Gå till innehållet
Laddar…

1 av 6 barn lever i extrem fattigdom

Redan innan corona­pandemin bröt ut levde vart sjätte barn – 356 miljoner – i extrem fattig­dom, visar en analys av Världsbanken och UNICEF. En siffra som nu förväntas stiga dramatiskt.

Hälften av de som lever i extrem fattigdom är barn.

Det internationella måttet för extrem fattigdom innebär att leva i ett hushåll där man har omkring 1,9 dollar eller mindre att leva på per person och dag. Enligt Global Estimate of Children in Monetary Poverty: An Update lever två tredjedelar av dessa barn i Afrika, söder om Sahara. Omkring en femtedel lever i Sydasien.

Långsamma och ojämlika framsteg

Enligt analysen minskade antalet barn som lever i extrem fattigdom med 29 miljoner mellan 2013 och 2017. Men, framstegen som gjorts under senare år har varit väldigt långsamma, ojämlikt fördelade och är nu under hög risk på grund av coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

– Siffrorna är chockerande och pandemin kommer att göra det hela värre, säger Sanjay Wijesekera, programchef för UNICEF. Regeringar behöver en plan för att barnen ska kunna återhämta sig, och det är bråttom. Vi måste förebygga att oräkneliga mängder barn och familjer hamnar under fattigdomsgränsen, under många år framåt.

Barn utgör ungefär en tredjedel av världens befolkning. Men hälften av de som lever i extrem fattigdom är barn.

Barns risk för att leva i extrem fattigdom är mer än dubbelt så hög som för vuxna. Och för de allra yngsta är situationen värst – nära 20 procent av alla barn under fem år i utvecklingsländer lever i extremt fattiga hushåll. Och det beskriver alltså situationen före covid-19.

Viktigt att stärka sociala skyddsnät

Barnfattigdom är mer utbrett i sårbara och konfliktdrabbade länder, där mer än 40 procent av barnen lever i extremt fattiga hushåll (jämfört med nära 15 procent i andra länder). Pandemin drabbar också barn, kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt. 

Sociala skyddsnät är extremt viktiga för att mildra effekterna för utsatta barn, både i det direkta arbetet mot covid-19 och i det långsiktiga arbetet för att återuppbygga efter pandemin.

Det viktigaste och övergripande globala målet är att få slut på fattigdom och hunger. Det är bråttom och viktigare än någonsin för regeringar världen över att skala upp och anpassa sina skyddsnät för framtiden och barnens bästa.

Läs hela analysen här.

Anmäl dig till Kids Hack the Crisis – digitalt hackathon för barn

Den 23-25 oktober arrangerar UNICEF Sverige och Svenska Institutet ett globalt digitalt hackathon som låter barn vara med och skapa lösningar på utmaningar som drabbar dem under och efter coronapandemin. Barn och unga, mentorer och partners är varmt välkomna att delta!

Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Nu vill vi på allvar göra dem delaktiga i utmaningar som påverkar deras liv. I Kids Hack the Crisis kommer barn från olika delar av världen att arbeta i team för att skapa kreativa lösningar på utmaningar orsakade av pandemin.

Kids Hack the Crisis utgår från barnkonventionen och Agenda 2030, och alla lösningar kommer att ta oss närmare att förverkliga barns rättigheter och uppnå målen för hållbar utveckling. De vinnande lösningarna kommer att presenteras för UNICEFs ledarskap globalt och få stöd av hackathonets organisatörer och samarbetspartners med målet att så långt som möjligt realisera lösningarna för barn världen över.

Vi välkomnar nu barn och unga som vill delta som hackare och mentorer och partnerorganisationer som vill stödja inom olika kunskapsområden att anmäla sig till hackathonet.

Vad är ett hackathon?

Ett hackathon är en innovationstävling. Mellan 24-48 timmar arbetar deltagare som kallas för ”hackare” i team för att lösa specifika utmaningar. Det finns även mentorer inom olika kompetensområden som stöttar teamen. I slutet utser en jury ett vinnande lag inom varje utmaningskategori.

Utmaningskategorier

Under 48 timmar kommer barnen att arbeta i team för att skapa lösningar på den pågående krisen. De kommer att ta itu med de kort- och långsiktiga effekterna som viruset har på deras liv och framtid. Här är utmaningarna som barnen kan välja att arbeta med:

  1. Rätten till utbildning. Hur kan vi se till att alla barn kan fortsätta att lära sig och få den utbildning de har rätt till, trots skolnedstängningar och bristande tillgång till internet, TV och radio?
  2. Rätten till hälsa. Hur kan vi stödja barns fysiska och psykiska hälsa i den svåra situationen kopplat till covid-19? Hur kan vi bygga ett samhälle där alla barn inte bara överlever utan också mår bra och har möjlighet att utvecklas?
  3. Minska fattigdomen. Hur kan vi säkerställa alla barns rätt till en god levnadsstandard och tillgång till grundläggande tjänster i en tid när familjer lever i ekonomisk och social utsatthet?
  4. Stoppa våldet. Hur kan vi skydda barn från fysiskt och psykiskt våld – i hemmet, skolan, samhället i stort och över internet – när tjänster som skyddar barn sätts på paus och familjer upplever ökade påfrestningar hemma på grund av isolering?
  5. Rätten till deltagande. Hur kan vi garantera barns inflytande och delaktighet i beslut som påverkar deras liv?

Att delta som hacker

Alla barn och unga mellan 10-18 år är välkomna att delta, de enda kraven är att du kan engelska och har en dator, surfplatta eller smartphone. Det finns flera olika sätt att delta – du kan delta som erfaren hackare eller som nybörjare, och du deltar på egna villkor (inget krav att vara med 48 timmar). Det är valfritt att tävla. Läs mer om att delta som hacker.

Att delta som partnerorganisation

Organisationer och företag inom privat eller offentlig sektor samt ideella organisationer över hela världen är välkomna att stödja med exempelvis kommunikation i era nätverk, jurymedlemmar eller hjälp med att förverkliga lösningarna efter hackathonet. Men vi är naturligtvis öppna för att lyssna på era förslag! Läs mer om att delta som partner.

Att delta som mentor

Mentorer från olika kunskapsområden är välkomna att delta, exempelvis ämnesexperter, Git, databas, brainstorming. Allt du kan tänka dig att barnen kan behöva hjälp med under hackathonet – tekniskt eller inte. Vissa är erfarna hackare, andra deltar för första gången och behöver bara någon som guidar dem. Du måste inte vara tillgänglig alla 48 timmar, men minst två. Läs mer om att delta som mentor.

