Gå till innehållet
Laddar…

Var 5:e sekund dör ett barn – låt oss aldrig vänja oss vid det

Antalet dödsfall bland barn har minskat med 44 procent sedan 1990. Ändå dör i snitt ett barn var femte sekund. De stora störningar som coronapandemin orsakat inom vården, riskerar nu att radera årtionden av framsteg. Att barn dör av orsaker som kan förebyggas är oacceptabelt. Hjälp oss att ändra på det.

Bli månadsgivare

Randy Hernández Estrada, 6 månader, får behandling mot lunginflammation i Guatemala. Många barn dör fortfarande av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Foto: © UNICEF/Willocq

Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektions­sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.

Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barn­sjukdomarna.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Trots begränsningarna på grund av pandemin lyckades UNICEF tillsammans med partners genomföra en femdagars vaccinationskampanj med målet att nå över 99 000 barn under fem år, som missat grundläggande vaccinationer på grund av konflikten i Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Foto: © UNICEF/Chnkdji

Den största krisen för barn sedan andra världskriget

På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.

Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.

De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är hungriga, undernärda eller inte blivit vaccinerade.

Stefan Swartling Peterson, hälsospecialist vid UNICEF och professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Vad gör UNICEF?

  • Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.
  • UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.
  • Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.
  • UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.
  • Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.

Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:

  • Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
  • 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
  • 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd

Vaccin mot covid-19 skyddar hälso­arbetare i afrikanska länder

Förra veckan blev Ghana och Elfenbenskusten de första länderna att få vaccin mot covid-19 levererat genom det globala sam­arbetet Covax. Och igår kom äntligen vaccina­tionerna igång, med målet att skydda hälso­arbetare som arbetar dygnet runt för att ge barn och vuxna livs­viktig vård.

Dagnoko Salimata är en av de första hälsoarbetarna i Elfenbenskusten som nu fått vaccin mot covid-19, tack vare UNICEFs arbete genom Covax. © UNICEF/COVAX/Diarassouba

Världen över arbetar hälsoarbetare dag som natt för att ge barn och vuxna livsviktig vård. De måste prioriteras i vaccineringen mot covid-19, oavsett var de bor eller landets ekonomiska situation.

UNICEF arbetar för att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över. Inom det globala samarbetet Covax har vi fått uppdraget att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen till låg- och medelinkomstländer.

Det senaste året har varit mörkt för familjer över hela världen. Men nu syns ett hoppfullt ljus i slutet av tunneln, och nu börjar vi leva upp till löftet om att det ljuset ska skina för alla.

Henrietta Fore, högsta chef för UNICEF

Sammanlagt ska vi nå ut med minst två miljarder doser, varav minst 1,3 miljarder till de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i samarbetet. Samtidigt som de första vaccinationerna sker den här veckan, är ytterligare elva miljoner doser på väg att levereras. Nigeria och Angola har just fått sina första leveranser.

Utebliven vård, inställda vaccin- och näringsprogram och ökande fattigdom i pandemins spår hotar miljontals barns liv. Därför arbetar UNICEF för att säkerställa att vaccin mot covid-19 blir tillgängligt för länder världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt. 

Läs mer om hur vi arbetar för att se till att vaccinet når fram.

De första covid-19-vaccinen har landat i Ghana

Igår var en historisk dag, när de första vaccinen mot covid-19 levererades till Ghana – det första landet att få ta del av vaccin genom det globala samarbetet Covax. UNICEF har uppdraget att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över, så att vi kan bekämpa pandemin överallt.

De första vaccinen mot covid-19 landar på flygplatsen i Accra, Ghanas huvudstad.

Efter ett tufft pandemiår kan vägen mot åter­hämtning äntligen börja för människorna i Ghana. De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medel­inkomst­länder under den närmaste tiden. 

Under 2021 planerar vi att nå ut med två miljarder doser vaccin genom det globala sam­arbetet Covax. Covax samordnas av Världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist. UNICEF, som är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin, har utsetts att sköta arbetet med att upphandla de nya vaccinen till alla 190 länder som är med i samarbetet.

Höginkomst­länderna finan­sierar allt själva, men till de 92 låg- och medel­inkomst­länderna i sam­arbetet ger vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skydds­utrustning och annat material som behövs för att genom­föra vaccina­tionerna.

De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medelinkomstländer under den närmaste tiden. Foto: © UNICEF/Kokoroko/COVAX

Vaccin räddar liv

Tidigare i veckan påbörjades också de första leveranserna av sprutor som UNICEF köpt in. För att kunna vaccinera mot covid-19 är sprutorna lika viktiga som själva vaccinet. Det är därför avgörande att tillräckligt med sprutor finns på plats så att det kan ges så snabbt och säkert som möjligt.

Pandemin är inte över förrän den är över för alla – överallt.

Pandemin har lett till svåra konsekvenser för barn världen över, bland annat genom avbrott i vården. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. 

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Vad är nät­mobbning och hur kan det stoppas?

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga till­bringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF till­sammans med ungdomar, sociala medie­plattformar och barn­skydds­experter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nät­mobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

  • Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
  • Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
  • Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
  • Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

  • Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.
  • Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.
  • Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.
  • Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
  • Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

Succé för Somayas respirator av bildelar

Minns ni Somaya Faruqi, 17 år från Afghanistan, som till­sammans med sina vänner upp­funnit en ny typ av respi­rator av gamla bil­delar? Tjejerna fick nyligen möjlig­het att visa upp sin innova­tion för landets myndig­heter – och gjorde succé.

I januari berättade vi om Somaya och hennes vänner i Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, som till­sammans upp­funnit en inno­vativ respi­rator av bildelar, i Herat, Afghanistan.

Det var här i Herat som landets första fall av covid-19 rappor­terades, och tjejerna, som alla är mellan 14 och 17 år, hoppades att deras inno­vativa lösning skulle kunna användas för att vårda patienter som drabbats av pandemin.

Nu är drömmen på väg att bli verklighet

Respiratorn gjorde succé när den visades upp för landets myndig­heter. Nu åter­står det endast att korri­gera ett par små detaljer i konstruk­tionen innan upp­finningen skulle kunna mass­produceras. Något som tjejerna redan har börjat arbeta på.

Teamet har även blivit lovade ekonomisk hjälp med att färdig­ställa respi­ratorn, samt till­gång till en fabrik där den kan produ­ceras – för att i  fram­tiden kunna behandla patienter med exempel­vis covid-19.

”Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar,” säger Somaya (i mitten).

Somaya är mycket stolt över vad hennes team har åstad­kommit och hoppas att det här ska göra att fler får upp ögonen för att tjejer och killar är precis lika kompe­tenta när det kommer till att ta fram tekniska lös­ningar som den här.

