barn.

1) Skydd mot diskriminering

Principen om icke-diskriminering gäller alla barn som vistas i ett land. Den förbjuder diskriminering på grund av barnets status som asylsökande, papperslös eller flykting. Den innebär att alla barn i ett land har samma rättigheter. Staten har ett ansvar att se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda och skyddas mot alla former av diskriminering.

2) Barnets bästa

Principen om barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. En konsekvensanalys behöver göras både för kortsiktiga och långsiktiga lösningar.

3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling

Barn ska skyddas mot våld och utnyttjande. Det krävs att man är särskilt vaksam för att inte ensamkommande barn ska riskera att hamna i människohandel, sexuell exploatering eller inblandning i brottslig verksamhet.

4) Respekt för barnets åsikt

Barnets synpunkter och önskemål måste efterfrågas och beaktas innan beslut fattas. Barn måste få relevant information om processer, sina rättigheter och beslut som fattas. Informationen ska ges på ett sätt som är anpassat efter barnets mognad och kunskapsnivå.

Vi uppmanar regeringen, myndigheter och kommuner att använda barnkonventionen som ett stöd i beslutsfattandet för att upprätthålla mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och skydd för enskilda barn.

Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag är en viktig del för att säkerställa att barns mänskliga rättigheter aldrig sätts ur spel.

Barnkonventionen firades med världsrekord

På fredag är det barnkonventionens dag. Det firades redan idag i Gävle där Brynäs IF tillsammans med UNICEF, inom samarbetet "En bra start", och Mattecentrum samlade 3 600 elever för att uppmärksamma alla barns rättigheter. Samtidigt slogs ett världsrekord i världens största mattelektion.

Foto: © Brynäs IF/Elin Granebrandt

Foto: © Brynäs IF/Elin Granebrandt

Under onsdagen arrangerade ”En bra start” – som är en del av samarbetet mellan Brynäs IF och UNICEF – barnkonventionens dag i Gavlerinken Arena. Mer än 3 600 elever från Gävles skolor deltog. Dagen genomfördes för att uppmärksamma barnkonventionen, med fokus på två av konventionens artiklar: alla barns rätt till utbildning (artikel 28) och alla barns rätt till lek, vila och fritid (artikel 31).

För att särskilt sätta ljuset på alla barns rätt till utbildning genomfördes också ett världsrekordförsök i världens största matematiklektion, tillsammans med Mattecentrum. Domare från Guinness World Records fanns på plats och kunde godkänna försöket.

– Det här är ett bra sätt att lyfta barns rättigheter och öka kunskapen bland barn och unga, vilket är UNICEFs roll i samarbetet med Brynäs IF, säger Lotta Linden, chef för företagssamarbeten hos UNICEF Sverige.

”En bra start” har som mål att ge fler barn möjlighet att delta i konstruktiva och roliga aktiviteter, och stötta eldsjälar, lärare och ledare i deras dagliga arbete så att fler barn och ungdomar får en bra start i livet.

UNICEF Sverige på Mänskliga Rättighetsdagarna

9-10 november deltog UNICEF Sverige vid MR-dagarna i Göteborg, och diskuterade bland annat rättigheterna för de barn som är utsatta EU-medborgare i Sverige. Vi presenterade också vårt projekt Rättighetsbaserad skola, där skolor arbetar med utgångspunkt i barnkonventionen.

Rättighetsbaserad skola

Sju skolor i Sverige har under drygt två år testat UNICEFs internationella arbetsmetod för hur skolor kan arbeta med utgångspunkt i barnkonventionen. Skolorna har fokuserat på starkare elevinflytande, bättre samordning mellan skolan och övriga myndigheter, kunskap om barnets mänskliga rättigheter och förmåga att leva upp till rättigheterna i barnens vardag. Resultatet är ökad trygghet, färre kränkningar och stort engagemang hos både lärare och elever både för sina egna och andra barns rättigheter i världen.

