Visa din kärlek med en livsviktig chokladask. Den innehåller 35 påsar nöt­kräm och räddar livet på barn som lider av undernäring. Köp choklad­asken eller en annan livsviktig Alla hjärtans dag-present i vår gåvoshop:

Köp presenterna

Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest. Du får ett fint gåvokort direkt via e-post – perfekt att ge bort tillsammans med en blombukett!

Socialtjänsten hade bedömt att flickan inte skulle återvända hem till sina biologiska föräldrar. Ändå tar domstolen det beslutet. Det är fortfarande inte klargjort vad som orsakade dödsfallet, men vi vill kommentera beslutet att överlämna vården till föräldrarna utifrån gällande lagstiftning.

Yngre barns behov av familjehemsföräldrar – annorlunda än de äldres

I Sverige har vi en lagstiftning som syftar till att barn ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Den grundar sig dels i en stark föräldrarätt, dels i uppfattningen om att barn har det bäst hos sina föräldrar. Lagstiftningen tar inte hänsyn till det enskilda barnets bästa, inte heller till vilken ålder barnet är i när placeringen sker.

Enligt en kunskapsöversikt av Risholm Mothander och Broberg, skapar sig barn som blir placerade i yngre ålder lättare en trygghet i familjehemmet. Vi bör därför vara öppna för att det inte alltid är bäst för barnet att åter­förenas med sina biologiska föräldrar. Vid placering av barn är det viktigt att planera långsiktigt för att frambringa trygghet och stabilitet.

Samhällets syn på barn måste ändras

Kanske hade domstolsbeslutet i det här fallet blivit annorlunda om barnkonventionen hade varit lag när beslutet togs? Domstolen hade i alla fall varit tvungen att inta ett tydligare barnrättsperspektiv, framför allt utifrån bedömningen vad som är barnets bästa i varje enskilt fall.

Men barnkonventionen som lag kommer inte per automatik att lösa de här svåra frågorna. Samhällets syn på barn måste ändras, de kan inte längre ses som bihang till sina föräldrar. Vi måste låta lagstiftningen och vårt agerande spegla synen på barn som rättighetsbärare. Inte minst politiker har ett stort ansvar för att det ska ske.

Sedan 2015 finns ett förslag på en reform av LVU-lagstiftningen. Utredningen bedömde att nuvarande lagstiftning måste göras om för att vi ska få en lag som utgår från ett barnrättsperspektiv. Vad händer med förslagen i den utredningen?

För att synen på barn och deras rättigheter ska förändras krävs ökad kunskap i hur man arbetar med barnkonventionen rent praktiskt. Vi har tagit fram en handbok för socialsekreterare, i vilken de får hjälp att använda sig av konventionen i praktiken, men det är även dags för domstolen och politiker att öka sina kunskaper i barnkonventionen.

För att förbättra situationen för barn som befinner sig i samhällets vård föreslår vi bland annat följande åtgärder:

• Barnen måste få ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
• Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
• Ökade resurser på forskning som förstärker kunskaperna om effekterna av vården och livssituationen för barn i samhällsvård.

Läs vår rapport om barn och samhällsvård

Vårt remissvar om slutbetänkandet om förslag till ny LVU

En livräddande bukett innehåller 378 påsar vätske­ersättning, som snabbt kan rädda uttorkade barns liv. Köp den, eller någon annan livs­viktig Alla hjärtans dag-present i vår gåvoshop:

Se presenterna

Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest. Beställ senast tisdag 11 februari, så hinner ditt hjärta få ett tryckt gåvobevis med posten.

På sätt och vis slöts cirkeln när Pernilla Baralt blev UNICEF Sveriges generalsekreterare i höstas. Som barn drömde hon om att arbeta för FN och flickrummet var fyllt av planscher och vykort med UNICEFs logotyp.

