Gå till innehållet
Laddar…

En händelserik vecka inom hållbar utveckling och barns rättigheter

Varje år i september samlas FN:s medlemsländer i general­församlingen i New York för att diskutera globala frågor. Årets tema är hållbar utveckling. UNICEF erbjöd scenen på huvudkontoret till Greta Thunberg och andra barn, för att låta dem göra sina röster hörda i klimatfrågan och barns rättigheter.

I samband med att generalförsamlingen möts i år anordnas fem stora konferenser inom hållbar utveckling. Syftet är att förbättra åtgärderna mot klimatförändringar och lyfta arbetet för en hållbar utveckling för både människa och planet.

Veckan tar därmed avstamp i Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling, som antogs av alla världens ledare år 2015. Det är den mest ambitiösa planen någonsin för att enas kring gemensamma lösningar på världens utmaningar. Stora framsteg har gjorts, men det går inte snabbt nog. Allt fler människor går hungriga, klyftorna ökar, vår konsumtion och våra utsläpp ökar, och den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt.

Inför toppmötesveckan hölls ett klimatmöte för unga ledare, för att de skulle få visa upp sina lösningar och på ett meningsfullt sätt få möjlighet att samarbeta med beslutsfattare i vår tids viktigaste fråga.

Klimattoppmötet

Veckan inleddes med ett klimattoppmöte den 23 september. FN:s generalsekreterare António Guterres talade om att världen har ett fönster på mindre än elva år för att undvika oåterkalleliga förändringar av vårt klimat. Vi måste minska utsläppen med 45 procent fram till 2030 och vi måste uppnå koldioxidneutralitet senast 2050.

Även Greta Thunberg fick möjlighet att göra sin röst hörd i ett engagerande och känslosamt tal riktat till världens ledare, med fokus på att världens länder måste agera nu för att hindra klimatförändringarnas effekter. 

Efter klimattoppmötet anordnades en presskonferens på UNICEFs huvudkontor där Greta och 15 andra barn medverkade. UNICEFs roll var att möjliggöra för dem att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Barn har rätt att leva i ett hållbart klimat, det är en fråga om barns grundläggande mänskliga rättigheter. Budskapet från de unga var att ländernas bristande agerande i klimatfrågan är ett brott mot deras rättigheter.  

UNICEFs högsta chef Henrietta Fore tillsammans med unga klimataktivister efter presskonferensen i New York.

Barnkonventionen 30 år

I onsdags anordnades ett kortare evenemang i FN:s generalförsamling med anledning av att barnkonventionen i år fyller 30 år. Syftet var att uppmana medlemsländerna att förnya sina löften till barnkonventionen samt att uppmana länderna att intensifiera sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Sverige var ett av sex tillfrågade länder som ombetts att hålla ett särskilt anförande. Vi representerades av statsminister Stefan Löfven, som bland annat lyfte Sveriges arbete med att stoppa våld mot barn.

Nu ser vi fram emot att FN:s generalförsamling ägnar barnkonventionens dag den 20 november, då barnkonventionen officiellt fyller 30 år, åt att lyfta frågan kring hur världens länder kan skärpa sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Alla människors rätt till hälsa

Det andra toppmötet var världens första högnivåmöte om universell tillgång till hälsa. I samband med mötet presenterades nya satsningar för att ge alla människor tillgång till överkomliga och inkluderande hälsosystem.

Utmaningarna som framkom i UNICEFs nylanserade rapporter om barnadödlighet och mödradödlighet togs upp. Trots att stora framsteg har gjorts är barna- och mödradödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. Särskilt utsatta är barnen under den första månaden i livet och för dem sker inte utvecklingen snabbt nog. Dessutom är framstegen ojämnt fördelade och många halkar efter, särskilt i Afrika söder om Sahara. Det är oacceptabelt, framför allt då många av dödsfallen kan förhindras med rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård.

Under veckan arrangerade UNICEF även ett seminarium för att ytterligare belysa alla människors rätt till den hälso- och sjukvård som de behöver. Diana Amini från vår partner H&M Foundation fanns på plats och berättade om stiftelsens engagemang för att ge barn med funktions­nedsättningar den bästa möjliga starten i livet.

