Det finns mycket att reagera på gällande flickans situation. Hur kunde det hända? Hur ser samhällets syn på barn egentligen ut?

Att föräldrarätten idag är starkare än barnrätten råder det inga tvivel om. Det fattas beslut om barns situation utifrån föräldrars rättigheter, beslut som inte alltid är bäst för barnet.

Jag har träffat många barn som upplever att de behandlas som ägodelar. Jag har också träffat socialsekreterare som känner sig bakbundna när de ser att ett barn mår dåligt i umgänge med föräldrarna. Bakbundna av ett domstolsbeslut om att umgängen ska genomföras, trots att de inser att det inte är för barnets bästa. 

Nu är det hög tid för politiker att börja agera. Lagändringar och en ändring av samhällets syn på barn krävs. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar, de är individer med egna röster och rättigheter.

Lagändringar krävs – använd de förslag som finns

Vi vill påminna politikerna om att det inte behövs ytterligare utredning eller en särskild samordnare för att komma fram till lagändringar. Vi bör använda oss av de förslag som redan finns.

År 2015 överlämnade Håkan Ceder en utredning med förslag på ändringar i LVU-lagstiftningen. Han kom inte bara med ändringar, utan ansåg att hela lagstiftningen behöver göras om. Några av de viktigaste förslagen var att:

• Synliggöra barns och ungas grundläggande rättigheter i den nya LVU.
• Vården ska vara av hög kvalitet, ges med omtanke och bygga på respekt för barnets människovärde och integritet samt med aktning för barnets person och egenart.
• En ny bestämmelse ska föras in: barnets bästa ska vara avgörande vid prövning av huruvida vård enligt nuvarande 2 § LVU i familjehem kan upphöra. Vid bedömningen ska det bland annat fästas särskilt avseende vid barnets inställning och om barnet sedan låg ålder eller under lång tid har vårdats i familjehemmet.
• Återföreningsprincipen inte ska gälla om det inte är det bästa för barnet.

Just nu är utredaren Margareta Winberg i sluttampen av översynen av socialtjänstlagen. En översyn som vi har höga förväntningar på. Vi hoppas att ett tydligt barnrättsperspektiv ska genomsyra hela lagen. 

Vi uppmanar alla socialsekreterare att använda sig av barnkonventionen i sitt dagliga arbete. Var modiga och stå upp för det enskilda barnet. 

Vi uppmanar också politiker att agera för barn i utsatta situationer. Det är inte hållbart att lappa och laga, vi behöver reformera både LVU, SoL och föräldrabalken utifrån ett barnrättsligt perspektiv.  

UNICEF Sverige anser att följande ändringar behöver göras: 

• Anta Håkan Ceders förslag gällande LVU i sin helhet.
• Barn ska ges möjlighet att delta i alla beslut som berör dem. 
• Införa specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. 
• Att LVU-vårdens upphörande ska utgå ifrån barnets nuvarande situation och hur barnet har knutit an till familjehemmet, inte enbart utifrån barnets anledning till placering.  
• Att alla former av umgängen ska motiveras utifrån det unika barnets bästa, inte utifrån föräldrarätten eller generella utgångspunkter. 

Nu när barnkonventionen har inkorporerats och blivit svensk lag befinner vi oss i en ny era inom barnrätten. Det är en förändring som kommer att påverka synen på barn och deras rättigheter, och därmed stärka deras rättsliga ställning – både i enskilda fall och i samhällsdebatten.

Ända sedan Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 har vi varit bundna av den. Men vi som följer rättspraxis, rättstillämpning och olika myndighetsbeslut har sett att konventionen inte har fått det genomslag som det var tänkt – just på grund av att den inte har varit lag. Det har Sverige fått kritik för, inte bara av barnrättsorganisationer, forskare och experter, utan även av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som har till uppgift att granska efterlevnaden av konventionen och ge vägledning när det gäller tolkningen.