När är Kids Hack the Crisis?

Kids Hack the Crisis öppnar fredagen den 23 oktober med en livesänd öppningsceremoni kl. 17.00. Teamen ska lämna in sina lösningar senast söndagen den 25 oktober. Onsdagen den 28 oktober kl. 18.00 är det dags för en livesänd prisceremoni!

Välkommen till en 48 timmars resa av kreativt skapande med målet att skapa verklig skillnad för barn världen över!

Läs mer och anmäl dig till Kids Hack the Crisis.

Kids Hack the Crisis – globalt digitalt hackathon för barn

Den 23-25 oktober arrangerar UNICEF Sverige och Svenska Institutet ett globalt digitalt hackathon som låter barn delta och bidra till konkreta lösningar på de utmaningar som drabbar dem under och efter coronapandemin. Anmäl dig som hackare, mentor eller partner idag!

Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Det är därför hög tid att på allvar göra dem delaktiga i de utmaningar som påverkar deras liv. Genom det digitala hackathonet ”Kids Hack the Crisis” får barn och unga världen över möjlighet att vara med och skapa hållbara lösningar på framtidens utmaningar.

Vad är Kids Hack the Crisis?

Kids Hack the Crisis är ett digitalt hackathon, som äger rum den 23 – 25 oktober och riktar sig till barn och unga världen över. Under 48 timmar kommer de unga att arbeta i team för att komma fram till digitala lösningar på de utmaningar som drabbar dem i samband med corona­pandemin, både på kort och lång sikt. Det kan till exempel handla om hur beslut, som fattas av samhällen för att begränsa spridningen av viruset, påverkar barns liv såsom stängning av skolor. Liksom hur barn drabbas av ökad social och ekonomisk utsatthet, social distansering eller av ett ökat behov av digitala lösningar.

Deltagarna medverkar enkelt via dator, mobil eller surfplatta. Barnen deltar på egna villkor och väljer själva om de vill tävla. De behöver inte ha kunskap i kodning – alla barn mellan 10-18 år är välkomna att delta.

Nu sätter vi barns och ungas röster och lösningar i fokus med Kids Hack the Crisis Global!

Hackathonets jury kommer att bestå av barn och ungdomar från olika delar av världen, och av vuxna som har ett särskilt fokus på exempelvis barns rättig­heter och Agenda 2030. Mentorerna, som ger råd och stöttar deltagarna, kommer att bestå av experter och specialister från både privat och offentlig sektor.

Att göra barn och unga delaktiga är avgörande för att möta dagens och framtidens utmaningar. Alla lösningar kommer att ta oss ett steg närmare att förverkliga alla barns rättigheter och uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Vill du delta?

Vill du som barn delta och bidra med ditt perspektiv och dina idéer? Kanske vill du som expert inom ditt område medverka som mentor, eller ni som organisation eller företag dela med er av er kompetens? 

Läs mer och anmäl dig här: hack.sweden.se/kids

Vi ses den 23 oktober!

Sveriges regering – dags att visa handlings­kraft!

Visste du att Sverige inte har någon lag som kräver att företag måste respek­tera mänsk­liga rättig­heter? Det måste vi ändra på. Därför går UNICEF Sverige idag, till­sammans med flera orga­nisationer och företag, ut med upp­ropet Visa handlingskraft. Skriv på och var med och sätt press på politikerna.

Skriv under

Den ökade inter­nationella handeln har medfört stora föränd­­ringar under de senaste decen­nierna i hur företag bedriver sin produk­tion och verk­sam­het. Många svenska och europeiska företag har idag egna verk­sam­heter eller leveran­törer i länder där kränk­ningar av mänsk­liga rättig­heter är vanligt före­kommande och där det arbets­rätts­liga skyddet är svagt. 

Företags verksam­heter påverkar både barn och vuxna

Nästan en tredje­del av världens befolk­ning är idag under 18 år. Det är därför ound­vik­ligt att företag påverkar barn likväl som vuxna. Enligt ILO finns idag runt 152 miljoner barn som omfattas av barn­arbete. Det är direkt skadligt för barns hälsa och utveck­ling. Även andra faktorer som levnads­standard, miljö­föro­reningar och till­gång till vatten och sanitet kan företag ha en påverkan på i sin verk­sam­het, något som i hög grad påverkar barns hälsa och utveckling.

För att uppfylla barns rättig­heter enligt barn­konven­tionen, som nu är lag i Sverige, har den svenska staten en skyldig­het att för­hindra negativa effekter som företag kan ha för barn. En lag som ställer krav på att företag tar ansvar för mänsk­liga rättig­heter kommer också att stärka skyddet för barns rättig­heter.

Frivilliga initiativ räcker inte

Coronapandemin har kastat ljus på de usla arbets­­för­­hållanden som finns i globala leveran­­törs­­led idag. Det handlar om ökat barn­­arbete, slav­­liknande kontrakt och arbets­­tagare som hindras i sin rätt att orga­ni­­sera sig. Löner som är omöjliga att för­­sörja sig på, tvångs­­för­­flytt­­ningar av lokal­­befolk­­ningen, vatten­­föro­­reningar eller kvinnor och barn som utsätts för sexuella över­grepp och våld. 

Pandemin leder till ökad fattigdom och att fler barn tvingas in i arbete för att hjälpa till att ordna mat på bordet till familjen. 

För att verka etiskt och håll­bart i sådana kon­texter måste företag ta ett stort ansvar för sitt agerande. Flera företag arbetar redan kontinu­erligt med dessa utmaningar, men oftast handlar det om egna, fri­villiga initiativ. Det räcker inte.

Enligt ILO finns idag runt 152 miljoner barn som omfattas av barnarbete. Det är hög tid att Sverige nu tar konkreta steg framåt i frågan om lagstiftning, för att se till att företag måste respektera mänskliga och barns rättigheter.

Företagen kan idag inte ställas till svars

Utan en lag­stiftning kan svenska företag inte ställas till svars för negativ påverkan på mänsk­liga rättig­heter i länder där våra varor produceras. Med en lag­stift­ning får de drabbade ett rätts­ligt skydd. Det inne­bär också att vi med­borgare och konsu­menter kan känna oss tryggare i att inte bidra till att barn eller vuxna far illa när vi handlar. 

Utan en lag måste företag som tar sitt ansvar och väljer att arbeta etiskt och håll­bart konkurrera på ojäm­lika villkor med företag som tar gen­vägar och väljer det billi­gaste alter­na­tivet. Det tycker vi är orimligt – företag som investerar i håll­bar­het borde få stöd i form av tydliga regel­verk och rätt­vis konkurrens.

