Var 5:e sekund dör ett barn – låt oss aldrig vänja oss vid det
Antalet dödsfall bland barn har minskat med 44 procent sedan 1990. Ändå dör i snitt ett barn var femte sekund. De stora störningar som coronapandemin orsakat inom vården, riskerar nu att radera årtionden av framsteg. Att barn dör av orsaker som kan förebyggas är oacceptabelt. Hjälp oss att ändra på det.

Randy Hernández Estrada, 6 månader, får behandling mot lunginflammation i Guatemala. Många barn dör fortfarande av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Foto: © UNICEF/Willocq
Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektionssjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.
Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barnsjukdomarna.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Trots begränsningarna på grund av pandemin lyckades UNICEF tillsammans med partners genomföra en femdagars vaccinationskampanj med målet att nå över 99 000 barn under fem år, som missat grundläggande vaccinationer på grund av konflikten i Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Foto: © UNICEF/Chnkdji
Den största krisen för barn sedan andra världskriget
På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.
Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.
De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är hungriga, undernärda eller inte blivit vaccinerade.

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri
Vad gör UNICEF?
- Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.
- UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.
- Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.
- UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.
- Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälsoarbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.
Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.
Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:
- Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
- 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
- 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd
Vaccin mot covid-19 skyddar hälsoarbetare i afrikanska länder
Förra veckan blev Ghana och Elfenbenskusten de första länderna att få vaccin mot covid-19 levererat genom det globala samarbetet Covax. Och igår kom äntligen vaccinationerna igång, med målet att skydda hälsoarbetare som arbetar dygnet runt för att ge barn och vuxna livsviktig vård.

Dagnoko Salimata är en av de första hälsoarbetarna i Elfenbenskusten som nu fått vaccin mot covid-19, tack vare UNICEFs arbete genom Covax. © UNICEF/COVAX/Diarassouba
Världen över arbetar hälsoarbetare dag som natt för att ge barn och vuxna livsviktig vård. De måste prioriteras i vaccineringen mot covid-19, oavsett var de bor eller landets ekonomiska situation.
UNICEF arbetar för att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över. Inom det globala samarbetet Covax har vi fått uppdraget att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen till låg- och medelinkomstländer.
Det senaste året har varit mörkt för familjer över hela världen. Men nu syns ett hoppfullt ljus i slutet av tunneln, och nu börjar vi leva upp till löftet om att det ljuset ska skina för alla.
Sammanlagt ska vi nå ut med minst två miljarder doser, varav minst 1,3 miljarder till de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i samarbetet. Samtidigt som de första vaccinationerna sker den här veckan, är ytterligare elva miljoner doser på väg att levereras. Nigeria och Angola har just fått sina första leveranser.
Utebliven vård, inställda vaccin- och näringsprogram och ökande fattigdom i pandemins spår hotar miljontals barns liv. Därför arbetar UNICEF för att säkerställa att vaccin mot covid-19 blir tillgängligt för länder världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.
Läs mer om hur vi arbetar för att se till att vaccinet når fram.
De första covid-19-vaccinen har landat i Ghana
Igår var en historisk dag, när de första vaccinen mot covid-19 levererades till Ghana – det första landet att få ta del av vaccin genom det globala samarbetet Covax. UNICEF har uppdraget att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över, så att vi kan bekämpa pandemin överallt.

De första vaccinen mot covid-19 landar på flygplatsen i Accra, Ghanas huvudstad.
Efter ett tufft pandemiår kan vägen mot återhämtning äntligen börja för människorna i Ghana. De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medelinkomstländer under den närmaste tiden.
Under 2021 planerar vi att nå ut med två miljarder doser vaccin genom det globala samarbetet Covax. Covax samordnas av Världshälsoorganisationen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist. UNICEF, som är världens största upphandlare och distributör av vaccin, har utsetts att sköta arbetet med att upphandla de nya vaccinen till alla 190 länder som är med i samarbetet.
Höginkomstländerna finansierar allt själva, men till de 92 låg- och medelinkomstländerna i samarbetet ger vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skyddsutrustning och annat material som behövs för att genomföra vaccinationerna.