Det finns dock några orosmoln när det gäller genomslaget av in­korporeringen sett utifrån aspekten att den i så stor utsträckning som möjligt ska stärka enskilda barns rättigheter, skydd och delaktighet. Det handlar om lagkonflikter, kunskap och förhållningssätt.

UNICEF Sverige hade velat se att barnkonventionen skulle ha företräde framför annan lagstiftning vid en eventuell konflikt, det vill säga om två bestämmelser strider mot varandra. Så blev det inte, och det kommer sannolikt att leda till att barnkonventionen får stå tillbaka i vissa fall. 

Vi har kunnat se ett omfattande kunskapslyft hos myndigheter och kommuner, men osäkerheten verkar fortfarande vara stor när det gäller innebörden av bestämmelser och en önskan hos vissa om att kunna begränsa tillämpningsområdet. Det behövs kontinuerlig kompetens­utveckling, dialog och samarbete för att förtydliga och stärka barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen.

Det tredje tilläggsprotokollet

Nästa steg för att utveckla barnrättsområdet är att ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om individuell klagorätt för barn. Syftet med det är att möjliggöra för barn att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts, och att inrätta barnanpassade system i varje land. När de inhemska processerna uttömts eller saknas, har ett barn möjlighet att få sin sak prövad av FN:s kommitté för barnets rättigheter i Genève, som en sista instans. 

Flera länder har anslutit sig till protokollet, men inte Sverige. Det innebär en begränsning av barns rätt att få sin sak prövad och håller tillbaka rättsutvecklingen när det gäller barnrätten. Här finns en potential för Sverige att fortsätta vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter och inspirera andra länder genom att starta en ratificeringsprocess. Men det förutsätter att viljan att förändra finns, och att vi ser värdet i att alla människor – oavsett ålder, bakgrund och förutsättningar – har rättigheter som respekteras och kan utkrävas.

Förra veckan publicerade IVO en rapport om den sociala barn- och ungdomsvården 2017-2018. I rapporten står det att de största bristerna i kommunernas handläggning framför allt gäller kvalitet, dokumentation, barns delaktighet och för långa handläggningstider vid orosanmälningar, förhandsbedömningar och utredningar.

Rapporten innehåller även en granskning av 2018 års tillsynsbeslut gällande boende för barn som är placerade utanför hemmet. Här nämns brister i genomförande och uppföljning av vård och behandling, brister som är dubbelt så stora på kommunala boenden än i boenden med privata huvudmän. Enligt IVO kan det bero på otillräcklig kompetens bland de som arbetar med placerade barn, samt att många är nyexaminerade.

Socialtjänsten har ett stort ansvar och en viktig roll för barn och vårdnads­havare. Låt IVO:s rapport bli den sista som skyller den otillräckliga barn- och ungdomsvården på kunskapsbrist hos personalen. Kanske krävs en specialistutbildning för att arbeta med att utreda barn? Kanske måste staten ge mer pengar till socialt arbete? Kanske är det dags för “Operation framtidens socialtjänst”?

Barn som rättighetsbärare

Socialtjänsten arbetar oftast efter Barnets Behov i Centrum (BBiC) – ett arbetssätt med en struktur för handläggning, genomförande och upp­följning av myndighetsutövning. Modellen tar hänsyn till det enskilda barnets behov, men nu när barnkonventionen är svensk lag kanske vi är redo att byta ut ordet mot rättigheter?

Det är nämligen inte bara barnets behov som ska tillgodoses, utan även barnets rätt till sina behov. Samhället måste börja uppfatta barn som rättighetsbärare. Därför kanske socialtjänsten istället ska arbeta utifrån Barnets Rättigheter i Centrum (BRiC)?

Barnrättsperspektiv i alla beslut som berör barn

IVO:s rapport konstaterar att kommuner brister i att göra barn delaktiga i frågor som rör dem. Enligt Sveriges nationella samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, Cecilia Grefve, tillbringar en socialsekreterare endast två procent av sin arbetstid med att prata med barn.