– Ett missförstånd hos många av de lärare och skolledare vi möter är att barnets rättigheter handlar om att barnen ska bestämma i skolan. Det handlar inte om att bestämma utan att skapa ömsesidig respekt mellan lärare och elever så barnet lär sig hur det kan delta och på så sätt utöva inflytande i skolan. Det är så vi skapar demokratiska medborgare och förankrar respekten för de mänskliga rättigheterna som är ett av skolan huvuduppdrag, sade Anna Leithe, projektledare för Rättighetsbaserad skola.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Rättigheter för barn som är utsatta EU-medborgare

Tillsammans med Göteborgs Räddningsmission höll vi ett seminarium där vi presenterande den rapport som vi tagit fram kring rättigheterna för de barn som är utsatta EU-medborgare i Sverige. Göteborgs Räddningsmission berättade hur situation ser ut för de barn, i huvudsak romer, som bor i Göteborg – en av få kommuner som aktivt tagit ställning och tillhandahåller utbildning för utsatta EU-medborgare som vistas i kommunen.

– Barnen uppskattar verkligen att vara i skolan och det fungerar bra. Barnens önskedrömmar är dock inte att bli läkare eller filmstjärnor utan majoriteten av dem önskar sig trygghet och vill ha en stabil familjesituation, leva ett vanligt liv precis som alla andra barn, säger Ulrika Falk från Göteborgs Räddningsmission.

UNICEF Sverige anser att det rättsliga läget för de här barnen måste tydliggöras så att alla barn som vistas i Sverige får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Det måste finnas tydliga riktlinjer för kommuner och myndigheter hur lagen ska tolkas. Det är också viktigt att lyfta fram goda exempel från kommuner idag, så som Göteborg, och visa på möjligheter snarare än problem.

Tio konkreta förslag till EU för barn på flykt

Tillsammans med ett 50-tal andra internationella organisationer uppmanar UNICEF EU att ha ett barnrättsperspektiv i migrationspolitiken. Vi har tagit fram tio konkreta förslag som måste omsättas i praktisk handling. Detta kräver politiskt ledarskap och vilja.

  • Beakta barnets bästa i besluten.
  • Tillgodose barnets omedelbara behov av omvårdnad vid mottagandet.
  • Se till att alla barn har tillgång till hälsovård, skolgång och boende tillsammans med sin familj.
  • Upprätta ett skyddssystem som omfattar alla barn.
  • Se till att inget barn tas i förvar.
  • Låt familjer vara tillsammans.
  • Rädda liv på land och till havs.
  • Öppna lagliga vägar in i EU för asylsökande.
  • Försäkra att inget barn utvisas till ett land där det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter.
  • Ge barn tillgång till en rättssäker asylprocess.

Under januari till augusti i år har närmare 175 000 barn sökt asyl i EU, det vill säga var fjärde asylsökande är ett barn. Statistik saknas för alla de barn som kommer till EU och inte söker asyl eller som lever som papperslösa. Barnen kommer med sina föräldrar, andra anhöriga eller ensamma. De kommer med båt, tåg eller till fots. De är hungriga, trötta och stressade. Ett barn på flykt befinner sig i en farofylld och utsatt situation där risk finns för utnyttjanden, våld och hot.

I veckan är det dags för nya förhandlingar inom EU för att hitta lösningar när det gäller ansvarsfördelning av asylsökande och flyktingar. Samtliga EU-länder har skrivit på barnkonventionen och är därmed skyldiga att följa den. Barnkonventionen innehåller bestämmelser som innebär att alla barn har samma rättigheter oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd, och måste skyddas. Det finns dessutom särskilda rättigheter för barn på flykt, just för att de är särskilt utsatta och sårbara. De har rätt till allt det skydd barnkonventionen ger, inte mindre.

Läs hela brevet till Europeiska unionens råd här.

Gustav Fridolin kommenterar Röster från bänken

Utbildningsminister Gustav Fridolin svarar på några frågor efter att ha lyssnat på det andra avsnittet i UNICEFs poddserie "Röster från bänken", om Ewelina som i tidiga tonåren började må väldigt dåligt. Trots att vuxna runt henne märkt att hon mår dåligt har hon nu missat nästan två år i grundskolan.