Det är hög tid för Sverige att agera

Några europeiska länder, där­ibland Frankrike och Nederländerna, har redan antagit lag­stift­ning på området. Besluts­fattare i flera EU-länder har satt igång utred­ningar och tagit fram lag­för­slag som nu disku­teras. Men Sverige har inte, trots rekommen­dationer från såväl Stats­kontoret som Agenda 2030-delega­tionen, utrett en lag­stift­ning på nationell nivå.  Ett av FN:s mål i Agenda 2030 är att utrota barnarbete till år 2030.

Det är hög tid att Sverige nu tar konkreta steg framåt i frågan om lag­stift­ning. Vi som står bakom detta upprop bidrar gärna med vår samlade kunskap i denna process. Vår upp­maning till rege­ringen är tydlig:

Vi vill se en lag­stift­ning som kräver att företag respek­terar mänsk­liga rättig­heter i den egna verk­sam­heten och i sina affärs­rela­tioner. Rege­ringen måste verka aktivt för ett effek­tivt regel­verk på EU-nivå och genast inleda för­bered­elser och konsulta­tioner med företag, civil­sam­hället och fack­föreningar i Sverige.

Det är dags att visa handlings­kraft!
Gör din röst hörd och skriv på för en lag­stift­ning som ser till att företag i Sverige respek­terar mänsk­liga rättig­heter, i Sverige och utom­lands:

Skriv under

Vill ni som företag eller orga­nisa­tion ställa er bakom kampanjen? Hör av er på: hej@visahandlingskraft.nu

Barns rättigheter måste prioriteras i genomförandet av Agenda 2030

I september varje år samlas FN:s generalförsamling i New York för att diskutera globala frågor. För 75:e gången drar nu arbetet igång med start idag och tre månader framåt. I år sker alla möten digitalt och fokus ligger på coronapandemin. UNICEF Sverige vill se satsningar för ett hållbart samhälle efter coronapandemin samt att barns rättigheter prioriteras av världens regeringar.

Mötet inleds med en generaldebatt då många regeringschefer håller tal och framhåller sitt lands syn på olika globala frågor, och här önskar vi se ett tydligare fokus på hur världen kan återuppbyggas till en bättre plats för barn där ingen lämnas utanför. Att ingen får lämnas utanför är en av de övergripande principerna i Agenda 2030.

Under sommaren ingick UNICEF Sverige i den svenska e-delegationen till FN:s årliga högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF), där arbetet med Agenda 2030 utvärderas. Fokus för mötet var att accelerera genomförandet av agendan och uppmärksamma att det nu återstår mindre än tio år till dess att målen och delmålen ska uppnås.

Pandemin riskerar att omkullkasta de viktiga framsteg som gjorts de senaste decennierna, så nu måste lärdomarna som då drogs omsättas i praktiken av världens länder. UNICEFs förhoppning är att världens regeringar sätter barns rättigheter främst på agendan.

Globala utmaningar, kräver globala lösningar

Årets uppföljning och översyn av Agenda 2030 visar att pandemin påverkar möjligheterna att nå målen mycket negativt och att det saknas finansiering. Coronapandemin blottlägger de brister som finns i samhället och tydliggör vikten av samverkan; globala utmaningar kräver globala lösningar.

UNICEF välkomnar Sveriges ambitioner, som lyftes fram i FN under HLPF, om att samhället ska bli mer hållbart efter coronapandemin, och ser fram emot att följa det fortsatta arbetet i FN som nu kickar igång i och med öppnandet av generalförsamlingen. Vi välkomnar att Sverige i samband med öppnandet särskilt lyfter pandemiresponsen, inklusive rättvis global tillgång till vaccin mot covid-19 och ett starkt engagemang för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling i linje med Agenda 2030.

Sam­hällen och länder måste, nu mer än någonsin, sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld, så att ingen hamnar utanför.

Internationellt samarbete för barns rättigheter

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Pandemins konse­kvenser skadar barn mer än själva sjuk­domen. Sommarens forum belyste att våld mot barn ökat under pandemin samt att 1.6 miljarder skolbarn drabbats av skolnedstängningar, något som får störst konsekvenser för barn i utsatthet. Sam­hällen och länder måste, nu mer än någonsin, sam­arbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld, så att ingen hamnar utanför.

Barn och deras rättigheter måste sättas i centrum för genomförandet av Agenda 2030, vilket lyftes ovanligt tydligt under årets forum, inte minst från svensk håll. Sverige, ihop med 60 andra länder har bildat en grupp av barns vänner “Group of Friends of Children and the Sustainable Development Goals (SDGs)” vars gemensamma mål är att skapa en bättre framtid för världens barn. Arbetet måste få ny fart då generalförsamlingen nu öppnas på nytt.

Inkludering av barns och ungas röster

I Sverige har en nationell samordnare för Agenda 2030 tillsatts, som ska fokusera särskilt på barns och ungas perspektiv och delaktighet samt på de som befinner sig i en särskilt utsatt situation. Varje år gör ett antal FN-länder en frivillig rapportering om sitt genomförande av Agenda 2030 och uppfyllandet av globala målen på FN:s högnivåforum. Sverige har annonserat att de kommer att rapportera till HLPF 2021 och då önskar vi på UNICEF se en tydlig inkludering av barns och ungas röster i den svenska rapporten. Låt barns rättigheter få visa vägen i genomförandet av Agendan såväl nationellt som internationellt. Barns rätt måste sättas i centrum och deras röster måste också få höras.

Sverige har möjlighet att ta på sig ledartröjan i frågor som rör barn och unga såväl på hemmaplan som globalt. Barnkonventionen och Agenda 2030 är utmärkta verktyg för den nystart som krävs efter pandemin.

Ericsson och UNICEF kart­lägger skolors tillgång till internet

Idag lanserar UNICEF och Ericsson ett nytt globalt samarbete för att kartlägga skolors tillgång till internet i 35 länder. Samarbetet kommer fram till 2023 att hjälpa till att identifiera var i världen uppkoppling saknas, och bidra till det långsiktiga målet att ansluta varje skola till internet.

När barn och unga får tillgång till all den information som finns på nätet, och därmed fler möjligheter att lära sig och utvecklas, har de också större chans att nå sin fulla potential.

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.

360 miljoner unga är idag inte online

Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internet­uppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).

En allt djupare digital klyfta är bara en av många ojämlikheter som coronapandemin har gett oss insikter om. Vårt samarbete med Ericsson kommer hjälpa oss på vägen mot att ge varje barn och ungdom tillgång till digitala utbildningsmöjligheter.

