Gå till innehållet
Laddar…

Barnkonventionen som lag räcker inte

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. UNICEF Sverige vill dock se att det blir ännu bättre och då räcker det inte med att barnkonventionen blir lag. Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist, förklarar genom att jämföra Sverige med Norge och Irland.

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Sverige är på många sätt ett bra land för barn att växa upp i. Men att barnkonventionen blir lag räcker inte. Barn måste också få rätt att utkräva sina rättigheter. Foto: © Frank Aschberg

Att göra barnkonventionen till svensk lag är ett steg i rätt riktning. Det utgör både ett pedagogiskt och juridiskt verktyg för att stärka barns rättigheter. Men för att stärka barns rätt att utkräva sina rättigheter räcker det inte att barnkonventionen blir lag. Låt oss titta på hur situationen ser ut i två andra europeiska länder:

Norge har gjort barnkonventionen till nationell lag men saknar fortfarande effektiva och barnanpassade rättsmedel för barn att utkräva sina rättigheter.

Norge har inte ratificerat barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll som ger barn möjlighet att klaga till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter inte har uppfyllts.  Det finns inte heller någon tydlig översikt kring vart barn kan vända sig och vilka nationella instanser som är tillgängliga för barn.

Eftersom barnkonventionen är lag kan rättigheterna prövas i domstol, vilket är bra. Men så länge man inte har ett barnanpassat system eller ger barn rätten att självständigt driva en process i domstol så blir den rättigheten mycket begränsad. Barnombudsmannen har precis som i Sverige inte mandat att utreda enskilda ärenden från barn och kan därför inte hjälpa barn att klaga.

Irland har inte inkorporerat barnkonventionen som nationell lag men däremot har de antagit det tredje tilläggsprotokollet. På Irland har barn överlag goda möjligheter att klaga när deras rättigheter kränks. Barnet kan göra det själv eller genom ombud och redan på kommunal nivå. Processen är barnanpassad vilket till exempel innebär att språket, bemötandet och tillgängligheten har anpassats.

Barn har även tillgång till juridiskt biträde vid behov. På nationell nivå har barnombudsmannen mandat att ta emot ärenden från barn och kan stötta dem i att få upprättelse. Ärendena rör myndighetsutövning inklusive rätten till vård och utbildning.

Migrationsfrågor och polisärenden är undantagna eftersom det finns separata instanser för det, vilket innebär en utmaning då de instanserna inte är särskilt anpassade för barn. En annan stor utmaning för Irland är att barnkonventionen inte är lag. Det går därför inte att ta fall till domstol om barns rättigheter enligt barnkonventionen kränkts.

Sverige har ännu så länge varken inkorporerat barnkonventionen eller anslutit sig till det tredje tilläggsprotokollet. Sverige har inte heller barnanpassade instanser på nationell nivå dit barn kan vända sig för att få stöd i att kräva upprättelse när deras rättigheter kränkts.

Alla tre delar är nödvändiga för att barns rättigheter fullt ut ska tillgodoses. Det är dags för Sverige att vakna upp och sätta fart!

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

En fullständig barnkonvention höjer barns status i Costa Rica

Just nu kraftsamlar vi på UNICEF för att sätta ljuset på det faktum att Sverige saknar en fullständig barnkonvention. Vi jämför oss med Costa Rica, som antagit det tredje tilläggsprotokollet och sett till att barn kan utkräva sina rättigheter om de kränks. Men hur har det påverkat situationen för barnen i landet? Jonatan Lewis, chef för UNICEF i Costa Rica, ger svar på tal.

Hur kan det tredje tilläggsprotokollet stärka barns rättigheter?

– Tilläggsprotokollet fungerar som en motor för alla institutioner och myndigheter som arbetar med barns rättigheter. Inget land vill uppmärksammas för att det kommit ett stort antal ärenden till FN:s barnrättskommitté. Det gör att protokollet kan ses som ett påtryckningsmedel och gör att länderna tvingas arbeta mer förebyggande för att ärenden inte ska behöva komma dit, säger Jonatan Lewis.

Vi har förstått att det finns en ombudsman som tar emot enskilda klagomål från barn i Costa Rica. Är det vanligt att barn vänder sig till ombudsmannen, och tas frågor vidare?

– Klagomål förekommer och det gjorde det redan innan tilläggsprotokollet ratificerades. I Costa Rica kan både barn och vuxna föra fram sina klagomål till ombudsmannen om deras rättigheter blivit kränkta. Även om klagomål kunde föras fram även innan tilläggsprotokollet antogs så har det hjälpt till att stärka ombudsmannens roll här i Costa Rica.

Vanliga klagomål i Costa Rica är kopplade till utbildning, till exempel mobbning, eller till övergrepp som sexuellt våld mot barn.