Alla tjejer i Herat och i hela landet har förmågan att bidra till en positiv utveckling. Men många går inte ens i skolan eller får hjälp att satsa på sin passion, som jag fått.

Somaya Faruqi, 17 år

Att barn och unga får möjlig­het att gå i skolan, påverka sin framtid och göra sina röster hörda är inte bara viktigt, det är också något de har rätt till. Därför stöttar UNICEF Afghan Dreamers’ i deras viktiga inno­va­tions­arbete, och vi önskar Somaya och hennes vänner stort lycka till.

Varmt tack till alla er som är med och kämpar för en bättre framtid för alla barn, till­sammans förändrar vi barns liv.

Present till Alla hjärtans dag? Du hinner!

Söker du Alla hjärtans dag-present i sista minuten? Det är inte för sent. Skicka ett digitalt gåvo­bevis direkt till någon du saknar, och låt din längtan rädda barns liv.

Alla hjärtans dag-paketet från UNICEF innehåller nötkräm mot undernäring, en filt och nallar för värme och trygghet.

Om du fortfarande är på jakt efter en betydelse­full present till någon du tycker om, ta en titt i vår gåvoshop. Där hittar du flera paket med livs­viktigt inne­håll, och du får fina digitala gåvo­bevis att skicka direkt till den du vill ge lite extra omtanke.

Alla hjärtans dag-presenter

Ha en riktigt fin Alla hjärtans dag!

Skicka kärlek till någon du inte kan träffa just nu, och hjälp till att ge fler barn en bra start i livet. Foto: © UNICEF/Dejongh

Så hjälper UNICEF barnen i Jemen

Efter nästan sex år av konflikt är Jemen världens största huma­ni­tära kris, och en av de värsta platserna att leva på för ett barn. UNICEF finns där och arbetar för att rädda barns liv, hjälpa dem komma över krigets trauman och ge dem en möjlig­het att få leka och lära sig igen.

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Hjälp barnen i Jemen

80 procent av befolkningen i Jemen, 24 miljoner människor, behöver akut humanitär hjälp. Ungefär hälften är barn.

En ny rapport från UNICEF, Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO), WFP (FN:s livs­medels­­program) och FAO (FN:s liv­s­medels- och jord­bruks­­orga­­nisa­­tion) visar att vartannat barn under fem år i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021.

Akut undernäring bland små barn och mammor har ökat för varje år som gått sedan konflikten startade i mars 2015, och det här är bland de högsta nivåerna som någonsin upp­mätts. Nära 2,3 miljoner barn under fem år beräknas lida av akut under­näring 2021, varav 400 000 uppskattas bli så svårt akut under­närda att de kan att dö om de inte får behandling.

En åttaårig flicka vid namn Zahra bad UNICEF och läkarteamet att låta henne lämna sjukhuset där hon vårdades. Hon förklarade att hennes pappa inte har råd med både mat och hennes vårdkostnader. Det är inget ett barn ska behöva tänka på, och inget val en förälder ska behöva göra.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Så här jobbar UNICEF för att hjälpa barnen och deras familjer

Sjukvård och näring
Jemen är ett av de länder i världen där nivån av under­näring är som allra högst. UNICEF har länge varnat för att landet står på gränsen till en full­ständig matkris.

Undernäring skadar ett barns fysiska och kogni­tiva utveck­ling, särskilt under de första två åren av livet. Till stor del blir skadorna oåter­kalle­liga, något som leder till ett liv med sjuk­domar, fattig­dom och ojäm­likhet.

Att förebygga under­näring och dess förödande konse­kvenser börjar med god mödra­hälsa och vård. Men omkring 1,2 miljoner gravida och ammande kvinnor i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021. Något som får svåra och lång­siktiga konse­kvenser för både kvinnorna och deras barn.

En flicka får sin överarm mätt för att undersöka om hon är undernärd. Den röda zonen visar att omkretsen är under 11,5 cm, vilket signalerar en mycket allvarlig undernäring.

Tillsammans med partners arbetar UNICEF med lokala hälso­arbetare för att under­söka och behandla under­närda barn. Vi levererar också närings- och vård­produkter samt utrustning.

Under 2021 arbetar vi också för att stärka vården för gravida och nyfödda, och se till att barn får vaccin mot polio och mässling. Vi ser också till att barn som utsatts för våld och trauman får psykosocialt stöd och hjälp.

Oftast är det döttrarna som ansvarar för att hämta familjens vatten. En flicka tar en liten paus på vägen, i ett flyktingläger i Aden.

Vatten, sanitet och hygien
Risken för utbrott av kolera och diarré­sjuk­domar är konstant hög i Jemen. UNICEF har trappat upp sina insatser, och bland annat stärker vi lokala vatten­system och tar hand om regn­vatten. Vi kämpar också för att stoppa sprid­ningen av covid-19.

Under 2021 är målet att nå 6,8 miljoner människor med rent vatten för att barn och deras familjer ska kunna dricka, tvätta sig och laga mat.

5,9 miljoner människor ska också få tvål och andra hygien­produkter – samt informa­tion om hur man skyddar sig – för att minska sprid­ningen av kolera, covid-19 och andra smitt­samma sjuk­domar.

På flykt från sitt hem i Taiz, har tolvårige Azmi fått möjlighet att fortsätta sin utbildning i Aden, med stöd av UNICEF.

Utbildning
Samtidigt som den humani­tära situa­tionen förvärras i Jemen står minst två miljoner barn utanför skolan. Det är avgörande att de får möjlig­het till utbildning igen, så att både barnen och landet kan få en bättre framtid.

UNICEF reparerar skadade skol­bygg­nader och sätter upp till­fälliga skolor där barn kan åter­uppta sin utbild­ning. Vi ser också till att lärare, som inte fått lön på flera år, får kontant­bidrag och skol­material för att kunna ge barnen bästa möjliga förut­sätt­ningar.

Under 2021 är målet att 850 000 barn i Jemen ska få möjlighet till någon form av utbildning.

En familj från Amran äter lunch. Maten har de köpt med hjälp av kontantbidraget de fått via ett program som UNICEF har etablerat.

Kontantbidrag
För att förebygga ekonomisk kollaps och hjälpa familjer som kämpar för sin över­levnad etablerade UNICEF ett katastrof­program för kontant­bidrag i Jemen 2017. Programmet ger utsatta familjer möjlig­het att priori­tera sina mest akuta behov, så som att köpa mat, medicin och varma kläder till sina barn.

Men mer hjälp behövs

Barnen i Jemen är inte bara siffror på ett papper – det handlar om miljon­tals indi­viduella tragedier. Miljon­tals barns framtid som riskerar att gå om intet.

Du kan hjälpa till. Ge en gåva idag och kämpa för barnen i Jemen.

Hjälp barnen i Jemen

Inget barn väljer att födas i en krigszon, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.

