Resultatet av det nyligen avslutade klimatmötet COP26 i Glasgow är blandat. Vissa framsteg skedde, i form av löften om minskad av­skogning, minskade nivåer av metangas­utsläpp och ett starkare globalt system för finansiering av klimat­åtgärder. Men över­lag är många besvikna, och det med rätta. 

Det står klart att ländernas åtaganden för att begränsa utsläppen av växthus­gaser inte är till­räckliga för att för­hindra de värsta effekterna av klimat­förändringarna. Enligt nuvarande prognos kommer ut­släppen år 2030 inte att ha minskat utan istället ha ökat med 16 procent jämfört med 2010 års nivåer.

Världens höginkomstländer har inte heller hållit löftet från 2009, om att bidra med 100 miljarder USD per år för klimat­anpassningar i låginkomst­länderna. Trots att det är en mycket liten summa jämfört med de pengar som höginkomst­länderna lägger på egna subventioner av fossila bränslen.

En positiv utkomst av mötet är dock att länderna åtagit sig att redan under 2022 se över och stärka sina utsläppsmål. Det ger UNICEF och andra aktörer en möjlighet att påverka planerna i en positiv riktning.

Barns deltagande – en självklarhet i klimatarbetet

Ett annat positivt resultat från klimat­mötet är ett starkare erkännande av barn och ungas deltagande i klimat­frågan, bland annat genom beslutet att framöver bättre koppla samman konferensen Conference of Youth (som leds av FNs klimatpanel UNFCCC) med kommande klimat­möten.

UNICEF Sverige förväntar oss att barn och ungas deltagande och inflytande blir allt tydligare och mer självklart i klimat­arbetet på alla nivåer framöver.

UNICEF fortsätter att uppmana världens beslutsfattare att:

• Skynda på arbetet med att minska sina länders utsläpp av växthus­gaser. Till år 2030 ska de ha minskat med 45 procent (jämfört med 2010) för att år 2050 ha nollutsläpp. 
• Öka investeringar i klimat­anpassningar i de mest drabbade låg- och medelinkomst­länderna. Exempelvis genom att ge stöd till vatten­pumpar drivna med sol­paneler, cyklon­säkra skolor, översvämnings­säkra vatten­brunnar, grödor som står bättre emot torka och nya tekniska lösningar för att ersätta fossila bränslen.·
• Garantera barn och ungas deltagande och inflytande i alla för­handlingar och beslut som rör klimat och miljö.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimat­förändringarnas följder och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, har UNICEF tagit fram rapporten The Climate Crisis is a Child Rights Crisis:

Läs rapporten här

Idag möter barn världen över flera kriser samtidigt: coronapandemin, klimatförändringarna, krig, konflikter, ökande fattigdom och ojämlikhet. Utmaningarna påverkar oss alla, men de drabbar de redan utsatta barnen hårdast.

• Den eskalerade konflikten i Afghanistan, i kombination av torka, covid-19 och nu vinterns kyla, har skapat en desperat situation i landet. Barn har inget vatten att dricka och går miste om vaccin mot farliga sjukdomar. I slutet av 2021 beräknas 3,2 miljoner barn under fem år lida av akut undernäring. Många är så undernärda att de är inlagda på sjukhus, för svaga för att greppa ett utsträckt finger.

• Coronapandemin har skapat en kris för barns rättigheter. Till följd av ned­stängningar har 77 miljoner barn fortfarande inget klass­rum att gå till. Förutom att de hamnar efter i sin utbildning och förlorar framtids­utsikter, går många miste om nöd­vändiga skol­måltider och livs­viktiga rutin­mässiga vaccinationer. Dessutom ökar risken att utsättas för våld, barn­arbete och barn­äktenskap.

• Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot barns liv, hälsa och utveckling. Jämfört med vuxna är barn i större behov av mat och vatten för att hålla sig friska och växa. De är mindre kapabla att överleva extrema väder­­händelser och mer mottagliga för giftiga kemikalier, temperatur­­förändringar och vatten­­burna sjukdomar. Barn i sam­hällen som har bidragit minst till de globala utsläppen möter de största konsekvenserna av klimat­förändringarna.

Världens orättvisor blir tydliga vid dagar som Black Friday. Att barn dör av orsaker som går att förhindra, eller fråntas rätten att utvecklas till sin fulla potential, är oacceptabelt. Med hjälp av UNICEF och våra fantastiska givare kan fler barn få livräddande sjukvård, vaccin, mat, rent vatten, skydd och utbildning.