Charlotte Petri Gornitzka, UNICEFs biträdande högsta chef

Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.

Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.

I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.

Alla unga ska ha tillgång till digital information

Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.

Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.

Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att till­sammans skapa verkliga föränd­ringar för barn och unga runt om i världen:

Läs mer om företagssamarbeten

Fakta

  • En majoritet av världens länder har tillfälligt stängt sina skolor, något som har drabbat över 91 procent av eleverna runt om i världen – omkring 1,6 miljarder barn och unga.
  • 360 miljoner unga saknar idag möjlighet att ansluta till internet.
  • År 2030 måste företag och samhällen världen över vara redo för att driva sina verksamheter på ett hållbart sätt. För att uppnå de globala målen måste vi möta nästa generations behov och säkerställa jämlik tillgång till information.
  • Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF ska fram till och med 2023 globalt kartlägga var skolor saknar internetuppkoppling, och bidra till att ansluta varje skola till internet. Samarbetet är ett viktigt stöd till Giga-initiativet.

Barns och ungas delaktig­het betonas i pro­posi­tion om Agenda 2030

Regeringen presenterade den 17 juni sin proposition för Sveriges genom­förande av Agenda 2030 och de globala målen för håll­bar utveck­ling. Barns rättig­heter måste få visa vägen i genom­förandet, skriver Karin Strömstedt Johansson, inter­nationell program­hand­läggare på UNICEF Sverige.

När regeringen sommaren 2018 lade fram sin handlings­plan för genom­förandet av Agenda 2030 hade riks­dagen ingen upp­gift att följa upp rege­ringens arbete, men genom propositionen ber nu alltså rege­ringen riks­dagen att göra just detta. 

Sverige ska bedriva en sam­stämmig politik nationellt och inter­nationellt, och Agenda 2030 ersätter nu politiken för global utveck­ling (PGU). Det över­gripande målet är att Sveriges politik alltid ska sträva efter en global håll­bar utveck­ling och att hänsyn ska tas till mål­kon­flikter.

För UNICEF är Agenda 2030 ett viktigt styr­dokument och de flesta målen har bäring på vår verk­samhet. Inte minst den genom­syrande prin­cipen att ingen ska lämnas utanför ”leave no one behind”.  Därför är det gläd­jande att se att den prin­cipen står i centrum för genom­förandet såväl nationellt som inter­nationellt.

Viktigt att sätta barn och ungas del­aktighet i fokus

Corona­pandemin riskerar att omkull­kasta fram­steg som gjorts de senaste decennierna, och visar på behovet av att rusta sam­hället på ett annat sätt än tidigare. Många rapporter visar nu på hur världens utveck­ling kommer att påverkas negativt under en lång tid framöver.

För att undvika att viktiga fram­steg inom barns rättig­heter går till­baka behöver vi accele­rera genom­förandet av Agenda 2030. Därför är det gläd­jande att barns rättig­heter har ett särskilt avsnitt i propo­sitionen. 

Barnets rättigheter utgör en förutsättning för att genomföra agendans mål. Vidare fastslår barnkonventionen att vad som bedöms vara barnets bästa ska beaktas i första hand vid alla åtgärder som rör barn.

Ur regeringens proposition till riksdagen om Agenda 2030

UNICEF Sveriges för­hopp­ning är att barns rättig­heter sätts i centrum i genom­förandet av agendan såväl nationellt som inter­nationellt. Barns röster måste få höras, unga är de förändrings­agenter vi behöver.

Sverige nuvarande handlings­plan går ut 2020 och behöver ersättas av en ny plan som sträcker sig fram till år 2030. Barn­konven­tionen har blivit svensk lag 2020 och följer man barn­konven­tionen så bidrar man även till målen i agendan. Vi väntar oss nu accele­rerande åtgärder på hemma­plan och inter­nationellt, annars riskerar corona­pandemin att utveck­las till en barn­rätts­kris.

Samarbete krävs för att till­godo­se barns rättig­heter

Vi välkomnar också att partner­skap mellan olika aktörer såsom privata sektorn, akademier och civil­sam­hället lyfts fram i propo­sitionen. Endast om vi jobbar till­sammans så kan vi se till att miljon­tals pojkar och flickor – inklusive de som lever i kon­flikter, barn med funktions­ned­sätt­ningar och barn som riskerar att utsättas för våld – är friska, trygga och får gå i skolan.

Inom FN hålls varje år ett politiskt hög­nivå­forum för håll­bar utveck­ling (HLPF) som är en viktig del i den globala upp­följ­ningen av Agenda 2030. I år ingår UNICEF Sverige i den svenska e-delega­tionen till HLPF, och delegations­ledaren har glädjande nog uttryckt att man vill se ett ökat fokus på barn och unga.

Vi välkomnar särskilt denna möjlig­het att få repre­sen­tera barn och ungas pers­pektiv ytter­ligare. Kanske extra mycket i år med tanke på hur covid-19, krig och kon­flikter påverkar de som faktiskt bidragit minst till de utmaningar som världen nu står inför. Nu gäller det att vi satsar på Build Back Better – att till­sammans åter­upp­bygga en bättre värld för alla barn.

“Det finaste man kan göra är att jobba med barn och för FN”

I ett personporträtt gjort av Dagens industri belyser UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt vikten av ett större samarbete mellan näringsliv, regering och frivilligorganisationer för att förverkliga barns rättigheter och genomföra Agenda 2030. Här kan du läsa ett utdrag av artikeln.

På sätt och vis slöts cirkeln när Pernilla Baralt blev UNICEF Sveriges generalsekreterare i höstas. Som barn drömde hon om att arbeta för FN och flickrummet var fyllt av planscher och vykort med UNICEFs logotyp.

– Det finaste man kan göra är att jobba med barn och för FN. Jag är extremt glad att få det här uppdraget, för jag känner att det finns så mycket vi kan göra och förändra. Vi kan samarbeta med näringslivet, med regeringen och med frivilligorganisationerna. Vi ska vara en nod i ett samarbete som kommer att behövas allt mer framöver om vi ska kunna förverkliga barns rättigheter och genomföra Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, säger Pernilla.