– Det finaste man kan göra är att jobba med barn och för FN. Jag är extremt glad att få det här uppdraget, för jag känner att det finns så mycket vi kan göra och förändra. Vi kan samarbeta med näringslivet, med regeringen och med frivilligorganisationerna. Vi ska vara en nod i ett samarbete som kommer att behövas allt mer framöver om vi ska kunna förverkliga barns rättigheter och genomföra Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, säger Pernilla.

Företagssamarbeten som gör skillnad

Under 2018 stod näringslivet för runt 30 procent av UNICEF Sveriges intäkter på drygt 820 miljoner kronor. De resterande 70 procenten kom från privata givare. Till UNICEF Sveriges företagspartners hör bland annat H&M Foundation, Ikea, Sandvik Coromant, Gina Tricot, Borås Tapeter och Brynäs IF.

– Numera handlar det sällan om sponsring i traditionell bemärkelse, utan vi diskuterar fram partnerskap med varje enskilt företag så att det blir en win win-situation för alla inblandade. Ett exempel är Gina Tricot, som är engagerade i Bangladesh där de har produktion. Där stöder de projekt i slumområden i Dhaka som gör att barn får gå i skolan, blir vaccinerade och får tillgång till rent vatten och toaletter.

Bokslutet för 2019 är inte klart än, men ett viktigt tillskott utgör de 140 miljoner kronor som samlades in via UNICEF Sveriges julkampanj. Akelius Foundation, med fastighetsmiljardären Roger Akelius i spetsen, dubblade nämligen alla gåvor som skänktes till UNICEF under november och december.

– Vi driver också ett framgångsrikt utbildningsprojekt tillsammans med Akelius Foundation. Tillsammans har vi tagit fram en digital plattform för barn på flykt, som gör det lättare för barn i flyktingläger att få under­visning och lära sig nya språk. På sikt kommer det att ge tusentals barn en bättre start i livet.

Globala framsteg och utmaningar

Trots att många barn lider världen över finns det indikatorer som pekar åt rätt håll. Barnadödligheten går ned, antalet barn som dör före sin 5-årsdag minskar, fler barn får gå i skolan och färre tvingas gifta sig mot sin vilja.

– Den största utmaningen just nu är att ett av fyra barn lever i en konflikt eller ett katastrofområde. De värsta områdena för barn är Syrien och flera afrikanska länder med svaga regeringar söder om Sahara. Förhållandena i katastrofområdena förvärras av klimatförändringarna. Varje år dör 1,7 miljoner barn till följd av miljöfaktorer. När cykloner och översvämningar blir allt vanligare ökar spridningen av livshotande sjukdomar och bristen på vatten.

Vi arbetar dygnet runt för att barn ska överleva, få sina rättigheter tillgodosedda och nå sin fulla potential. Det är centralt om vi ska nå målen i Agenda 2030 för global hållbar utveckling.

Det finns flera möjligheter för företag som vill kämpa för barns rättigheter tillsammans med oss. Välj det sätt som passar er bäst:

Läs mer här

Traditionen att könsstympa flickor sker på många håll runt om i världen och omkring 3,9 miljoner flickor könsstympas varje år. Ofta utförs det på flickor mellan fyra och 14 år, men även spädbarn utsätts för det grova ingreppet. Ibland görs det på kvinnor som precis ska gifta sig, som är gravida med sitt första barn eller som just har genomgått sin första förlossning.

Det är aldrig ett säkert ingrepp, oavsett av vem eller var i världen det görs. En del flickor dör, de flesta traumatiseras svårt och får fysiska eller psykiska men resten av livet.

Vad gör UNICEF?

Eftersom det rör sig om en kulturellt känslig fråga, arbetar UNICEF i nära sam­arbete med lokala ledare i de olika länderna. Vi informerar, utbildar och stöttar utbildnings­projekt för sjukvårds­personal, social­arbetare, föräldrar, barn­morskor och lärare om köns­stymp­ningens skadliga effekter.