Inför lanseringen av UNICEFs poddserie Röster från bänken skickade vi varje avsnitt till en minister som berörs av ämnet i poddarna med barnen. Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör ej de enskilda fallen.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– För mig som utbildningsminister är det jätteviktigt att alla barn och elever ska ha möjlighet att göra sin röst hörd. I skollagen står att elever har rätt till demokratiskt inflytande, vilket blir verklighet genom elevkårer eller elevråd.

– Alla barn ska få komma till tals, men det finns barn vars behov inte blir tillräckligt uppmärksammade i skolan. Regeringen satsar därför pengar för fler lärare på lågstadiet, så att eleverna ska få mer tid med sina lärare. Regeringen ska också tillsätta en utredning om elever som stannar hemma från skolan under långa perioder, om hur man kan förebygga och komma tillrätta med problematisk frånvaro, säger Gustav Fridolin.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– Regeringen har påbörjat ett arbete med att göra barnkonventionen till lag. Det kommer få stor betydelse för barn inom många områden. Men redan idag har vi tydliga regler som ska ge barn möjlighet att påverka de beslut som rör barn.

– Att se till att det finns fler vuxna i skolan som kan se och ta tillvara barnens åsikter är viktigt. Regeringen satsar därför stora resurser på att anställa fler i lågstadiet. Vi gör också stora satsningar för att höja lärarlönerna så att fler ska vilja bli lärare och stanna kvar i yrket. Elevhälsan gör ett bra arbete på många skolor med att skapa en trygg skolmiljö. Regeringen investerar bland annat därför i stärkt elevhälsa.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– En av regeringens målsättningar är att Sverige ska vara ett av världens bästa länder att växa upp i. Beslutet om att barnkonventionen ska bli lag är en viktig del av arbetet för att förverkliga det. Det är viktigt så att man alltid tänker på hur barn påverkas och att barn får komma till tals innan ett beslut ska fattas.

– Barnrättsperspektivet är centralt i den svenska förskolan och skolan. Det är tydligt både i lagar som styr verksamheterna och i läroplanerna. Skolan ska ta hänsyn till att barn och elever har olika behov. Barn och elever ska få stöd att utvecklas så långt de kan och elever kan också få extra stöd eftersom barn är olika och har olika bakgrund. Förutom redan nämna satsningar investerar regeringen i fler speciallärare och specialpedagoger.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnade på?

– Denna fråga bereds inom regeringskansliet och jag kan inte föregå det. Däremot är det viktigt att barn som är utsatta för kränkningar eller inte blir tagna på allvar kan anmäla och få hjälp. Därför finns Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO). Det går att göra anmälan på Skolinspektionens hemsida, avslutar utbildningsministern.

UNICEF Sveriges barnrättsjurist, Karin Ödquist Drackner, kommenterar svaren från utbildningsminister Gustav Fridolin:

– Att barn har möjlighet att anmäla kränkning i skolan till BEO är bra men tyvärr inte heltäckande. Många barn faller mellan stolarna vid en anmälan eftersom BEOs mandat inte täcker alla rättighetsområden och kränkningar som ett barn kan uppleva. Att införa klagorätt för barn skulle vara ett sätt att lösa detta problem så att barn kan få upprättelse när alla deras rättigheter kränks.

– Bra att utredning har tillsatts som tar upp långvarig frånvaro i skolan. Vi hoppas att den ger konkreta förslag och riktlinjer med ett tydligt barnrättsperspektiv med barnets bästa och barns delaktighet i fokus samt att tillräckliga resurser tillsätts för att kunna genomföra förändringar, säger Karin Ödquist Drackner.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Gustav Fridolin:

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Kristoffer Triumf intervjuar barnminister Åsa Regnér

I det femte och sista avsnittet av UNICEFs poddserie "Röster från bänken" intervjuas barnminister Åsa Regnér av Kristoffer Triumf från Värvet, efter att ha lyssnat till barnens berättelser. Varför kränks barns rättigheter trots att regler och riktlinjer egentligen finns till för dem?