I och med att barnkonventionen nu är svensk lag blir det förhoppningsvis tydligare för kommuner att barn ska ha rätt att komma till tals. Samtidigt måste arbetet med att transformera barnkonventionen i andra lagar fortsätta, så att relevanta lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser. 

Framtidens socialtjänst måste genomsyras av ett barnrättsperspektiv i alla beslut som berör barn, både direkt och indirekt, för att barn- och ungdoms­vården ska stärkas.

Vi har tagit fram en rad handböcker, som underlättar arbetet med barnkonventionen i praktiken:

• Handbok för socialsekreterare
• Handbok för idrottsledare
• Rättighetsbaserad skola
• Barnrättskommun

I tisdags träffade UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn, ansvarig minister för barnrättsfrågor Åsa Lindhagen. Detta för att bland annat överlämna det totala antalet underskrifter från alla som ställt sig bakom vårt krav att regeringen måste göra allt våld mot barn straffbart. Sammanlagt har över 50 200 personer skrivit under, ett helt fantastiskt resultat! Detta visar på att det finns ett stort engagemang från allmänheten i frågan och ger oss ett viktigt underlag och stöd för oss för att nå framgång med vårt påverkansarbete.

Kampanjen ”Stoppa våld mot barn” är avslutad men vi fortsätter vårt arbete med att påverka regeringen så att alla former av våld mot barn blir straffbart. Idag räknas inte vissa former av våld mot barn som ett brott enligt svensk lag. Psykiskt våld som att tvingas bevittna våld i hemmet och att utsättas för hot och trakasserier är några exempel på våld som inte räknas som ett brott. Barnkonventionen är tydlig med att alla barn har rätt att skyddas från alla former av våld.

Vi hoppas nu på en tydlig prioritering från regeringens sida så att situationen för barn som upplever våld förbättras. Återigen – ett stort tack till alla som engagerat sig i vår kampanj och skrivit under vårt krav!  

Under dag ett anordnade UNICEF Sverige ett seminarium på temat våld mot barn, där rapporterna ”Vem skyddar mig från våld?” och den nysläppta uppföljaren ”Olagligt men inte straffbart” presenterades. “Vem skyddar mig från våld” bygger på barns egna berättelser om upplevelserna av våld i hemmet och önskan om upprättelse. I uppföljaren “Olagligt men inte straffbart” beskrivs och analyseras hur det straffrättsliga skyddet för barn, som upplever och utsätts för våld i hemmet, förhåller sig till barnets rätt att skyddas från alla former av våld och övergrepp enligt artikel 19 i barnkonventionen, samt agaförbudet i föräldrabalken.

Under seminariet deltog också Charlotte Eklund Rimsten som är sekreterare för Utredningen om skydd för barn som bevittnar våld eller andra brottsliga handlingar och ansvar för uppmaning att begå självmord. Under seminariet fördes ett samtal som bland annat handlade om vad barnets berättelser kan ge oss för kunskap om barns upplevelser av våld, vad effekterna blir av att barn inte blir lyssnade till och tagna på allvar i kontakten med myndigheter och rättsväsende, och vad konsekvenserna blir för barn när samverkan mellan myndigheter brister. Vilka utmaningar står vi inför och vilka förändringar vill vi se? Seminariet var välbesökt av en engagerad publik med många frågor till de medverkande.

Under dag två höll UNICEF Sverige en workshop tillsammans med organisationerna Maskrosbarn och Barnrättsbyrån, där syftet var att dela kunskap och ge verktyg till yrkesprofessionella att stärka barnrättsperspektivet inom sin verksamhet. Workshopen var i första hand riktad till socialsekreterare som arbetar med barn och unga. Några av utmaningarna som lyfts under passet var att unga ofta upplever att de inte har tillräcklig information och inte görs delaktiga i tillräcklig utsträckning för att förstå vad socialtjänsten gör, vilket stöd de kan få eller vad de har rätt till. UNICEF Sverige presenterade ”Handbok för socialsekreterare” som handlar om vad det innebär och förutsätter att ha ett barnrättsbaserat arbetssätt genom utredningsprocessen, för att stärka barnets rättigheter i kontakt med socialtjänsten. Handboken har tagits fram med hjälp av socialsekreterare och ungdomar för att underlätta arbetet med att sätta barnets rättigheter i centrum.