Skippa Black Friday – haka på vår deal

Förra året handlade vi svenskar i genomsnitt för 3 772 kr per person under Black Week. En summa som skulle kunna rädda många barns liv. Därför hoppas vi att du och många med dig väljer att skippa vissa onödiga reaprodukter i år, och istället hakar på vår deal:

Köp livräddande produkter

Dina pengar är värda mer än du tror! Istället för det där nagellacket för 134 kr kan du se till att en bebis på flykt får varma kläder för att överleva vintern. Eller varför inte hoppa den wi-fi-styrda ljusslingan för 319 kr och istället ge nötkräm till 93 undernärda barn?

Pengarna går till vårt livräddande arbete och hjälper de barn som behöver det mest just nu. Tack för att du är med och räddar liv!

Klimatförändringarna är en barnrättskris och det största hotet för barn och unga. Nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar som hotar deras tillgång till utbildning, sjukvård, rent vatten och hygien.

Barn och unga över hela världen uttrycker nu tydligt sin djupa frustration över vuxenvärldens brist på handling i den här ödesfrågan. De visar mod och vilja att utmana status quo genom stora sociala rörelser. Vi måste ta deras oro och ilska på allvar och lyssna på deras förslag på lösningar och kreativa idéer.

Barn och ungas deltagande på COP 26

Idag börjar den globala klimatkonferensen COP 26 i Glasgow. Eftersom UNICEF anser att klimatkonferensen i allra högsta grad rör barn och unga, har vi möjliggjort för ungdomsrepresentanter att delta.

Vuxenvärlden måste öka arbetet med att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem – utan för att vi ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa en mer hållbar värld för alla.   

Barn och unga har rätt att delta och ha reellt inflytande i alla processer och beslut som fattas i klimatarbetet, även i finrummen och på globala konferenser. De påminner oss om att läget är akut. Här är några av deras röster:

Vad gör UNICEF?

UNICEF ger stöd till barn och unga som är engagerade i klimatfrågan. Vi uppmuntrar och stödjer ungdomsorganisationer och de ungas egna initiativ. Vi lyfter deras röster i våra kanaler och plattformar. Vi arbetar för att de ska bjudas in och ha inflytande i viktiga beslut på alla nivåer.

Vi kommer också att vara med på COP 26 där vi uppmanar världens beslutsfattare att:

• Skynda på arbetet med att minska sina utsläpp av växthusgaser. Till år 2030 ska de ha minskat med 45 procent (jämfört med 2010) för att år 2050 ha nollutsläpp. Detta ansvar ligger till största del på regeringar och företag i världens hög- och medelinkomstländer som står för de största utsläppen.
• Öka investeringarna i klimatanpassningar i de mest drabbade låg- och medelinkomstländerna. Exempelvis genom att ge stöd till vattenpumpar drivna med solpaneler, cyklonsäkra skolor, översvämningssäkra vattenbrunnar, grödor som står bättre emot torka och nya tekniska lösningar för att ersätta fossila bränslen.
• Garantera barn och ungas deltagande och inflytande i alla förhandlingar och beslut som rör klimat och miljö.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, har UNICEF tagit fram rapporten The Climate Crisis is a Child Rights Crisis:

Läs rapporten här

Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

Klimatförändringarna är en kris som sker här och nu, i alla världens länder. Baserat på vetenskap och erfarenheter från olika delar av världen vet vi att klimatförändringarna är det största hotet för världens barn och unga.

För att underlätta för regeringar och företag att förstå i vilken utsträckning barn och unga påverkas av klimatförändringarnas konsekvenser och hur åtgärder ska prioriteras för att hjälpa de mest utsatta, lanserar UNICEF idag rapporten ”The Climate Crisis is a Child Rights Crisis: Introducing the Children’s Climate Risk Index”. Rapporten innehåller det första globala indexet som mäter riskerna med klimatförändringarna utifrån ett barnrättsperspektiv.

En miljard barn utsätts för extremt höga klimatrelaterade risker

Rapporten visar att nästan varje barn på jorden drabbas av klimatrelaterade risker genom exempelvis värmeböljor, vattenbrist och luftföroreningar, och att så många som 330 miljoner barn utsätts för fem eller flera risker samtidigt. I indexet klassas 33 länder som länder med extremt hög risk när det gäller klimatförändringarnas påverkan på barnen. I de länderna bor en miljard barn – vilket utgör nästan hälften av alla världens barn.