Politikerna måste agera nu för sam­hällets mest utsatta barn

Idag sker en debatt i riks­dagen om placerade barn och unga. Det är bra att det finns ett starkt politiskt engage­mang från våra riksdags­partier för att förbättra barnens situationen. Men nu måste fokus ligga på barnets bästa och synen på barn som rättig­hets­bärare.

Samtliga riksdagspartier verkar vara eniga om att lagen om särskilda bestäm­melser för vård av barn och unga, LVU, måste för­tyd­ligas och det är mycket välkommet. UNICEF Sverige har länge ansett att LVU-lag­stift­ningen måste göras om från grunden med ett tydligt rättig­hets­perspektiv. 

Nu är det dags för handling

Det är viktigt att det blir en politisk reaktion kring sam­hällets mest utsatta barn. Men reak­tionen måste följas av verklig hand­ling. Vi har hört till­räckligt många vittnes­mål från placerade barn som berättar hur de blivit kränkta och utsatta för våld. 

Det ska inte behövas fler utredningar kring att mer behöver göras för placerade barn. Det är nu hög tid att de barn som blivit utsatta för kränkningar får upprättelse.

Med hänvisning till vårt remissvar angående en mer håll­bar social­tjänst ser vi ett behov av att eventuellt samla bestäm­melser från SoL och LVU i en särskild barnlag. Syfte skulle vara att över­brygga glappet mellan frivillig­het och tvång i lag­stift­ningen, samt tydlig­göra barnets rättig­heter i särskilt utsatta livs­situationer. 

Vi har hört barn som vittnar om att de upp­lever att de bara har “samlat en grupp bråkiga ungar och satt ihop dem i ett hus”. Barnen brukar inte vittna om att de får någon vård, utan snarare om avsaknad av vård. 

Foto: © Frank Aschberg

Vanligt att vården bryter samman

Statistik visar att det tyvärr är vanligt med samman­brott i placeringar, det vill säga att vården avbryts i förtid. Nästan var tredje ungdoms­placering och var sjätte placering av yngre barn slutar i samman­brott inom en fem­års­period.

Anled­ningarna till detta är flera, men i de fall ungdomar rymmer från vård­miljöer kan det tolkas som ett uttryck för miss­nöje med placeringen. 

Kommunerna måste utreda orsaker till sammanbrott

Det måste ställas högre krav på att kommuner utreder varför vården av barn och unga bryter samman och varför placeringar avbryts. Det behövs betydligt bättre upp­följning och utvär­dering när det gäller placeringar av barn, både fri­villiga och med tvång.

Ett absolut minimi­krav på sam­hället är att säker­ställa att barn som placeras i sam­hällets vård inte får det sämre än om de bott kvar hemma. 

Vi vill påminna våra förtroendevalda om att många placerade barn är tonåringar som behöver stöd och hjälp men också mycket kärlek och vård.

Barn i Sverige måste även i praktiken märka av att barn­konven­tionen har blivit svensk lag. Speciellt barn som lever i utsatt­het och som av olika anled­ningar måste placeras utanför hemmet.

Inget barn får riskera att bli utsatt för någon form av våld eller kränk­ningar. Det gäller i allra högsta grad barn som är placerade, med syfte att till­försäkra dem stöd och skydd. 

En barndom går aldrig i repris

Nu måste vi göra allt för att placerade barn får en vård av hög kvalitet, och som är anpassad utifrån barnets behov och rättigheter. 

UNICEF Sverige anser att följande ändringar behöver göras: 

  • Det måste säker­ställas att barn får ökat inflytande och delaktig­het i vårdens utform­ning och sin livs­situation i allmänhet.
  • Det är hög tid att utveckla individu­ella klago­system som är anpassade för barn och där barns vittnes­mål tas på allvar.
  • Det behöver införas specialist­utbildning för social­sekre­terare som arbetar med barna­vårds­utred­ningar. 
  • Samverkan mellan myndig­heter såsom social­tjänst, skola, hälso- och sjuk­vård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättig­heter i fokus.
  • Vid upphörande av LVU-vård ska bedöm­ningen göras utifrån barnets nuvarande situation och hur barnet har knutit an till familje­hemmet, inte enbart utifrån anled­ningen till placeringen.  
  • Alla former av umgängen med föräldrar och när­stående ska moti­veras utifrån det unika barnets bästa, inte utifrån föräldrars rätt till sina barn eller gene­rella antaganden om barn som grupp. 

Läs gärna mer i vårt remis­svar om utred­ningen av en ny social­tjänst­lag.

Shanti Ingeström
Barnrättsrådgivare, UNICEF Sverige 

Marie Hugander Juhlin
Barnrättsrådgivare, UNICEF Sverige

Oroande utveck­ling i Tigray hotar barns liv

Många barn och familjer har tvingats på flykt sedan våld utbröt i regionen Tigray i norra Etiopien i början av november. Situationen är extremt oroande och FN har fått rapporter om svåra människo­rätts­brott. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

En flicka som flytt från konflikten i Tigray sover i ett skjul i ett flyktingläger i Sudan. Foto: © UNICEF/Hamid/AFP

Hjälp barn i katastrofer

– Humanitära organisationer har haft extremt begränsad tillgång till området sedan konflikten bröt ut, men det lilla vi vet om hur barnen drabbats i Tigray är mycket oroande, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Vaccinationer har upphört och sjukhus och vårdcentraler har skadats eller förstörts. Lager med livräddande produkter och utrustning har plundrats, och det är brist på bränsle för att hålla igång sanitära system. 

Till stor del har barnen i Etiopien nu kunnat återvända till skolan efter covid-19-restriktioner, men inte de 1,3 miljoner skolbarn som lever i Tigray. Omkring 300 ensamma barn har rapporterats bland de över 57 000 människor som flytt till Sudan, och troligen finns många fler bland de hundratusentals människor som nu befinner sig på flykt inom landet.

Kraftig ökning av undernäring

En undersökning som genomfördes tidigt i januari i Shire-området visade att antalet svårt undernärda barn i åldrarna under fem år ökat med upp till tio procent. Det är högt över vad WHO räknar som katastrofnivå, tre procent, och riskerar nu 70 000 barns liv. Sammantaget är risken nu hög att barn som drabbas av konflikten också riskerar allvarlig undernäring.

Akuta åtgärder måste tas för att hantera situationen i landet, annars är risken för grymma brott mot mänskliga rättigheter hög, och kommer troligen förvärras.

Vi kämpar för att ge barnen vad de behöver

Vid ett tillfälle under första halvan av januari lyckades UNICEF och partners skicka 29 lastbilar fyllda med bland annat livräddande närings- och sjukvårdsprodukter. 4-7 februari nådde ett UNICEF-team fram till Shire, i centrala Tigray, med sex lastbilar fyllda med 122 ton livsviktiga förnödenheter. Det här är steg i rätt riktning, men långt ifrån vad som krävs för att täcka behoven.