Barnrättsdagarna avslutades med en paneldebatt gällande inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lag och bland andra organisationer deltog även UNICEF Sverige. Att barnkonventionen blir lag 1 januari 2020 lyftes med hoppfullhet under dagarna i Örebro, men i det avslutande panelsamtalet betonades att barnkonventionens ändrade ställning inte per automatik innebär att arbetet är utfört och målet uppnått. Trots att barnkonventionen som lag är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter anser UNICEF Sverige att vissa lagförändringar måste genomföras och att fortsatt arbete på olika nivåer behöver genomföras. På så sätt kan vi tillsammans skapa en bättre värld för alla barn.

Jag som skriver heter Ella Wåhlin och är socionomstudent och praktikant på UNICEF Sverige. Efter dessa dagar känner jag mig både inspirerad och tacksam över att det finns så många engagerade människor som tillsammans vill arbeta för att stärka barns rättigheter. Jag tar med mig att det går att arbeta barnrättsligt på många olika sätt från regeringsnivå till gräsrotsnivå, och att allt arbete behövs för att stärka barnets rättigheter även här i Sverige.

Sverige lyfts ofta som en mogen CSR-marknad, vi anses ligga i framkant när det gäller hållbarhetsfrågorna. Dock är barnrättsperspektivet nytt för de flesta företag. UNICEF uppmanar därför alla företag att se på sin verksamhet med ett nytt perspektiv, med hjälp av Barnrättsprinciperna.

Till tisdagens event bjöd UNICEF in sitt nätverk för barns rättigheter och lät alla företag ta med sig kollegor från fyra nyckelfunktioner, utöver CSR-avdelningen. Syftet var att uppmana företagen att sprida frågorna internt och ta ett bredare grepp kring barns rättigheter.

Principerna som lanserades 2012 har utvecklats av UNICEF, Rädda Barnen och FN:s Global Compact och utgör verktyg för företag som ska integrera ett barnrättsperspektiv i sitt hållbarhetsarbete.

På plats under dagen fanns flera företrädare från multinationella företag, bland annat Mårten Tötterman från Thomas Cook Group, som i eventets slutpanel uppmanade deltagarna att våga prata om företags ansvar för barns rättigheter:

– Dare to talk about these topics, even if they are sensitive questions. Once you start, you will notice that it becomes easier as you go along.

UNICEFs globala CSR-chef Bo Viktor Nylund delade med sig av hur utvecklingen hos företag ser ut globalt. Han vittnade om att företag som börjar utvärdera sin verksamhet snabbt inser att de påverkar barn på många sätt, positivt och negativt:

– Jag skulle vilja likna det vid att man är ute i skogen och promenerar. Om du inte letar efter någon svamp så ser du dem inte, men om du letar och hittar en, då ser du dem plötsligt överallt.

Företagen på plats fick ta del av UNICEFs verktyg som tagits fram till stöd för att implementera barnperspektivet i hållbarhetsarbetet. Företaget Millicom och CSR-chef Milka Pietikainen som var på plats delade med sig av sin erfarenhet av att arbeta i praktiken med verktygen:

– I would like to point out to everyone today that UNICEF already offers some great assessment tools that we have successfully used when implementing a plan for the Children´s Rights and Business Principles. We are now working with UNICEF on sector specific tools and plan to pilot the tool for telecom sector this year.

UNICEF hoppas att eventet på Norra Latin blir startskottet för en ny, bredare utveckling för barnperspektivet i företags hållbarhetsarbete.