Barnen utsätts för en kombination av olika typer av farliga naturkatastrofer, samtidigt som de saknar tillgång till rent vatten, sanitet, sjukvård, skydd och utbildning. Det innebär en extremt hög utsatthet, vilket är särskilt tydligt i Centralafrikanska republiken, Tchad, Nigeria, Guinea och Guinea-Bissau. 

Barn löper dessutom rent fysiskt högre risk att drabbas av klimatförändringarnas följder än vuxna. Exempelvis på grund av att deras kroppar är känsligare för undernäring och infektioner, som malaria och denguefeber, som ofta ökar i naturkatastrofer. Barn som på grund av klimatkriser missar hela eller delar av sin skolgång riskerar också ett liv i fattigdom och går miste om livsmöjligheter.

Redan utsatta barn betalar det högsta priset

Rapporten visar att de länder som drabbas hårdast av klimatförändringarna är minst ansvariga för problemet. Tillsammans släpper de 33 länderna med hög risk enligt indexet enbart ut nio procent av de globala koldioxidutsläppen, medan de tio länderna som släpper ut mest koldioxid står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Endast ett av de länderna rankas i indexet som ett land med hög risk när det gäller klimatförändringarnas konsekvenser för barnen.

UNICEF Sverige och Fridays For Future överlämnar rapporten till barn- och jämställdhetsminstern

Idag är det tre år sedan Greta Thunberg inledde sin klimatstrejk utanför Sveriges riksdag. Den handling som gav upphov till en av de största globala ungdomsrörelserna i världen: Fridays For Future. I samband med dagens lansering lämnar vi och Fridays For Future gemensamt över rapporten till barn- och jämställdhetsminister Märta Stenevi. 

Syftet är att involvera barn och unga, inte bara för att låta dem komma till tals i en fråga som rör dem, utan för att vi tillsammans ska komma fram till långsiktiga lösningar och skapa ett bättre och mer hållbart samhälle för alla.   

UNICEF Sverige uppmanar nu politiker och företag att lyssna på barn och unga och vidta åtgärder som skyddar dem från klimatrisker genom att:

• Öka investeringarna för klimatanpassning och motståndskraft gällande livsviktiga samhällsfunktioner som vatten, hygien, hälsa och utbildning. 
• Prioritera kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Framför allt höginkomstländerna måste minska sina utsläpp med minst 45 procent fram till 2030 (jämfört med 2010 års nivåer). 
• Låt barn delta och ha inflytande i alla regionala, nationella och internationella klimatförhandlingar och beslut. 
• Utbilda barn och unga inom klimatfrågor, för att de bättre ska kunna skydda sig vid klimatförändringarnas konsekvenser.

Vi betonar även att alla länder måste öka takten i arbetet med de globala målen i Agenda 2030. UNICEF Sveriges ansvar är att följa upp Agenda 2030 kopplat till barns rättigheter. Klimatet är en avgörande del i agendan, och som den här rapporten visar berör klimatförändringarna barn i allra högsta grad.

Läs hela rapporten här

Visste du att världens länder har åtagit sig att arbeta för mål som minskad fattigdom, ökad jämställdhet och minskade klimatutsläpp, för att uppnå en hållbar utveckling för alla människor på jorden till år 2030? 

Det är det Agenda 2030 handlar om. Med 17 globala mål och 169 delmål sätter agendan fingret på hur faktorer som utbildning, jämställdhet, biologisk mångfald, produktion och konsumtion hänger ihop – och vilka åtgärder som krävs för att samhällen ska kunna ställa om och bli hållbara. Under FN:s årliga högnivåforum (HLPF) samlas länder, civilsamhälle och företag för att utvärdera arbetet så här långt, och planera för hur agendan gemensamt ska föras framåt. 

Vi, Sofia Constanza Brännström och Daniel Samuelsson, blev utsedda av 86 barn- och ungdomsorganisationer att representera barn och unga i hållbarhetsforumet, samt att ingå i Sveriges delegation till HLPF. Under de här veckorna har vi bland annat hållit anförande där vi lyft att världen måste fokusera mer på att bekämpa ojämlikhet, att resurser måste omfördelas och att klimatarbetet måste prioriteras.