Vid sidan av jobbet tränar Pernilla ett ungdomslag flickor i fotboll på Klockaregårdens skola på Lidingö. ”Barnen är helt underbara, de är så fulla av energi. Det gäller att vara kortfattad och konkret i sitt ledarskap, det funkar inte med några resonemang där”, säger hon. www.weekend.di.se

Företagssamarbeten som gör skillnad

Under 2018 stod näringslivet för runt 30 procent av UNICEF Sveriges intäkter på drygt 820 miljoner kronor. De resterande 70 procenten kom från privata givare. Till UNICEF Sveriges företagspartners hör bland annat H&M Foundation, Ikea, Sandvik Coromant, Gina Tricot, Borås Tapeter och Brynäs IF.

– Numera handlar det sällan om sponsring i traditionell bemärkelse, utan vi diskuterar fram partnerskap med varje enskilt företag så att det blir en win win-situation för alla inblandade. Ett exempel är Gina Tricot, som är engagerade i Bangladesh där de har produktion. Där stöder de projekt i slumområden i Dhaka som gör att barn får gå i skolan, blir vaccinerade och får tillgång till rent vatten och toaletter.

Bokslutet för 2019 är inte klart än, men ett viktigt tillskott utgör de 140 miljoner kronor som samlades in via UNICEF Sveriges julkampanj. Akelius Foundation, med fastighetsmiljardären Roger Akelius i spetsen, dubblade nämligen alla gåvor som skänktes till UNICEF under november och december.

– Vi driver också ett framgångsrikt utbildningsprojekt tillsammans med Akelius Foundation. Tillsammans har vi tagit fram en digital plattform för barn på flykt, som gör det lättare för barn i flyktingläger att få under­visning och lära sig nya språk. På sikt kommer det att ge tusentals barn en bättre start i livet.

Globala framsteg och utmaningar

Trots att många barn lider världen över finns det indikatorer som pekar åt rätt håll. Barnadödligheten går ned, antalet barn som dör före sin 5-årsdag minskar, fler barn får gå i skolan och färre tvingas gifta sig mot sin vilja.

– Den största utmaningen just nu är att ett av fyra barn lever i en konflikt eller ett katastrofområde. De värsta områdena för barn är Syrien och flera afrikanska länder med svaga regeringar söder om Sahara. Förhållandena i katastrofområdena förvärras av klimatförändringarna. Varje år dör 1,7 miljoner barn till följd av miljöfaktorer. När cykloner och översvämningar blir allt vanligare ökar spridningen av livshotande sjukdomar och bristen på vatten.

Vi arbetar dygnet runt för att barn ska överleva, få sina rättigheter tillgodosedda och nå sin fulla potential. Det är centralt om vi ska nå målen i Agenda 2030 för global hållbar utveckling.

Det finns flera möjligheter för företag som vill kämpa för barns rättigheter tillsammans med oss. Välj det sätt som passar er bäst:

Läs mer här

En händelserik vecka inom hållbar utveckling och barns rättigheter

Varje år i september samlas FN:s medlemsländer i general­församlingen i New York för att diskutera globala frågor. Årets tema är hållbar utveckling. UNICEF erbjöd scenen på huvudkontoret till Greta Thunberg och andra barn, för att låta dem göra sina röster hörda i klimatfrågan och barns rättigheter.

I samband med att generalförsamlingen möts i år anordnas fem stora konferenser inom hållbar utveckling. Syftet är att förbättra åtgärderna mot klimatförändringar och lyfta arbetet för en hållbar utveckling för både människa och planet.

Veckan tar därmed avstamp i Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling, som antogs av alla världens ledare år 2015. Det är den mest ambitiösa planen någonsin för att enas kring gemensamma lösningar på världens utmaningar. Stora framsteg har gjorts, men det går inte snabbt nog. Allt fler människor går hungriga, klyftorna ökar, vår konsumtion och våra utsläpp ökar, och den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt.

Inför toppmötesveckan hölls ett klimatmöte för unga ledare, för att de skulle få visa upp sina lösningar och på ett meningsfullt sätt få möjlighet att samarbeta med beslutsfattare i vår tids viktigaste fråga.

Klimattoppmötet

Veckan inleddes med ett klimattoppmöte den 23 september. FN:s generalsekreterare António Guterres talade om att världen har ett fönster på mindre än elva år för att undvika oåterkalleliga förändringar av vårt klimat. Vi måste minska utsläppen med 45 procent fram till 2030 och vi måste uppnå koldioxidneutralitet senast 2050.

Även Greta Thunberg fick möjlighet att göra sin röst hörd i ett engagerande och känslosamt tal riktat till världens ledare, med fokus på att världens länder måste agera nu för att hindra klimatförändringarnas effekter. 

Efter klimattoppmötet anordnades en presskonferens på UNICEFs huvudkontor där Greta och 15 andra barn medverkade. UNICEFs roll var att möjliggöra för dem att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Barn har rätt att leva i ett hållbart klimat, det är en fråga om barns grundläggande mänskliga rättigheter. Budskapet från de unga var att ländernas bristande agerande i klimatfrågan är ett brott mot deras rättigheter.  

UNICEFs högsta chef Henrietta Fore tillsammans med unga klimataktivister efter presskonferensen i New York.

Barnkonventionen 30 år

I onsdags anordnades ett kortare evenemang i FN:s generalförsamling med anledning av att barnkonventionen i år fyller 30 år. Syftet var att uppmana medlemsländerna att förnya sina löften till barnkonventionen samt att uppmana länderna att intensifiera sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Sverige var ett av sex tillfrågade länder som ombetts att hålla ett särskilt anförande. Vi representerades av statsminister Stefan Löfven, som bland annat lyfte Sveriges arbete med att stoppa våld mot barn.

Nu ser vi fram emot att FN:s generalförsamling ägnar barnkonventionens dag den 20 november, då barnkonventionen officiellt fyller 30 år, åt att lyfta frågan kring hur världens länder kan skärpa sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Alla människors rätt till hälsa

Det andra toppmötet var världens första högnivåmöte om universell tillgång till hälsa. I samband med mötet presenterades nya satsningar för att ge alla människor tillgång till överkomliga och inkluderande hälsosystem.

Utmaningarna som framkom i UNICEFs nylanserade rapporter om barnadödlighet och mödradödlighet togs upp. Trots att stora framsteg har gjorts är barna- och mödradödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. Särskilt utsatta är barnen under den första månaden i livet och för dem sker inte utvecklingen snabbt nog. Dessutom är framstegen ojämnt fördelade och många halkar efter, särskilt i Afrika söder om Sahara. Det är oacceptabelt, framför allt då många av dödsfallen kan förhindras med rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård.

Under veckan arrangerade UNICEF även ett seminarium för att ytterligare belysa alla människors rätt till den hälso- och sjukvård som de behöver. Diana Amini från vår partner H&M Foundation fanns på plats och berättade om stiftelsens engagemang för att ge barn med funktions­nedsättningar den bästa möjliga starten i livet.

Agenda 2030 och hållbar utveckling för önationer

Det tredje toppmötet fokuserade på de globala målen. Mötet visade på att länderna måste öka takten om vi ska nå målen i Agenda 2030. Och idag, den 26 september, genomförs en dialog om utvecklingsfinansiering. Ledare från regeringar, näringslivet och finanssektorn samlas för att gemensamt hitta nödvändiga resurser och partnerskap. En omställning i enlighet med de globala målen är kostsam och det saknas fortfarande enormt mycket pengar för att genomföra målen.  

Den 27 september sker slutligen SAMOA Pathway, ett toppmöte gällande en halvtidsöversyn av ett avtal som syftar till att stödja hållbar utveckling i små önationer som är under utveckling. Vid mötet kommer både framsteg och utmaningar gällande att bekämpa de förödande effekterna av klimat­förändringar att diskuteras.

Läs mer om de fem mötena:
Klimattoppmötet
Högnivåmötet om universell tillgång till hälsa
Toppmötet om de globala målen
Högnivådialogen om utvecklingsfinansiering
SAMOA Pathway

Nyfödda bebisar och gravida kvinnor dör i onödan

Trots stora framsteg är mödra- och barnadödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. På grund av brist på rent vatten, näring, vaccin och sjukvård dör en gravid kvinna eller nyfödd bebis var elfte sekund, visar nya siffror från UNICEF och andra FN-organ.

Idag överlever fler kvinnor och barn än någonsin tidigare, men fortfarande förlorar 2,8 miljoner gravida kvinnor eller nyfödda barn sina liv varje år. Ungefär hälften av alla barn som dör innan fem års ålder dör under sin första månad i livet. I framför allt den gruppen sker inte minskningen snabbt nog. Det innebär att en gravid kvinna eller nyfödd bebis dör var elfte sekund.

Det är oacceptabelt, framför allt då lösningen är inom räckhåll. Många av dödsfallen kan förhindras med hjälp av rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård. Det krävs också förbättrad sjukvård i samband med förlossningar och att fler resurser når de mest utsatta.

Idag varierar nämligen kvinnors och barns chans att överleva beroende på var i världen de lever. Framstegen är ojämnt fördelade och många halkar efter i utvecklingen, särskilt i Afrika söder om Sahara. 2018 dog ett av 13 barn under fem år i regionen – det är 15 gånger fler än i Europa, där ett av 196 barn dog. Mödradödligheten är i sin tur 50 gånger högre i Afrika söder om Sahara jämfört med i höginkomstländer.

Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Länder i konflikt eller humanitär kris har ofta svaga hälsosystem, vilket innebär att kvinnor och barn inte får den livräddande vård de har rätt till. För att alla barn och deras mödrar ska ha chans att överleva måste vi snabbt ta itu med skillnader i tillgången till sjukvård och satsa mer på kvinnors och barns rättigheter.

Frågan är en väsentlig del av Agenda 2030

Enligt mål 3: Hälsa och välbefinnande

  • Mödradödligheten ska minska till 70 dödsfall per 100 000 förlossningar till år 2030.
  • Barnadödligheten ska minska till tolv dödsfall per 1 000 levande födda, och bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande till år 2030.

Förra året hade 121 länder uppnått delmålen ovan, men bland de resterande behöver 53 länder påskynda framstegen avsevärt för att nå det globala målet om mödra- och barnadödlighet. Om vi inte agerar nu kommer 52 miljoner barn under fem år och över en miljon mödrar att förlora sina liv till år 2030.

Att minska ojämlikheterna är avgörande för att hindra alla de dödsfall bland barn och mödrar som faktiskt går att förebygga. Alla kvinnor och barn, oavsett var i världen de lever, har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Möt UNICEF Sveriges nya generalsekreterare

Idag är det Pernilla Baralts första dag som UNICEF Sveriges generalsekreterare. Hon betonar vikten av samverkan för att uppnå förändring och betydelsen av att låta barn vara delaktiga. Hon ser fram emot att fira barnkonventionen som fyller 30 år, och att till­sammans med samarbetspartners arbeta för att uppnå målen i Agenda 2030.

Pernilla Baralt är en engagerad och aktiv trebarnsmamma som älskar löpning, att vara ute i naturen och att leda sitt flickfotbollslag. Hennes engagemang speglas även i hennes yrkesliv där viktiga frågor har varit miljöfrågor, utvecklingsfrågor och bistånd i EU-kommissionen och under de senaste åren den viktigaste av dem alla: att barnkonventionen blir svensk lag 2020. 

Vilka erfarenheter tar du med dig i din nya roll? 

Jag tar med mig vikten av personliga möten och samverkan för att uppnå förändring. I Sverige är det ett stort problem att barn faller mellan stolarna när olika instanser saknar gemensamma strategier. Det behövs en större samverkan mellan de aktörer som arbetar med barn och unga. Därtill tar jag med mig lärdomen att det tar tid att förändra viktiga frågor. Jag tror på långsiktiga systematiska förändringar som leder till en hållbar lösning för dem de berör. 

Sedan tar jag med mig värdet av barns delaktighet. Vi behöver deras kunskap, energi och framtidstro för att klara av att förändra frågor som rör deras rättigheter. Därför är jag glad att UNICEF Sverige fokuserar på barn och ungas delaktighet vid firandet av barnkonventionen som fyller 30 år den 20 november.  

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Vad kommer du att sätta för prägel på organisationen? 

Jag hoppas kunna bidra till en större samverkan, att alla medarbetare ska känna sig delaktiga och att våra gemensamma mål och visioner är tydliga för alla. Att vi är en attraktiv arbetsplats och samarbetspartner. Barns delaktighet ska vara en naturlig del i allt arbete vi gör och vi ska alltid behålla jämställdhetsglasögonen på.

Jag kommer att sträva efter att vi i större utsträckning blir en katalysator för samarbete kring de globala målen och att vi utvecklar nya metoder för hur de ska uppnås i praktiken. Att vi fortsätter att vara innovativa. Jag ser fram emot resan att stärka barns rättigheter och genomföra målen i Agenda 2030 tillsammans med både nuvarande och nya samarbets­partners.

Vad kan våra givare förvänta sig med dig som generalsekreterare?