Är du intresserad av att veta mer om Barnrättsprinciperna och UNICEFs verktyg, läs här. UNICEF erbjuder även praktisk utbildning i Barnrättsprinciperna i samarbete med The Academy of Human Rights in Business, höstens utbildningar äger rum den 18:e och 21:a November. Anmäl dig redan idag!

I dag på eftermiddagen genomförde UNICEF sitt första arrangemang under Almedalsveckan. Fokus låg på företagens ansvar för barns rättigheter och seminariet samlade opinionsbildare och företrädare för olika företag i Skandias trädgård i närheten av Almedalsscenen.

En kunnig och klok panel – Lena Hök från Skandia, Erika Svensson från Ledarna och Patrik Nilsson från Företagarna – diskuterade företagens ansvar utifrån det flexibla arbetslivets utmaningar.

Lotta Linden, chef företagssamarbeten UNICEF, betonade att det är viktigt att företag har individuella lösningar som tar hänsyn till varje anställds livssituation. Företag har ett ansvar för barns rättigheter, och hon uppmanade alla att ta på sig ”barnglasögon”.

UNICEF har tillsammans med Rädda Barnen och FN:s Global Compact, tagit fram tio barnrättsprinciper för företag – riktlinjer som hjälper företag att ta ansvar för barns rättigheter. Principerna är tydliga med att det är arbetsgivarens ansvar att se till att deras verksamhet inte påverkar barn negativt. Skandia tillhör de företag som har genomgått UNICEFs utbildningar, och hållbarhetschefen Lena Hök menade att barnrättsprinciperna kan vara ett bra verktyg för de företag som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete.

Moderatorn, näringslivsjournalisten Ulrika Fjällborg, passade också på att tipsa om UNICEFs kommande utbildningar i barnrättsprinciperna den 18 och 21 november.

Läs mer om barnrättsprinciperna.

Skandia Idéer för Livet bjuder oss på lokal, teknik och marknadsföring av arrangemangen som äger rum i Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3.
Här nedan hittar du vårt program.

Måndag 30 juni kl 14.30-15.30
Har företag ansvar för barns rättigheter?
Vilket ansvar har företag att erbjuda rimliga arbetsförhållanden så att barnen inte drabbas? Lyssna till en debatt om hur barnrättprinciperna kan hjälpa företag att ta sitt ansvar för barnen.
Med: Lena Hök, hållbarhetschef, Skandia. Erika Svensson, hållbarhetsexpert, Ledarna. Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef, Företagarna. Lotta Linden, chef företagssamarbeten, UNICEF Sverige. Moderator: Ulrika Fjällborg.
Seminariet på Facebook

Måndag 30 juni kl 16-16.45
Bröllop för barn – kan de stoppas med lagar?
Är den aktuella skärpningen av den svenska lagen tillräcklig för att stoppa barnäktenskap? Kan vi dra lärdomar från internationellt arbete?
Med: Erik Ullenhag, integrationsminister. Sara Mohammad, Glöm aldrig Pela och Fadime. Veronica Svärd, Feministiskt initiativ. Anne Charlotte Ringquist, Tostan Sverige. Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige. Moderator: Niklas Svensson, Expressen.
Seminariet på Facebook

Onsdag 2 juli kl 15-16
Barnkonventionen 25 år – vågar Sverige låta barn klaga direkt till FN?
Ett mingel där vi bland annat diskuterar tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn möjligheten till individuell klagorätt till FN.
Med: Karin Fagerholm, Rädda Barnen. Moderator: Lisa Ericson, Nätverket för Barnkonventionen och UNICEF Sverige. Barnminister Maria Larsson avslutar minglet.
Seminariet på Facebook

Onsdag 2 juli kl 16-17
Har barnen tagit makten?
Ett samtal om en av barnkonventionens grundprinciper som handlar om barns rätt till delaktighet och inflytande.
Med: Maria Larsson, barnminister. Lars H Gustafsson, barnläkare och författare. David Eberhard, överläkare och författare. Mimmi Garpebring, Sveriges elevråd. Sara Azzazi, Fryshuset. Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige. Moderator: Alexandra Pascalidou.
Seminariet på Facebook