Vi producerar opinionsmaterial och stödjer seminarier och studier i ämnet. Vi har även tagit fram en handlingsplan som innebär att samhällen ska få stöd att ha en öppen diskussion om könsstympning och dess konsekvenser, vilket ska leda till ett allmänt avståndstagande från sedvänjan.

Vårt arbete ger resultat

Arbetet mot könsstympning ger resultat, om än olika snabbt i olika länder. Risken att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan. Attityder förändras också – många människor i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra.

Även om det har skett stora framsteg de senaste åren har cirka 200 miljoner flickor och kvinnor som lever idag fått sina kön stympade. Sedvänjan skulle kunna avskaffas inom loppet av en generation med rätt engagemang och stöd. Det behövs större insatser från såväl enskilda regeringar och världssamfundet som helhet.

Därför arbetar UNICEF på olika nivåer i samhället, för avskaffandet av kvinnlig könsstympning. Tillsammans kan vi stoppa det här grova brottet mot flickors rättigheter!

Här hittar du mer fakta om kvinnlig könsstympning och hur UNICEF arbetar för att stoppa den livsfarliga sedvänjan:

FAKTA: KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Sexuell exploatering, som sexuella övergrepp, trakasserier, våldtäkt, pornografi och prostitution, är ett fruktansvärt brott mot barns rättigheter. Ändå sker det i alla delar av samhället – i hemmet, på institutioner, i skolor, på arbetsplatser och turistorter.

I 38 länder har närmare 17 miljoner barn rapporterat att de har utnyttjats sexuellt sedan 2005. Men mörkertalet är stort. Majoriteten av de som drabbas är fattiga och många är gatubarn som lockas med erbjudanden om beskydd, mat och husrum.

Sexuell exploatering är alltid en allvarlig fara för barns hälsa. De som överlever den fysiska och psykiska misshandeln lider ofta av trauman resten av livet. Dessutom går barnen många gånger miste om en trygg uppväxt och skolgång.

UNICEF kämpar dygnet runt för att skydda barn från att utnyttjas sexuellt.

Vi engagerar regeringar, rättsväsen, sociala myndigheter, skolor och vårdinrättningar för att stärka skyddsnätet kring barnen. Vi påverkar också lokala ledare, religiösa grupper, den privata sektorn, medier och familjer – för att inga barn ska utsättas för de hänsynslösa övergreppen.

Med din hjälp kan vi befria barn från sexuell exploatering.
Ett barn i taget.

Vaccin skyddar barn från livshotande sjukdomar. Därför arbetar vi för att nå alla barn över hela jordklotet med olika typer av vaccin. Vi tar oss fram till svåråtkomliga platser, för att rädda liv och ge barn den framtid de har rätt till.

Inom UNICEF kallas vaccinets väg till barnen för ”the cold chain”, eller kylkedjan. Vaccinet måste kylas och förvaras i en temperatur på mellan 2-8 plusgrader, från det att det tillverkas ända till att det ska användas. Därför är det mycket viktigt att vi använder oss av en särskild kylväska.

Vi levererar all den utrustning som krävs: stora kylanläggningar, kylrum, kylskåp, kylväskor med mera. Även om vaccinets väg till barnen oftast börjar med flygplan och lastbilar, slutar den inte sällan på cyklar, båtar eller till fots. 

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är av intresse för hela världen. Även om flera av de farligaste barnsjukdomarna sedan en tid tillbaka har varit utrotade i västvärlden, innebär det inte att vi är skyddade från smitta. Sjukdomar sprids lätt över landgränser och om de inte behandlas kan epidemier bryta ut. Genom att vaccinera andra skyddar vi även oss själva.

Under 2018 nådde UNICEF 45 procent av världens barn med livsviktigt vaccin. Det hade inte varit möjligt utan våra fantastiska givare.

Med din hjälp förändrar vi världen.
Ett barn i taget.