I möten med beslutsfattare har vi också lyft att barns och ungas chanser att påverka, både sina egna liv och samhällsutvecklingen, måste öka. Vi vet att om unga får möjlighet att påverka, så får det avsevärda positiva synergi­effekter på samhälls­utvecklingen. 

HLPF och covid-19 

Covid-19 har slagit hårt världen över, och de som drabbas allra värst är de som redan innan var mest utsatta och marginaliserade. Årets HLPF är därför extra oroväckande att följa, eftersom så stor del av rapporteringen handlar om hur akut läget är – humanitära kriser och konflikter som eskalerar, fattigdomsbekämpning som går bakåt, mäns våld mot kvinnor som ökar och unga som blir nedtystade i spåren av pandemin. 

Världen står inför stora utmaningar, men samtidigt som vi agerar på de akuta situationerna måste vi tänka långsiktigt och preventivt. Vi har nu sett hur fort det går att ställa om samhällen, om bara den politiska viljan och kraften finns. 

Sveriges frivilliga granskning 

I år rapporterar Sverige till FN om hur arbetet för att nå de globala målen i Sverige går. Av den frivilliga rapporteringen (VNR) framgår att Sverige måste bli bättre på bland annat klimatarbete, att motverka de växande ojämlikheterna samt hållbar konsumtion och produktion.

Unga har inkluderats i granskningen genom konsultationer och en enkät, och av de unga som nåtts framgick att klimat, jämställdhet och internationellt samarbete är högst prioriterat. Däremot finns det stora möjligheter för Utrikesdepartementet att förbättra VNR-rapporteringen genom att satsa mer resurser på att involvera barn och unga i god tid och på så vis nå ut till en större mångfald barn och unga. 

Barn under 18 år behöver inkluderas mer och det behöver framför allt ske mer systematiskt. Vid granskning av Sveriges genomförande av Agenda 2030 behöver regeringen också inkludera fler nationella perspektiv från barn och ungas vardag – verkliga erfarenheter av hur det är att vara barn i dagens Sverige.  

Klimaträttegångar 

Under veckan som gick anordnade vi även ett officiellt sidoevent till HLPF tillsammans med ungdomsdelegater från Tyskland, Nederländerna, Belgien och Irland. Inbjudna talare och panelister fick diskutera ett initiativ från World Youths for Climate Justice och studenter från önationer, om hur mänskliga rättigheter kan användas för att ställa stater till svars för konsekvenserna av klimatförändringarna. Ett förslag är att använda sig av så kallade klimaträttegångar, som ett verktyg för ansvarsutkrävande och för att få medlemsstater att utveckla en internationell lag. Liknande exempel är lagen om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, som länder redan har skrivit under och ska följa.  

Som ungdomsrepresentanter vill vi ge några rekommendationer till Sveriges regering:  

• Sverige behöver visa att de prioriterar samtal och konsultationer med det unga civilsamhället, både genom att bjuda in till dialog och välja att delta när ungdomsrörelsen själva bjuder in.  

• Det är viktig att barn och unga stärks i alla delar av Sverige. Kom ihåg att det finns fler än ett ungdomsperspektiv! 

• Sverige behöver bli bättre på att värdesätta inspel som barn och unga bidrar med och skapa förändring utifrån dessa. Unga är experter på sina liv och på olika samhällsfrågor samt har värdefull kunskap om vilka konsekvenser olika förslag kan få för unga idag. 

• Vi ser positivt på att barn och unga är i fokus för Sveriges rapportering, men vi anser att unga hade kunnat involverats i de politiska processerna på ett mer strukturerat och systematiskt sätt.  

Vi vill att världens regeringar, civilsamhälle och företag ska ta till vara på ungdomsrörelsers engagemang och kraft. Förutom att vara experter på att vara ung idag har barn och unga åsikter och kunskaper inom andra områden som är nödvändiga för arbetet med Agenda 2030.

För att beslut och initiativ ska bli långsiktigt hållbara är det helt avgörande att barn och unga driver på förändringarna och är delaktiga i processerna. Det är en demokrati- och rättighetsfråga! 