Agenda 2030 och hållbar utveckling för önationer

Det tredje toppmötet fokuserade på de globala målen. Mötet visade på att länderna måste öka takten om vi ska nå målen i Agenda 2030. Och idag, den 26 september, genomförs en dialog om utvecklingsfinansiering. Ledare från regeringar, näringslivet och finanssektorn samlas för att gemensamt hitta nödvändiga resurser och partnerskap. En omställning i enlighet med de globala målen är kostsam och det saknas fortfarande enormt mycket pengar för att genomföra målen.  

Den 27 september sker slutligen SAMOA Pathway, ett toppmöte gällande en halvtidsöversyn av ett avtal som syftar till att stödja hållbar utveckling i små önationer som är under utveckling. Vid mötet kommer både framsteg och utmaningar gällande att bekämpa de förödande effekterna av klimat­förändringar att diskuteras.

Läs mer om de fem mötena:
Klimattoppmötet
Högnivåmötet om universell tillgång till hälsa
Toppmötet om de globala målen
Högnivådialogen om utvecklingsfinansiering
SAMOA Pathway

Nyfödda bebisar och gravida kvinnor dör i onödan

Trots stora framsteg är mödra- och barnadödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. På grund av brist på rent vatten, näring, vaccin och sjukvård dör en gravid kvinna eller nyfödd bebis var elfte sekund, visar nya siffror från UNICEF och andra FN-organ.

Idag överlever fler kvinnor och barn än någonsin tidigare, men fortfarande förlorar 2,8 miljoner gravida kvinnor eller nyfödda barn sina liv varje år. Ungefär hälften av alla barn som dör innan fem års ålder dör under sin första månad i livet. I framför allt den gruppen sker inte minskningen snabbt nog. Det innebär att en gravid kvinna eller nyfödd bebis dör var elfte sekund.

Det är oacceptabelt, framför allt då lösningen är inom räckhåll. Många av dödsfallen kan förhindras med hjälp av rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård. Det krävs också förbättrad sjukvård i samband med förlossningar och att fler resurser når de mest utsatta.

Idag varierar nämligen kvinnors och barns chans att överleva beroende på var i världen de lever. Framstegen är ojämnt fördelade och många halkar efter i utvecklingen, särskilt i Afrika söder om Sahara. 2018 dog ett av 13 barn under fem år i regionen – det är 15 gånger fler än i Europa, där ett av 196 barn dog. Mödradödligheten är i sin tur 50 gånger högre i Afrika söder om Sahara jämfört med i höginkomstländer.

Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Länder i konflikt eller humanitär kris har ofta svaga hälsosystem, vilket innebär att kvinnor och barn inte får den livräddande vård de har rätt till. För att alla barn och deras mödrar ska ha chans att överleva måste vi snabbt ta itu med skillnader i tillgången till sjukvård och satsa mer på kvinnors och barns rättigheter.

Frågan är en väsentlig del av Agenda 2030

Enligt mål 3: Hälsa och välbefinnande

  • Mödradödligheten ska minska till 70 dödsfall per 100 000 förlossningar till år 2030.
  • Barnadödligheten ska minska till tolv dödsfall per 1 000 levande födda, och bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande till år 2030.

Förra året hade 121 länder uppnått delmålen ovan, men bland de resterande behöver 53 länder påskynda framstegen avsevärt för att nå det globala målet om mödra- och barnadödlighet. Om vi inte agerar nu kommer 52 miljoner barn under fem år och över en miljon mödrar att förlora sina liv till år 2030.

Att minska ojämlikheterna är avgörande för att hindra alla de dödsfall bland barn och mödrar som faktiskt går att förebygga. Alla kvinnor och barn, oavsett var i världen de lever, har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Möt UNICEF Sveriges nya generalsekreterare

Idag är det Pernilla Baralts första dag som UNICEF Sveriges generalsekreterare. Hon betonar vikten av samverkan för att uppnå förändring och betydelsen av att låta barn vara delaktiga. Hon ser fram emot att fira barnkonventionen som fyller 30 år, och att till­sammans med samarbetspartners arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030.