De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medelinkomstländer under den närmaste tiden. Foto: © UNICEF/Kokoroko/COVAX
Vaccin räddar liv
Tidigare i veckan påbörjades också de första leveranserna av sprutor som UNICEF köpt in. För att kunna vaccinera mot covid-19 är sprutorna lika viktiga som själva vaccinet. Det är därför avgörande att tillräckligt med sprutor finns på plats så att det kan ges så snabbt och säkert som möjligt.
Pandemin är inte över förrän den är över för alla – överallt.
Pandemin har lett till svåra konsekvenser för barn världen över, bland annat genom avbrott i vården. Genom att vaccinera hälsoarbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccinationer mot andra farliga sjukdomar, behandlingar mot undernäring, och livsviktig vård under graviditet och förlossning med mera.
UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konsekvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet:
Vad är nätmobbning och hur kan det stoppas?
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom användningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelandefunktioner eller spelplattformar. Några exempel är att sprida lögner, dela pinsamma bilder på någon, eller skicka hotfulla eller sårande meddelanden i chattappar.
Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempelvis skolan. Men på nätet lämnas digitala fotavtryck, något som kan vara användbart och ge bevis för att kunna stoppa mobbningen.
Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nätmobbning, framtagna i samarbete med ungdomar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barnskyddsexperter:
1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?
Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är medvetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upplever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fortsätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fortfarande känner dig sårad och upprörd, kan det vara mobbning.
När mobbningen sker online kan det leda till oönskad uppmärksamhet från många, även främlingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla förtjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?
När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras överallt, även i ditt eget hem. Det kan upplevas som om det inte finns någonstans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.
Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvudvärk. I extrema fall kan nätmobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?
Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.
Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rapportera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.
Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medieföretag som Instagram och Facebook har en skyldighet att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.
Det kan också vara bra att samla in bevis – textmeddelanden och skärmdumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?
Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.
Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du uppmuntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?
Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut personliga uppgifter som din adress, ditt telefonnummer eller namnet på din skola.
Lär dig mer om sekretessinställningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:
- Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direktmeddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställningarna för ditt konto.
- Du kan rapportera elaka kommentarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
- Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
- Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.
På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder
Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.
Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:
- Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommunicerar med online och hur. Uppmuntra till snällhet, och var uppmärksam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighetsfull i samband med digitala aktiviteter.
- Använd teknik som skyddar. Se exempelvis till att använda uppdaterade antivirusprogram och se över inställningar som föräldrakontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat information, särskilt till främlingar.
- Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är åldersanpassade och prata om det tillsammans.
- Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
- Låt ditt barn ha roligt online. När vi tillbringar mycket tid hemma är nätet en möjlighet för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också uppmuntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombinerar underhållning med rörelse.
Succé för Somayas respirator av bildelar
Minns ni Somaya Faruqi, 17 år från Afghanistan, som tillsammans med sina vänner uppfunnit en ny typ av respirator av gamla bildelar? Tjejerna fick nyligen möjlighet att visa upp sin innovation för landets myndigheter – och gjorde succé.
I januari berättade vi om Somaya och hennes vänner i Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, som tillsammans uppfunnit en innovativ respirator av bildelar, i Herat, Afghanistan.
Det var här i Herat som landets första fall av covid-19 rapporterades, och tjejerna, som alla är mellan 14 och 17 år, hoppades att deras innovativa lösning skulle kunna användas för att vårda patienter som drabbats av pandemin.
Nu är drömmen på väg att bli verklighet
Respiratorn gjorde succé när den visades upp för landets myndigheter. Nu återstår det endast att korrigera ett par små detaljer i konstruktionen innan uppfinningen skulle kunna massproduceras. Något som tjejerna redan har börjat arbeta på.
Teamet har även blivit lovade ekonomisk hjälp med att färdigställa respiratorn, samt tillgång till en fabrik där den kan produceras – för att i framtiden kunna behandla patienter med exempelvis covid-19.

”Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar,” säger Somaya (i mitten).
Somaya är mycket stolt över vad hennes team har åstadkommit och hoppas att det här ska göra att fler får upp ögonen för att tjejer och killar är precis lika kompetenta när det kommer till att ta fram tekniska lösningar som den här.
Alla tjejer i Herat och i hela landet har förmågan att bidra till en positiv utveckling. Men många går inte ens i skolan eller får hjälp att satsa på sin passion, som jag fått.
Att barn och unga får möjlighet att gå i skolan, påverka sin framtid och göra sina röster hörda är inte bara viktigt, det är också något de har rätt till. Därför stöttar UNICEF Afghan Dreamers’ i deras viktiga innovationsarbete, och vi önskar Somaya och hennes vänner stort lycka till.
Varmt tack till alla er som är med och kämpar för en bättre framtid för alla barn, tillsammans förändrar vi barns liv.
Present till Alla hjärtans dag? Du hinner!
Söker du Alla hjärtans dag-present i sista minuten? Det är inte för sent. Skicka ett digitalt gåvobevis direkt till någon du saknar, och låt din längtan rädda barns liv.

Alla hjärtans dag-paketet från UNICEF innehåller nötkräm mot undernäring, en filt och nallar för värme och trygghet.
Om du fortfarande är på jakt efter en betydelsefull present till någon du tycker om, ta en titt i vår gåvoshop. Där hittar du flera paket med livsviktigt innehåll, och du får fina digitala gåvobevis att skicka direkt till den du vill ge lite extra omtanke.
Ha en riktigt fin Alla hjärtans dag!

Skicka kärlek till någon du inte kan träffa just nu, och hjälp till att ge fler barn en bra start i livet. Foto: © UNICEF/Dejongh
Så hjälper UNICEF barnen i Jemen
Efter nästan sex år av konflikt är Jemen världens största humanitära kris, och en av de värsta platserna att leva på för ett barn. UNICEF finns där och arbetar för att rädda barns liv, hjälpa dem komma över krigets trauman och ge dem en möjlighet att få leka och lära sig igen.

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri
80 procent av befolkningen i Jemen, 24 miljoner människor, behöver akut humanitär hjälp. Ungefär hälften är barn.
En ny rapport från UNICEF, Världshälsoorganisationen (WHO), WFP (FN:s livsmedelsprogram) och FAO (FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation) visar att vartannat barn under fem år i Jemen beräknas lida av akut undernäring under 2021.
Akut undernäring bland små barn och mammor har ökat för varje år som gått sedan konflikten startade i mars 2015, och det här är bland de högsta nivåerna som någonsin uppmätts. Nära 2,3 miljoner barn under fem år beräknas lida av akut undernäring 2021, varav 400 000 uppskattas bli så svårt akut undernärda att de kan att dö om de inte får behandling.
En åttaårig flicka vid namn Zahra bad UNICEF och läkarteamet att låta henne lämna sjukhuset där hon vårdades. Hon förklarade att hennes pappa inte har råd med både mat och hennes vårdkostnader. Det är inget ett barn ska behöva tänka på, och inget val en förälder ska behöva göra.
Så här jobbar UNICEF för att hjälpa barnen och deras familjer
Sjukvård och näring
Jemen är ett av de länder i världen där nivån av undernäring är som allra högst. UNICEF har länge varnat för att landet står på gränsen till en fullständig matkris.
Undernäring skadar ett barns fysiska och kognitiva utveckling, särskilt under de första två åren av livet. Till stor del blir skadorna oåterkalleliga, något som leder till ett liv med sjukdomar, fattigdom och ojämlikhet.
Att förebygga undernäring och dess förödande konsekvenser börjar med god mödrahälsa och vård. Men omkring 1,2 miljoner gravida och ammande kvinnor i Jemen beräknas lida av akut undernäring under 2021. Något som får svåra och långsiktiga konsekvenser för både kvinnorna och deras barn.

En flicka får sin överarm mätt för att undersöka om hon är undernärd. Den röda zonen visar att omkretsen är under 11,5 cm, vilket signalerar en mycket allvarlig undernäring.
Tillsammans med partners arbetar UNICEF med lokala hälsoarbetare för att undersöka och behandla undernärda barn. Vi levererar också närings- och vårdprodukter samt utrustning.
Under 2021 arbetar vi också för att stärka vården för gravida och nyfödda, och se till att barn får vaccin mot polio och mässling. Vi ser också till att barn som utsatts för våld och trauman får psykosocialt stöd och hjälp.