– Vi ser inte det tredje tilläggsprotokollet som lösningen på alla problem men vi tror att införandet av det bidragit till att vi stärkt barns rättigheter som helhet i landet, säger Jonatan Lewis.

Jonatan berättar vidare om de utmaningar han ser, och om varför tredje tilläggsprotokollet är viktigt:

– Fortfarande är det många i vårt land som inte vet att barn har rättigheter och att man måste skydda och respektera de rättigheterna. Ett område som UNICEF i Costa Rica arbetar med är det ökande våldet mot barn och mot flickor i synnerhet. För att lyckas med det här arbetet är tilläggsprotokollet ett viktigt redskap. Men det handlar också om att myndigheter måste samarbeta och att man hela tiden arbetar med protokollet för att stärka barns rättigheter.

– Vi ser inte att det tredje tilläggsprotokollet ska vara den primära instansen när barns rättigheter kränks. Det ska snarare ses som en sista instans om ett land inte har gett barnen möjlighet att få upprättelse. Det är också ett viktigt symboliskt värde för att höja statusen för barns rättigheter, avslutar Jonatan.

Det är dags att införa en fullständig barnkonvention

Sverige var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har idag ändå inte möjlighet att få upprättelse om deras rättig­heter kränks – eftersom Sverige inte antagit det tredje tilläggsprotokollet. Det är dags för det nu.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention, precis som barnen i Costa Rica. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Sverige behöver en fullständig barnkonvention

Barn i Sverige har idag inte fullständiga rättigheter. Därför driver vi på UNICEF just nu en kampanj för att Sverige ska införa en fullständig barnkonvention. Men vad menar vi egentligen med det? Och vad innebär det tredje tilläggsprotokollet? Få svaren i vår film.

Barnkonventionen är till för att skydda alla barn och försvara deras rättigheter. Det tredje tilläggs­protokollet är till för att barn praktiskt ska kunna utkräva sina rättigheter.

Protokollet ger barn rätten att vända sig till FN:s barnrättskommitté och anmäla när deras rättigheter kränks. Men Sverige har hittills valt att inte skriva under det tillägget, och därför har barn idag inte den möjligheten, varken genom FN eller i Sverige.

Barnombudsmannen är den enda ombudsmannen i Sverige som inte kan ta emot enskilda klagomål från sin målgrupp, det vill säga barn. Barn som kränks i Sverige idag riskerar att hamna i ett ingenmansland där det är svårt att få hjälp.

Det tredje tilläggsprotokollet behövs för att barnen ska kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Wake up Suecos!

Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller barns rättigheter. Men trots att vi var bland de första att skriva under barnkonventionen har barn i Sverige inte fullständiga rättigheter. Det är dags att Sverige vaknar och inför en fullständig barnkonvention, som i Costa Rica.

Barn i Costa Rica har något att säga till oss i Sverige:

Med start idag och tio dagar framåt kraftsamlar vi för att få Sverige att vakna och införa en fullständig barnkonvention.

Vi var bland de första att anta barnkonventionen. Men, barn i Sverige har ändå inte fullständiga rättigheter. De har idag ingen möjlighet att få upprättelse om deras rättig­heter kränks – ett viktigt tillägg till barn­konven­tionen som Sverige inte antagit.

Costa Rica är ett av de länder som har antagit det tredje tilläggs­proto­kollet och sett till att barn kan utkräva sina rättig­heter om de kränks. Därför tar vi nu hjälp av barn i Costa Rica och uppmanar svenska folket. Barn i Sverige behöver det tredje tilläggsprotokollet för att kunna utkräva sina rättigheter. Det är dags att införa en fullständig barnkonvention.

Vi behöver din hjälp

Barn i Sverige har rätt till en fullständig barnkonvention. Läs mer och skriv under vårt krav till regeringen.

Barnkonventionen ska bli svensk lag

UNICEF Sverige lämnar idag in sitt remissvar på utredningen kring att barnkonvention blir svensk lag. Vi är mycket positiva till förslagen i utredningen men det finns några brister som är värda att belysa, skriver Karin Ödquist Drackner, barnrättsjurist.

Utredningsarbetet har pågått under flera år och de politiska signalerna och beslutet har gått från att utreda om barnkonventionen ska bli lag till ett beslut från regeringen att den ska bli lag. Det är förstås ett beslut som vi ser mycket positivt på eftersom det ger en tydlig politisk signal och ett vassare juridiskt verktyg för att stärka tillämpningen av barns rättigheter i Sverige.