Sofia Constanza Brännström, LSU 
Daniel Samuelsson, LSU 

Barnen på Haiti lever under ett konstant hot från flera håll samtidigt. Brist på rent vatten, extrema väder­för­hållanden som orkaner på grund av klimat­föränd­ringar, ökande våldsam­heter, brist på till­gång till närings­behand­lingar – och inte minst, covid-19.

Avbrott inom vården på grund av pandemin ledde till att antalet barn som vacci­nerades förra året sjönk kraftigt. Det har bland annat lett till att fler drabbats av difteri och att risken ökat för mässlings­utbrott. Barn som inte fått vaccin mot vanliga sjuk­domar löper också högre risk att dö av under­näring.

Under det senaste året har antalet barn under fem år som lider av akut under­näring ökat med 61 procent på Haiti. 25 procent av befolk­ningen lider just nu akut brist på mat, och den kommande orkan­säsongen riskerar att för­värra situa­tionen ytter­ligare.

– Svår akut under­näring kan och ska behandlas för att rädda barns liv, säger Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latin­amerika och Karibien. Vi kan inte titta bort och ignorera en av de mest under­finan­sierade kriserna i regionen. Om vi inte får in mer pengar nu under de kommande veckorna, kommer den liv­räddande behand­ling vi ger mot under­näring att upphöra och barn riskerar att dö.

UNICEF har som mål att hjälpa 1,5 miljoner människor, varav 700 000 barn, på Haiti under 2021. Situa­tionen är svår och har för­värrats av pandemin. Men för att möta behoven behövs mer resurser. Än så länge är den humani­tära krisen nästan helt ofinan­sierad. 

– Vi måste se till att före­bygga under­näring innan den är ett faktum, säger Jean Gough. Genom att stötta familjers till­gång till vård, stärka för­troendet för vaccina­tioner och ge människor möjlig­het att få närings­hjälp varje dag.

Genom att leverera närings­produkter och medi­ciner såg UNICEF till­sammans med partners till att över 33 300 akut under­närda barn i Haiti fick behand­ling under 2020. Men i juni 2021 kommer närings­produk­terna att ta slut om inte mer resurser kommer in, och tusen­tals barn kommer att gå miste om liv­räddande hjälp. 

Du kan hjälpa till, ge en gåva till vårt katastrof­arbete idag så är du med och räddar barns liv:

Jag vill hjälpa barnen

Hjälp barn i katastrofer

Idag lanseras UNICEF:s årliga rapport Humanitarian Action for Children. Rapporten visar på vilka katastrofinsatser som vi planerar att göra under kommande år, vad behoven är för barnen och vilka resurser som krävs för att nå målen.

Och resurser behövs, mer än någonsin tidigare. Drygt 54 miljarder svenska kronor kommer att krävas för att nå 300 miljoner människor i katastrofer, varav 190 miljoner barn, innan 2021 når sitt slut.

– Vi upplever just nu en situation vi aldrig varit med om tidigare, och därför behöver vi även svara på ett sätt vi aldrig behövt göra förut, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore. 

Rapporten visar på stora utmaningar för barn under 2021

Fler barn är på flykt än någonsin tidigare:

• 36 miljoner barn är på flykt på grund av konflikter, våld och katastrofer.
• I centrala Sahel i Afrika har över en miljon barn tvingats fly på grund av väpnade konflikter – en ökning med 64 procent jämfört med 2019. 
• Mer än 6,1 miljoner människor är på flykt inne i Syrien. 
• 860 000 rohingyer lever fortfarande på flykt i Bangladesh. 
• Konflikten i Tigray, Etiopien, har gjort att 2,8 miljoner människor nu behöver hjälp.

Barns rättigheter är under attack:

• I konflikter och kriser världen över urholkas barns rättigheter hela tiden. 
• I Jemen har 2 000 barn dödats.
• I länder som Afghanistan och Kamerun sker attacker mot skolor. 
• Flickor utsätts för sexuella övergrepp och barnäktenskap, och våld i hemmet ökar under pandemin.

Pandemin kan orsaka en förlorad generation: 

• Med covid-19 kom en utbildningskris när skolor stängde över hela världen. I exempelvis Sydsudan stod två miljoner barn utanför skolan redan innan pandemin, och när nedstängningen kom drabbades ytterligare två miljoner. 
• Ekonomisk instabilitet och avbrutna hälsoprogram har gjort att decennier av framsteg i kampen mot undernäring har omintetgjorts. 
• I Jemen har antalet akut undernärda barn ökat med tio procent.