Oftast är det döttrarna som ansvarar för att hämta familjens vatten. En flicka tar en liten paus på vägen, i ett flyktingläger i Aden.
Vatten, sanitet och hygien
Risken för utbrott av kolera och diarrésjukdomar är konstant hög i Jemen. UNICEF har trappat upp sina insatser, och bland annat stärker vi lokala vattensystem och tar hand om regnvatten. Vi kämpar också för att stoppa spridningen av covid-19.
Under 2021 är målet att nå 6,8 miljoner människor med rent vatten för att barn och deras familjer ska kunna dricka, tvätta sig och laga mat.
5,9 miljoner människor ska också få tvål och andra hygienprodukter – samt information om hur man skyddar sig – för att minska spridningen av kolera, covid-19 och andra smittsamma sjukdomar.

På flykt från sitt hem i Taiz, har tolvårige Azmi fått möjlighet att fortsätta sin utbildning i Aden, med stöd av UNICEF.
Utbildning
Samtidigt som den humanitära situationen förvärras i Jemen står minst två miljoner barn utanför skolan. Det är avgörande att de får möjlighet till utbildning igen, så att både barnen och landet kan få en bättre framtid.
UNICEF reparerar skadade skolbyggnader och sätter upp tillfälliga skolor där barn kan återuppta sin utbildning. Vi ser också till att lärare, som inte fått lön på flera år, får kontantbidrag och skolmaterial för att kunna ge barnen bästa möjliga förutsättningar.
Under 2021 är målet att 850 000 barn i Jemen ska få möjlighet till någon form av utbildning.

En familj från Amran äter lunch. Maten har de köpt med hjälp av kontantbidraget de fått via ett program som UNICEF har etablerat.
Kontantbidrag
För att förebygga ekonomisk kollaps och hjälpa familjer som kämpar för sin överlevnad etablerade UNICEF ett katastrofprogram för kontantbidrag i Jemen 2017. Programmet ger utsatta familjer möjlighet att prioritera sina mest akuta behov, så som att köpa mat, medicin och varma kläder till sina barn.
Men mer hjälp behövs
Barnen i Jemen är inte bara siffror på ett papper – det handlar om miljontals individuella tragedier. Miljontals barns framtid som riskerar att gå om intet.
Du kan hjälpa till. Ge en gåva idag och kämpa för barnen i Jemen.
Inget barn väljer att födas i en krigszon, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.
Politikerna måste agera nu för samhällets mest utsatta barn
Idag sker en debatt i riksdagen om placerade barn och unga. Det är bra att det finns ett starkt politiskt engagemang från våra riksdagspartier för att förbättra barnens situationen. Men nu måste fokus ligga på barnets bästa och synen på barn som rättighetsbärare.
Samtliga riksdagspartier verkar vara eniga om att lagen om särskilda bestämmelser för vård av barn och unga, LVU, måste förtydligas och det är mycket välkommet. UNICEF Sverige har länge ansett att LVU-lagstiftningen måste göras om från grunden med ett tydligt rättighetsperspektiv.
Nu är det dags för handling
Det är viktigt att det blir en politisk reaktion kring samhällets mest utsatta barn. Men reaktionen måste följas av verklig handling. Vi har hört tillräckligt många vittnesmål från placerade barn som berättar hur de blivit kränkta och utsatta för våld.
Det ska inte behövas fler utredningar kring att mer behöver göras för placerade barn. Det är nu hög tid att de barn som blivit utsatta för kränkningar får upprättelse.
Med hänvisning till vårt remissvar angående en mer hållbar socialtjänst ser vi ett behov av att eventuellt samla bestämmelser från SoL och LVU i en särskild barnlag. Syfte skulle vara att överbrygga glappet mellan frivillighet och tvång i lagstiftningen, samt tydliggöra barnets rättigheter i särskilt utsatta livssituationer.
Vi har hört barn som vittnar om att de upplever att de bara har “samlat en grupp bråkiga ungar och satt ihop dem i ett hus”. Barnen brukar inte vittna om att de får någon vård, utan snarare om avsaknad av vård.

