Handlade du i UNICEFs gåvo­shop under 2018? Då kanske du vill se var i världen produk­terna har hamnat och hur de för­ändrat barns liv:

HIT LEVERERADES PRODUKTERNA

Nötkrämen räddade Oumous liv

I konflikt­drabbade Mali lider just nu många barn av akut under­näring, ett livs­hotande till­stånd. Oumou, två år, är ett av de barn som fått hjälp.

Tack vare att hon fick närings­rik nöt­kräm från UNICEF har hon nu blivit frisk och kan leka och skratta igen.

MÖT FLER BARN SOM FÅTT HJÄLP

Stort tack till alla er som är med och ser till att barn som Oumou och Mariam får en bättre framtid! 

I januari rapporterade vi om den mycket svåra situa­tionen i Rukban. Omkring 45 000 människor lever i flykting­­lägret, 80 procent av dem är barn och kvinnor. Brist på sjuk­vård för mammor, gravida och späd­­barn och för­värrat den redan mycket svåra situa­­tionen och flera barn har frusit ihjäl.

Men nu har hjälpen alltså äntligen tillåtits komma fram. Under den nio dagar långa insatsen har UNICEFs personal bland annat sett till att tusen­tals barn fått livs­viktigt vaccin. I den stora FN-konvojen med 118 last­bilar hade UNICEF 30 stycken fyllda med liv­räddande produkter för barn, så som hygien­paket, mediciner, vaccin, närings­produkter, skol­material och varma kläder.

Tillgången till vård är mycket begränsad i området, och många barn står utanför skolan. Konvojen är ett fantastiskt fram­steg, men samtidigt är det bara en till­fällig lösning.

UNICEF uppmanar alla parter i konflikten att låta även fortsatta leveranser komma fram så att alla barn i Syrien kan få den hjälp de har rätt till.

Vi finns på plats och kämpar varje dag för att hjälpa barnen i Syrien. Du kan vara med och rädda barns liv, ge en gåva:

Hjälp barnen i Syrien

En livsviktig chokladask innehåller 34 påsar nötkräm mot undernäring. Köp den, eller någon annan livsviktig Alla hjärtans dag-present i vår gåvoshop:

se presenterna

Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest. Du får ett fint gåvokort, direkt via e-post.

Mary (som egentligen heter något annat) var bara tolv år när hon och hennes äldre syster kid­nappades av tre beväpnade män. Nu är Mary 16 år och fri, men de tre år hon tvingades till­bringa i rebell­gruppens läger har satt sina spår.

Mary och de andra barnen levde i konstant skräck för att miss­handlas, eller att gruppen skulle hamna i eld­strid med rivali­serande grupper.

– Det värsta var allt skjutande, jag gråter varje gång jag tänker på det. Jag får ofta flashbacks och varje gång jag ser en soldat med ett vapen blir jag rädd, säger Mary.

Barnen utnyttjas på olika sätt

Idag är tusentals barn inblandade i väpnade kon­flikter runt om i världen. Barnen utnyttjas inte enbart som soldater, utan också som tjänste­folk, bärare, spioner eller sex­slavar. Marys arbete inom rebell­gruppen var att hämta ved och vatten. Hon tränades också i att använda vapen, men bara de äldre flickorna fick egna vapen att bära.

Systrarna blev slagna och torterade under åren med rebell­gruppen, ända tills de en dag lyckades fly under en attack mot lägret.

Nu försöker Mary komma tillbaka till ett vanligt liv igen. Hon bor med en ny familj och går i skolan tack vare UNICEFs reintegrations­program för barn som utnyttjats av väpnade styrkor.

– Jag har lite problem med att läsa och kommer inte riktigt ihåg hur jag ska skriva, men det blir bättre och bättre, säger Mary.

Vad gör UNICEF?

UNICEF förhandlar löpande med krigs­ledare för att få dem att avstå från att utnyttja barn­soldater och att släppa dem fria. Senast idag genom­fördes en lyckad fri­givning av 119 barn i staden Yambio i Sydsudan, helt fantastiskt!

Vi ser till att barnen får rehabili­tering, vård, psyko­socialt stöd, utbildning, och att de har ett hem att åter­vända till.