I Shire fanns inget dricksvatten så vi kör nu in vatten på lastbilar till befolkningen och de människor på flykt som samlats där. Sjukhus och vårdcentraler är bara delvis igång, och på grund av återkommande strömavbrott har hela stadens vaccinlager förstörts. Människor på flykt berättade för UNICEFs personal att deras största behov just nu var mat.

Barnen i Tigray är i akut behov av skydd och hjälp. Humanitära organisationer som UNICEF måste nu få möjlighet att nå fram till befolkningen utanför de större städerna, för att få en klar bild av behoven och ge barnen den hjälp de behöver.

Exempel på UNICEFs insatser i Tigray och närliggande områden:

  • Över 137 000 människor, i drabbade områden och på flykt, har fått tillgång till vatten
  • Över 465 000 barn under fem år har undersökts för undernäring, och 2 750 svårt undernärda barn har fått behandling
  • 127 hälsoarbetare har fått utbildning i att behandla svårt undernärda barn
  • Mediciner, impregnerade myggnät, skyddsutrustning mot covid-19, högenergikex, handsprit, skyddsmasker, tält och filtar med mera har levererats
  • 5 400 kvinnor och flickor i tonåren har fått hygienprodukter

– Alla parter i konflikten måste nu se till att den humanitära hjälpen får komma fram. Vi vet med säkerhet att varje dag som barnen måste vänta på hjälp förvärrar situationen, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Som i alla katastrofer är det barnen som är de mest utsatta. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Vem längtar du efter på Alla hjärtans dag?

För drygt ett år sedan började världen stängas ner på grund av coronapandemin, och vi uppmanades att hålla avstånd till varandra. Nu är vi många som längtar efter att få krama om en vän, ett älskat barnbarn eller en saknad förälder. Med en Alla hjärtans dag-present från UNICEF kan du ge värme och omtanke, även på distans.

Alla hjärtans dag-paketet innehåller nötkräm mot undernäring, en värmande filt, och nallar som barn kan krama om när världen runt om är orolig.

I situationer som den här gäller det att hitta nya sätt att uppmuntra, hylla, och visa kärlek för dem vi tänker på och längtar efter. När du köper en Alla hjärtans dag-present i UNICEFs gåvoshop får du fina gåvobevis att skicka direkt till den du tycker om och saknar lite extra:

Alla hjärtans dag-presenter

Beställ ditt paket senast måndag den 8 februari för att hinna få ett tryck gåvokort på posten. Du kan också välja att få kortet digitalt, då skickas det direkt till den e-postadress du vill.

Pandemin riskerar att leda till fler fall av kvinnlig köns­stympning

Under det kommande årtiondet riskera två miljoner fler flickor och kvinnor att könsstympas, varnar UNICEF och UNFPA idag på internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Orsaken är pandemin – stängda skolor och avbrott i program som skyddar flickor mot den farliga sedvänjan. Tiden att agera är nu.

En kniv hålls upp i förgrunden, där bakom står en liten flicka som någon håller för ögonen på.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Foto: © UNICEF

Redan innan coronapandemin slog till var det globala målet att få slut på kvinnlig könsstympning till 2030 ett väldigt ambitiöst åtagande. Men pandemin får inte hindra vårt arbete för att skydda de fyra miljoner kvinnor och flickor som riskerar att könsstympas varje år. 

Det här behöver göras:

  • Vi måste samarbeta
    Att stoppa kvinnlig könsstympning kräver samarbete på bred front, hela vägen från gräsrötterna, upp på regeringsnivå och globalt. 
  • Vi måste satsa pengar
    Det räcker inte med viljan – det krävs också resurser om vi ska nå målet att utrota den farliga sedvänjan. Även i länder där stora framsteg redan har gjorts krävs en tiofaldig ökning om målet ska nås till 2030.
  • Vi måste agera
    Arbetet måste ske snabbt, beslutsamt och på många fronter samtidigt. Flickor måste få tillgång till utbildning, vård och möjlighet att försörja sig. Det krävs att det finns lagar och policys, samt nya normer, på plats som skyddar dem. Vi måste tillsammans höja våra röster och säga att det är nog nu. Våldsamma övergrepp på kvinnors och flickors kroppar måste upphöra.

Genom att satsa på att stoppa kvinnlig könsstympning ges kvinnor också möjligheten att utöva sina mänskliga rättigheter, nå sin fulla potential och bidra till fullo till sina samhällen. 

Vi har fått nog av våld mot kvinnor och flickor. Det är dags att enas kring gemensamma strategier, avsätta tillräckligt med resurser och agera – nu. 

Om jämställdhet mellan könen var verklighet skulle den här fruktansvärda sedvänjan inte existera. Det är den framtiden vi hoppas på. Vi vet vad som fungerar och vi tolererar inga ursäkter.

Henrietta Fore
Högsta chef för UNICEF
Dr. Natalia Kanem
Högsta chef för UNFPA

Läs mer om UNICEFs arbete mot kvinnlig könsstympning:

Fakta om kvinnlig könsstympning

“Operation Dags­verke är ett enkelt sätt att komb­inera nytta med nöje”

På Nilaskolan i Malå flödar kreativ­iteten och entre­prenörs­andan. Skolan är i full gång med att planera inför årets Operation Dagsverke – ett projekt där eleverna får lära sig mer om barns rättig­­­heter och sam­tidigt samla in pengar för att hjälpa utsatta barn i andra länder. Läraren Julia Ritzén delar här med sig av sina bästa tips för hur projektet kan skapa mervärde i undervisningen.

Julia är lärare för en mellanstadieklass som hittills har genomfört två omgångar av Operation Dagsverke – en när eleverna gick i årskurs 4 och en i årskurs 5. Hennes tidigare erfarenheter är positiva och hon tycker att fler skolor borde lägga in Operation Dagsverke som ett återkommande inslag i undervisningen.

– I mitt läraruppdrag ingår att fostra solidariska och demokratiska “nya” medlemmar i samhället. Jag har kommit att se det mer eller mindre som en självklarhet att använda mig av Operation Dagsverke i detta syfte. 

Läraren Julia Ritzén utgår från läroplanen när hon planerar in Operation Dagsverke. ”Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande innehåll: De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.”

Eleverna är med och påverkar

Julia berättar att eleverna själva har fått vara med och planera hur de vill genomföra projektet. De brukar börja med att gå igenom ett nytt arbetsområde i samhällskunskap där eleverna lär sig om FN, UNICEF och barnkonventionen. Därefter har de tillsammans spånat idéer för hur de kan samla in pengar, engagera hemmen, involvera andra skolämnen och få med sig samhället.