Coronapandemin har gjort det ännu svårare att nå fram med hjälp:

• Restriktioner och nedstängningar har försvårat det humanitära arbetet för de människor som är i allra störst behov av hjälp. 
• I exempelvis Syrien är nu tio miljoner människor i behov av vatten, sanitet och hygieninsatser. 
• Rutinvaccinationer har störts i mer än 60 länder vilket innebär att vi riskerar nya utbrott av mässling och polio.

Klimatförändringarna hotar vår gemensamma framtid:

• Klimatrelaterade naturkatastrofer som torka och översvämningar har tredubblats under de senaste 30 åren. 
• Katastroferna slår mot de mest sårbara barnen och deras familjer, och orsakar brist på mat och vatten och tvingar bort människor från sina hem. 
• I östra Asien drabbades Mekongområdet av fyra stormar inom loppet av en månad. I Vietnam har 2,5 miljoner barn drabbats av tyfoner, översvämningar och jordskred.

Vad gör UNICEF?

Under 2021 planerar UNICEF bland annat följande insatser:

• Behandla 6,3 miljoner svårt undernärda barn.
• Vaccinera 27,4 miljoner barn mot mässling.
• Ge 45 miljoner människor tillgång till rent vatten för att kunna dricka, laga mat och tvätta sig.
• Nå 19,2 miljoner barn och vårdnadshavare med psykosocialt stöd.
• Ge 93,3 miljoner barn tillgång till utbildning.
• Se till att 9,6 miljoner hushåll får kontantbidrag.

Avgörande roll i kampen mot covid-19

UNICEF är världens största upphandlare och distributör av vaccin och vi har utsetts att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen. Det här kommer att bli den snabbaste och största upphandlingen och insatsen för distribution som någonsin gjorts.

Vi arbetar nu också hårt med att köpa in sprutor, kylboxar och annan utrustning som kommer att behövas ute på sjukhus och vårdcentraler där vaccinet ska ges. Innan året är slut kommer vi att ha 520 miljoner sprutor redo, och målet är totalt en miljard under 2021.

Vi förbereder också utbildning för hälsoarbetare och informations­kampanjer för allmänheten, med målet att stärka förtroendet för sjukvården och de nya vaccinerna.

Samarbete är vägen framåt för att skydda barn i katastrofer

UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn, och för att skydda barn i alla katastrofer världen över. Samhällen och länder måste samarbeta över gränserna för att bygga upp en bättre framtid för barnen. 

Vi behöver din hjälp. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag och var med och rädda barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Läs hela rapporten Humanitarian Action for Children.

Skydda barn i coronapandemin

Intäkterna från kampanjen går till UNICEFs insatser för att skydda barnen från såväl omedelbara som långsiktiga konsekvenser av pandemin, till exempel brist på mat, hårt belastad sjukvård, våld och förlorad skolgång. Mer konkret kommer stödet bland annat att gå till distribution av tvål, skyddsutrustning, sjukvårdsartiklar samt till olika informationskampanjer och utbildningsinsatser.

– Precis som klimatkrisen är coronapandemin en barnrättskris. Den kommer att påverka alla barn, nu och på sikt, men sårbara grupper kommer att drabbas allra värst. Jag uppmanar alla att, tillsammans med mig, stödja UNICEFs avgörande arbete att rädda barns liv, skydda deras hälsa och bidra till fortsatt utbildning, säger Greta Thunberg.

Barn riskerar att bli den grupp som drabbas hårdast av coronakrisen. 1,5 miljarder barn kan inte gå till skolan på grund av skolstängningar världen över. För miljoner barn är skolmaten deras enda mål mat och lärandet upphör för de barn där distansundervisning inte är möjlig. Livsviktiga vaccinationsprogram har avstannat, vilket är ett hot mot barns hälsa och överlevnad. Miljontals barn riskerar att hamna i extrem fattigdom som en följd av pandemin.

– Genom sitt engagemang för klimatet har Greta redan visat på vikten av att barn och unga får göra sina röster hörda i frågor som påverkar dem. Vi på UNICEF är mycket glada över att Greta valt att engagera sig även i denna fråga. Med sin starka röst visar hon hur denna kris riskerar barns liv och framtid och uppmanar oss att agera här och nu, säger Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Vi måste alla agera och göra allt vi kan för att skydda de mest utsatta barnen och deras familjer, och vi måste göra det nu. Var med och rädda barns liv:

Ge en gåva idag

Idag lanserar UNICEF och WHO (Världshälsoorganisationen) i samarbete med den medicinska tidskriften The Lancet den första oberoende rapporten om de snabba, globala förändringarna som just nu påverkar barns hälsa.