Sammantaget är vi positiva till utredningens förslag, men följande brister vill vi lyfta fram:

  • Barnkonventionens formella status. Om det uppkommer en situation då vanlig svensk lag skulle strida mot barnkonventionen är det inte självklart att barnkonventionen skulle ha företräde. Om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens ställning i Sverige föreslår vi därför att man i den kommande lagen tydliggör att barnkonventionen som internationell konvention är överordnad och har högre rang än nationell lag. Det är en erkänd tolkningsregel enligt Högsta domstolen och FN:s barnrättskommitté.
  • Inga tilläggsprotokoll omfattas av utredningen. Det går emot synsättet att barns rättigheter i konventionen är odelbara och ömsesidigt beroende av varandra. Syftet med tilläggsprotokollen är att förstärka barns rättigheter inom områden där skyddet inte varit tillräckligt starkt i konventionen. Det finns därmed en risk att rättigheterna i protokollen får en särställning inom svensk rättstillämpning, till nackdel för barnet.

Barnkonventionen har sedan den antogs 1990 visserligen varit juridiskt bindande för Sverige men det har visat sig inte vara tillräckligt. Genom att göra konventionen till lag blir det ännu tydligare att barn är egna individer med egna rättigheter. Det kommer att ställa högre krav på kunskap bland personal på samtliga myndigheter i Sverige att förstå vad barnkonventionen är och hur den ska tillämpas i deras arbete. Barnkonventionen kommer nu även att kunna åberopas i svenska domstolar och ha samma status som övriga svenska lagar.

De vanligaste argumenten som kommer upp bland de som är skeptiska till barnkonventionen som lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, att traditionella förarbeten saknas, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen och skapar praxis och vägledning. Vi anser dock att utmaningarna är hanterbara och föreslår konkreta lösningar. Läs hela vårt remissvar här.

Förslaget ska nu beredas inom Regeringskansliet och barnkonventionen förväntas bli svensk lag i början av 2018.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Helhetsgrepp viktigt vid åldersbedömning av barn

Socialstyrelsen presenterar sina förslag på nya metoder för medicinska åldersbedömningar. Nu föreslås magnetröntgen av knä- och fotled vara den mest exakta för att skilja barn från vuxna. Men det är viktigt att ta hänsyn till många aspekter, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Tidigare tand- och handledsröntgen har visat sig var en osäker metod för att bedöma en åldersgräns på 18 år. UNICEF ser positivt på att man gjort en ordentlig undersökning för att försöka komma fram till en mer rättssäker och tillförlitlig metod. Men det är viktigt att understryka att metoden som nu föreslås gäller bedömning och inte bestämning av ålder.

Felmarginalen är fortfarande relativt stor och därför kan medicinska åldersbedömningar inte ensamt vara en metod för att besluta om en person är under eller över 18 år. I bedömningen måste många olika underlag vägas in, från exempelvis psykolog, barnläkare, lärare och socialsekreterare.

Barnet måste också få en chans att styrka sin ålder och det är viktigt att det finns rättssäkra metoder för att göra det. Barn har särskilda rättigheter enligt både barnkonventionen och svensk lag. Asylsökande barn har till exempel rätt till utbildning, hälso- och sjukvård och socialt stöd, en god man och ett särskilt boendestöd. Vid beslut som rör barn ska barnets bästa alltid särskilt beaktas och utredas.

Vad säger lagen?

I Sverige har vi så kallad fri bevisprövning vilket innebär att man kan använda medicinska åldersbedömningar som ett av många bevisunderlag för att bedöma ålder. Den asylsökande ska informeras om möjligheten att göra en läkarundersökning för att göra sin ålder sannolik, men det är inte reglerat i lag hur det ska gå till.

Enligt EU:s asyldirektiv (som Sverige är bundet av) är det tydligare vilka principer som gäller. Medicinska undersökningar ska endast användas vid tveksamma situationer och inte som en rutinåtgärd. Om tvivel uppstår gäller den så kallade ”benefit of the doubt”-principen vilket betyder att den sökande då ska bedömas som underårig.

Barnet måste samtycka till processen och få information om vad undersökningen innebär och hur den kan påverka utredningen. Beslut om åldersbedömning ska också kunna överklagas.

FN:s barnrättskommitté menar också i sin tolkning av barnkonventionens bestämmelser att åldersbedömningar måste vägledas av principen om barnets bästa och att vid tvivelaktiga situationer besluta till den sökandes fördel.

Ingen universallösning

Socialstyrelsens förslag är endast en av många pusselbitar för att få ett rättssäkert förfarande utifrån de regler och bestämmelser som gäller. Det är oroande att man från politiskt håll vill påskynda processen med att ta fram tillförlitliga metoder för medicinska åldersbedömningar, som en universallösning på problematiken med oklar ålder på asylsökande.

Metoden får aldrig bli ett rutinförande och inte heller ensamt utgöra underlaget för att bedöma åldern på den person som söker asyl i Sverige.

Läs mer om barns rättigheter och barnets bästa vid bedömningar för ensamkommande barn i asylprocessen.

Barnkonventionen snart svensk lag

Ytterligare en milstolpe är nådd i processen med att göra barnkonventionen till svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit under många år. Idag presenterade Barnrättighetsutredningen sitt förslag på hur det ska gå till.