Vanligt att vården bryter samman
Statistik visar att det tyvärr är vanligt med sammanbrott i placeringar, det vill säga att vården avbryts i förtid. Nästan var tredje ungdomsplacering och var sjätte placering av yngre barn slutar i sammanbrott inom en femårsperiod.
Anledningarna till detta är flera, men i de fall ungdomar rymmer från vårdmiljöer kan det tolkas som ett uttryck för missnöje med placeringen.
Kommunerna måste utreda orsaker till sammanbrott
Det måste ställas högre krav på att kommuner utreder varför vården av barn och unga bryter samman och varför placeringar avbryts. Det behövs betydligt bättre uppföljning och utvärdering när det gäller placeringar av barn, både frivilliga och med tvång.
Ett absolut minimikrav på samhället är att säkerställa att barn som placeras i samhällets vård inte får det sämre än om de bott kvar hemma.
Vi vill påminna våra förtroendevalda om att många placerade barn är tonåringar som behöver stöd och hjälp men också mycket kärlek och vård.
Barn i Sverige måste även i praktiken märka av att barnkonventionen har blivit svensk lag. Speciellt barn som lever i utsatthet och som av olika anledningar måste placeras utanför hemmet.
Inget barn får riskera att bli utsatt för någon form av våld eller kränkningar. Det gäller i allra högsta grad barn som är placerade, med syfte att tillförsäkra dem stöd och skydd.
En barndom går aldrig i repris
Nu måste vi göra allt för att placerade barn får en vård av hög kvalitet, och som är anpassad utifrån barnets behov och rättigheter.
UNICEF Sverige anser att följande ändringar behöver göras:
- Håkan Ceders statliga utredning gällande LVU (2015:71) behöver antas i sin helhet.
- Det måste säkerställas att barn får ökat inflytande och delaktighet i vårdens utformning och sin livssituation i allmänhet.
- Det är hög tid att utveckla individuella klagosystem som är anpassade för barn och där barns vittnesmål tas på allvar.
- Det behöver införas specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar.
- Samverkan mellan myndigheter såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och polis måste stärkas, med barnets behov och rättigheter i fokus.
- Vid upphörande av LVU-vård ska bedömningen göras utifrån barnets nuvarande situation och hur barnet har knutit an till familjehemmet, inte enbart utifrån anledningen till placeringen.
- Alla former av umgängen med föräldrar och närstående ska motiveras utifrån det unika barnets bästa, inte utifrån föräldrars rätt till sina barn eller generella antaganden om barn som grupp.
Läs gärna mer i vårt remissvar om utredningen av en ny socialtjänstlag.
Shanti Ingeström
Barnrättsrådgivare, UNICEF Sverige
Marie Hugander Juhlin
Barnrättsrådgivare, UNICEF Sverige
Oroande utveckling i Tigray hotar barns liv
Många barn och familjer har tvingats på flykt sedan våld utbröt i regionen Tigray i norra Etiopien i början av november. Situationen är extremt oroande och FN har fått rapporter om svåra människorättsbrott. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