För att barn som utnyttjats i väpnad konflikt ska kunna återvända till ett liv utan våld krävs stora insatser. Du kan hjälpa till:

Hjälp barn i krig och katastrofer

En livräddande bukett innehåller 398 påsar vätske­ersättning, som snabbt kan rädda uttorkade barns liv. Köp den, eller någon annan livs­viktig Alla hjärtans dag-present i vår gåvoshop:

Se presenterna

Allt du handlar skickas till de barn som behöver det mest. Beställ senast måndag 11 februari så hinner din favorit få ett tryckt gåvobevis med posten.

Det här är en dom som väcker många frågor. Det som är mest anmärk­nings­värt är att barnens röst och behov inte till­mäts någon betydelse, trots deras ålder och tydliga ställnings­tagande att de inte vill träffa sin pappa, samt det våld som barnen tidigare utsatts för.

Domen är ett tydligt exempel på den starka föräldra­rätten vi har i svensk rätt och barns svaga rätts­liga ställning. Barnen har inte blivit lyssnade till och rätten har inte tagit deras rädsla på allvar.

Trots att barnen känner en rädsla för sin pappa tvingas de att bo med honom. Barnen får inte heller träffa sin mamma under en inledande tid för att de ska ges möjlig­het att knyta an till sin pappa, utan att hamna i lojalitets­konflikt mellan föräldrarna.

Bedrövligt säger många, och andra har svårt att förstå hur dom­stolen så tydligt kan bedöma att det inte före­ligger någon betydlig risk att barnen kan utsättas för våld från pappan. I stället bedöms han som den mest lämpliga föräldern att ha ensam vårdnad om barnen.

Enligt svensk lag (föräldra­balken) ska barnets bästa vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. Det innebär att det inte finns några andra intressen som kan gå före, till exempel föräldrarnas behov av kontakt med barnet, rätt­visa mellan föräldrarna eller vad som är bekvämast för föräldrarna.

I bedömningen av vad som är barnets bästa ska det särskilt vägas in om det före­ligger en risk för att barnet eller annan familje­medlem utsätts för över­grepp, eller far illa på annat sätt, och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Hänsyn ska tas till barnets vilja, med beaktande av dess ålder och mognad.

Domstolens riskbedömning av fallet

I det här fallet har domstolen gjort en risk­bedöm­ning och vägt in de risker som man ansett vara mest ange­lägna; risken att barnens ska utsättas för våld eller kränk­ningar, och risken för att ena föräldern exkluderas från umgänge. Rätten ansåg att mamman inte samarbetat till­räckligt för att främja ett konti­nuer­ligt umgänge med pappan. Hon kan därför inte anses lämplig för ensam vårdnad.

Gemensam vårdnad anser hovrätten inte är lämplig utifrån barnets bästa eftersom det före­ligger en över­hängande risk att föräldrarna inte kommer att sam­arbeta kring barnen. Barnens uttryckta vilja att inte vilja träffa sin pappa, än mindre bo hos honom, anser dom­stolen inte kan ges någon större betydelse efter­som barnen är så pass små (åtta och snart tolv år).

Barnen har inte träffat sin pappa på fyra år. Dom­stolen medger att det kommer bli påfres­tande för barnen att ryckas upp från sitt nuvarande hem där de känner sig trygga, men att betydel­sen för barnen att knyta an och skapa en god relation till sin pappa är viktigare och för­enligt med barnets bästa.

En grundläggande princip enligt barnkonventionen

För att kunna fatta beslut om vad som är barnets bästa måste det alltid göras en indivi­duell bedöm­ning i varje enskilt fall och olika faktorer vägas mot varandra. Att besluta vad som är barnets bästa kräver att man till­frågar barnet och att deras åsikt till­mäts betydelse utifrån ålder och mognad. Det är en grund­läggande princip enligt barn­konven­tionen, och både en materiell rättig­het och ett till­väga­gångs­sätt i rätts­tillämp­ning.

Det råder idag en obalans i det svenska rätts­systemet där vuxna och framför allt föräldrar har ett över­tag. Det är något av en paradox att en förälder som inte vill träffa sina barn kan strunta i det, men barn kan tvingas träffa sin förälder mot sin vilja.

Föräldrar har rätt till umgänge med sina barn, men barn har inte rätt att välja umgänge eller inte. I realiteten tvingas ofta barn till umgänge med föräldrar trots att de kan riskera att utsättas för våld eller fara illa på annat sätt.

Enligt barn­konven­tionen ska barn skyddas från alla former av våld och risker att utsättas för våld och annan kränkande behand­ling. Barn måste få en starkare rätts­lig ställ­ning framför­allt i vårdnads­tvister.

Det är tydligt, särskilt efter en dom som den här, att det även behövs mer kunskap om barns rättig­heter och en attityd­föränd­ring till barn och deras rätt att bli lyssnade till och förmåga att vara delaktiga i beslut som berör dem.

Under ett besök i byn Julangel i östra Gambia träffade jag Fatou Tirera Mbunda. Hennes by hade då nyligen genomgått ett treårigt program utvecklat av organisationen Tostan, som länge fått stöd av UNICEF.

– Mina döttrar är nu vuxna och könsstympades när de var unga. Hade jag vetat det jag vet idag hade jag aldrig låtit dem genomgå det, berättade Fatou.

Ett tydligt exempel på hur könsstympning kan motarbetas

Inom programmet fick byborna bland annat mer kunskap om mänskliga rättigheter, hälsa och barns utveckling. De fick även reflektera över traditionella sedvänjor, som barnäktenskap och kvinnlig könsstympning, och genom diskussioner kom de till insikt om de skadliga konsekvenserna.

I slutet av programmet deklarerade hela byn kollektivt i en ceremoni att de nu tar avstånd från könsstympning och barnäktenskap.

Fatou utsågs till ordförande i bykommittén som bildades genom programmet. Hon upplever att männen i byn numera har mer respekt för kvinnorna och att de är lika delaktiga i gemensamma beslut som männen.

Hon har själv sju vuxna barn, fem flickor och två pojkar. Tyvärr könsstympades hennes döttrar innan byn genomgick programmet och tog avstånd från sedvänjan. Men det kommer inte att hända deras egna döttrar försäkrar Fatou. Alla hennes barn fick också själva bestämma vem de skulle gifta sig med.

Enbart lagar räcker inte

I Gambia stöttar UNICEF också en rad andra aktiviteter som kampanjer via mobiltelefoner, filmer, information i skolor och möten med religiösa ledare. Alla insatser måste göras med kulturell respekt, involvera ungdomar och syfta till att stärka flickor och kvinnors ställning och inflytande.

Lagar mot könsstympning är viktiga som grund, men räcker inte. Vi måste fortsätta utbilda, föra dialog och göra människor medvetna om de skadliga konsekvenserna, om alternativen och om flickornas rättigheter.

Det är mest effektivt när dialogen engagerar hela byn. Just byns kollektiva beslut är det som ofta gör att enskilda föräldrar vågar fatta beslutet att inte låta könsstympa sina döttrar.

Könsstympning av flickor är ett tydligt brott mot FN:s barnkonvention. Inom Agenda 2030 är också ett av delmålen (5.3) att könsstympning och andra skadliga sedvänjor helt ska avskaffas till år 2030.

Och arbetet går stadigt framåt:

• Under de senaste tre åren har antalet flickor som könsstympas minskat i 10 av de 17 länder där övergreppet är som vanligast.
• Under det senaste decenniet har 34 miljoner människor i 21 000 lokalsamhällen öppet tagit avstånd från sedvänjan.
• I Liberia har antalet flickor (15-19 år) som utsätts minskat med 41 procent sedan 1990 minskat och med 31 procent i Burkina Faso.

Det här ger hopp om att fler flickor runt om i världen ska slippa genomlida det ibland livslånga trauma som en könsstympning ofta innebär.

Här hittar du mer fakta om kvinnlig könsstympning och hur UNICEF arbetar för att stoppa den livsfarliga sedvänjan:

Fakta: Kvinnlig könsstympning

Sammanlagt har omkring 1 600 utbildnings­center byggts runt om i flykting­lägren, något som ger barnen som flytt från våldet en möjlig­het till en mer normal vardag igen.

– Jag har gått i skolan i nästan en månad nu, säger Minara, elva år. Det är fint här, det finns ingen lera på golvet.

– Många av barnen har genom­gått svåra trauman. De har utsatts för våld och många har skott­skador, syn­skador eller svårig­heter att prata, säger Iffat Farhana som arbetar med utbild­ning för UNICEF i Cox’s Bazar. Varje barn har rätt till utbild­ning, och med fler skolor och lärare har UNICEF som mål att nå alla barn och hjälpa dem att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential.

Arbetet med att bygga fler skolor fort­sätter. Målet är att 260 000 barn ska få möjlig­het att komma till­baka till skolan under året, vid totalt 2 500 skolor. Kvaliteten på utbild­ningen ska också för­bättras löpande genom att nya och befintliga lärare deltar i utvecklings­program.

Skolan är bästa medicinen mot trauma

När krig och kata­strofer skapar kaos i barnens till­varo, är något så själv­klart som att gå till skolan och leka med sina kompisar den allra bästa medi­cinen. De får vardagliga rutiner som lugnar och skapar en känsla av normalitet.

Barnen får också möjlig­het att leka, skratta och vara just barn – något som är absolut nöd­vändigt för att barn ska kunna komma över hemska upp­levelser.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar för att barn i kata­strofer ska få sina rättig­heter till­godo­sedda:

Fakta: Barn i katastrofer

I rapporten Humanitarian Action for Children beskrivs UNICEFs arbete för att nå 41 miljoner barn i kata­strofer med den livs­viktiga hjälp de behöver. Samman­lagt behövs drygt 35 mil­jarder kronor för att täcka insat­serna i 59 länder.

I till exempel Demokratiska republiken Kongo kunde endast en tredje­del av de behövda insat­serna finan­sieras under 2018, och i Syrien saknas en femte­del av de resurser som krävs.

– Vikten av att arbeta med skydds­insatser för barn i kon­flikter och kata­strofer kan inte över­skattas, säger Henrietta Fore, UNICEFs högste chef. Barn behöver trygga platser att leka på, att få åter­förenas med sina familjer och få psyko­socialt stöd, annars kommer de inte att komma över sina trauman.

Med pengarna som efter­frågas planerar UNICEF bland annat följande insatser under 2019:

• Fyra miljoner barn och vårdnadshavare ska få psykosocialt stöd.
• 43 miljoner människor ska få tillgång till rent vatten.
• 10,1 miljoner barn ska få tillgång till utbildning.
• 10,3 miljoner barn ska vaccineras mot mässling.
• 4,2 miljoner barn ska få behandling mot svår akut undernäring.

Du kan vara med och se till att barn som drabbas av kata­strofer och kon­flikter får den livs­viktiga hjälp de behöver. Ge en gåva idag:

Jag vill hjälpa barn i katastrofer

Under 2018 års Operation Dagsverke har de deltagande skolorna kunnat tävla inom kategorierna Bästa kreativa film, Bästa kreativa initiativ, Bästa budskap och dessutom utses den skola som samlat in mest pengar.

Juryn bestod av Mark Levengood, UNICEF-ambassadör; Lina Axelsson Kihlblom, Chef för barn- och utbildningsförvaltningen i Nynäshamn; Lina Hultqvist, Sveriges Elevkårers ordförande; Viktor Frisk, artist och influencer; och Christina Heilborn, UNICEF Sveriges programchef.

Med följande motiveringar har vinnarna nu utsetts:

Årets vinnare:

• Bästa kreativa film: Ramsele skola i Sollefteå
  Med flera kreativa filmer om årets Operation Dagsverke visar eleverna på ett genuint engagemang för att skydda barn mot våld i Albanien.
• Bästa budskap: Lexby Skola i Partille
  Flera elever visade genom skolans temakväll en av de viktigaste delarna av Operation Dagsverke: elever som hjälper elever. Kvällen innehöll sång, musik, fika och information om hur vi kan skydda barn mot våld i Albanien.
• Bästa kreativa initiativ: Klara Teoretiska Gymnasium i Sundsvall
  Skolan har genom sociala medier genomfört olika kreativa initiativ som effektivt har bidragit till Operation Dagsverkes insamling för att skydda barn mot våld i Albanien.
• Bästa insamlingsresultat (för andra året i rad!): Johan Skytteskola i Älvsjö
  Elever och lärare på den här skolan har med gemensamma krafter nått ett fantastiskt insamlingsresultat på 140 118 kr. Tack vare skolan stora engagemang bidrar de till att skydda barn mot våld i Albanien.

– Eleverna visade oss ett engagemang utöver det vanliga och det märktes att denna gång var det ”på riktigt”, inte en uppgift i en lärobok. Vi kommer definitivt att vara med nästa höst. Då tror jag att ännu fler idéer och kreativa lösningar kommer upp för att samla in pengar, säger Carin Eriksson, lärare vid Ramsele skola.

De fyra vinnande skolorna får diplom och biljetter till UNICEFs årliga tv-gala i maj. Stort grattis!

Varmt tack till alla skolor som aktivt och engagerat deltagit i Operation Dagsverke 2018. Ni har sett till att fler barn i Albanien ska få skydd mot våld i skolan. Hoppas att vi ses igen i höst! Ni kan redan nu anmäla er skola:

Anmäl din skola nu

Efter att Hanaa skadats vågade hon inte lämna sitt hem för att leka med sin lilla­syster Khadija, fem år, eller sina vänner. Men vid UNICEFs barn­vänliga trygga plats fick hon möjlig­het att leka, sjunga, rita, och stöd att bear­beta det hon varit med om.

Nu går Hanaa i skolan igen, och får hjälp av en sjuk­gymnast tre gånger i veckan. Hanaa har två drömmar i livet:

– Jag drömmer om att bli sjukgymnast och hjälpa barn som jag. Och min stora dröm är att det ska bli fred i mitt land.

Vi kämpar varje dag, året om, för att skapa fler posi­tiva för­ändringar i barns liv. Stort tack till alla er som står på barnens sida och gör vårt arbete möjligt.

Sista gången Ferdos och hennes bröder Chogi och Jidu, såg sin mamma var för fem år sedan. Syskonen var ensamma hemma när skott­­lossning plötsligt började utanför deras hem.

– Sist jag såg mina barn, var innan jag gick ut för att hämta ved i skogen. Stridig­­heterna började när jag var ute. Jag sprang hela vägen hem, men när jag kom fram, var barnen borta, säger mamma Khamisa Adam.

En av grannarna flydde tillsammans med barnen till fots. Från Malakal till Fangak, och sedan vidare till huvud­­staden Juba, där barnen har bott sedan dess. Syskonen visste inte om deras mamma var vid liv, så det blev en glad över­raskning för dem när de nåddes av beskedet att UNICEF hade hittat mamma Khamisa.

Vi kämpar varje dag, året om, för att skapa fler posi­tiva för­ändringar i barns liv. Stort tack till alla er som står på barnens sida och gör vårt arbete möjligt.

Lagen börjar gälla först om ett år, 1 januari 2020, och innebär dels en större skyldig­het, dels ökad möjlig­het för dom­stolar och myndig­heter att sätta barns rättig­heter i fokus.

Vad innebär det i praktiken?

• Det blir tydligare att barn är egna individer med egna rättig­heter.
• Större ansvar läggs på myndig­heter, rätts­väsende och andra besluts­fattare att verkligen tillämpa barns rättig­heter så att de får ett större genom­slag vid bedömningar, ärenden och beslut som rör barn.
• Barnkonventionen kommer att få samma status som andra svenska lagar har.

En viktig milstolpe är nådd, men UNICEF kommer att fortsätta det viktiga arbetet med att se till att barn­konven­tionen tillämpas i praktiken, så att alla barn får sina rättig­heter respek­terade och till­godo­sedda.

Det här är riktigt goda nyheter för barnen. Stort varmt tack till alla er som är med och stöttar vårt arbete för barns rättig­­heter. Till­­sammans för­­ändrar vi barns liv!

Läs mer om barnkonventionen

Vanuatu består av över 80 små bergiga och otill­gäng­liga öar, och att nå ut med vaccin är både svårt och mycket tids­krävande. På grund av det missar omkring 20 procent av barnen här sina grund­läggande vaccina­tioner. Men nu, tack vare ett sam­arbete med Vanuatus regering, kunde UNICEF alltså leve­rera vaccin med hjälp av en drönare – ett fantas­tiskt framsteg!

Drönaren flög nästan 40 kilo­meter över svår bergs­terräng för att nå fram till Joys by, som saknar både elek­trici­tet och ett hälso­center. Vanligen når man bara hit till fots eller genom att använda små båtar. Men tack vare drönaren kunde nu 13 barn och fem gravida kvinnor på ön Erromango få vaccin.

UNICEF kämpar världen över för att nå ut med vaccin till alla barn i varenda liten by. Och nu finns det alltså hopp om att kunna nå ännu fler barn som Joy i de mest avlägsna delarna av Vanuatu, och fram­över även i världen.

Det här är riktigt goda nyheter tycker vi! Stort tack till alla er som är med och kämpar för barnen och gör vårt arbete möjligt.