Pernilla Baralt är en engagerad och aktiv trebarnsmamma som älskar löpning, att vara ute i naturen och att leda sitt flickfotbollslag. Hennes engagemang speglas även i hennes yrkesliv där viktiga frågor har varit miljöfrågor, utvecklingsfrågor och bistånd i EU-kommissionen och under de senaste åren den viktigaste av dem alla: att barnkonventionen blir svensk lag 2020. 

Vilka erfarenheter tar du med dig i din nya roll? 

Jag tar med mig vikten av personliga möten och samverkan för att uppnå förändring. I Sverige är det ett stort problem att barn faller mellan stolarna när olika instanser saknar gemensamma strategier. Det behövs en större samverkan mellan de aktörer som arbetar med barn och unga. Därtill tar jag med mig lärdomen att det tar tid att förändra viktiga frågor. Jag tror på långsiktiga systematiska förändringar som leder till en hållbar lösning för dem de berör. 

Sedan tar jag med mig värdet av barns delaktighet. Vi behöver deras kunskap, energi och framtidstro för att klara av att förändra frågor som rör deras rättigheter. Därför är jag glad att UNICEF Sverige fokuserar på barn och ungas delaktighet vid firandet av barnkonventionen som fyller 30 år den 20 november.  

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Vad kommer du att sätta för prägel på organisationen? 

Jag hoppas kunna bidra till en större samverkan, att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och att våra gemensamma mål och visioner är tydliga för alla. Att vi är en attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Barns delaktighet ska vara en naturlig del i allt arbete vi gör och vi ska alltid behålla jämställdhetsglasögonen på.

Jag kommer att sträva efter att vi i större utsträckning blir en katalysator för samarbete kring de globala målen och att vi utvecklar nya metoder för hur de ska uppnås i praktiken. Att vi fortsätter att vara innovativa. Jag ser fram emot resan att stärka barns rättigheter och genomföra målen i Agenda 2030 tillsammans med både nuvarande och nya samarbets­partners.

Vad kan våra givare förvänta sig med dig som generalsekreterare?

Jag vill att vi skapar möjlighet för våra givare att bli ännu mer aktiva i vårt arbete genom att hitta nya former för dem att bidra. Monetära bidrag är grundläggande, men det är även betydelsefullt för oss att ta del av våra givares kompetens, idéer och engagemang. Extra viktigt är det att kana­lisera de ungas engagemang i organisationen. Allt fler unga ansluter sig till ungdomsrörelser för att stå upp för sina rättigheter och det är ett engagemang vi måste ta tillvara på. 

Jag tycker också att det är viktigt att fortsätta informera våra givare om de fantastiska resultat som deras gåvor bidrar till. Vi är varsamma med varenda krona och vill visa att alla bidrag når fram till de barn som verkligen behöver det. De bidragen räddar liv varje dag.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag?

Jag ser först och främst fram emot att lära känna UNICEF Sverige, alla medarbetare och våra viktiga samarbetspartners. Ser också fram emot att få representera UNICEF Sverige i viktiga frågor, att träffa barn och unga och alla enskilda som varje dag bidrar till att förbättra barns liv i Sverige. 

Det blir också roligt att ge sig in i planeringen av firandet av barnkonventionen 30 år och att förbereda inför att den blir lag i januari 2020. Jag har själv arbetat med propositionen och känner mig tacksam över att få vara med vid sjösättningen av det arbetet. Nu är det vårt uppdrag att sprida kunskap om lagen och se till att vuxna inser fördelarna för hela samhället när barn får sina rättigheter tillgodosedda samt att barnen själva känner till rättigheterna. 

Var finner du inspiration? 

Jag blir dels inspirerad av alla vuxna som på något vis hjälper barn i utsatthet, det kan vara en lärare, fotbollsledare, socialsekreterare eller en mormor. Men jag får framförallt energi i umgänget med barn och unga. Det är i mötet med dem som jag blir påmind om att jag arbetar med den viktigaste av frågor.