– Engagemanget kommer av sig själv när man brinner för något. Att visa exempel på vad andra skolor har gjort eller visa vad insamlingen går till och slå sina egna tidigare rekord, är sådant som engagerar, menar Julia.

Det är viktigt. För vi har det ganska bra. Tänk på de som knappt har mat för dagen eller kan gå i skolan.

11-årig flicka, elev på Nilaskolan, om varför hon vill göra Operation Dagsverke

Läs mer och anmäl din skola

Ämnesöverskridande engagemang

Nilaskolan har vävt in Operation Dagsverke i flera delar av undervisningen. Förutom att eleverna lär sig om barnkonventionen i samhällskunskapen, så skapar de på bildlektionerna affischer för annonsering, på hemkunskapen bakar eleverna och i slöjden tillverkar de saker att sälja, till exempel vetevärmare och fågelmatare.

– Operation Dagsverke går att koppla till flera olika skolämnen och är ett enkelt sätt att kombinera nytta med nöje, fortsätter Julia.

Det är enkelt att koppla Operation Dagsverke till flera skolämnen. I träslöjden har Nilaskolan till exempel gjort fågelmatare som de ska sälja.

Coronapandemin är inget hinder

Att vi är mitt uppe i en pandemi stoppar inte Nilaskolan från att genomföra Operation Dagsverke. Julia menar att det handlar om att anpassa sig till rådande situation.

Vi har turen att bo på en liten ort med bara en skola och små grupper. Dessutom stora möjligheter att både sprida ut sig och vara utomhus – det underlättar. Men det är såklart också viktigt att vara noga med hygien, hålla avstånd och stanna hemma vid symptom.

Tips på idéer för dagsverken i coronatider

  • Panta tomflaskor och burkar.
  • Anordna en digital utställning om barnkonventionen.
  • Fixa café utomhus med kakor och bullar som eleverna själva bakar.
  • Anordna en utomhusloppis.
  • Gör en digital vernissage för en utställning som eleverna tagit fram.
  • Gör en film om barns rättigheter och lägg upp på Youtube.
  • Anordna en livesänd konsert.

Operation Dagsverke – för en bättre framtid

Operation Dagsverke ger elever chansen att lära sig mer om barns rättig­­heter och skapa egna information- och insamlings­­kampanjer. Engagera din skola i vårens livs­viktiga aktivitet.

I år går pengarna till UNICEFs utbildnings­program i Senegal. Redan innan pandemin slog till stod 1,5 miljoner av Senegals barn utanför skolsystemet och nu är situationen ännu tuffare. På grund av bland annat fattigdom och långa avstånd lämnar många barn skolan efter bara några år och riskerar därför att hamna i exempelvis barnarbete eller barnäktenskap. Det vill vi ändra på, tillsammans med er!

Anmäl din skola redan idag

Se till att löften om rätt­vis för­del­ning av covid­vaccin inte ekar tomma

Trots uttalanden från regerings­före­trädare om att vaccin mot covid-19 måste fördelas efter behov står 90 av världens länder i dag helt utan vaccin. Om vi ska kunna stoppa pandemin måste löftena bli verklighet – och Sverige bör ta på sig ledar­tröjan. Det skriver UNICEF och Läkare Utan Gränser med flera, i en debatt­artikel i OmVärlden idag.

Över 90 av världens låginkomstländer förlitar sig på tillgång till vaccin genom Covax. Nu måste världen leva upp till sina löften, och Sverige bör ta på sig ledartröjan.

Vaccin mot covid-19 rullas nu ut världen över. Enligt världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO har över 39 miljoner doser distri­buerats i hög­inkomst­länder, vilket kan jämföras med 25 doser i ett enda låg­inkomst­land: Guinea. 

Sveriges regering har uppgett att alla vuxna samt barn i risk­grupp ska kunna vaccineras före midsommar. Andra hög­inkomst­länder väntas också uppnå bred samhälls­vacci­nering under 2021. För låg- och medel­inkomst­länderna ser prognosen betydligt dystrare ut. Initiativet People’s Vaccine varnar för att 9 av 10 människor i fattiga länder inte kommer att få något vaccin under 2021.

Tveklöst är coronasituationen extremt utmanande i många höginkomstländer, som också har flest dödsfall i covid-19. Men en pandemi kan inte stoppas lokalt; experter påpekar att fler mutationer kommer uppstå ju längre viruset cirkulerar.

Vi får inte heller glömma de fruktans­värda konse­kven­serna som ned­stäng­ningar för att stoppa pandemin lett till i världens mest sårbara länder, dit medias upp­märk­sam­het sällan riktas. Länder där fattig­dom, väpnade konflikter och multipla kriser sargat hälso- och sjukvårds­systemen.

Även i dessa länder har covid-19 lett till stora dödstal, samtidigt som fallen av mässling, malaria, hiv, tuber­kulos, lung­inflam­mation och förl­oss­nings­skador ökat i spåren av restrik­tionerna. Utebliven barn- och mödra­hälso­vård och bristen på vaccina­tioner under pandemin befaras kosta miljoner barns liv.

Hälsoarbetare världen över behöver få vaccin så att de kan återgå till sitt viktiga arbete med att ge barn och mammor den vård de behöver, så som vaccin mot andra farliga sjukdomar. Foto: © UNICEF/Urdaneta

Det är av högsta vikt att vaccinera vård­personal så att vården kan hållas igång och samtidigt stärka hälso­systemen så att covid­vaccinering inte stjälper barn­vaccina­tionerna, som redan minskat med upp till 70 procent. 

Statsminister Stefan Löfven skrev ihop med andra världs­ledare i Washington Post att ”ingen av oss är säker förrän alla är säkra” och att vaccinet måste fördelas efter behov, inte betalnings­förmåga. 

Ändå har höginkomst­länderna köpt upp en majoritet av doserna genom att gå förbi WHO:s för­del­nings­mekanism Covax och teckna egna avtal med läke­medels­bolagen, något som WHO:s general­direktör kallat ett ”kata­stro­falt moraliskt miss­lyckande”.

Kanada och Storbritannien har köpt vaccin nog för att vaccinera invånarna fem gånger om. Även EU, inklusive Sverige, har köpt miljarder doser – ett ordentligt över­skott.

Höginkomstländerna menar att man avsiktligen köpt ett överflöd för att dela med sig till behövande länder. Men rättvis fördelning bör inte lösas med välgörenhet utan med tydliga politiska visioner.

Över 90 av världens låginkomst­länder förlitar sig på till­gång genom Covax. Avsikten med mekanismen var att länderna skulle poola sina resurser, upp­handla och rulla ut vaccinen till­sammans. Men det har gått trögt. UNICEF har en miljard sprutor redo för 2021, men det finns bara löften om covid-19 vaccin nog att använda fyra procent av dem.