Jag vill att vi skapar möjlighet för våra givare att bli ännu mer aktiva i vårt arbete genom att hitta nya former för dem att bidra. Monetära bidrag är grundläggande, men det är även betydelsefullt för oss att ta del av våra givares kompetens, idéer och engagemang. Extra viktigt är det att kana­lisera de ungas engagemang i organisationen. Allt fler unga ansluter sig till ungdomsrörelser för att stå upp för sina rättigheter och det är ett engagemang vi måste ta tillvara på. 

Jag tycker också att det är viktigt att fortsätta informera våra givare om de fantastiska resultat som deras gåvor bidrar till. Vi är varsamma med varenda krona och vill visa att alla bidrag når fram till de barn som verkligen behöver det. De bidragen räddar liv varje dag.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag?

Jag ser först och främst fram emot att lära känna UNICEF Sverige, alla medarbetare och våra viktiga samarbetspartners. Ser också fram emot att få representera UNICEF Sverige i viktiga frågor, att träffa barn och unga och alla enskilda som varje dag bidrar till att förbättra barns liv i Sverige. 

Det blir också roligt att ge sig in i planeringen av firandet av barnkonventionen 30 år och att förbereda inför att den blir lag i januari 2020. Jag har själv arbetat med propositionen och känner mig tacksam över att få vara med vid sjösättningen av det arbetet. Nu är det vårt uppdrag att sprida kunskap om lagen och se till att vuxna inser fördelarna för hela samhället när barn får sina rättigheter tillgodosedda samt att barnen själva känner till rättigheterna. 

Var finner du inspiration? 

Jag blir dels inspirerad av alla vuxna som på något vis hjälper barn i utsatthet, det kan vara en lärare, fotbollsledare, socialsekreterare eller en mormor. Men jag får framförallt energi i umgänget med barn och unga. Det är i mötet med dem som jag blir påmind om att jag arbetar med den viktigaste av frågor.

Världen blir bättre, trots många utmaningar

Även om det inte alltid känns så är det viktigt att påminnas om att världen blir bättre. Utvecklingen går stadigt framåt på många områden, skriver Eva Dalekant, programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige, idag på FN-dagen.

Akut humanitär kris i bland annat Jemen, Syrien och Bangladesh. 15 000 små barn som dör varje dag av enkla orsaker som hade gått att förebygga. 2,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten. Flera hundra miljoner barn som inte kan gå i skolan. Det saknas inte utmaningar för världssamfundet att arbeta med.

Men, mot den här dystra bilden måste den motsatta ges – utvecklingen i världen går stadigt framåt på många områden. Även om det sker i olika takt i olika delar av världen.

  • Barnadödligheten minskar stadigt.
  • Fler barn vaccineras mot enkla sjukdomar.
  • Fler människor får tillgång till rent vatten.
  • Fler mammor som lever med hiv får behandling under sin graviditet
  • Den extrema fattigdomen minskar.

Den här pojken, som är på flykt från Syrien, får psykosocialt stöd och en möjlighet att gå i skolan vid ett center som stöds av UNICEF i Istanbul, Turkiet. Foto: © UNICEF/Rich

Foto: © UNICEF/Rich

FN har en nyckelroll att spela i att uppmuntra, kräva, driva på och ge stöd till regeringar i deras åtagande att uppfylla alla människors grundläggande rättigheter. De globala målen för hållbar utveckling som världens alla ledare åtog sig att arbeta för började gälla för ett och ett halvt år sedan. De hjälper regeringar, företag och organisationer att kraftsamla och samarbeta bättre på många olika områden.

På Bokmässan i Göteborg genomförde vi en omröstning bland besökarna i vår monter om de globala målen. Tusentals människor fick lägga tre röster på vilka av de 17 målen de tycker är viktigast att arbeta med. På frågan om vad som bör prioriteras i världen fick följande tre mål flest röster:

  1. God utbildning för alla
  2. Bekämpa klimatförändringen
  3. Avskaffa all fattigdom överallt

På frågan om vad som bör prioriteras här i Sverige fick följande områden flest röster:

  1. Uppnå jämställdhet
  2. God utbildning för alla
  3. Bekämpa klimatförändringen

I verkligheten väljer förstås inte världens regeringar ut vilka mål de ska välja att arbeta med, då de utgör en helhet. Men vår undersökning visar att de tre dimensioner som målen i stort täcker – ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling – också ansågs högst prioriterade av besökarna på Bokmässan.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Att motverka våld mot barn – är Sverige bäst i klassen?

Sverige ses ofta som ett föregångsland i att bekämpa våld mot barn och vi var först med att lagstifta mot barnaga 1979. Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Vid gårdagens seminarium i Almedalen diskuterades hur målet ska uppnås.

Under de senaste 25 åren har stora utvecklingsframsteg gjorts i världen. Antalet små barn som dör har halverats, många fler barn går i skolan, färre barn arbetar och 2,5 miljarder fler människor har tillgång till rent vatten. Men det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för har inte minskat. Enligt en UNICEF-rapport från 2014 utsätts sex av tio barn för våld av sina vårdnadshavare och ungefär var tionde flicka utsätts för sexuellt våld.

I år kom ett nytt internationellt initiativ för att stoppa våld mot barn – Global partnership to end violence against children. Sverige har valt att vara föregångsland i satsningen. För att diskutera vad det innebär bjöd UNICEF Sverige, Plan Sverige, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium i Almedalen.

Almedalen_våld mot barn

Medverkande var barnminister Åsa Regnérs statssekreterare Pernilla Baralt, Plan Sveriges programchef Pia Stavås Meijer, UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn och Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

Pernilla Baralt sade att Sverige ska arbeta stenhårt med frågorna:

– Vi måste bland annat stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Vi har också nyligen tagit fram en handlingsplan mot människohandel – ett av de värsta övergrepp ett barn kan bli utsatt för. Sverige planerar också att inom partnerskapet anordna en så kallad Solutions summit, att samla länder och dela lösningar och insatser kring vad som praktiskt fungerar för att minska våld mot barn.

Pia Stavås Meijer pratade bland annat om vikten av insatser i skolan:

– Eftersom skolan i många länder är den enda institutionen som finns runt ett barn kan vi göra många insatser här. Det är också viktigt att påverka attityder hos lokala ledare med stort inflytande i lokalsamhället. Frågan om våld mot barn borde också vara med i alla biståndsinsatser.

Christina Heilborn påpekade att Sverige inte kan leva på gamla meriter och nöja oss med lagstiftningen mot aga:

– Vissa av våra lagar är för snäva gällande våld mot barn och borde ändras. Det är också viktigt att kunskapen ökar hos barnen själva, och att kunskapen och kompetensen höjs hos alla som arbetar med och möter barn.