Världen blir bättre, trots många utmaningar

Även om det inte alltid känns så är det viktigt att påminnas om att världen blir bättre. Utvecklingen går stadigt framåt på många områden, skriver Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige, idag på FN-dagen.

Akut humanitär kris i bland annat Jemen, Syrien och Bangladesh. 15 000 små barn som dör varje dag av enkla orsaker som hade gått att förebygga. 2,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten. Flera hundra miljoner barn som inte kan gå i skolan. Det saknas inte utmaningar för världssamfundet att arbeta med.

Men, mot den här dystra bilden måste den motsatta ges – utvecklingen i världen går stadigt framåt på många områden. Även om det sker i olika takt i olika delar av världen.

  • Barnadödligheten minskar stadigt.
  • Fler barn vaccineras mot enkla sjukdomar.
  • Fler människor får tillgång till rent vatten.
  • Fler mammor som lever med hiv får behandling under sin graviditet
  • Den extrema fattigdomen minskar.

Den här pojken, som är på flykt från Syrien, får psykosocialt stöd och en möjlighet att gå i skolan vid ett center som stöds av UNICEF i Istanbul, Turkiet. Foto: © UNICEF/Rich

Foto: © UNICEF/Rich

FN har en nyckelroll att spela i att uppmuntra, kräva, driva på och ge stöd till regeringar i deras åtagande att uppfylla alla människors grundläggande rättigheter. De globala målen för hållbar utveckling som världens alla ledare åtog sig att arbeta för började gälla för ett och ett halvt år sedan. De hjälper regeringar, företag och organisationer att kraftsamla och samarbeta bättre på många olika områden.

På Bokmässan i Göteborg genomförde vi en omröstning bland besökarna i vår monter om de globala målen. Tusentals människor fick lägga tre röster på vilka av de 17 målen de tycker är viktigast att arbeta med. På frågan om vad som bör prioriteras i världen fick följande tre mål flest röster:

  1. God utbildning för alla
  2. Bekämpa klimatförändringen
  3. Avskaffa all fattigdom överallt

På frågan om vad som bör prioriteras här i Sverige fick följande områden flest röster:

  1. Uppnå jämställdhet
  2. God utbildning för alla
  3. Bekämpa klimatförändringen

I verkligheten väljer förstås inte världens regeringar ut vilka mål de ska välja att arbeta med, då de utgör en helhet. Men vår undersökning visar att de tre dimensioner som målen i stort täcker – ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling – också ansågs högst prioriterade av besökarna på Bokmässan.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Att motverka våld mot barn – är Sverige bäst i klassen?

Sverige ses ofta som ett föregångsland i att bekämpa våld mot barn och vi var först med att lagstifta mot barnaga 1979. Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Vid gårdagens seminarium i Almedalen diskuterades hur målet ska uppnås.

Under de senaste 25 åren har stora utvecklingsframsteg gjorts i världen. Antalet små barn som dör har halverats, många fler barn går i skolan, färre barn arbetar och 2,5 miljarder fler människor har tillgång till rent vatten. Men det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för har inte minskat. Enligt en UNICEF-rapport från 2014 utsätts sex av tio barn för våld av sina vårdnadshavare och ungefär var tionde flicka utsätts för sexuellt våld.

I år kom ett nytt internationellt initiativ för att stoppa våld mot barn – Global partnership to end violence against children. Sverige har valt att vara föregångsland i satsningen. För att diskutera vad det innebär bjöd UNICEF Sverige, Plan Sverige, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium i Almedalen.

Almedalen_våld mot barn

Medverkande var barnminister Åsa Regnérs statssekreterare Pernilla Baralt, Plan Sveriges programchef Pia Stavås Meijer, UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn och Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

Pernilla Baralt sade att Sverige ska arbeta stenhårt med frågorna:

– Vi måste bland annat stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Vi har också nyligen tagit fram en handlingsplan mot människohandel – ett av de värsta övergrepp ett barn kan bli utsatt för. Sverige planerar också att inom partnerskapet anordna en så kallad Solutions summit, att samla länder och dela lösningar och insatser kring vad som praktiskt fungerar för att minska våld mot barn.