På regeringens uppdrag har utredningen tagit fram förslag på en konkret lag där barnkonventionen inkorporeras och alltså får status som svensk lag. Det innebär att barnkonventionen som lag förhoppningsvis blir verklighet genom beslut i riskdagen under hösten och kan träda i kraft nästa år.

UNICEF har initierat och drivit på under flera års tid att barnkonventionen måste bli svensk lag och vi ser nu konkret resultat av det arbetet. När barnkonventionen är lag kommer det att innebära att barns rättigheter tas på större allvar av rättsväsendet, socialtjänsten, skolor, myndigheter och kommuner.

Även om alla dessa instanser redan idag är bundna av konventionens bestämmelser sedan Sverige skrev under den 1990, så används den inte. UNICEF såg tidigt brister i förståelsen och kunskapen bland beslutsfattare, jurister och politiker om vad bestämmelserna innebär.

Det allvarligaste har varit uppfattningen att endast svenska lagar gäller och att barnkonventionen mest är något visionärt som inte går att använda praktiskt. Den svenska rättstraditionen att endast transformera – det vill säga ändra lagar så att de stämmer överens med konventionen, och inte göra konventionen som helhet till lag – har varit den dominerande åsikten bland de flesta.

Det är mycket bra att utredningen föreslår en kombination av att inkorporera, det vill säga göra barnkonventionen till lag, men också att även fortsättningsvis ändra lagar för att anpassas till konventionen.

En fråga som tyvärr inte tas upp av utredningen är den om individuell klagorätt för barn när deras rättigheter kränkts. Det är en viktig del av helheten för att genomföra barnkonventionen. Möjligheten till individuell upprättelse är central och regeringen bör därför snarast skriva på det särskilda tilläggsprotokollet till barnkonventionen.

I praktiken kommer barnkonventionen som lag innebära att:

  • Barn har egna rättigheter som måste tas på allvar.
  • Barnkonventionen kan läggas till direkt grund för beslut som kräver lagstöd.
  • Barn får större möjlighet att själva påverka sin situation.
  • Alla barn som vistas i Sverige måste få samma rättigheter och skyddas mot diskriminering.
  • Barnkonsekvensanalyser måste göras innan beslut fattas.

Vi lever i en globaliserad värld och då krävs att internationell, universell rätt får större betydelse för nationell lagstiftning för att säkerställa mänskliga rättigheter. Dagens förslag från Barnrättighetsutredningen och barnministerns positiva inställning visar att detta är fullt möjligt om politisk vilja finns.

Barnkonventionen glöms bort i lagförslag om nya asylregler

Regeringens lagförslag innebär kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter och är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt, skriver UNICEF Sveriges barnrättsjurist Karin Ödquist Drackner.

Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Det är med stor besvikelse som vi idag lämnar vårt remissvar till regeringen kring deras förslag på lagändringar som ska begränsa antalet asylsökande i Sverige. Förslagen är inte förenliga med barnkonventionen och andra internationella åtaganden som Sverige måste följa.

Det är beklagligt att regeringen behöver påminnas om att värna barns grundläggande rättigheter. Regeringen har i lagförslaget helt tappat fokus på barns rättigheter och barnkonventionen. Barnkonventionen nämns inte vid något tillfälle och förslaget saknar helt en barnkonsekvensanalys. Detta trots att majoriteten av förslagen har omfattande inskränkningar i barns grundläggande mänskliga rättigheter.

Regeringen har exempelvis inte tagit hänsyn till rätten att få vara med sina föräldrar, rätten till trygghet och skydd samt rätten att inte diskrimineras på grund av sin utsatta situation. Detta är inte vad man väntat sig av en regering som utlovat att barnkonventionen ska bli svensk lag och att Sverige ska vara det bästa landet för barn att växa upp i.

De förslag som UNICEF reagerat särskilt på är:

  • Införandet av tidsbegränsade uppehållstillstånd för barn och familjer.
  • Att vissa asylsökande barn inte får rätt till familjeåterförening och att få vara med sina föräldrar.
  • Att bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter tas bort, som uttryckligen togs fram för att värna särskilt utsatta barns rätt att få uppehållstillstånd.

Att inte ge barn möjlighet att förenas med sin familj är inte förenligt med barnkonventionens bestämmelser och inskränker en av barns mest fundamentala mänskliga rättigheter. Alla barn har en uttryckt rätt att få vara med sina föräldrar om det är för barnets bästa. Barn som får uppehållstillstånd i Sverige ska inte heller behöva leva i ovisshet kring hur länge de får stanna utan ska ges permanent uppehållstillstånd för att leva i trygghet och skydd och utvecklas som fullvärdiga individer.

Att regeringen föreslår så kraftiga inskränkningar i barns mänskliga rättigheter är varken acceptabelt, rimligt eller proportionerligt. Vi säger därför nej till dessa förslag och hoppas att regeringen ser över sina förslag med ett tydligt barnrättsperspektiv och barns rättigheter som utgångspunkt.