Förra veckan kom nyheten att Pfizer/BioNTech:s vaccin kommer att ingå i Covax, men doserna utgör bara två procent av det antal som bolagen förväntas sälja och hög­inkomst­länderna har redan säkrat 75 procent.

Stora logistiska utmaningar lär vänta eftersom vaccinet måste lagras i extrem kyla. Det räcker inte med att skicka vaccinet; satsningar på infra­struktur och kommuni­ka­tion måste ske parallellt.

Stora satsningar på logistik, infrastruktur och information krävs parallellt för att vaccinet ska kunna nå ändra fram. Foto: © UNICEF/Pouget

Sydafrika och Indien lade nyligen fram ett förslag till världs­handels­orga­nisa­tionen WTO om att länder ska kunna frångå immaterial­rätten för att importera eller till­verka generiska vaccin, läke­medel och tester mot covid-19 under pandemin. 

Förslaget möjlig­gör ökad produk­tion av covid­vaccin och stöttas av över 100 låg- och medel­inkomst­länder. EU, inklusive Sverige, har tvärtom motsatt sig förslaget med argumentet att motiva­tionen för innovation hos läke­medels­bolag skulle minska. Förslaget ligger dock helt i linje med det folk­hälso­regel­verk som WTO införde 2001.

De kommande månaderna är avgörande

Vår förhoppning är att Sverige, med sitt uttalade engage­mang, går från ord till handling vad gäller löftena om rättvis fördel­ning av vaccin. Det inne­fattar att: 

  • Prioritera risk­grupper och sjukvårds­personal i alla länder 
    Både ur ett globalt smitt­skydds- och hälso­perspek­tiv är det fel att prio­ritera unga, friska personer i ett hög­inkomst­land före äldre, sköra personer eller sjuk­sköterskor i ett låg­inkomst­land. Länder som Sverige, som redan har säkrat mer än nog med vaccin, bör inte knyta nya avtal med läke­medels­bolagen innan man planerat för hur över­skottet ska fördelas direkt till mer behövande länder, företrädesvis via Covax.
  • Arbeta för full finansiering av Covax
    Covax behöver tredubbla sin finan­siering för att kunna genom­föra sitt uppdrag. Det inne­fattar även att stärka ländernas hälso­system så att de kan ta sig an nya mål­grupper för covid­vacci­nering utan att sätta barn­vaccina­tioner på undantag, vilket snabbt kan leda till nya pandemier och ökade döds­fall i mässling, diarré­sjuk­domar och luft­vägs­infek­tioner.
  • Villkora forskningsinvesteringar
    Sverige och EU har gett miljard­bidrag till covid­forskning, men inte vill­korat att inves­tering­arna används för att säkra rättvis distri­bution och rimliga vaccin­priser. Bidrags­givare måste vill­kora sina inves­teringar – stora vinster byggda på ojämlik till­gång hör inte hemma i en pandemi. 
  • Hindra skadliga monopol 
    En uppluckring av immaterial­rätten för medicinska produkter mot covid-19 och delning av forsknings­data är avgörande för att till­verkare i låg- och medel­inkomst­länder ska kunna öka vaccin­produk­tionen. Vi hoppas att Sverige och EU omprövar sin position kring WTO-förslaget inför nästa möte 4 februari. 

Sverige är ett föregångs­land inom global rätt­visa och hälsa och bör säker­ställa att alla parter – regerings­före­trädare, EU, inter­nationella nätverk och läk­emedels­bolag – tar sitt ansvar.

Pandemin är som sagt inte över förrän den är över, överallt.

Oliver Schulz
Generalsekreterare, Läkare Utan Gränser i Sverige

Pernilla Baralt
Generalsekreterare, UNICEF Sverige

Anna Johansson
T. f. generalsekreterare, Amnesty International Sverige

Margot Wallström
F. d. utrikesminister, undertecknare av People’s Vaccine

Anna Mia Ekström
Infektionsöverläkare, professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet/Södersjukhuset

Stefan Swartling Peterson
Professor i systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet och hälsospecialist, UNICEF Sverige

Johan von Schreeb
Professor i global katastrofmedicin, Karolinska Institutet

Barns delaktig­het lyser med sin från­varo i utred­ning om ny social­tjänst­lag

2017 tillsattes en utredning för att se över social­tjänst­lagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remiss­yttrande. Vi konstaterar besviket att utred­ningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till del­aktig­het, och direk­tivet om “inga ökade kost­nader” rimmar illa med den verklig­het där lagen ska tillämpas.

Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät för barn i utsatta livssituationer, och arbetet styrs av socialtjänstlagen. Under flera år har socialtjänsten fått kritik för bristerna i att ge barn i utsatta livssituationer det skydd och stöd de behöver och har rätt till. Sedan socialtjänstlagen kom till 1982 har den ändrats ett flertal gånger och vi är många som under lång tid påpekat att lagen behöver moderniseras, anpassas och förbättras. 

När en särskild utredning av lagen tillsattes 2017 hade vi höga förväntningar på resultatet. Utredningens uppdrag enligt direktiven var bland annat att lämna förslag på en ny socialtjänstlag som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus, ett förebyggande perspektiv och kunskapsperspektiv, och ökad kvalitet utan ökade kostnader.

Foto: Frank Aschberg

Redan tidigt i processen tryckte UNICEF Sverige på för att utredningen skulle göras utifrån ett barnrättsperspektiv, och 2018 fick utredningen i uppdrag att just förtydliga barnrättsperspektivet i socialtjänstlagen. Vi hade fått gehör, och det var en tydlig markering från lagstiftaren om en målsättning att flytta fram positionerna för barns rättigheter. 

Genom att bli inbjudna till en av utredningens referensgrupper har vi också kunnat följa utredningens arbete under de senaste åren. Därför känns det extra nedslående att konstatera att resultatet inte blev vad vi hoppats på.

Viktiga frågor lyfts, men utredningen når inte i mål i verkligheten

Utredningens inriktning på bland annat helhetsperspektiv och förebyggande arbete var mycket lovande, och flera av förslagen är steg i rätt riktning för ett förtydligat barnrättsperspektiv. Bland annat lyfts viktiga frågor om barnombud, förstärkning av rätten till information, och barns rätt till kontakt med närstående vid placering utanför hemmet. Utredningen föreslår också att bestämmelsen om barnets bästa ska anpassas till barnkonventionens lydelse.

Men – trots att många av förslagen i grunden är positiva, skapar helheten ett alltför stort utrymme för tolkning och anpassning för att kunna säkerställa barns rättigheter i verkligheten. 

Ekonomiskt bistånd kan inte separeras från andra former av stöd

Redan i direktiven begränsas utredningens handlingsutrymme då frågan om ekonomiskt bistånd hamnar utanför utredningens uppdrag. Att växa upp i ekonomisk utsatthet ökar risken för andra former av utsatthet och otrygga levnadsförhållanden.