Pia Stavås Meijer pratade bland annat om vikten av insatser i skolan:

– Eftersom skolan i många länder är den enda institutionen som finns runt ett barn kan vi göra många insatser här. Det är också viktigt att påverka attityder hos lokala ledare med stort inflytande i lokalsamhället. Frågan om våld mot barn borde också vara med i alla biståndsinsatser.

Christina Heilborn påpekade att Sverige inte kan leva på gamla meriter och nöja oss med lagstiftningen mot aga:

– Vissa av våra lagar är för snäva gällande våld mot barn och borde ändras. Det är också viktigt att kunskapen ökar hos barnen själva, och att kunskapen och kompetensen höjs hos alla som arbetar med och möter barn.

Stort tack till alla medverkande och till alla som kom!

Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen: Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.

 

UNICEF och NCC samarbetar för rent vatten och hållbara städer

För att FN:s nya globala utvecklingsmål ska kunna nås till 2030 krävs att alla aktörer i samhället jobbar tillsammans. UNICEF och det nordiska byggbolaget NCC inleder nu ett samarbete som ska stötta målen genom att ge fler barn tillgång till rent vatten. Tillsammans ska vi också arbeta för att utveckla hållbara städer med hänsyn till barns rättigheter.

Barn i Östtimor fyller sina vattendunkar som de fått av UNICEF. Pengarna som NCC bidrar med ska hjälpa fler barn i Östtimor och Kina att få tillgång till rent vatten, sanitet och kunskaper om hygien. Foto: © UNICEF/Ruiz.

Barn i Östtimor fyller vattendunkar som de fått av UNICEF. Pengarna som NCC bidrar med ska hjälpa fler barn i Östtimor och Kina att få tillgång till rent vatten, sanitet och kunskaper om hygien. Foto: © UNICEF/Ruiz.

Inom samarbetet kommer NCC att bidra ekonomiskt till UNICEFs arbete för att fler barn i Kina och Östtimor ska få tillgång till rent vatten, sanitet och kunskap om hygien.

Brist på rent dricksvatten och dålig sanitet leder ofta till vattenburna sjukdomar som kan vara dödliga för barn. UNICEF arbetar över hela världen för att se till att barn får tillgång till rent vatten och kan hålla sig friska. Under 2015 såg vi bland annat till att 14 miljoner människor fick tillgång till rent vatten genom UNICEFs utvecklingsarbete.

Hållbara och barnvänliga städer

En annan del av samarbetet innebär att NCC och UNICEF tillsammans ska utforska nya sätt att utveckla inkluderande och hållbara städer. Mer än hälften av världens befolkning bor nu i tätorter. År 2050 kommer den siffran ha stigit till 6,5 miljarder människor – två tredjedelar av mänskligheten. För att nå en hållbar utveckling måste sättet vi bygger och förvaltar städer förändras.

Därför är det också viktigt att ta hänsyn till barns rättigheter i planeringen och utvecklingen av hållbara städer. NCC bygger bland annat skolor, förskolor och idrottshallar, något som direkt påverkar barns liv.

Bild från Barnens Byggskola i Fittja 2014, en sommaraktivitet som NCC arrangerar för barn mellan åtta och tolv år. Foto: Erik Mårtensson.

Bild från Barnens Byggskola i Fittja 2014, en sommaraktivitet som NCC arrangerar för barn mellan åtta och tolv år. Foto: Erik Mårtensson.

NCC har ambitionen att med hjälp av UNICEF Sverige integrera barnkonventionen i sitt arbete för att ta hänsyn till barns rättigheter i arbetet med offentliga byggnader. Inom nya projekt vill NCC också ge utrymme till barn och unga att delta i processerna.

Läs mer om samarbetet.

Fattigdom och död väntar de mest utsatta barnen

Världens länder måste satsa mer på de mest utsatta och fattigaste barnen. Annars kommer 69 miljoner barn under fem år att dö fram till år 2030 av orsaker som hade kunnat förhindras. Det fastslår UNICEF i sin årliga rapport om läget för barn i världen.

Andra exempel på vad som händer om inte utvecklingen vänds är att 167 miljoner barn kommer att leva i extrem fattigdom, och 750 miljoner kvinnor kommer att ha gifts bort som barn vid 2030, det år som de nya globala utvecklingsmålen ska ha uppfyllts.