Torsdag 3 juli kl 14.30-15.30
De gömda barnens berättelser
Ta del av barnens berättelser och diskutera hur vi kan skapa bättre framtidsutsikter.
Med: Rokibath Alssane, Fryshuset. Husni Hassan och Fahed Abdulkadir, Ensamkommandes förbund. Åsa Coenraads, Moderaterna. Fredrik Lundh Sammeli, Socialdemokraterna. Katerin Mendez, Feministiskt initiativ. Emma Schönberg, barnrättsjurist, UNICEF Sverige. Moderator: Alexandra Pascalidou.
Seminariet på Facebook

 

Dessutom är vi med i Sverige i Världens arrangemang ”Gör Sveriges stöd till FN någon skillnad?”. Diskussion med FN-experter och politiker från regering och opposition, onsdag 2 juli kl 8-9, OBS! Donnersgatan 6.

Ska du också till Almedalen? Varmt välkommen till våra spännande samtal!
Sprid också gärna vår information om evenemangen. Tack!

 

1. Du vill ha semester när du har semester.
2. Det markerar inte tillräckligt tydligt att du inte vill bli kontaktad under din semester.
3. Det är för mainstream. Frånvaromeddelanden är så lika idag att ingen orkar läsa eller ta till sig dem.
4. Det väcker inte den “dåliga samvete”-känslan hos mottagaren som behövs för att du inte ska bli kontaktad igen.
5. Det är för snällt. För visst delar du med dig av ditt mobilnummer så att mottagaren kan nå dig vid brådskande ärenden, trots att du har semester?
6. Det är motsägelsefullt. De som skriver till dig vet att du trots ditt frånvaromeddelande troligtvis kommer läsa mailet ändå.
7. För dina barns skull.

Ta ställning för en 100 % jobbfri semester i sommar!

Närmare en av tre föräldrar i Sverige upplever att de förväntas svara på jobbmail under sin semester. UNICEF menar att företagen har ett ansvar att uppmana sina anställda att vara lediga på semestern, snarare än att förvänta sig att de är tillgängliga för jobb.

UNICEF uppmanar nu svenska folket att säga nej till semesterjobbandet genom att ta ställning för en 100% jobbfri semester i sommar, tillsammans med barnen. På unicef.se/barnrattsprinciperna kan företag och anställda byta ut sitt ordinarie frånvaromeddelande, till ett autosvar som tydligare kommunicerar att man är ledig.

Läs mer och byt ut ditt autosvar nu på unicef.se/barnrattsprinciperna

UNICEF Sverige önskar dig en riktigt skön semester, tillsammans med barnen.

Initiativet är ett led i att uppmärksamma barnrättsprinciperna och företagens ansvar att se till att barnen inte påverkas negativt av föräldrarnas arbetssituation.

Enligt barnrättsprinciperna är det företagens ansvar att se till att verksamheten inte påverkar barn negativt. Barnsrättsprinciperna är en uppmaning till alla företag över hela världen att utvärdera sin påverkan på barnets rättigheter och sätta in åtgärder för att förändra barns livssituation. De innefattar insatser som alla företag bör införa för att respektera, stödja och främja barnets rättigheter.

Undersökningen visar också att närmare hälften av Sveriges föräldrar (43%) menar att tillgängligheten i mobilen gör att de tillbringar mindre tid med sina barn än vad de annars skulle ha gjort.  Enligt barnrättsprinciperna ska företag utforma sin verksamhet så att den inte påverkar barn negativt.

— Företag påverkar barn på många olika sätt. I en del länder tvingas barn att arbeta och i uppkopplade länder som Sverige händer det att barnen inte får tillräcklig uppmärksamhet från sina föräldrar på grund av att mobilen är i vägen. För att lyfta barnrättsprinciperna i Sverige, har vi tagit fram en app som ger barnen kvalitetstid med sina föräldrar utan att jobbet stör, säger Lotta Linden, Chef företagssamarbeten på UNICEF Sverige.