En familjs ekonomiska situation spiller i högsta grad över på barnets livssituation, och är en viktig del i det förebyggande arbetet som den nya socialtjänstlagen har som uppgift att främja.

Att separera frågan om ekonomiskt bistånd från rätten till andra former av stöd och skydd, riskerar att förstärka de stuprör inom socialtjänsten som idag hindrar det helhetsperspektiv som den nya lagen eftersträvar. Frågan är i vilken grad socialtjänstens arbete kan anses förebyggande om hänsyn inte tas till de grundläggande förutsättningar som bidrar till utsatthet och utanförskap.

Barns tillgång till sina rättigheter får inte villkoras av en kommuns prioriteringar

Utredningen beskriver tydligt ambitionen att återgå till en ramlag utan detaljstyrning, vilket medför att det i många förslag saknas ett HUR eller någon form av gräns för vad som inte är förhandlingsbart när det gäller att säkerställa barnets rättigheter. 

Det innebär att utgångspunkten för bedömningar och beslut som ska fattas, riskerar att redan på förhand färgas av olika organisatoriska eller ekonomiska begränsningar hos kommunen, snarare än att utgå från det enskilda barnet.

Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Enligt barnkonventionen, som ju är svensk lag, ska staten genom aktiva åtgärder skydda barnet mot diskriminering. Regionala skillnader i möjligheterna för barn att få sina rättigheter tillgodosedda får inte förekomma. De skillnader som eventuellt ändå finns ska kunna härledas till det enskilda barnets särskilda behov och förutsättningar. 

UNICEF Sverige anser att det måste finnas tydliga krav på barnkonsekvensanalyser av alla förslag som berör barn. När andra intressen ges företräde framför barnets bästa, ska detta tydligt framgå och förklaras.  

Var har barnets rätt till delaktighet tagit vägen?

UNICEF Sverige anser att utredningen brister i uppdraget att förtydliga barnrättsperspektivet, då rätten till delaktighet inte fått ta mer plats och inte heller resulterat i skarpa förslag. Barn har heller inte gjorts delaktiga i själva utredningen, vilket borde ha varit en självklarhet, med tanke på vilken avgörande roll socialtjänstlagen har för barn i utsatta livssituationer. 

Tydligare krav och vägledning för att göra barn delaktiga är en av grundförutsättningarna för ett stärkt barnrättsperspektiv i praktiken.

Delaktighet är ett av de områden där störst brister identifierats när det gäller hur barnkonventionen efterlevs. Därför hade vi velat se tydligare och mer djupgående resonemang kring hur kraven på att erbjuda verklig delaktighet hade kunnat se ut.

Fortsatt risk att barn faller mellan stolarna när samverkan inte utreds

Det finns ett stort behov av att ta ett helhetsgrepp kring frågan om samverkan mellan olika samhällsaktörer, såsom skola, socialtjänst, landsting och rättsvårdande myndigheter, inte minst när det gäller fokuseringen på det förebyggande arbetet.

Men utredningen har valt bort att utreda frågan om samverkan, med motiveringen att detta inte bör regleras i lagstiftning. Detta trots att dålig samverkan ofta är en bidragande orsak till brister i hur barns rättigheter tillgodoses.

Barnets rättigheter är inte styrande, utan i stället blir frågan om vem som ska betala eller vem som är ansvarig avgörande.

Alltför många barn står idag utan stöd när socialtjänst, skola och andra instanser avsäger sig ansvar, eller saknar gemensamma former för att stötta enskilda barn.

“Inga ökade kostnader” rimmar illa med högt ställda målsättningar

Direktiven för utredningen har en avgörande roll för lagförslagets brister. När det gäller förutsättningar för tillämpningen av lagen är direktiven tydliga med att förslagen inte får innebära ökade kostnader. Detta trots att många kommuner redan idag är drabbade av sparkrav och tvingas till hårda prioriteringar. 

Många av de målsättningar som förs fram i lagförslaget är just de saker som först plockas bort när kommuner tvingas prioritera.

En omställning från individbaserat till förebyggande arbete, och tidiga insatser, är en nödvändig förändring för att möta samhällets utmaningar och förbättra livsvillkoren för barn i utsatta livssituationer. Utan rätt förutsättningar riskerar dock utredningens högt ställda målsättningar att bara bli tomma ord i den verklighet där lagen ska tillämpas.

För att socialtjänstlagen i praktiken ska bidra till långsiktighet och att förverkliga ambitionerna i barnkonventionen och Agenda 2030 krävs att det finns rätt förutsättningar för dem som förväntas tillämpa lagen.   

Dags för en särskild barnlag?

Barnkonventionen ska genomsyra all lagstiftning, men när det gäller barn i utsatta livssituationer räcker det inte med en ramlag som vägledning för förverkligandet av barnets rättigheter. 

Med facit i hand och tidigare utredningar i ryggen finns det skäl att fråga sig om det är dags för Sverige att införa en särskild barnlag.

En särskild lag som reglerar frågor som rör stöd och skydd till barn i utsatta livssituationer, och på ett mer detaljerat sätt kan reglera hur barnets rättigheter ska bli verklighet. 

En sådan sammanslagen lagstiftning skulle också kunna erbjuda en möjlighet att överbrygga de utmaningar som vi idag ser när det gäller det stora glappet mellan frivillighet och tvång som uppstår i relationen mellan socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). 

Foto: © Frank Aschberg

Vägen framåt – det krävs ett omtag

UNICEF Sverige har beslutat att avstyrka utredningens lagförslag, trots att vi kan se de goda ambitionerna. Vi anser att det krävs ett omtag kring frågan, snarare än att öppna upp för ökade regionala skillnader i tillgången till skydd och stöd, som nuvarande lagförslag riskerar att göra. 

Direktiven för en ny utredning måste utformas på ett sätt som gör det möjligt att genomföra utredningen med ett tydligt rättighetsperspektiv, som inte på förhand begränsas av att “utredningen inte får lägga förslag som är kostnadsdrivande eller ambitionshöjande”. 

Barnkonventionen är numera lag i Sverige, det måste synas både i utformning och tillämpning av annan svensk lag, och i högsta grad i socialtjänstlagen.

Läs UNICEFs remissvar

Så ska UNICEF se till att vaccin mot covid-19 når fram

Att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19 handlar inte bara om att köpa in vaccin. UNICEF lägger nu ett stort pussel för att också se till att flyg- och frakt­bolag är redo, och att länderna har den utrust­ning de behöver för att hålla vaccinet kallt, ända fram till avlägsna byar.