2019 års Operation Dagsverke, med cirka 14 000 elever från 70 olika skolor, lyckades tillsammans samla in otroliga 1 086 253 kronor. Mälarhöjdens skola i Stockholm samlade in mest – hela 96 376 kronor. Under november och december dubblade dessutom Akelius Foundation varje insamlad krona till UNICEF, vilket innebär ett slutresultat på över 1,5 miljoner kronor. Fantastiskt!

Klimatförändringar drabbar vissa hårdare än andra

Filippinerna är ett av världens mest utsatta länder när det gäller klimat­förändringar och katastrofer. Men många barn har inte kunskap i hur de kan förbereda sig eller vad de ska göra om det sker en katastrof. Barn med funktionsnedsättning är särskilt utsatta, det är ofta de som lämnas kvar eller blir försummade i nödlägen. 

Elevernas insamlade pengar från Operation Dagsverke 2019 kommer därför att gå till att: 

• Ta fram informationsmaterial om katastrofer och hur barn och unga kan förbereda sig inför en nödsituation. Materialet ska ta hänsyn till unga med nedsatt hörsel eller syn. UNICEF Filippinerna tar fram det i samarbete med landets regering.
  
• Ta fram planer för hur barn och unga ska agera när en katastrof inträffar, exempelvis var de ska ta skydd vid en jordbävning eller tyfon. Planerna ska anpassas till unga med nedsatt hörsel och syn. Om barnen vet vad de ska göra när det sker en katastrof minskar risken att de hamnar i fara.

Barnen och deras familjer deltar i framtagandet av materialet, exempelvis genom att undersöka vilka risker som finns i deras skola. De får vara med att planera övningar för vad man ska göra vid en jordbävning eller tyfon, och ser till att informationsmaterialet utformas på ett sätt som barnen förstår. Materialet ska sedan sammanställas i en guide som regeringen ska sprida till andra skolor runtom i landet. 

Tack vare årets medverkande skolor kan vi se till att fler barn med funktionsnedsättning i Filippinerna får det stöd och den kunskap de behöver vid och inför en katastrof. Att svenska elever ökar sina kunskaper om barns rättigheter och allas lika värde är också ett viktigt resultat av kampanjen.

Nyheter i Operation Dagsverke 2020

För att göra det möjligt för fler skolor att delta i årets smartaste skol­kampanj kommer Operation Dagsverke 2020 att äga rum på vårterminen. Det betyder att du redan nu har fått ett vykort till din skola med möjlighet att anmäla er till Operation Dagsverke. Du kan också välja att:

Anmäla din skola nu

Vi bjuder även det här året in er till en konferens, men i år har du och dina elever möjlighet att välja mellan konferenser i Skellefteå, Gävle och Växjö. 

I år kämpar vi för att barn i Senegal ska få en andra chans att gå i skolan. Vi hoppas att du och din skola vill vara med!

Det är tredje gången Sverige granskas inom UPR. Syftet är att se hur landet lever upp till sina åtaganden för mänskliga rättigheter och få konkreta rekommendationer på hur arbetet kan förbättras. Granskningen innebär att FN:s medlemsländer noggrant undersöker respektive lands arbete med mänskliga rättigheter och sedan ger varandra rekommenda­tioner till förbättringar, som sedan ska följas upp de kommande fem åren.

UNICEF Sverige har deltagit i processen. Vi har bland annat skrivit en alternativrapport som belyser brister i hur barnkonventionen efterlevs samt gett förslag på rekommenda­tioner kring hur rättigheterna bättre kan följas i praktiken. Vi har fokuserat på att lyfta barn i utsatta situationer och deras bristande möjligheter att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts (klagorätt för barn).

Under dagens granskning fick Sverige rekommendationer från 123 länder, och glädjande nog valde många av dem att ge rekommendationer om barns rättigheter i linje med våra förslag. Sverige fick flera rekommenda­tioner om att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Många länder belyste också behovet av att stärka arbetet med att bekämpa våld mot barn, stärka mandatet för Barnombudsmannen och barns rättigheter i migrationsprocessen.