Läs vårt remissvar här.

EU urholkar asylrätten

"Mänskliga rättigheter har helt satts ur spel" skriver UNICEFs programchef Christina Heilborn med anledning av överenskommelsen mellan EU-länderna och Turkiet.

På ännu ett i raden av toppmöten i Bryssel häromdagen kom EU-länderna överens med Turkiet om en uppgörelse som ska stoppa människor på flykt från att ta sig in i EU. Ledarna verkar anse att asylrätten är sekundär eftersom det primära nu är att få ett slut på att människor söker sig till EU.

Gränser stängs, taggtråd sätts upp och tårgas används urskillningslöst mot desperata människor. Barnen är stressade, sjuka och särskilt utsatta. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet beaktas inte längre i praktiken utan har helt satts ur spel. Främlingsfientliga krafter ökar i flera länder och det viktigaste tycks vara att upprätthålla det egna landets välfärd.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt.

Barn vid ett transitcenter på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar på tåget vidare mot den serbiska gränsen. Barn utgör nu 40 procent av alla människor som befinner sig på flykt. Foto: © UNICEF/Georgiev

Men är det verkligen omöjligt att förena respekt för mänskliga rättigheter och att upprätthålla ordningen i ett land ? Nej, men det kräver politisk vilja, mod och ledarskap. Något som idag saknas.

UNICEF inser att flyktingsituationen medför ett ansträngt läge för regeringar, myndigheter och kommuner. Men även i krislägen gäller de internationella åtagandena som stater har skrivit under och även i dessa tider måste mänskliga rättigheter, såsom barnkonventionen, vägleda dem både rättsligt och moraliskt. I nuvarande situation krävs därför att:

  • Barns individuella rätt att söka asyl och skydd undan förföljelse och krig respekteras.
  • Barn inte skickas tillbaka till ett land där de riskerar att bli barnsoldater, utsättas för människohandel eller annan exploatering eller tas i förvar.
  • Barn som är på flykt kan ta lagliga och säkra vägar för att söka skydd.

Det är en skam för Europa att barn som är strandade i Grekland tvingas sova under bar himmel, utan tillgång till hälsovård och skolgång. Barnen befinner sig i en extremt utsatt situation och riskerar att utsättas för människohandel eller hamna i människosmugglares händer.

Chansen att undkomma krig och hoppet om att återförenas med sin familj kommer att överväga risken att mista livet eller utsättas för övergrepp under flykten. Det kan uppfattas som att barnen befinner sig i ett laglöst ingenmansland där osäkerhet råder om deras rättsliga status, men de befinner sig de facto i EU – vars uppgift är att främja fred, frihet och stå upp för mänskliga rättigheter.

UNICEF finns på plats för barnen i de konfliktdrabbade länderna, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

UNICEFs krav till regeringen angående barns rättigheter i mottagandeprocessen

Det behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa att asylsökande barn får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagarprocessen. Det menar UNICEF Sverige som i ett brev till regeringen lagt fram tio punkter som bör ingå i en sådan plan.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

  1. Samverkan mellan myndigheter och med civilsamhället
  2. Förebygga att barn försvinner och utsätts för övergrepp
  3. God man till ensamkommande barn måste fortsatt prioriteras och kompletteras med provisoriska lösningar
  4. Barnets behov av vård, trygghet och skydd måste stå i fokus vid boendeplacering snarare än ekonomiska motiveringar. Varje beslut om boende måste föregås av en individuell prövning.
  5. Hälsoundersökningar måste fortsatt prioriteras redan i ankomstkommunen. Akuta behov ska omgående tillgodoses medan övriga åtgärder kan anstå till anvisningskommunen.
  6. Utbildning måste vara en fortsatt prioritering. Kommunen bör se på möjligheter till tillfälliga och flexibla lösningar för att få fler att komma igång med utbildningsinsatser i väntan på att börja skolan.
  7. Individuell handläggning och barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn. Detta gäller för alla myndigheter; socialtjänst, landsting och Migrationsverket
  8. Kompetenskrav. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med barn och deras ärenden ges grundläggande utbildning om barns rättigheter och betydelsen av ett bra bemötande. Fördjupad kunskap och rådgivning vid svårare situationer och beslut kan tillgodoses av en ”resurspool” på kommun eller nationell nivå med seniora handläggare som har lång erfarenhet av att arbeta med barn i asylprocessen och i mottagandet.
  9. Anpassad information till barn. För att barn måste de få anpassad information och kunskap om sina rättigheter. Informationen måste vara tillgänglig efter språk, ålder och mognad.
  10. Barn ska inte frihetsberövas under mottagandet – det är inget brott att söka asyl.

 

Här kan du läsa hela brevet: Barns rättigheter i mottagandet.