Kristoffer Triumf och barnminister Åsa Regnér. Foto: © Melker Dahlstrand

Kristoffer Triumf och barnminister Åsa Regnér. Foto: © Melker Dahlstrand

I det sista avsnittet av ”Röster från bänken” får barnministern lyssna på barnens berättelser, där de beskriver hur de blivit svikna i mötet med samhällets vuxna. Kristoffer Triumf från poddserien Värvet intervjuar.

I intervjun beskriver barnministern bland annat problematiken med att alldeles för lite tid läggs på att prata med barnen:

– På en arbetsdag, om man utreder en fråga som rör barn, så använder man en kvart av den dagen till att faktiskt prata med barnet. Det är ju alldeles för lite. Vi jobbar nu för att förbättra situationen och för att barns synpunkter ska vara i fokus och att besluten blir bra för barn, säger Åsa Regnér.

I intervjun diskuteras också att barn i Sverige inte själva har rätt att klaga utan vårdnadshavare när deras rättigheter har kränkts. Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barnen. Vart kan barn vända sig om de blivit felbehandlade?

– De ska kunna vända sig till skolan, till BO, och förstås till socialtjänsten som är på deras sida helt enkelt. Barns rättigheter ska vara i fokus och de ska kunna få hjälp och stöd. Det finns mekanismer som bör fungera, säger barnministern.

Lyssna på hela intervjun i poddavsnittet nedan, och hjälp oss trycka på regeringen så att de agerar snart och inför klagorätt för barn. Skriv under här!

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.

Nu tackar vi alla lärare och uppmanar skolor att ”dagsverka” 2016

Tillsammans med fem kreativa elever från den digitala skolan Hyper Island har UNICEF tagit fram en tackfilm som riktar sig till alla lärare. Lärare är nyckelpersoner när det gäller att skapa goda framtidsutsikter för barn i världen. Filmen uppmärksammar också att det är dags att anmäla sig till den årliga kampanjen Operation Dagsverke.

Lärare är hjältar. Det är lärare som påverkar och engagerar eleverna och är med och förändrar världen. Sprid gärna filmen för att tacka en lärare du känner! Genom Operation Dagsverke skapar svenska skolor möjligheter för fler barn ute i världen att få en lärare att tacka.

Operation Dagsverke är en insamlings- och informationskampanj där svenska elever lämnar skolbänken för en dag och gör ett dagsverke – exempelvis genom att arbeta hemma eller på ett företag. Pengarna de tjänar går till skol- och utbildningsprojekt i andra länder. Elever hjälper helt enkelt andra elever. Kampanjen är också ett gyllene tillfälle att prata om mänskliga rättigheter och att främja elevernas entreprenörskap.

Nästa års insamling går till Mongoliet

Årets Operation Dagsverke resulterade i 2,7 miljoner till rent vatten i Tanzanias skolor. Stort tack till alla de skolor med engagerade lärare och elever som gjorde det möjligt. Nu utmanar vi Sveriges alla skolor att samla in ännu mer under kampanjen 2016.

Varje år samlar Sveriges elever in till ett nytt land och nästa år har turen kommit till Mongoliet. Det bor ungefär 32 000 barn med funktionsnedsättning i Mongoliet, men bara 40 procent av dem går i grundskolan. Målet med kampanjen 2016 är att fler barn med funktionsnedsättningar ska få möjlighet att gå i skolan.

Nytt för 2016 är att det inte kostar något att vara med i Operation Dagsverke. Alla deltagande skolor får också möjlighet att vara med på konferensen den 5 februari, där de bland annat får träffa två elever från Mongoliet som berättar om sin vardag och svarar på elevernas frågor. Läs gärna mer om kampanjen här.

Tillsammans kämpar alla elever med oss på UNICEF för alla barns rätt att gå i skolan. Är du lärare eller knuten till en elevkår kan du anmäla din skola redan nu.

Morgan Johansson kommenterar Röster från bänken

Migrationsminister Morgan Johansson svarar på några frågor efter att ha lyssnat på det tredje avsnittet i UNICEFs poddserie "Röster från bänken", om Mojtaba som kom som ensamkommande flyktingbarn till Sverige men nekades att bo med sin bror.