Och att frågan måste uppmärksammas är tydligt. 8 av 10 av alla föräldrar med barn i åldern 0-12 år (81%) brukar få jobbmail och/eller jobbsamtal efter ordinarie arbetstid.

— Gränsen mellan arbete och fritid har blivit diffus. Vi arbetar samtidigt som vi är med våra barn. Att arbetsgivare behöver titta extra noggrant på hur hemmajobb påverkar barnens situation står klart, säger Lotta Linden på UNICEF Sverige.

Med appen UNICEF PlayTimer möjliggör UNICEF för föräldrar att själva styra över sin fritid och umgås med sina barn utan att störas av jobb via mobilen. Med appen blir barnet chef över mobilen medan förälder och barn leker. Barnet får på ett lekfullt sätt låsa förälderns telefon. Om man rör vid den, ljuder ett alarm. Enda sättet att få larmet att sluta ljuda, är att verifiera att man är med sitt barn med hjälp av ansiktsigenkänning.

UNICEFs förhoppning är att svenska företag uppmuntrar sina anställda att ladda ner appen UNICEF PlayTimer och att de samtidigt tar in arbetet med barnrättsprinciperna i dess helhet i sin affärsverksamhet.

Ladda ner appen från appstore.

I dag är vi på plats i Stockholm för det femte utbildningstillfället för företag som vill öka medvetenheten om barns rättigheter. Och fortfarande finns det chansen för företag som vill få ta del av vår kostnadsfria utbildning. På grund av så stort intresse har vi satt in ett extra utbildningstillfälle den 20 maj.

UNICEF Sverige har tillsammans med The Academy for Human Rights in Business/CSR Sweden initierat ett praktiskt utbildningsinitiativ för att öka kunskapen inom CSR (Corporate Social Responsibility) med inriktning på de nya barnrättsprinciperna för företag. Såväl stora multinationella företag som mindre lokala företag har tagit del av satsningen.

Barnsrättsprinciperna är en uppmaning till alla företag över hela världen att utvärdera sin påverkan på barns rättigheter och sätta in åtgärder för att förändra barns livssituation. Företag har en unik möjlighet att påverka – och med barnrättsprinciperna kan företagen ta CSR-arbetet till en högre nivå. De tio principerna täcker ett brett spektrum av viktiga frågor, exempelvis rimliga arbetsvillkor, barnsäkra varor och tjänster, stöd till barn i katastrofer och etisk marknadsföring. Principerna är framtagna av UNICEF, FN:S Global Compact och Rädda Barnen. Läs gärna mer om hur viktigt det är för företag att jobba med barns rättigheter i en färsk intervju med Lotta Linden, chef för företagssamarbeten på UNICEF Sverige.

Läs mer om utbildningen den 20 maj och anmäl dig. Tipsa gärna personer som du känner som du tror skulle ha nytta av utbildningen.

Utbildningarna om barnrättsprinciperna sker inom ramen för ett projekt som finansierats av Postkodlotteriet.

Söndagens inslag i TV4s Kalla fakta belyste frågan om barnarbete, något som drabbar miljontals barn runt om i världen. Vi menar att det är företagens skyldighet att ta ansvar och att det är viktigt att de har koll på vilka effekter deras affärsverksamhet får för barnen i de länder där produktionen sker.

Men det finns också andra aspekter som företagen måste ta till sig om de vill ta barns rättigheter på allvar. Det kan t ex handla om att se över hur företagets marknadsföring påverkar barn eller hur en arbetsgivare bidrar till rimliga arbetsförhållanden för småbarnsföräldrar, med balans mellan ett aktivt arbetsliv och tid med de egna barnen. Något som Svenska Dagbladet lyfte idag i en uppmärksammad artikel.