I västra Elfenbenskusten vaccineras två månader gamla Djibril. Han är ett av 25 miljoner barn, i 24 länder i Väst- och Centralafrika, som varje år får rutinvaccinationer mot sjukdomar som mässling, polio och difteri. Och det är bland annat hit som UNICEF genom Covax ska se till att leverera vaccin mot covid-19.

Att transportera vaccin hela vägen fram

Som världens största inköpare av vaccin har UNICEF årtionden av erfaren­het när det gäller att organi­sera vaccin­leveranser världen över. Det är därför vi nu leder arbetet inom Covax*, för att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19.

Men – att få vaccinen från producen­terna och hela vägen fram till en avlägsen vård­central är ett enormt uppdrag. Det kräver att det finns flyg­plan som kan trans­por­tera, men också att vaccinet kan hållas i en jämn, kall tempera­tur, hela vägen fram till sticket i armen.

Att se till att dessa system finns på plats – den så kallade kyl­kedjan – innan vaccin mot covid-19 når fram, är en avgörande del av UNICEFs arbete till­sammans med länder­nas rege­ringar.

Samtidigt som vi säkrar tillgången till vaccin måste vi också se till att länderna är redo att ta emot dem.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Soldrivna vaccinkylar en viktig lösning

Av de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leverera till ligger en fjärdedel i Väst- och Centralafrika. 

– Miljön här är en av de mest komplexa i världen, säger Jean-Cedric Meeus, UNICEFs chef för leve­ranser i regionen. Vi måste kunna leve­rera till stora städer, men också till extremt avlägsna byar – så vi behöver förbe­reda för alla scenarier. 

Tillsammans med rege­ringar och GAVI, vaccin­alliansen, har UNICEF sedan 2018 köpt och instal­lerat sol­drivna kylar för att förvara vacciner i regionen. Något som under­lättat mycket för hälso­arbetare som kämpar med att se till att barn får sina rutin­vaccina­tioner på platser med osäker till­gång till elektri­citet. 

Solpaneler som ska ge ström till kylförvaring installeras på taket till en hälsocentral i Sierra Leone.

– Vi undersökte var behoven fanns för den här sortens utrust­ning och sedan dess har vi instal­lerat omkring 20 000 sol­drivna kylar, hela vägen från kusten och in till djupa skogar, säger Jean-Cedric. Det är en enorm till­gång att länderna har den här utrust­ningen och vi kommer att fortsätta utbygg­naden av systemet.

Den här typen av kylar klarar att lagra vaccin som kräver tempera­turer på mellan 2-8 plus­grader. Och efter­som det finns flera lovande vaccin­kandi­dater mot covid-19 som klarar denna tempe­ratur, kommer kylarna att vara livs­viktiga för rege­ring­arnas möjlig­heter att leverera vaccin mot covid-19 under 2021.

En viktig läxa under pandemin

Att se till att kylkedjan kan hållas intakt är en stor del av pusslet för att leve­rera vaccin mot covid-19. Men en annan avgörande pussel­bit är att det måste finnas till­räckligt med plats på flyg­trans­porter för att leve­rera vaccinet världen över. 

UNICEF samarbetar med stora globala flyg- och frakt­bolag för att göra detta möjligt, men vi lärde oss också en viktig läxa tidigt under pandemin.

När pandemins effekter började bli tydliga under första delen av 2020, började UNICEF i Väst- och Central­afrika, till­sammans med rege­ringar och partners, att räkna på hur mycket vaccin som behövdes för att kunna fort­sätta med rutin­vaccina­tionerna i regionen.

Det fanns en oro att rese­restrik­tioner och inställda flyg skulle leda till brist på vaccin, och därmed att miljon­tals barn inte skulle få något skydd mot sjuk­domar som mässling och polio.

UNICEF-personal hjälper till att lasta av vaccin mot bland annat mässling och hepatit B, som transporterats till Mauretanien. Foto: © UNICEF/Pouget

Men vi lyckades avvärja hotet. Redan inom några veckor hade två frakt­flyg­plan leve­rerat över 11 miljoner doser vaccin mot bland annat difteri, stel­kramp, mäss­ling, polio och hepatit B, till 13 länder.

– Vi lärde oss att trots pågående pandemi kan vi hantera utmaningar för att leverera vaccin, säger Jean-Cedric. 

Många pusselbitar är nu på plats

Det är ingen tvekan om att det är en gigantisk utmaning för UNICEF att leve­rera vaccin mot covid-19 under 2021. Men kritiska pussel­bitar faller nu på plats för att se till att det blir verklighet:

  • Nyligen slöts ett avtal med Pfizer om 40 miljoner doser vaccin till Covax. 
  • Dialoger förs med flera lovande vaccin­kandi­dater för att kunna uppnå målet att ha till­gång till över två miljarder doser vaccin under 2021. 
  • Vi har påbörjat arbetet med att köpa in sprutor och säker­hets­boxar som vi ska leve­rera till länderna innan vaccinet når fram. Hittills har vi lagrat omkring 560 miljoner sprutor, målet är en miljard under 2021.

  • Vi kartlägger och identi­fierar brister i frakt­kapa­citet för att kunna åtgärda dessa, och se till att det finns till­räckligt med plats på frakt­flyg­plan för att leve­rera vaccin världen över.
  • UNICEF finns på plats i de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leve­rera till, och arbetar dygnet runt för att se till att utrust­ningen för kyl­kedjan finns redo, så att vaccin kan nå fram även till de mest avlägsna byar. Vi utbildar också hälso­arbetare för att de ska kunna ge vaccin på ett säkert sätt.
  • Redan under första kvartalet 2021 uppskattar Covax att vi ska kunna leve­rera till­räck­ligt med vaccin för att börja vaccinera hälso­arbetare och andra som jobbar i frontl­injen, samt vissa hög­risk­grupper.

Genom att vaccinera hälso­arbetare världen över ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. Vård­­insatser som är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att före­bygga.

– Under de kommande veckorna kommer UNICEF påbörja arbetet med att transpor­tera vaccin, sprutor och säker­hets­boxar till länder världen över. I loppet för att vaccinera världen mot covid-19 finns inga vinnare om inte vi ALLA vinner. Varje land – till­sammans, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

*Vad är Covax?

Covax (Vaccines Global Access Facility) fokuserar på att stödja utvecklingen av vaccin mot covid-19 och samordnas av bland annat Världs­hälso­organisationen (WHO). Här förbereds också upphand­lingen av vaccin och distribu­tionen till anslutna länder.

80 länder har anslutit sig och bidrar med finan­siering, däri­bland Sverige och övriga EU-länder. Covax ska också göra det möjligt för 92 låg- och medel­inkomst­länder att få till­gång till vaccin. Målet är att för­del­ningen av de färdiga vaccinen ska bli mer rätt­vis och kunna nå priori­terade grupper först i alla länder.

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen.