Antalet malariafall har minskat med 37 procent under de senaste 15 åren. Därmed har millenniemålet för malaria uppnåtts med råge. Ett allt större antal länder är på väg att utrota sjukdomen. 2014 rapporterade 13 länder noll fall av sjukdomen, och sex länder rapporterade färre än tio fall. Den snabbaste minskningen har skett i Kaukasus och Centralasien, som rapporterade noll fall 2014, samt i östra Asien.

Två av tre dödsfall i malaria drabbar barn under fem år. Mellan år 2000 och 2015 har antalet dödsfall i den åldersgruppen minskat med 65 procent och därmed har 5,9 miljoner barns liv räddats. Ett enormt framsteg, men malaria är fortfarande ett mycket stort hälsoproblem i många regioner – särskilt i Afrika, söder om Sahara.

– Malaria drabbar främst små barn, särskilt de som lever i mycket fattiga och avlägsna områden. Så det bästa sättet att fira framgången i kampen mot sjukdomen är att vi satsar ännu mer på att nå och behandla dem, säger Anthony Lake, chef för UNICEF. Vi vet hur vi kan förebygga och behandla malaria och därför måste vi göra just det.

Malariamyggan sticker oftast på kvällen och under natten och det bästa sättet att skydda barn är att se till att de sover under myggnät. Sedan år 2000 har omkring en miljard myggnät behandlade med insektsmedel delats ut i Afrika – något som starkt bidragit till att rädda miljoner barns liv. På 15 år har antalet barn som sover under ett behandlat myggnät ökat från under två procent till 68 procent, söder om Sahara.

UNICEFs och WHOs gemensamma rapport finns att läsa här.

Det här tycker vi är riktigt goda nyheter! Vill du vara med och kämpa varje dag för fler framsteg för barnen? Bli Världsförälder nu. Du kan också köpa UNICEFs impregnerade myggnät i vår gåvoshop. Allt du köper i gåvoshopen skickas till de barn som behöver det mest.

Alla dessa barn, kvinnor och män har nu tillgång till rinnande vatten via en kran eller en täckt brunn i närheten av sitt hem. En av dem är 36-åriga Fatouma som bor i byn Kore i västra Burkina Faso. Kore ligger i en fattig del av landet med stora, torra slätter och där människorna fram till nu har hämtat sitt vatten via öppna brunnar eller vattendrag.

Genom stöd från UNICEF har byborna fått kunskap och verktyg att borra brunnar och att installera handdrivna pumpar. Inte med hjälp av stora maskiner, utan med billiga, enkla och lokalt producerade verktyg. Några bybor får utbildning och genomför sedan det mesta jobbet själva. De får en liten lön för arbetet och har anlitats av närliggande byar för att borra brunnar även där.

Fatouma är mamma till fem barn:

– Förut tog vi vatten från en öppen brunn. Men vattnet från den nya smakar så mycket bättre, det går inte att jämföra. Av vattnet från den gamla brunnen blev mina barn ofta sjuka av diarré och magsmärtor. Speciellt den lilla här, säger hon och pekar på sonen Barage, två år.

Metoden att borra brunnar med manuella verktyg och metoder kan ske till ungefär en tiondel av kostnaden jämfört med anlita ett företag som borrar med avancerade maskiner. Brunnarna är dessutom lättare att underhålla, vilket gör att byborna kan göra det själva.

Fortfarande saknar 663 miljoner människor rent vatten

2015 är det sista året för de åtta millenniemålen. Det mål som handlar om vatten och sanitet – att halvera andelen av befolkningen som saknar vatten och toaletter – uppnåddes redan för flera år sedan på global nivå. Men jobbet är inte klart. Fortfarande saknar 663 miljoner människor tillgång till rent vatten och 2,4 miljarder människor har inte tillgång till en toalett eller latrin.

Detta tar de nya globala utvecklingsmålen sikte på. Målen kommer att klubbas av FN om en månad och de ska gälla till 2030. Mål 6 handlar bland annat om att alla människor ska ha tillgång till rent vatten, toaletter och bra hygien. Hur detta ska ske planeras nu för fullt på Världsvattenkonferensen i Stockholm. Långt ifrån, men ändå så nära Fatouma och hennes barn i Kore.

I rapporten undersöktes tillgången till rent vatten och sanitet i förhållande till millenniemålen, och visar att en av tre människor i världen saknar tillgång till god sanitet. Sammanlagt handlar det om 2,4 miljarder människor, varav 946 miljoner fortfarande tvingas uträtta sina behov utomhus.

– Innan alla har tillgång till god sanitet kommer kvaliteten på vattnet att hotas, och människor kommer fortsätta att dö av vattenburna sjukdomar, säger Dr. Maria Neira vid WHO:s departement för folkhälsa. För att främja människors hälsa är det nödvändigt att göra större framsteg inom sanitet, framför allt på landsbygden och i eftersatta områden.

Stora framsteg för rent vatten

Tillgång till rent vatten har lett till stora framsteg för länder världen över. Sedan 1990 har 2,6 miljarder människor fått förbättrade vattenkällor vilket innebär att 91 procent av världens befolkning nu har tillgång till rent vatten – en siffra som fortsatt stiger. I Afrika, söder om Sahara, har cirka 47 000 människor om dagen fått rent vatten under de senaste 25 åren (sammanlagt 427 miljoner).

Barnadödligheten har också minskat stadigt. Idag dör färre än 1 000 barn under fem år varje dag på grund av smutsigt vatten, dålig sanitet och hygien. För 15 år sedan var antalet över 2 000.

Men saniteten halkar efter

Framstegen när det gäller tillgång till god sanitet har samtidigt inte varit lika stora. Några orsaker är otillräckliga investeringar i kampanjer för att förändra beteenden, brist på prisvärda produkter för fattiga, och sociala normer som accepterar eller till och med uppmuntrar att människor gör sina behov i det fria.

Sedan 1990 har 2,1 miljarder människor fått tillgång till förbättrad sanitet, men trots det har världen just nu missat millenniemålet med nära 700 miljoner människor. Idag har 68 procent av världens befolkning tillgång till god sanitet – millenniemålet är 77 procent.

Tillgång till rent vatten, sanitet och hygien är avgörande för att förebygga en mängd sjukdomar – så som trakom och inälvsmask. I områden där människor gör sina behov i det fria ökar också risken för stunting – att hämmas i sin fysiska och mentala utveckling på grund av undernäring – något som drabbar 161 miljoner barn världen över.

7 av 10 som saknar god sanitet lever på landsbygden, liksom 9 av 10 som tvingas uträtta sina behov utomhus.

Inom de nya utvecklingsmålen som ska sättas av FN:s generalförsamling i september finns målet att ingen ska behöva göra sina behov utomhus år 2030. Enligt UNICEF och WHO skulle det kräva en fördubbling av de utbildningsinsatser som görs idag, särskilt i södra Asien och i Afrika söder om Sahara.

För att minska ojämlika klyftor och uppnå tillgång till rent vatten och sanitet för alla anser UNICEF och WHO att världen behöver:

• medvetet och starkt fokus på dem som är svårast att nå, särskilt fattiga på landsbygden
• uppdelad data för att kunna särskilja de områden och befolkningar som avviker från de nationella genomsnitten
• innovativ teknik och tillvägagångssätt för att nå hållbara och prisvärda lösningar kring sanitet i fattiga områden
• ökade insatser för att förbättra hygienen i hem, skolor och vid hälsocentraler

– Vad statistiken visar är behovet att fokusera på ojämlikheter för att nå hållbara framsteg, säger Sanjay Wijesekera, chef för UNICEFs globala program inom vatten, sanitet och hygien. Om vi ska uppnå god sanitet för alla till år 2030 måste vi se till att de mest utsatta kan börja göra framsteg redan idag.

Hela rapporten finns att läsa här.

Trots stora framsteg på andra områden har inte det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för minskat. I millenniemålen fanns sådana mål inte ens med, och i dagsläget är det endast femtio länder – varav Sverige var först 1979 – som förbjudit barnaga. Enligt en UNICEF-rapport från förra året utsätts idag sex av tio barn för våld, och ungefär en av tio flickor har utsatts för sexuellt våld. Tre av tio vuxna tycker att aga är en nödvändig del av uppfostran.

För att reda ut om de nya utvecklingsmålen* faktiskt kan vara verktyg för Sverige att verka för att stoppa våldet mot barn i världen – och använda biståndspolitiken för att motverka kränkningarna av barns rättigheter – bjöd UNICEF Sverige, Plan, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium. Medverkande var biståndsminister Isabella Lövin (Mp), moderaternas biståndspolitiske talesperson Sofia Arkelsten samt Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

– Det är ofantligt viktigt med barnrättsperspektiv i utvecklingsmålen och biståndet, menade Isabella Lövin, och otroligt nog är det väldigt kontroversiellt för många länder att förbjuda våld mot barn. Men vilket privilegium och fantastiska möjligheter vi nu får att nå verkliga framsteg för frihet från våld, fortsatte Lövin som även underströk jämställdhetsarbete och stärkandet av kvinnor och flickor som en nyckelfaktor i arbetet.

Biståndsministern tycker inte att det varit för mycket fokus på flickor i biståndet, men nämnde att vi inte får glömma att pojkar utsätts för våld i hög utsträckning. Inger Ashing från Rädda Barnen poängterade att pojkar utsätts för mer våld än flickor, och att pojkar och män sedan i sin tur utövar våld:

– Betydelsen av manliga förebilder och vikten av förebyggande arbete går inte att underskatta.

Oppositionspolitikern Sofia Arkelsten tog stafettpinnen och både hennes och barnombudsmannen Fredrik Malmbergs instämmande resonemang speglade att i Sverige råder en unik enighet om vad som är viktigt i bistånds- och utvecklingspolitiken:

– Sverige är respekterat i de här sammanhangen, men har en tradition av att ställa jobbiga frågor och driva på. Vi måste hålla i idén om biståndet som ett medel att lyfta människor ur fattigdom och förtryck.

Arkelsten menade att våld mot barn är accepterat som uppfostringsmetod i väldigt många länder, vilket kan göra det svårt med internationella regelverk för att förhindra våld mot barn:

– Det är inte så himla lätt att göra politik av frågor som ligger så nära människor, men det här nya dokumentet som FN ska klubba igenom ger oss en möjlighet att göra det. Jag tror det är viktigt att vi håller i samverkan mellan regering, opposition och civilsamhälle och sedan stenhårt kräver att andra länder tar ansvar.

Barnombudsmannen menade att vi även behöver sopa framför egen dörr för att vara trovärdiga – även i Sverige finns våldet nära alltför många barn.

*Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen: Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.

Slutsatsen i rapporten Progress for Children, där UNICEF följer upp hur världens länder har uppfyllt FN:s millenniemål, är att det har gjorts betydande framsteg för många, samtidigt som de allra mest fattiga och utsatta barnen halkar efter.

– Millenniemålen har hjälpt världen att inse vilka framsteg som görs, men de har också visat oss hur många barn som vi lämnar bakom oss, säger Véronique Lönnerblad, generalsekreterare för UNICEF Sverige. Dessa barns liv och framtid spelar roll, inte bara för dem själva, utan också för deras familjer och samhällen.

Ojämlikheterna både mellan och inom länderna är fortfarande stora. Barn i de fattigaste familjerna löper dubbelt så stor risk att dö före sin femte födelsedag, och fem gånger så hög risk att inte få gå i skolan jämfört med barn i familjer som har det bättre ställt.

Om man fortsätter att misslyckas med att nå ut till de fattigaste barnen kommer det att få dramatiska följder:

• Ytterligare 68 miljoner barn kommer att dö innan de har fyllt fem år av orsaker som kan förhindras, innan år 2030.
• Uppskattningsvis 119 miljoner barn kommer fortfarande att vara kroniskt undernärda 2030.
• En halv miljard människor kommer fortfarande att uträtta sina behov utomhus 2030, vilket medför en allvarlig risk för barns hälsa.

Men rapporten framhåller också de stora framsteg som har gjorts sedan 1990, då millenniemålen antogs:

• Barnadödligheten har mer än halverats: från 90 dödsfall per 1 000 barn som föds levande, till 43 dödsfall per 1 000 barn.
• Kronisk undernäring bland barn har minskat med 41 procent.
• Mödradödligheten har minskat med 45 procent.

Det går också att se att gapen mellan de fattigaste och de rika minskar på många håll. I många länder ökar barns överlevnad och deras skolgång även i de allra fattigaste familjerna. Men rapporten pekar på att framstegen exempelvis inte når de nära sex miljoner barn som varje år dör innan de hunnit fylla fem, eller de 289 000 kvinnor som varje år dör när de föder barn.

Världens ledare förhandlar nu fram de nya globala utvecklingsmål som ska ersätta millenniemålen som gäller till december 2015. UNICEF slår i rapporten fast att världssamfundet måste fokusera på de fattigaste och mest utsatta när de nya målen för de kommande 15 åren antas. Länderna måste till exempel bli bättre på att samla in data och kunskap om dessa grupper för att kunna rikta rätt insatser till dem. Bättre lokal hälsovård, utbildning och sociala skyddsnät kan hjälpa barn att överleva och utvecklas. Och smarta investeringar som är skräddarsydda för de mest utsatta barnen kan skapa förbättringar både på kort och lång sikt.

Vill du vara med och kämpa för utsatta barn världen över? Bli Världsförälder idag.

UNICEF vill att det internationella samfundet prioriterar barnen i de nya globala utvecklingsmålen som just nu förhandlas fram. De nya målen (Sustainable Development Goals) ersätter millenniemålen som gäller till december 2015. Beslutet om hur de nya målen ska se ut fattas i FN:s generalförsamling i september.

– Världen har gjort stora framsteg under de senaste 15 åren, men fortfarande är miljoner barn extremt marginaliserade, säger Yoka Brandt, vice chef för UNICEF. Nu har vi en möjlighet att nå de barn som hamnat utanför. De beslut vi fattar och de investeringar vi gör idag bestämmer framtiden för den här och kommande generationer.

I UNICEFs ”Agenda för alla barn” framhålls sju prioriteringar som alla måste finnas med i de nya globala utvecklingsmålen:

1. Stoppa våldet mot barn
   Nästan en miljard barn under 15 år utsätts regelbundet för våld. Våldet mot barn är ofta osynligt men dess effekt på barn och samhällen är djupgående. Eftersom detta är ett globalt problem måste det vara en global prioritet.
2. Att utrota barnfattigdomen är kärnan i arbetet för att utrota den globala fattigdomen
   Hälften av världens extremt fattiga är barn. 570 miljoner barn under 18 lever under den internationella fattigdomsgränsen på 1,25 dollar om dagen. En fattig barndom är ofta orsaken till ett liv i fattigdom som vuxen.
3. Stoppa att barn och mammor dör av orsaker som kan förhindras
   Barn som lever i de fattigaste 20 procenten av hushållen löper dubbelt så stor risk att dö före sin femte födelsedag som de som lever i de rikaste 20 procenten. Bättre hälsosystem och bättre fördelning av resurser för att nå de mest sårbara barnen och mammorna kommer att rädda liv och stötta hållbar tillväxt.
4. Fokusera mer på tonåringarna
   Framsteg som görs under tidig barndom kan antingen förstärkas eller förloras under tonåren, men tonåringar lämnas ofta utanför i planering och tjänster. Att investera i insatser för tonåringar gör dem bättre förberedda för ett liv som vuxen.
5. Utnyttja den snabba utvecklingen inom faktainsamling och statistik
   Aktuell och pålitlig data är avgörande för att identifiera de barn som har störst behov, och utveckla strategier för att förbättra deras liv. Informationen måste också delas upp för att man ska kunna se bortom globala och nationella genomsnitt och se de barn som hamnar utanför.
6. Förbättra investeringar i alla barn, särskilt de mest utsatta
   Tillräckligt med resurser måste inte bara fördelas på utbildning, vatten och sanitet, hälsovård och socialt skydd. För att nå hållbara resultat måste insatserna också riktas särskilt mot de mest utsatta barnen och familjerna.
7. Bryt den onda cirkeln av kriser som drabbar barn
   Under 2014 levde 230 miljoner barn i konfliktområden. Många fler påverkades av olika typer av katastrofer. Det globala agerandet i humanitära kriser kan inte bara fokusera på kortsiktiga lösningar, utan måste bygga långsiktig motståndskraft och bryta den onda cirkeln av kriser som barn återkommande tvingas utstå.

För att framstegen som gjorts de senaste 15 åren inte ska gå förlorade måste världen sätta barnen först på agendan.

– Vi har alla en roll att spela i detta, säger Yoka Brandt. Politiska ledare, företag och organisationer, vuxna individer och barnen själva, vi måste driva en förändring för alla barn och tillsammans bygga en bättre värld.

Vill du vara med och kämpa för en bättre värld för barnen? Bli Världsförälder. Då är du med oss dygnet runt, året om, och kämpar för utsatta barn över hela världen.

Sedan 1990 har nära två miljarder människor fått bättre sanitet och 2,3 miljarder har fått rent dricksvatten. Men trots framstegen är klyftorna fortfarande stora. Fattiga och marginaliserade grupper får många gånger inte del av förbättringarna.

Störst är bristen på toaletter på landsbygden. Men även i städerna finns stora skillnader när det gäller tillgången till rent vatten och sanitet. Människor som bor i låginkomstområden eller i illegala bosättningar i utkanten av städer saknar ofta dessa livsnödvändigheter. Smutsigt vatten och brist på toaletter orsakar sjukdomar som kolera, tyfus, diarréer, hepatit A och tyfus.

I afrikanska länder söder om Sahara och i Asien är det så många som 748 miljoner människor som tvingas dricka smutsigt vatten. Av dessa är det 82 procent som bor på landsbygden.

Ladda hem rapporten Progress on sanitation and drinking-water.

En expert på att visa hur världen går åt rätt håll är den populära föreläsaren Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska Institutet. I sin senaste dokumentär ”DON’T PANIC — The Facts About Population” förklarar han på ett enkelt och pedagogiskt sätt varför världens befolkningsökning inte längre är det gigantiska hot det en gång var. Ett av de fakta han lyfter fram är att antalet barn i världen inte längre ökar utan ligger kvar på runt 2 miljarder.

I både Asien och Latinamerika föder varje kvinna i nu snitt två barn, nästan i nivå med Europa och Nordamerika. I Afrika söder om Sahara ligger dock snittet fortfarande högt på 5 barn per kvinna, även om variationerna mellan länderna är stora. Denna trend gör att världens befolkning troligen kommer att stanna på cirka 10 miljarder runt år 2050. Vilket ju är väldigt viktigt med tanke på att jordens resurser redan är begränsade.

En viktig förklaring till att familjer idag väljer att skaffa färre barn är att deras barn överlever och förblir friska i betydligt högre utsträckning än tidigare. Då minskar behovet av att föda många barn. För 25 år sen dog 37 000 barn under fem år varje dag- idag är den siffran halverad till 18 000. Fortfarande en förfärande hög siffra, men ändå en enorm förbättring! Här har många av de fattigaste länderna i världen, som Nepal och Liberia, gjort stora framsteg. Minskningen beror bland annat på att fler har tillgång till rent vatten och toaletter, att 85 procent av alla barn vaccineras mot de vanligaste barnsjukdomarna, att färre smittas av hiv och dör av aids, att färre barn är undernärda och att fler familjer har tillgång till grundsjukvård.

En annan orsak till att fler barn överlever är att fler kvinnor överlever graviditeten och förlossningen. För 25 år sen dog 1500 kvinnor varje dag i barnsäng och idag är denna siffra nere på knappt 800. Fortfarande alldeles, alldeles för många, men ändå en tydlig och positiv trend. Idag har också fler kvinnor tillgång till familjeplanering, flickor går fler år i skolan och har större möjligheter att bidra till sin egen eller familjens försörjning. Fortfarande har vi dock långt kvar till en jämställd värld och många insatser måste till för att alla kränkningar mot kvinnors rättigheter ska upphöra.

De 700 miljoner människor som under de senaste 25 åren lämnat den extrema fattigdomen bakom sig har idag sannolikt en bättre bostad, tillgång till rent vatten i närheten av hemmet, en cykel eller en moped för snabbare transport och kan få vård om de blir sjuka. Deras döttrar kan gå i skolan gå i istället för att ägna tid åt att bära hem vatten, ta hand om syskon och sköta sjuka familjemedlemmar. De kanske till och med har råd att låta sina barn få en högre utbildning, vilket ger helt andra valmöjligheter för framtiden. De har helt enkelt högre livskvalitet.

Därför är det så viktigt att arbeta för att även den sista miljarden människor får möjlighet att ta sig ur den extrema fattigdomen och kan ta del av det ökade välståndet i världen. För detta krävs resurser och gemensamma krafter!

Nyligen publicerades en rapport gjord av stiftelsen Gapminder och undersökningsinstitutet Novus, som gjort en serie mätningar av svenska folkets kunskaper om världen. Genomgående gav deltagarna svar som var betydligt mer negativa än hur verkligheten ser ut.

Antalet barn i världen som dör innan de fyller fem år har nästan halverats under samma period, från 12,6 till 6,6 miljoner. Även fattiga länder som Liberia, Bangladesh och Nepal har lyckats få ned sin barnadödlighet med runt 70 procent. Utbyggd grundsjukvård, bredare vaccinationsprogram, bättre utbildade mödrar och fler som har fått tillgång till rent vatten är några av anledningarna till denna positiva utveckling. Ett av dessa små barn är lilla Evangelie i östra Nepal som jag berättade om här på bloggen.

Befolkningsökningen har också minskat kraftigt i många länder jämfört med för 20 år sen. I till exempel Bangladesh, Botswana, Colombia och Indien föder varje kvinna i snitt runt 2,5 barn, vilket närmar sig nivåerna i Europa.

Hälsoläget för barn har också förbättrats. Antalet barn som är så undernärda att de hämmats i tillväxten har minskat med 40 % sedan 1990. Ett av dessa barn som får behandling mot undernäring är Alimamy Koroma, 9 månader i Sierra Leone. För 20 år sedan hade hon sannolikt inte överlevt sin ettårsdag.

1990 sov nästan inga barn under myggnät för att förhindra att smittas av malaria. Idag sover vart tredje barn under fem år under ett myggnät. Genom utbyggda vaccinationsprogram i många länder och storskaliga vaccinationskampanjer har polio nästan utrotats i världen. Även andra vanliga infektionssjukdomar som mässling, stelkramp och röda hund skördar idag betydligt färre barns liv än när jag vara barn på 1970-talet.

Gällande vatten och sanitet har enorma framsteg gjorts. På 25 år har över två miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten och över en miljard har fått tillgång till en toalett.

När hiv aids epidemin var som värst för 10 år sedan smittades över 550 000 barn av hiv varje år. Denna siffra är idag nere på hälften. Idag finns det även livräddande bromsmediciner för barn som fler och fler får tillgång till.

Fler barn går i grundskola än någonsin tidigare, 9 barn av 10 börjar i skolan. En av dessa är 9-åriga Murun i Mongoliet som troligen inte hade fått någon utbildning alls om hon hade fötts för 20 år sedan.

Självklart är inte utvecklingen så spikrak och rosenskimrande som dessa siffror kan ge sken av. Det är fortfarande förfärande många små barn som dör av enkla åkommor, alltför många som lever med kronisk diarré på grund av brist på rent vatten, alltför många barn som hoppar av skolan för att undervisningen håller för låg kvalitet och alldeles för många barn som föds med hiv. Men det är otroligt viktigt att se framstegen och att gemensamma ansträngningar faktiskt gör att så många människor nu får sina rättigheter förverkligade.

Stöd vårt arbete för alla barns rätt att överleva och utvecklas – Bli Världsförälder!

På FN-dagen 24 oktober hade UNICEF tillsammans med sex andra organisationer inom FN-familjen i Sverige ett event på Centralstationen i Stockholm. Under hela dagen kunde förbipasserande se en informativ utställning om de åtta nuvarande millenniemålen. De kunde även lyssna till inspirerande tal av bland annat Carolina Klüft, Margareta Winberg och EU-minister Birgitta Olsson.

I vår monter gav vi även besökarna en möjlighet att rösta på tre av 16 områden som man tycker bör prioriteras högre inom de kommande utvecklingsmålen som ska ersätta de nuvarande millenniemålen. Denna omröstning är en del i den globala processen för att ta fram de nya utvecklingsmålen. Alla kan gå in och rösta på denna sajt: www.myworld2015.org.

Det blev många intressanta möten och samtal med människor om FN och utvecklingsfrågor.

Under FN-dagen tog ungefär 370 personer tillfället att rösta på de områden de tycker är viktigast att prioritera. De tre områden som fick flest röster var:

1. Utbildning (18 procent av rösterna)
2. Vatten och sanitet (12 procent)
3. Sjukvård (11 procent)

Alla som arbetar med utvecklingsfrågor hanterar så klart inte dessa områden så här separat. Men röstningen gav ändå upphov till mycket intressanta samtal om vad som driver utveckling. Vi kunde också informera många människor om millenniemålen.

Gå in du också och rösta!

www.myworld2015.org

I vår monter kan du bland annat ta del av information om FN:s arbete och diskutera med företrädare för de deltagande organisationerna. Besök vår utställning om utvecklingsmålen och lär dig om de nya hållbarhetsmålen som kommer efter 2015. Du kan också lära dig mer om de nya hållbarhetsmålen som kommer efter 2015 samt rösta på de utvecklingsområden som du tycker är viktigast, antingen i vår monter eller på nätet.

FN-förbundets goodwill-ambassadör Carolina Klüft finns på plats i montern från kl 14. Hon berättar om betydelsen av att sätta upp mål såväl i idrotten som i utvecklingsarbetet för en bättre värld.

Vi har även en ”Speakers Corner” mellan kl 15-17 där bland annat Martin Schibbye, Margareta Winberg och Amelie von Zweigbergk medverkar.

FN-montern ligger på gatuplanet till höger om huvudentrén från Vasagatan och vi har öppet kl 8-18.

För att ge alla en chans att göra sin röst hörd, har en global sajt satts upp. Här kan vem som helst gå in och ange vilka områden man tycker är viktiga att prioritera inom de kommande utvecklingsmålen.

På Bokmässan i Göteborg i slutet av september möjliggjorde vi, och våra samarbetsorganisationer, för besökarna att kunna ”rösta” på tre av de 16 områden på sajten. Under Bokmässans fyra dagar fick vi in totalt 9452 röster – tack alla ni som deltog! Eftersom alla fick lägga tre röster, var det ungefär 3150 personer som deltog i aktiviteten. De tre områden som fick flest röster var:

1. Utbildning (15,4 procent av rösterna)
2. Vatten och sanitet (15 procent)
3. Förhindra vidare klimatförändringar (11 procent)

Alla som arbetar med utvecklingsfrågor hanterar så klart inte dessa områden så här separat. Men röstningen gav ändå upphov till mycket intressanta samtal om vad som driver utveckling. Vi kunde också informera många människor om millenniemålen.

Gå in du också och rösta!
www.myworld2015.org

Sverige har genom historien gått i bräschen för att skydda barn från våld och Sveriges röst väger tungt internationellt. På FN:s ministermöte i New York som pågår just nu ska man besluta om ramarna för de nya millenniemålen som ska gälla från 2016. Vi barnrättsorganisationer vill att Sverige återigen ställer sig på barnens sida och ställer krav på att skydd av barn mot våld och övergrepp antas som ett av de nya millenniemålen.

Flera av de 15-årsmål som antogs i FN vid millennieskiftet har varit framgångsrika. Att rikta världens ansträngningar och resurser mot åtta mål för att förbättra levnadssituationen för fattiga människor har gett ett mycket stort genomslag. Tyvärr omfattade målen inte skydd av barn mot våld och övergrepp och än idag saknas den gemensamma viljan och resurserna att ge barn en trygg uppväxt. I låg- och medelinkomstländer utsätts fortfarande tre av fyra barn världen över för våld i hemmet och uppskattningsvis 115 miljoner barn tvingas arbeta under direkt farliga eller hälsovådliga förhållanden.

Sverige har lång erfarenhet av, och gedigna metoder för, att arbeta för barns rättigheter. Vi var 1979 först i världen med att förbjuda all form av barnaga både i hem och skola. Sedan dess har 33 länder följt efter. Även i internationellt samarbete är Sverige ett föredöme genom att verka för ett totalförbud mot barnaga inom EU och med sitt stora ekonomiska bidrag till barnrättsorganisationers viktiga arbete i världen.

Sverige prioriterar skydd av barn högt. Tyvärr har frågan betydlig lägre status på många andra håll i världen, även i flera grannländer i Europa. En del av problemet är att det inte finns ett globalt åtagande för att förhindra våld och övergrepp mot barn. Detta trots att våld är ett avgörande hinder för hållbar utveckling.

Forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan barns brist på trygghet och skydd och länders jämställdhet och ekonomiska tillväxt. De negativa effekterna av misshandel och de kostnader som uppstår vid arbetet med att stoppa övergrepp och vanvård resulterar i att den ekonomiska tillväxten dämpas. Genom otrygga uppväxtförhållanden skapas otrygga individer, och det är dessa individer som ska bära utvecklingen framåt.

Våld och övergrepp är också tätt kopplat till hur väl barn kan koncentrera sig i skolan. En fjärdedel av alla barn i de afrikanska länderna söder om Sahara arbetar samtidigt som de försöker hinna med skolan. Likaså är det vanligt att barn blir slagna av lärare och skolpersonal, vilket resulterar i sämre prestation, eller att de väljer att hoppa av skolan.

Varje dag ingår 39 000 flickor under 18 år barnäktenskap. För de flesta innebär detta avbruten skolgång och tidigt barnafödande. Tidiga graviditeter är fortfarande en av de främsta orsakerna till att flickor mellan 15-19 år i utvecklingsländer dör. Dessa och andra övergrepp fortgår för att våld fortfarande accepteras och för att det inte är en internationell prioritet att skydda barn.

I vårt arbete med barn framkommer det ofta att barnen själva framförallt prioriterar att få leva med sin familj i ett samhälle fritt från våld, övergrepp och exploatering. Vi måste lyssna på barnen och lyfta deras röster. Sverige har möjligheten att fortsätta vara ett gott föredöme i arbetet med att skydda barn mot våld genom att få upp frågan om barns rättigheter på den internationella dagordningen. Vi barnrättsorganisationer vill att alla barn ska leva ett liv fritt från alla former av våld, vara skyddade i konflikter och utvecklas i en trygg och omvårdande familjemiljö. Vi vill att Sverige återigen ställer sig på barnens sida och i FN kräver att skyddet av barn omfattas av ett eget mål inom ramen för de nya millenniemålen.

Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare, Unicef Sverige

Roland Håkansson
Ordförande, MyRight

Elisabet Stahlenius
Tf. generalsekreterare, SOS Barnbyar

Carolina Ehrnrooth
Generalsekreterare, Barnfonden

Anna Hägg-Sjöquist
Generalsekreterare, Plan Sverige

I våra montrar kommer du att hitta skolmaterial och mer information om FN:s millenniemål. Besökarna kommer också att kunna rösta på vilka av 16 områden man tycker är viktigast för de nya utvecklingsmålen efter 2015.

Seminarier som UNICEF Sverige är medarrangörer till på Bokmässan 2013:

Torsdag 26 september kl 11-11.20, Stora scenen
Utan funktionsnedsättningsperspektiv når inte FN målet
Trots millenniemål nekas fortfarande 90 procent av barn med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna rätten till skola.
Medverkande: Valter Mutt, mp, Victoria Öjefors, Synskadades Riksförbund, Eva Dalekant Unicef Sverige. Moderator: Alexandra Pascalidou, journalist och författare.

Lördag 28 september kl 9.15-10, Stora scenen
FN-frukost med seminarium – Leder tillväxt alltid till utveckling?
Trots snabb ekonomisk tillväxt minskar inte fattigdomen i samma utsträckning och  tre fjärdedelar av världens extremt fattiga lever idag i medelinkomstländer. Hur ska nästa generations utvecklingsmål utformas för att minska dessa klyftor och orättvisor?
Medverkande: Cecilia Chatterjee-Martinsen, generalsekreterare Wateraid, Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter (2006 – 2012), Claes Johansson, statistikexpert Unicef i New York. Moderator: Annika Söder, verkställande direktör Dag Hammarskjöldfonden.

Lördag 28 september kl 10.20-10.40, Stora scenen
Vaccinering mot barnadödlighet – effektiv lösning eller genväg?
Bör vi satsa mer på att bekämpa orsaker som brist på vatten, dålig hygien och undernäring?
Medverkande: Lars-Åke Persson, professor i mödra- och barns hälsa, och Eva Dalekant, Unicef Sverige. Moderator: Lisa Ericson, Unicef Sverige.