Med de nya barnrättsprinciperna för företag som togs fram av UNICEF, FN:s Global Compact och Rädda barnen 2012 har företag fått tillgång till handfasta verktyg som hjälper dem att anlägga ett barnrättsperpektiv och göra rätt från början i sitt hållbarhetsarbete. De tio barnrättsprinciperna täcker ett brett spektrum av frågor. De lyfter företagens påverkan på arbetsplatsen, på marknaden, i miljön och samhället och täcker frågor som rör rimliga arbetsvillkor, barnsäkra varor och tjänster, stöd till barn i katastrofer och etisk marknadsföring. Dessutom lyfter principerna fram att företag måste jobba förebyggande, till exempel genom att investera i sociala projekt i de länder där man bedriver verksamhet.

Många svenska företag har kommit långt i sitt CSR-arbete, men vi upplever att deras kunskap om barns rättigheter ofta brister. Med ett pilotprojekt som finansierats av Postkodlotteriet, har vi på UNICEF fått en möjlighet att lyfta frågan om företagens ansvar för barns rättigheter. Ett antal svenska storföretag med internationell verksamhet har redan fått ta del av UNICEFs utbildningsinsatser och kunnat ta till sig ny kunskap och utbyta erfarenheter. Att barnrättsprinciperna har en sådan bredd var en ögonöppnare för de företag som hittills deltagit.  Utbildningssatsningen fortsätter fortsätter nu med nedslag på olika platser runt om i landet. Företag har fortfarande möjlighet att anmäla sig till utbildningarna i Gäve, Malmö, Umeå och Stockholm. Vi uppmanar alla företag, att anmäla sig.

Vi vill att företagen tar till sig vilken möjlighet det innebär för dem att jobba med ett barnrättsperspektiv i sitt hållbarhetsarbete och att såväl anställda som kunder förstår vilken viktigt roll företagen kan spela för att främja barns rättigheter. Både här hemma och i länder långt borta.

Huvudtalare på VA-eventet var UNICEFs ”innovationsguru” Christopher Fabian från New York som bland annat kunde berätta om hur UNICEF med lättillgänglig teknik, som exempelvis mobiltelefoner, kan skapa landsomfattade system som når miljontals barn.

Fabian tog Malawi som exempel där hälsoarbetarna runt om i landet för tre år sedan skickade in all information om barnen via papper till de centrala myndigheterna. Buntar med tummade papper hamnade i en låda på Hälsodepartementet och informationen kom inte till nytta. Nu har UNICEF tagit fram ett system som gör det möjligt för hälsoarbetarna att sms:a in barnens längd, vikt och armomfång. I och med detta kan man följa 6,8 miljoner barns hälsostatus i realtid och det är möjligt att vidta åtgärder om man ser att situationen förvärras i ett område i landet.

Fabian menar att detta är ett av många tydliga exempel som visar hur UNICEF med sin förmåga att samarbeta och tack vare sin globala närvaro kan få större utväxling på satsningar som görs. Dessutom kan vi se till att innovationerna tillämpas och även sprids till andra länder. Han konstaterade när han avrundade sitt anförande att det helt klart behövs en ny typ av riskkapital i världen – investeringar i barns rättigheter. (Läs även intervjun med Chris Fabian i dagens Dagens Nyheter)

I en annan del av eventet ville vi, genom ett dramatiserat samtal på scenen mellan Lotta Linden, chef för insamling företag på UNICEEF och Parul Sharma rektor för The Academy for Human Rights in Business in Sweden, få publiken att ta till sig kunskap om de barnrättsprinciperna. Principerna och de verktyg som UNICEF varit med och tagit fram hjälper företag att göra mer för barns rättigheter i sina affärer.

Vår UNICEF-ambassadör Mark Levengood ramade in samtalet på scenen och betonade att barn inte ska komma sist när företagen planerar sitt hållbarhetsarbete. Barn ska komma först, för ser man till barnets bästa faller alla andra bitar på plats, både mänskliga rättighetsfrågorna i stort och miljöfrågorna.