Rapporten The State of the World’s Children visar vad som väntar de fattigaste barnen i världen om inte regeringar, givare, företag och organisationer trappar upp insatserna för dem. För trots de stora framsteg som har gjorts för att rädda barns liv och lyfta människor ur fattigdom, så har satsningarna inte fördelats jämnt eller rättvist, och därmed inte nått alla.

– Vi står inför ett val. Antingen satsar vi på de allra fattigaste barnen nu, eller så tillåter vi att världen blir mer orättvis och uppdelad, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare vid UNICEF Sverige.

Rapporten pekar på hur exempelvis barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990, och att antalet människor som lever i extrem fattigdom också i det närmaste har halverats jämfört med 1990. Men många barn halkar efter och får inte del av den positiva utvecklingen.

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts. Foto: © UNICEF/Beechey

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts. Foto: © UNICEF/Beechey

De allra fattigaste barnen löper till exempel dubbelt så hög risk att dö innan de har hunnit fylla fem år, jämfört med de rikaste barnen i länder med hög barnadödlighet. Över stora delar av Sydasien och i afrikanska länder söder om Sahara, löper barn som föds av mammor utan någon utbildning, tre gånger så stor risk att dö innan fem års ålder jämfört med de barn som har mammor med grundskoleutbildning. Flickor från de allra fattigaste familjerna gifts också bort som barn i betydligt högre grad än flickor från de rikare familjerna.

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts.

Utbildning spelar en avgörande roll för att förändra barns liv. Trots det har andelen barn som inte går i skolan ökat sedan 2011, samtidigt som många barn som går i skolan får en undervisning med mycket dålig kvalitet. Runt 124 miljoner barn går idag inte i grundskolan, och nära två av fem barn som går ut mellanstadiet har inte lärt sig att läsa, skriva och räkna. Nästan hälften av de offentliga medlen till utbildning i fattiga länder går till de tio procent rikaste barnen.

Rapporten framhåller att det kan medföra både omedelbara och långsiktiga fördelar om man satsar på de mest utsatta barnen. Genom exempelvis kontantbidrag kan man  hjälpa barn att gå kvar i skolan längre, och se till att de når högre utbildningsnivåer. För varje ytterligare år som ett barn går kvar i skolan ökar inkomsten senare i livet med i genomsnitt tio procent. På motsvarande sätt minskar fattigdomen i ett land när det genomsnittliga antalet skolår ökar i landet.

Orättvisor och djupa klyftor i samhället går att överbrygga, betonar rapporten. Men det krävs bättre data, innovativa lösningar på gamla problem och att samhällen investerar mer rättvist för att nå de mest utsatta barnen så att de får sina rättigheter tillgodosedda.

Läs hela rapporten här.

Globalt samarbete krävs för att nå målen om en bättre värld

Lördag den 24 oktober firas åter FN-dagen. I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå de nya utvecklingsmålen. Men också globalt samarbete.

Foto: © UNICEF/Hallahan

Foto: © UNICEF/Hallahan

”Varför firade vi inte på gatorna och badade i fontänen på Sergels torg?”. Orden kommer från miljöexperten Johan Rockström och syftar till beslutet inom världssamfundet i slutet av september då de 17 nya globala målen för hållbar utveckling antogs. Det är stort.

Och det som är nytt jämfört med tidigare mål är att de sociala och ekonomiska målen ska nås inom ramen för vad vår planet och vårt klimat klarar av. På UNICEF är vi glada för att vissa känsliga frågor som vi kämpat för kom med. Som till exempel att få ett slut på könsstympning, barnäktenskap, de värsta formerna av barnarbete samt våld och övergrepp mot barn.

Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå målen. Men också globalt samarbete.

I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Många politiska hinder står i vägen för FN:s fredsmäklande arbete. Men inom den sociala utvecklingen görs stora framsteg i det tysta. Jämfört med för 25 år sedan går många fler barn i skolan, färre flickor tvingas gifta sig, många fler har tillgång till vatten och toaletter, många fler barn överlever sina första år i livet och fler kvinnor föder barn med hjälp av utbildad personal.