Alla ministrar har fått samma frågor och dessa berör ej de enskilda fallen.

Tycker du att barn idag får komma till tals i tillräcklig utsträckning i beslut som berör deras liv och/eller inom det politikområde som du ansvarar för? Om inte hur tror du att detta kan förbättras?

– Barn ska få säga sitt. Och vuxna ska lyssna på vad de har att säga. Det är en viktig princip i barnkonventionen som också finns med i utlänningslagen. Jag tycker att vi har kommit långt men det finns alltid sätt att bli bättre. När barn söker asyl i Sverige ska myndigheterna lyssna på vad de har att säga och ta hänsyn till deras behov när man fattar beslut om att få uppehållstillstånd i Sverige. Det tycker jag är viktigt, säger Morgan Johansson.

Vad kan du som politiker göra konkret för att barn ska få större möjlighet att påverka beslut som berör dem?

– Regeringen har påbörjat ett arbete med att göra barnkonventionen till lag. Det kommer få stor betydelse för barn inom många områden. Men redan idag har vi tydliga regler som ger barn möjlighet att påverka beslut som rör dem själva. Barn har till exempel rätt att komma till tals och Migrationsverket ska inför beslut som rör barn alltid göra en analys av vilka konsekvenser beslut får för barnen.

Delar du UNICEF Sveriges uppfattning om att barnrättsperspektivet ska genomsyra inom alla politikområden, det vill säga att barnfrågorna inte enbart bör hanteras som ett eget isolerat politikområde utan inbegripas i alla berörda politikområden? Kan du ge ett exempel på hur det bättre kan genomsyra ditt politiska ansvarsområde, eller ge ett exempel på hur detta görs redan idag?

– Ja, det är viktigt. Samtidigt tror jag att det också är bra att barnrättspolitiken är ett eget politikområde. Inte minst för att driva på och utveckla barns rättigheter så mycket det bara går. Sverige är bra, men vi kan alltid bli bättre. När det exempelvis gäller asylsökande barn, oavsett om de kommer tillsammans med sin familj eller utan vårdnadshavare, är det viktigt att de får en individuell prövning av sina asylskäl.

– Barn ska få säga sitt och deras synpunkter ska tas på allvar när man prövar ett asylärende. I utlänningslagen sägs det tydligt att man alltid måste ta hänsyn till barnets hälsa och utveckling och vad som är bäst för barnet i övrigt. När Migrationsverket fattar beslut eller andra åtgärder som rör barn, gör man analyser för att se vilka konsekvenser besluten får för barnet. Dessa barnkonsekvensanalyser är en metod för att systematiskt ta fram och beskriva relevanta fakta och analysera konsekvenserna för barn när beslut ska fattas.

Kan du skriva under på UNICEF Sveriges krav om att införa en klagorätt för barn? Så att barn får rätt att klaga i de fall barnet/barnen upplever att deras rättigheter kränks och att de inte blivit lyssnad på?

– Frågan diskuteras just nu i regeringskansliet, avslutar migrationsministern.

UNICEF Sveriges barnrättsjurist, Karin Ödquist Drackner, kommenterar svaren från migrationsminister Morgan Johansson:

– Barn har rätt att komma till tals i beslut som berör dem både enligt utlänningslagen och socialtjänstlagen. Vi ser dock tyvärr att teori och praktik ofta skiljer sig åt och att myndighetsutövare alltför ofta inte genomför det de är skyldiga att göra. Detta kan dels beror på tidsbrist, avsaknad av konkreta verktyg eller ren okunskap. Konsekvenserna kan dock bli förödande för barnen.

– Lagen måste efterlevas bättre genom att teori och praktik vävs ihop med barnets rättigheter och barnets bästa i fokus. Barnkonvention som lag är ett viktigt steg i rätt riktning men inte den uteslutande lösningen för genomförande av barns rättigheter i praktiken.

Här kan du lyssna på podden som UNICEF skickade till Morgan Johansson:

 

Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.