Barnrättsperspektivet saknas i rapport om utsatta EU-medborgare

Igår överlämnade den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutrapport till regeringen. Han skriver att frågan kring hur samhället ska hantera barnen har varit det svåraste i uppdraget. Trots det saknar utredningen ett barnrättsperspektiv.

Utredningen är tydlig med att skyddslagstiftningen (socialtjänstlagen och lagen för vård av unga, LVU) gäller för alla barn som vistas i Sverige, även utsatta EU-medborgare. Det medför ett tydligt ansvar för socialtjänsten att söka upp de barn som befinner sig i kommunen och ge det stöd och skydd de och deras föräldrar kan behöva utifrån barnets bästa.

Vad gäller barns rätt till utbildning har dock samordnaren inte samma förhållningssätt utan nekar generellt dessa barn rätt till utbildning i Sverige. Man föreslår att det i undantagsfall kan ges en möjlighet till utbildning för barnen men utan tydliga grunder för denna bedömning och helt utan rättighetsperspektiv.

Vad gäller hälso- och sjukvård lämnar rapporten inga tydliga svar på hur barnen ska få sina rättigheter tillgodosedda i Sverige, utan lämnar det till landstigen att tolka de tvetydiga och snåriga lagrum som finns tillgängliga idag.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

UNICEF har under ett flertal tillfällen under hösten påtalat att barn som är utsatta EU-medborgare befinner sig i ett rättsligt vakuum då de befinner sig i Sverige. De är till exempel den enda grupp barn i Sverige som saknar rätt till utbildning. Hälso- och sjukvårdsfrågan är heller inte tydlig och lämnar det upp till landstinget att tolka otydliga lagar själva. Då blir det ofta restriktivt och inte till barnets fördel.

Detta blev bekräftat i den rättsliga undersökning som vi låtit göra tillsammans med ett antal forskare i offentlig rätt vid Barnrättscentrum, som tittade på barns rättigheter enligt internationell rätt, EU-rätt samt svensk lagstiftning.

UNICEF står fast vid att barnkonventionen måste få en starkare ställning i det svenska samhället och påminner om att den gäller för samtliga barn som befinner sig i Sverige. Staten måste ge riktlinjer och vägledning till kommuner och myndigheter kring hur de ska tolka lagar och bestämmelser för att undvika godtyckliga tolkningar.

Barnkonventionen är tydlig vad gäller alla barns lika rätt och FN:s barnrättskommitté har tydliga så kallade allmänna kommentarer och förklaringar på hur rättigheterna i barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. Det bör vara en utgångspunkt och ett stöd till Sverige kring hur det rättsliga läget för barn kan tydliggöras.

Vi ser positivt på utredningens förslag om ett nationellt ansvar och stöd till kommunerna vad gäller handläggning av barnärenden, och erkännandet att det är komplexa frågor. Det verkar dock oklart vilka underlag de ska utgå ifrån när rättsläget är otydligt. Rådgivningsfunktionen måste ha ett tydligt rättighetsperspektiv som utgångspunkt för att kunna ge stöd till kommuner utifrån gällande lagstiftning och rättsprinciper.

Samordnaren säger uttryckligen att alla människor är lika inför lagen och att detta är en viktig princip att hålla fast vid. Det är därför beklagligt att se hur lite utredningen stödjer sig på grundläggande mänskliga rättigheter och inte minst barnkonventionen i sina rekommendationer till regeringen. Detta förhållningssätt blir mycket svårt för regeringen att tillämpa när vi nu förbereder för att barnkonventionen ska bli lag i Sverige.

Läs samordnarens slutrapport till regeringen här.

Vår rapport om barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige finns att läsa här.

Vem lyssnar på barnen?

Idag firas FN:s dag för mänskliga rättigheter för 65:e året. Men vi har mycket kvar att göra när det gäller barns rättigheter. I slutet av november var UNICEF med och arrangerade en hearing där barn och unga bjöds in för att ställa viktiga frågor till beslutsfattare och ministrar.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

På årets hearing deltog barn med erfarenhet av att fly ensamma till Sverige, barn med erfarenhet av våld, hot om våld och med erfarenhet av att bo på kvinnojourer.

– Det handlar om att lyfta de barn som annars nästan aldrig kommer till tals i samhället. Barn som i många fall knappt ens har berättat sina historier för sig själva, berättar Tove Kjellander, projektledare för hearingen.

UNICEF är ordförande i ett nätverk som kallas Nätverket för barnkonventionen, som granskar hur Sverige tillämpar barnkonventionen och verkar för att barn och unga själva kan kräva sina rättigheter. Barnen som närvarade vittnade om svårigheter att komma in i samhället och erfarenheter av diskriminering. De berättade om hur svårt det är att få vänner eftersom man hela tiden tvingas flytta och byta skola, och om rädslan och oron som finns med dem varje dag.