Rapporten visar att de framsteg som har gjorts under de senaste tjugo åren har avstannat och att en vändning till det sämre hotar. Inget av världens länder lyckas för närvarande ge sina barn tillräckliga förutsättningar när det gäller hälsa, miljö och framtid.

Alla barn hotas exempelvis av klimatförändringar, miljöförstöring och marknadsföring som får barn att konsumera skadliga produkter – som snabbmat, läsk, alkohol och tobak. Samtidigt riskerar 250 miljoner barn under fem år i låg- och medelinkomstländer att hindras i sin utveckling på grund av fattigdom och brist på näring.

Ökade klimatförändringar hotar barns framtid

Medan fattiga länder kämpar för att ge sina barn ett friskt liv, hotar de enorma koldioxidutsläppen – som är oproportionerligt stora från höginkomstländer – alla barns framtid. Om den globala uppvärmningen stiger över fyra grader Celsius till år 2100 kommer havsnivån att stiga, värmeböljor att öka och sjukdomar att spridas snabbt. Det innebär förödande hälsoeffekter för barn över hela världen.

Rapporten innehåller ett nytt globalt index som jämför barns förut­sättningar när det gäller exempelvis hälsa, utbildning, näring, klimat­påverkan och inkomstklyftor i 180 länder. Norge hamnar högst upp på listan gällande att ge barn möjligheter att överleva och utvecklas, men om man lägger till koldioxidutsläpp per capita faller Norge ner till plats 156. Samma jämförelse för Sveriges del är plats 13 respektive 116.

Den här rapporten visar att världens beslutsfattare misslyckas med att skydda barns hälsa, deras rättigheter och framtid. Politiker är förpliktigade att skydda barn inom alla sektorer, utöver hälsa och utbildning handlar det exempelvis om bostäder, lantbruk, energi och transporter. Makthavare runtom i världen måste agera och investera i barn och unga, för att bygga en framtid som är lämplig för dem. 

För att skydda barnen kräver rapporten bland annat följande:

1. Stoppa koldioxidutsläppen omedelbart, för att säkerställa att barn har en framtid på vår planet.

2. Sätt barnen i centrum av arbetet för att uppnå hållbar utveckling.

3. Nya policys för, och investeringar i, arbetet för barns hälsa och rättigheter.

4. Inkludera barns röster i politiska beslut.

5. Att med stöd av ett nytt tilläggsprotokoll i FN:s barnkonvention skärpa den nationella regleringen av marknadsföring som skadar barns hälsa.

Läs hela rapporten A future for the world’s children?

2019 års Operation Dagsverke, med cirka 14 000 elever från 70 olika skolor, lyckades tillsammans samla in otroliga 1 086 253 kronor. Mälarhöjdens skola i Stockholm samlade in mest – hela 96 376 kronor. Under november och december dubblade dessutom Akelius Foundation varje insamlad krona till UNICEF, vilket innebär ett slutresultat på över 1,5 miljoner kronor. Fantastiskt!

Klimatförändringar drabbar vissa hårdare än andra

Filippinerna är ett av världens mest utsatta länder när det gäller klimat­förändringar och katastrofer. Men många barn har inte kunskap i hur de kan förbereda sig eller vad de ska göra om det sker en katastrof. Barn med funktionsnedsättning är särskilt utsatta, det är ofta de som lämnas kvar eller blir försummade i nödlägen. 

Elevernas insamlade pengar från Operation Dagsverke 2019 kommer därför att gå till att: 

• Ta fram informationsmaterial om katastrofer och hur barn och unga kan förbereda sig inför en nödsituation. Materialet ska ta hänsyn till unga med nedsatt hörsel eller syn. UNICEF Filippinerna tar fram det i samarbete med landets regering.
  
• Ta fram planer för hur barn och unga ska agera när en katastrof inträffar, exempelvis var de ska ta skydd vid en jordbävning eller tyfon. Planerna ska anpassas till unga med nedsatt hörsel och syn. Om barnen vet vad de ska göra när det sker en katastrof minskar risken att de hamnar i fara.

Barnen och deras familjer deltar i framtagandet av materialet, exempelvis genom att undersöka vilka risker som finns i deras skola. De får vara med att planera övningar för vad man ska göra vid en jordbävning eller tyfon, och ser till att informationsmaterialet utformas på ett sätt som barnen förstår. Materialet ska sedan sammanställas i en guide som regeringen ska sprida till andra skolor runtom i landet. 

Tack vare årets medverkande skolor kan vi se till att fler barn med funktionsnedsättning i Filippinerna får det stöd och den kunskap de behöver vid och inför en katastrof. Att svenska elever ökar sina kunskaper om barns rättigheter och allas lika värde är också ett viktigt resultat av kampanjen.

Nyheter i Operation Dagsverke 2020

För att göra det möjligt för fler skolor att delta i årets smartaste skol­kampanj kommer Operation Dagsverke 2020 att äga rum på vårterminen. Det betyder att du redan nu har fått ett vykort till din skola med möjlighet att anmäla er till Operation Dagsverke. Du kan också välja att:

Anmäla din skola nu

Vi bjuder även det här året in er till en konferens, men i år har du och dina elever möjlighet att välja mellan konferenser i Skellefteå, Gävle och Växjö. 

I år kämpar vi för att barn i Senegal ska få en andra chans att gå i skolan. Vi hoppas att du och din skola vill vara med!

Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.

För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extrem­väder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.

Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).

Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:

• Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
• En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
• Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
• Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
• Ett vinterfodral för kalla klimat.
• Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
• Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.

De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra med­arbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skol­undervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.

Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.

Klimatförändringarna är här. För första gången växer en generation upp i en värld som är mycket osäker och farlig på grund av förändrat klimat och försämrad miljö. Vuxna har en skyldighet att ge barn en värld som är bra nog att leva i, men det misslyckas de med. Nu säger hundratusentals barn och unga ifrån, och det är hög tid för världens ledare att lyssna.

Barn är minst ansvariga för klimatförändringar, ändå är det de som drabbas hårdast av dess följder. Särskilt drabbade är barn som redan lever i fattigdom och utsatthet.

Ökat fokus måste läggas på hur barnen drabbas av klimatförändringar och hur de ska skyddas. Motståndskraften hos de instanser som barn är mest beroende av – till exempel mat, vatten, näring och utbildning – måste stärkas. För det behövs ökat arbete och mer finansiering.

Klimatförändringar påverkar barns grundläggande rättigheter – rättigheter som aldrig får tummas på. Nu är det vår skyldighet att agera mot klimatförändringarna för att kunna säkra alla barns rättigheter, idag och i framtiden. 

Det här är ett problem som helt enkelt inte kan vänta.

Varje år dör hela 1,7 miljoner barn under fem år av naturkatastrofer till följd av klimatförändringar. Köp ett klimatförändringspaket och se till att de barn som redan har drabbats får produkter som hjälper dem att överleva.

KÖP KLIMATFÖRÄNDRINGSPAKETET

Klimatförändringspaketet innehåller vattenreningstabletter, vätskeersättning, högenergi-bars och nötkräm mot undernäring, livsviktigt vaccin, tvålar och en ryggsäck.

Varje år dör 1,7 miljoner barn under fem år till följd av miljöfaktorer. När cykloner och översvämningar blir allt vanligare ökar spridningen av livshotande sjukdomar och bristen på vatten, och det är barnen som drabbas hårdast. Det är också deras hjärnor och inre organ som är mest utsatta för de luftföroreningar som upp­kommer vid bland annat industriell tillverkning.

Förra året shoppade svenskarna för hela 6,7 miljarder kronor under Black Friday. Under en dag. Den här nya ”högtiden” är ett klimathot, och de som drabbas värst är barnen.

Välj istället att hjälpa barn som drabbas av klimatförändringar:

Köp ett klimatförändringspaket

Ett klimatförändringspaket innehåller: 328 vattenreningstabletter, 38 påsar vätskeersättning, 30 högenergi-bars, 13 nötkräm, 15 doser poliovaccin, 15 doser mässlingsvaccin, 10 tvålar och en ryggsäck.

Just nu dubblar dessutom Akelius Foundation alla gåvor till UNICEF Sverige, vilket betyder att vi kan hjälpa dubbelt så många barn!