Regeringens delegationsledare, jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, valde att i sitt inledningstal lyfta barns rättigheter – framför allt barns rätt att bli hörda och vara delaktiga i beslut som rör dem. Stärkt skydd för särskilt utsatta barn, till exempel barn som utsätts för våld, trafficking, och hedersvåld, var också ämnen som belystes. 

Nu har regeringen sex månader på sig att formellt besluta vilka rekommendationer de ska anta, för att sedan göra verklighet av dem.

UNICEF Sverige kommer genom dialog med regeringen att se till att rekommendationerna om barns rättigheter antas. Rekommendationerna är ett viktigt påtryckningsmedel för oss och andra organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter att utkräva ansvar mot regeringen.

Vi måste säkerställa att alla barn i praktiken får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen.

Varje år hjälper UNICEFs nuvarande tält miljontals barn genom att användas som hälsokliniker, skolor och barnvänliga platser i krig och katastrofer. Men på grund av klimatförändringar och nya nödsituationer behövde tälten förbättras.

För att de nya tälten ska erbjuda barn en så säker plats som möjligt ställde vi över 1 000 krav på tillverkarna. Ökad motståndskraft vid extrem­väder, förbättrad och rymligare miljö inne i tälten, tillgång till ström och bättre installations- och transportmetoder var några av dem.

Det är viktigt att tillverkarna förstår vilka behoven är i olika klimat. Därför följde de med till Uganda (hett och torrt), Filippinerna (vått och fuktigt) och Afghanistan (kallt).

Slutprodukten blev högeffektiva tält som bland annat innehåller:

• Ett nytt förankringssystem som fäster tälten i olika jordtyper och gör dem säkra under extrema väderförhållanden.
• En väggkonstruktion som ger hela 20 procent mer användbar golvyta inne i tälten.
• Ett fönstersystem som ger bra belysning, ventilation och fullständigt skydd mot insekter.
• Ett inbyggt skuggnät som ger lämpliga temperaturer inne i tälten.
• Ett vinterfodral för kalla klimat.
• Solpanel och el-utrustning för att ge belysning och säkerhet på natten.
• Ett inre foder som ger en mjuk känsla i barnvänliga utrymmen.

De förbättrade tälten är ett bevis på att nya produkter blir som mest framgångsrika när vi kombinerar innovationskunskap med våra med­arbetares kunskap i fält. UNICEFs globala status gör det också möjligt för oss att driva industrin mot att utveckla de bästa produkterna för barn till ett rimligt pris.

Vid en katastrof är det viktigt att så snart som möjligt få igång skol­undervisningen. Dels för att barnen inte ska stanna i sin utveckling, men främst för att det är en bra plats för de barn som behöver återhämta sig från svåra upplevelser.

Vi arbetar nu för att tälten ska användas i så stor skala som möjligt och ge fler barn en säker och trygg plats i en annars kaosartad värld.

När världen skakas av konflikter och katastrofer lämnas barn utan vatten, mat, vaccin och sjukvård. De blir måltavlor i krig och används som soldater, bärare eller spioner av väpnade grupper. Hundratals miljoner utnyttjas sexuellt genom exempelvis våldtäkt och prostitution – fruktansvärda brott mot barns rättigheter.

Det kan kännas som att problemen är så stora att en enskild individs insats inte har någon betydelse. Men det är faktiskt inte sant.

Barnen har en livlina, och det är UNICEF. Med din hjälp levererar vi livsviktigt skydd till de barn som behöver det allra mest, var de än befinner sig på jorden. 

• Vi anlitas som vattenexperter över hela världen, borrar brunnar, installerar vattensystem i skolor och på sjukhus, och ser till att det finns vatten och tillfälliga toaletter i flyktingläger.
  