Många av de frågor barnen lyfte i samtalen med beslutsfattarna speglar kritiken som FN:s barnrättskommitté har riktat till Sverige: oförmågan att på ett tillbörligt sätt låta barns egna röster höras och påverka beslut, samt att etablera rutiner och verktyg för att göra barn delaktiga.

Ensamkommandes familjeåterförening

Några av de ensamkommande barnen som deltog under hearingen vittnade om svårigheter med att deras familjer kommer till Sverige. En problematik som inte gäller alla barn, utan som drabbar vissa. De berättade om de känslor och svåra frågor som de ställs inför när deras familjer kommer hit.

Barnen förlorar sin status som ensamkommande och blir sin biologiska familjs ansvar direkt vid ankomsten till Sverige. De kan förlora makten över sin ekonomi och sin bostadsort. Barnen dras mellan sin nya värld, som de under flera år skapat sig i Sverige, och den värld föräldrarna kommer ifrån. En del barn känner ångest och oro inför framtiden.

Våld i familjen

Barn med erfarenhet av våld och hot om våld berättar att de känner maktlöshet över beslut gällande dem själva. De upplever att det ofta känns meningslöst och onödigt att börja anstränga i sig i en ny skola eftersom det när som helst kan bli dags att byta igen. En flytt kan göra att de får en lång resväg till skolan, vilket skapar känslor av trötthet och frustration och gör att skolarbetet blir lidande.

Barnen upplever inte att de har blivit lyssnade till av varken föräldrar eller socialtjänst. Deras upplever att deras rädsla för att återigen behöva byta skola och umgänge och få lång resväg inte tas på allvar.

Vad händer med alla dessa starka berättelser?

Nätverket har som rutin att dokumentera allt barnen förmedlar till makthavarna och skicka till FN:s barnrättskommitté. De använder det i sin tur som underlag när de därefter granskar och ställer krav på den svenska regeringens agerande för att tillgodose barns rättigheter och delaktighet.

Vi på UNICEF Sverige använder precis som andra organisationer även barnens information som grund för vårt eget påverkansarbete för barns rättigheter. Det är viktigt att samhället får ta del av barnens berättelser så att barnen kan få rätt stöd och hjälp. Att lyssna på, och ta intryck av, barn måste vara punkt nummer ett på dagordningen om man jobbar för att stärka barns rättigheter.

Det är barnen som är de främsta experterna på hur det är att vara barn idag. Deras röster förtjänar att tas på allvar.

En sorglig dag för barn på flykt

Regeringens nya migrationspolitik väcker oro ur ett barnrättsperspektiv. Beslut om hårdare regler för att söka asyl och en fristad i Sverige verkar inte föregås av några som helst barnkonsekvensanalyser, skriver UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn idag.

Risken när snabba beslut fattas i desperata lägen är att mänskliga rättigheter och rättssäkerhet sätts ur spel. Vi är bekymrade för att barns rättigheter nu urholkas, vilket kan leda till allvarliga konsekvenser för enskilda barn.

De förändringar som nu ska införas som är särskilt allvarliga ur ett barnrättsperspektiv är:

  • Att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för alla skyddsbehövande utom kvotflyktingar. Det ska alltså även gälla barnfamiljer och ensamkommande barn. Detta kommer att resultera i ökad psykisk ohälsa, socialt utanförskap och uppslitande avvisningar.
  • Att bestämmelsen om uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter ska ersättas av en bestämmelse som medger att uppehållstillstånd kan beviljas av humanitära skäl i vissa mycket begränsade undantagsfall. Vi kommer i och med detta bevittna hur barn i mycket utsatta situationer beroende på sjukdom, funktionsnedsättning eller våld ändå kommer att utvisas.
  • Att medicinsk åldersbestämning av asylsökande ska tillämpas. Detta är en ifrågasatt och kontroversiell metod såväl internationellt som i Sverige eftersom den är alltför osäker vetenskapligt. Risken är således att barn under 18 år bedöms vara vuxna och därmed inte får det skydd och stöd som de har rätt till. Om en åldersbedömning ska göras krävs det en helhetsbedömning där även den psykosociala aspekten måste vägas in, och den lägsta åldern i spannet som framkommer måste vara den som gäller.
Foto: © UNICEF/Georgiev

Foto: © UNICEF/Georgiev

Vi är medvetna om den exceptionella situation som nu råder i Sverige och om det ansträngda läget för kommuner och myndigheter. Men vi uppmanar regeringen att slå vakt om de grundläggande principerna i barnkonventionen. Dessa handlar om att:

  • Skydda barn mot diskriminering så att alla barn i landet får samma rättigheter.
  • Beakta barnets bästa i alla beslut.
  • Garantera barns rätt till liv och utveckling.
  • Lyssna på och informera barn.

Än så länge ska portalparagrafen i utlänningslagen om barnets bästa fortsatt vara tillämplig, enligt regeringen. Detta inger hopp men frågan är hur länge det dröjer innan även den principen sätts ur spel.