Stort tack till alla medverkande och till alla som kom!

Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen: Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.

 

UNICEF och NCC samarbetar för rent vatten och hållbara städer

För att FN:s nya globala utvecklingsmål ska kunna nås till 2030 krävs att alla aktörer i samhället jobbar tillsammans. UNICEF och det nordiska byggbolaget NCC inleder nu ett samarbete som ska stötta målen genom att ge fler barn tillgång till rent vatten. Tillsammans ska vi också arbeta för att utveckla hållbara städer med hänsyn till barns rättigheter.

Barn i Östtimor fyller sina vattendunkar som de fått av UNICEF. Pengarna som NCC bidrar med ska hjälpa fler barn i Östtimor och Kina att få tillgång till rent vatten, sanitet och kunskaper om hygien. Foto: © UNICEF/Ruiz.

Barn i Östtimor fyller vattendunkar som de fått av UNICEF. Pengarna som NCC bidrar med ska hjälpa fler barn i Östtimor och Kina att få tillgång till rent vatten, sanitet och kunskaper om hygien. Foto: © UNICEF/Ruiz.

Inom samarbetet kommer NCC att bidra ekonomiskt till UNICEFs arbete för att fler barn i Kina och Östtimor ska få tillgång till rent vatten, sanitet och kunskap om hygien.

Brist på rent dricksvatten och dålig sanitet leder ofta till vattenburna sjukdomar som kan vara dödliga för barn. UNICEF arbetar över hela världen för att se till att barn får tillgång till rent vatten och kan hålla sig friska. Under 2015 såg vi bland annat till att 14 miljoner människor fick tillgång till rent vatten genom UNICEFs utvecklingsarbete.

Hållbara och barnvänliga städer

En annan del av samarbetet innebär att NCC och UNICEF tillsammans ska utforska nya sätt att utveckla inkluderande och hållbara städer. Mer än hälften av världens befolkning bor nu i tätorter. År 2050 kommer den siffran ha stigit till 6,5 miljarder människor – två tredjedelar av mänskligheten. För att nå en hållbar utveckling måste sättet vi bygger och förvaltar städer förändras.

Därför är det också viktigt att ta hänsyn till barns rättigheter i planeringen och utvecklingen av hållbara städer. NCC bygger bland annat skolor, förskolor och idrottshallar, något som direkt påverkar barns liv.

Bild från Barnens Byggskola i Fittja 2014, en sommaraktivitet som NCC arrangerar för barn mellan åtta och tolv år. Foto: Erik Mårtensson.

Bild från Barnens Byggskola i Fittja 2014, en sommaraktivitet som NCC arrangerar för barn mellan åtta och tolv år. Foto: Erik Mårtensson.

NCC har ambitionen att med hjälp av UNICEF Sverige integrera barnkonventionen i sitt arbete för att ta hänsyn till barns rättigheter i arbetet med offentliga byggnader. Inom nya projekt vill NCC också ge utrymme till barn och unga att delta i processerna.

Läs mer om samarbetet.

Fattigdom och död väntar de mest utsatta barnen

Världens länder måste satsa mer på de mest utsatta och fattigaste barnen. Annars kommer 69 miljoner barn under fem år att dö fram till år 2030 av orsaker som hade kunnat förhindras. Det fastslår UNICEF i sin årliga rapport om läget för barn i världen.

Andra exempel på vad som händer om inte utvecklingen vänds är att 167 miljoner barn kommer att leva i extrem fattigdom, och 750 miljoner kvinnor kommer att ha gifts bort som barn vid 2030, det år som de nya globala utvecklingsmålen ska ha uppfyllts.

Rapporten The State of the World’s Children visar vad som väntar de fattigaste barnen i världen om inte regeringar, givare, företag och organisationer trappar upp insatserna för dem. För trots de stora framsteg som har gjorts för att rädda barns liv och lyfta människor ur fattigdom, så har satsningarna inte fördelats jämnt eller rättvist, och därmed inte nått alla.

– Vi står inför ett val. Antingen satsar vi på de allra fattigaste barnen nu, eller så tillåter vi att världen blir mer orättvis och uppdelad, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare vid UNICEF Sverige.

Rapporten pekar på hur exempelvis barnadödligheten har mer än halverats sedan 1990, och att antalet människor som lever i extrem fattigdom också i det närmaste har halverats jämfört med 1990. Men många barn halkar efter och får inte del av den positiva utvecklingen.

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts. Foto: © UNICEF/Beechey

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts. Foto: © UNICEF/Beechey

De allra fattigaste barnen löper till exempel dubbelt så hög risk att dö innan de har hunnit fylla fem år, jämfört med de rikaste barnen i länder med hög barnadödlighet. Över stora delar av Sydasien och i afrikanska länder söder om Sahara, löper barn som föds av mammor utan någon utbildning, tre gånger så stor risk att dö innan fem års ålder jämfört med de barn som har mammor med grundskoleutbildning. Flickor från de allra fattigaste familjerna gifts också bort som barn i betydligt högre grad än flickor från de rikare familjerna.

Värst är läget i Afrika, i länder söder om Sahara. Av de barn i världen som lever i extrem fattigdom kommer nio av tio att bo i den här regionen år 2030 om inte den nuvarande trenden bryts.

Utbildning spelar en avgörande roll för att förändra barns liv. Trots det har andelen barn som inte går i skolan ökat sedan 2011, samtidigt som många barn som går i skolan får en undervisning med mycket dålig kvalitet. Runt 124 miljoner barn går idag inte i grundskolan, och nära två av fem barn som går ut mellanstadiet har inte lärt sig att läsa, skriva och räkna. Nästan hälften av de offentliga medlen till utbildning i fattiga länder går till de tio procent rikaste barnen.

Rapporten framhåller att det kan medföra både omedelbara och långsiktiga fördelar om man satsar på de mest utsatta barnen. Genom exempelvis kontantbidrag kan man  hjälpa barn att gå kvar i skolan längre, och se till att de når högre utbildningsnivåer. För varje ytterligare år som ett barn går kvar i skolan ökar inkomsten senare i livet med i genomsnitt tio procent. På motsvarande sätt minskar fattigdomen i ett land när det genomsnittliga antalet skolår ökar i landet.

Orättvisor och djupa klyftor i samhället går att överbrygga, betonar rapporten. Men det krävs bättre data, innovativa lösningar på gamla problem och att samhällen investerar mer rättvist för att nå de mest utsatta barnen så att de får sina rättigheter tillgodosedda.

Läs hela rapporten här.