  
• Med välplanerade vaccinationskampanjer och hundratusentals frivilliga som går från dörr till dörr vaccinerar vi miljontals barn på en vecka eller två. Till fots, på cyklar, motorcyklar, hästar eller åsnor kämpar vi för att nå ut till varje barn i varenda by.
  
  
• När en konflikt eller katastrof bryter ut är vi ofta redan på plats för att snabbt leverera mat, mediciner, tält och rent vatten till barnen, och hjälper ensamma barn att återförenas med sina föräldrar.
  
  
• Vi förhindrar sexuell exploatering av barn genom att engagera regeringar, rättsväsen, sociala myndigheter och skolor. Vi jobbar med lokala ledare, religiösa grupper, medier, familjer och barnen själva, för att stärka skyddsnätet kring barnen både nationellt och lokalt.
  
  
• En av våra allra viktigaste uppgifter är att förhandla med krigsledare för att få dem att släppa barn som används i krig fria. Vi ser till att de utnyttjade barnen har ett hem att återvända till, och att de får rehabilitering och utbildning för att undvika våld även som vuxna.

Inget av det vore möjligt utan enskilda individers engagemang och agerande.

Med din hjälp förändrar vi världen.
Ett barn i taget.

Barnkonventionen slår fast barns rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, och det Nordiska ministerrådet vill att barn och vuxna ska bli bättre på att tillsammans förverkliga det i Norden. I torsdags bjöd de därför UNICEF till FN-huset i Köpenhamn, för att gemensamt genomföra det första nordiska toppmötet som inkluderar barn och unga från alla nordiska länder, Färöarna, Grönland och Åland.

Inför mötet hade barnen tagit fram en gemensam resolution med rekommendationer till beslutsfattare i Norden. Resolutionen innehåller tre teman: medvetenhet om barns rättigheter, barns och ungas delaktighet och barns inkludering i samhället. Inom dessa teman fokuserar barnen på följande områden: familj, skola, fritid och samhälle. Den svenska delegationen har valt att fördjupa arbetet med barns och ungas delaktighet i skolan. 

Barnen fick under dagen tillfälle att träffa en delegation av beslutsfattare från varje land. De presenterade sin resolution och gav de vuxna sina rekommendationer gällande vad som krävs för att göra Norden till den bästa möjliga plats att växa upp på. Då barn ofta upplever att de inte blir lyssnade på eller tagna på allvar har den vuxna delegationen blivit utbildad i att lyssna på, och samtala med, barn.

Efter presentationen träffade barnen från Sverige den svenska delegationen av beslutsfattare, för att diskutera hur resolutionen ska genomföras och uppnås i just vårt land. En av rekommendationerna som den svenska delegationen belyser är att barns röster måste stärkas. 

Vad innebär det att barnkonventionen blivit lag?

Beslutet innebär inga nya rättigheter för barn, men barns rättigheter får högre status och gäller på samma sätt som övriga lagar i Sverige, såsom socialtjänstlagen, skollagen och föräldrabalken. Till exempel, en socialsekreterare som fattar beslut som rör barn behöver nu använda sig både av socialtjänstlagen och barnkonventionen. Och beslut gällande skolan, omfattas på samma sätt både av skollagen och barnkonventionen. Barnkonventionen kommer även att ensamt kunna åberopas i svenska domstolar  – något som tidigare inte varit möjligt. 

Vad är den största skillnaden? 

Det kommer nu att ställas högre  krav på myndigheter och domstolar att tillämpa barnkonventionen i praktiken. Att göra barn delaktiga i beslut som berör dem och att sätta ett större fokus på att utreda och i varje enskilt fall, bedöma vad som är det bästa för barnet.

Barnkonventionen som lag kommer troligtvis ha störst effekt för barn i utsatta situationer som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen. De kommer att få ett starkare rättsligt skydd, större möjlighet att komma till tals och vara delaktiga i beslut som fattas om dem.

Förändringarna kommer inte att ske över en natt, utan det är ett långsiktigt arbete och ett synsätt på barn som vi hoppas ska få genomslag i samhället. Det krävs fortfarande stora utbildningsinsatser och politiska prioriteringar, både lokalt i kommuner och nationellt. 

Vad är UNICEFs roll?

UNICEF har länge arbetat med att sprida kunskap om barnkonventionen och genom opinionsbildning påvisat för politiker betydelsen av att göra barnkonventionen till svensk lag.

Nu går vi in i ett nytt skede där vi kan bistå med kunskap om barnkonventionen, hur den kan tolkas i olika situationer och hur den kan användas i det dagliga praktiska arbetet med barn. Vi kommer att sprida de metoder och modeller som vi tidigare har tagit fram, för att göra barnkonventionen till verklighet i praktiken. Några konkreta exempel på detta är vår metodhandbok om barnrättskommun och rättighetsbaserad skola samt vår handbok till socialsekreterare i deras dagliga arbete. Vi kommer även se över behovet av att utveckla fler handböcker och stödmaterial. 

UNICEF kommer alltid att vara med och arbeta för att barnkonventionen ska få genomslag i samhället så att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda.

Barnkonventionen har funnits i 30 år och 1990 anslöt sig Sverige till konventionen. Trots att den då blev juridiskt bindande, har det visat sig inte vara tillräckligt för att göra verklighet av alla barns rättigheter. UNICEF Sverige har därför arbetat i över tio år för att göra barnkonventionen till lag. 

Att barnkonventionen blir lag innebär inte att barn får nya rättigheter. Att den blir lag innebär att den får större genomslag, och blir likställd andra svenska lagar, såsom socialtjänstlagen, föräldrabalken och utlännings­lagen. Barnkonventionen kommer nu att kunna åberopas i svenska domstolar som vilken annan lag som helst. Detta var tidigare inte möjligt, eftersom den inte hade en formell status som lag. 

UNICEF Sverige arbetar såväl internationellt som nationellt, med fokus på de mest utsatta barnen. Att barnkonventionen blir svensk lag kommer särskilt att gagna barn i utsatta situationer. Det handlar om barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten, och barn som utsätts för våld eller befinner sig i migrationsprocessen. För dem innebär lagen att de får ett starkare rättsligt skydd. Större hänsyn måste nu tas till det berörda barnets bästa vid beslut och bedömningar som rör barnet. 

Klimatförändringarna har lett till ett enormt engagemang världen över. Barn och unga driver på för att nå förändring, och de kräver delaktighet i frågor som i allra högsta grad rör deras framtid. Vi behöver lyssna på barnens röster, och involvera dem i beslut som rör dem.   

Ansvaret för att säkerställa att barnkonventionen efterlevs i praktiken vilar på regeringar, kommuner och myndigheter. Även civilsamhället och näringslivet spelar en mycket viktig roll i att påverka barns situation, och i arbetet med att säkra att barns rättigheter efterlevs.

Vi ser tre krav som särskilt viktiga:

• Barns rättigheter måste integreras i centrala politiska besluts­processer. Detta inte minst för att ojämlikheten mellan barn ökar och för att vi ska kunna nå en socialt hållbar utveckling, samt leva upp till målen i Agenda 2030.

• Kompetensen måste stärkas hos vuxna som arbetar med barn, för att de ska kunna upptäcka och möta barn som far illa. 

• För att barns rättigheter ska stärkas och bli tillämpliga i praktiken måste barn få ökade kunskaper om sina rättigheter. Vi måste också i större utsträckning möjliggöra för barn och unga att vara delaktiga och involveras i beslut som rör dem.

UNICEF Sverige ser fram emot att fortsätta göra verklighet av barns rättigheter – tillsammans med alla berörda parter – både lokalt, nationellt och globalt.