Läs mer: så kan du hjälpa barn på flykt.

Barns rättigheter får inte sättas ur spel

Gäller en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Idag på barnkonventionens dag skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn en debattartikel för att påminna om att mänskliga rättigheter även gäller i kristider.

Idag är det 26 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs. Den innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter som man alltid ska ta hänsyn till. Sverige var ett av de första länderna som ställde sig bakom och skrev under barnkonventionen. Men gäller verkligen en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Vad händer när det uppstår en krissituation eller katastrofläge? Vad händer med rättsliga principer när miljoner människor är på flykt, och antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar dramatiskt?

I debatten hörs desperata rop på hjälp och larmsignaler om behov av särskild krisberedskap av politiker och myndigheter. Regeringen håller presskonferenser om nödläge, kommuner anmäler sig själva för att de bryter mot lagen och organisationer försöker assistera. Det talas om att nöden har ingen lag, och att pragmatiska lösningar måste fram, vilket i sin tur kan innebära att avsteg måste göras från gällande lagar. Detta kan tyckas helt rimligt och logiskt i en svår situation, men innebär faror både för rättssäkerheten och framförallt för enskilda barn.

Det går helt enkelt inte att bortse från en konvention trots att landet befinner sig i ett ansträngt läge. Det är tvärtom så att konventioner om mänskliga rättigheter är särskilt viktiga att slå vakt om i kristider.

Foto: © UNICEF

Foto: © UNICEF

Barnkonventionen har särskilda bestämmelser för att garantera skydd åt barn på flykt, eftersom de befinner sig i en särskilt utsatt situation. Ensamkommande barn och deras rättigheter lyfts särskilt fram av FN:s barnrättskommitté. Dessutom finns fyra grundläggande principer i konventionen som alltid måste beaktas i beslut som rör barn.

1) Skydd mot diskriminering

Principen om icke-diskriminering gäller alla barn som vistas i ett land. Den förbjuder diskriminering på grund av barnets status som asylsökande, papperslös eller flykting. Den innebär att alla barn i ett land har samma rättigheter. Staten har ett ansvar att se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda och skyddas mot alla former av diskriminering.

2) Barnets bästa

Principen om barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. En konsekvensanalys behöver göras både för kortsiktiga och långsiktiga lösningar.

3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling

Barn ska skyddas mot våld och utnyttjande. Det krävs att man är särskilt vaksam för att inte ensamkommande barn ska riskera att hamna i människohandel, sexuell exploatering eller inblandning i brottslig verksamhet.

4) Respekt för barnets åsikt

Barnets synpunkter och önskemål måste efterfrågas och beaktas innan beslut fattas. Barn måste få relevant information om processer, sina rättigheter och beslut som fattas. Informationen ska ges på ett sätt som är anpassat efter barnets mognad och kunskapsnivå.

Vi uppmanar regeringen, myndigheter och kommuner att använda barnkonventionen som ett stöd i beslutsfattandet för att upprätthålla mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och skydd för enskilda barn.

Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag är en viktig del för att säkerställa att barns mänskliga rättigheter aldrig sätts ur spel.

Barnkonventionen firades med världsrekord

På fredag är det barnkonventionens dag. Det firades redan idag i Gävle där Brynäs IF tillsammans med UNICEF, inom samarbetet "En bra start", och Mattecentrum samlade 3 600 elever för att uppmärksamma alla barns rättigheter. Samtidigt slogs ett världsrekord i världens största mattelektion.

Foto: © Brynäs IF/Elin Granebrandt

Foto: © Brynäs IF/Elin Granebrandt

Under onsdagen arrangerade ”En bra start” – som är en del av samarbetet mellan Brynäs IF och UNICEF – barnkonventionens dag i Gavlerinken Arena. Mer än 3 600 elever från Gävles skolor deltog. Dagen genomfördes för att uppmärksamma barnkonventionen, med fokus på två av konventionens artiklar: alla barns rätt till utbildning (artikel 28) och alla barns rätt till lek, vila och fritid (artikel 31).

För att särskilt sätta ljuset på alla barns rätt till utbildning genomfördes också ett världsrekordförsök i världens största matematiklektion, tillsammans med Mattecentrum. Domare från Guinness World Records fanns på plats och kunde godkänna försöket.

– Det här är ett bra sätt att lyfta barns rättigheter och öka kunskapen bland barn och unga, vilket är UNICEFs roll i samarbetet med Brynäs IF, säger Lotta Linden, chef för företagssamarbeten hos UNICEF Sverige.

”En bra start” har som mål att ge fler barn möjlighet att delta i konstruktiva och roliga aktiviteter, och stötta eldsjälar, lärare och ledare i deras dagliga arbete så att fler barn och ungdomar får en bra start i livet.