På Bokmässan i Göteborg i september fick besökarna rösta om vilka tre mål de tycker är viktigast. Ungefär 2 500 personer deltog i omröstningen. Följande blev resultatet:

  1. Flest röstade för att öka människors tillgång till vatten och toaletter.
  2. Som tvåa kom god utbildning för alla.
  3. Trea kom att utrota fattigdom i alla dess former.

Det var också möjligt att rösta på vilka mål som är viktigast för Sverige:

  1. Här kom god utbildning för alla i topp.
  2. På andra plats kom jämställdhet mellan kvinnor och män.
  3. På tredje plats kom en hållbar konsumtion och produktion.

Målen framåt är satta!

Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor. UNICEF välkomnar särskilt de långsiktiga satsningarna på att få ner barnadödligheten och förbättra barns liv.

Under högtidliga former antog FN:s 193 medlemsländer i fredags de nya globala utvecklingsmålen. Detta följdes av ett stort firande i New York med bland annat tal av Stefan Löfven och uppträdande av Beyoncé.

Och vi har anledning att fira. Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor, och förhoppningsvis styra in utvecklingen på en hållbar kurs som går mer i linje med vad vår planet klarar av.

Village Vaghpura, Sami Block, Dist. Patan, Gujarat, INDIA. Hardik Momabhai Rabari play with Sheetal Shankarbhai Thakur on slider outside at Anganwadi centre in Patan District, Gujarat.Early years in the life of a child are extremely crucial for the holistic development of a child. Studies show that a failure to offer a stimulating physical and psycho social environment at this stage can have detrimental effects and the poorest and most marginalized are more likely to drop out of primary school when the foundations of school readiness are not strong. To address the growing concern about quality of early education, UNICEF began work in 2009 to develop an Early Childhood Education (ECE) programme in Gujarat with Anganwadi Centres as the focal point. This programme included introduction of Early Childhood Education (ECE) learning kits for Anganwadi Centres (government sponsored child-care and mother-care center), training of Anganwadi workers and development of parenting education materials. This initiative has been instrumental in bringing the focus of Early Childhood Education (ECE) in the Gujarat Right to Education (RTE) rules. The way forward for the Early Childhood Education (ECE) initiative in Gujarat includes expansion and coverage to all Anganwadis of the state and sustenance of quality inputs in terms of learning materials, capacity building of front-line workers. UNICEF India/2013/Dhiraj Singh

Barnen Village och Sami leker tillsammans i Patan, Gujarat, Indien. Foto: UNICEF Indien/Dhiraj Singh

Framgångarna med de åtta millenniemålen visar att vi når mätbara framsteg när alla aktörer; regeringar, företag och civilsamhälle strävar mot samma mål. På 25 år har mödradödligheten, barnadödligheten och den extrema fattigdomen halverats och 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten.

De nya utvecklingsmålen är många och mycket ambitiösa, något som det riktats kritik mot. Men för att möta komplexa problem behövs många olika insatser som alla tjänar på att synliggöras och mätas.

För att ytterligare få ned barnadödligheten behöver vi till exempel öka familjers tillgång till vatten och sanitet, förbättra sjukvården, se till att fler flickor och pojkar går ut grundskolan och att ändra diskriminerande attityder mot kvinnor och flickor. Alla dessa områden har fått egna mål, som alltså samverkar med varandra.

De nya målen täcker även in områden som många saknade i millenniemålen: som vikten av en hållbar tillväxt, bredare deltagande i beslutsprocesser, större jämlikhet och att få bort system och attityder som diskriminerar delar av befolkningen.

Vi är också glada för att många av delmålen tydligt anger ambitionen om att alla barns rätt till utbildning, hälsovård, vatten och sanitet, inflytande och skydd från våld och övergrepp ska bli verklighet. Det är i den egna vardagen som barn världen över kommer märka om vi har lyckats eller inte. Om 15 år har vi svaret.

Här kan du läsa mer om målen: unicef.se/vad-vi-gor/de-nya-globala-utvecklingsmalen