En flicka som flytt från konflikten i Tigray sover i ett skjul i ett flyktingläger i Sudan. Foto: © UNICEF/Hamid/AFP
– Humanitära organisationer har haft extremt begränsad tillgång till området sedan konflikten bröt ut, men det lilla vi vet om hur barnen drabbats i Tigray är mycket oroande, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Vaccinationer har upphört och sjukhus och vårdcentraler har skadats eller förstörts. Lager med livräddande produkter och utrustning har plundrats, och det är brist på bränsle för att hålla igång sanitära system.
Till stor del har barnen i Etiopien nu kunnat återvända till skolan efter covid-19-restriktioner, men inte de 1,3 miljoner skolbarn som lever i Tigray. Omkring 300 ensamma barn har rapporterats bland de över 57 000 människor som flytt till Sudan, och troligen finns många fler bland de hundratusentals människor som nu befinner sig på flykt inom landet.
Kraftig ökning av undernäring
En undersökning som genomfördes tidigt i januari i Shire-området visade att antalet svårt undernärda barn i åldrarna under fem år ökat med upp till tio procent. Det är högt över vad WHO räknar som katastrofnivå, tre procent, och riskerar nu 70 000 barns liv. Sammantaget är risken nu hög att barn som drabbas av konflikten också riskerar allvarlig undernäring.
Akuta åtgärder måste tas för att hantera situationen i landet, annars är risken för grymma brott mot mänskliga rättigheter hög, och kommer troligen förvärras.
Vi kämpar för att ge barnen vad de behöver
Vid ett tillfälle under första halvan av januari lyckades UNICEF och partners skicka 29 lastbilar fyllda med bland annat livräddande närings- och sjukvårdsprodukter. 4-7 februari nådde ett UNICEF-team fram till Shire, i centrala Tigray, med sex lastbilar fyllda med 122 ton livsviktiga förnödenheter. Det här är steg i rätt riktning, men långt ifrån vad som krävs för att täcka behoven.
I Shire fanns inget dricksvatten så vi kör nu in vatten på lastbilar till befolkningen och de människor på flykt som samlats där. Sjukhus och vårdcentraler är bara delvis igång, och på grund av återkommande strömavbrott har hela stadens vaccinlager förstörts. Människor på flykt berättade för UNICEFs personal att deras största behov just nu var mat.
Barnen i Tigray är i akut behov av skydd och hjälp. Humanitära organisationer som UNICEF måste nu få möjlighet att nå fram till befolkningen utanför de större städerna, för att få en klar bild av behoven och ge barnen den hjälp de behöver.
Exempel på UNICEFs insatser i Tigray och närliggande områden:
- Över 137 000 människor, i drabbade områden och på flykt, har fått tillgång till vatten
- Över 465 000 barn under fem år har undersökts för undernäring, och 2 750 svårt undernärda barn har fått behandling
- 127 hälsoarbetare har fått utbildning i att behandla svårt undernärda barn
- Mediciner, impregnerade myggnät, skyddsutrustning mot covid-19, högenergikex, handsprit, skyddsmasker, tält och filtar med mera har levererats
- 5 400 kvinnor och flickor i tonåren har fått hygienprodukter
– Alla parter i konflikten måste nu se till att den humanitära hjälpen får komma fram. Vi vet med säkerhet att varje dag som barnen måste vänta på hjälp förvärrar situationen, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Som i alla katastrofer är det barnen som är de mest utsatta. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:
Vem längtar du efter på Alla hjärtans dag?
För drygt ett år sedan började världen stängas ner på grund av coronapandemin, och vi uppmanades att hålla avstånd till varandra. Nu är vi många som längtar efter att få krama om en vän, ett älskat barnbarn eller en saknad förälder. Med en Alla hjärtans dag-present från UNICEF kan du ge värme och omtanke, även på distans.

Alla hjärtans dag-paketet innehåller nötkräm mot undernäring, en värmande filt, och nallar som barn kan krama om när världen runt om är orolig.
I situationer som den här gäller det att hitta nya sätt att uppmuntra, hylla, och visa kärlek för dem vi tänker på och längtar efter. När du köper en Alla hjärtans dag-present i UNICEFs gåvoshop får du fina gåvobevis att skicka direkt till den du tycker om och saknar lite extra:
Beställ ditt paket senast måndag den 8 februari för att hinna få ett tryck gåvokort på posten. Du kan också välja att få kortet digitalt, då skickas det direkt till den e-postadress du vill.
Pandemin riskerar att leda till fler fall av kvinnlig könsstympning
Under det kommande årtiondet riskera två miljoner fler flickor och kvinnor att könsstympas, varnar UNICEF och UNFPA idag på internationella dagen mot kvinnlig könsstympning. Orsaken är pandemin – stängda skolor och avbrott i program som skyddar flickor mot den farliga sedvänjan. Tiden att agera är nu.

Den grymma sedvänjan kvinnlig könsstympning har praktiserats i mer än 2 000 år. Ofta utförs ingreppet med en enkel kniv utan bedövning. Foto: © UNICEF
Redan innan coronapandemin slog till var det globala målet att få slut på kvinnlig könsstympning till 2030 ett väldigt ambitiöst åtagande. Men pandemin får inte hindra vårt arbete för att skydda de fyra miljoner kvinnor och flickor som riskerar att könsstympas varje år.
Det här behöver göras:
- Vi måste samarbeta
Att stoppa kvinnlig könsstympning kräver samarbete på bred front, hela vägen från gräsrötterna, upp på regeringsnivå och globalt. - Vi måste satsa pengar
Det räcker inte med viljan – det krävs också resurser om vi ska nå målet att utrota den farliga sedvänjan. Även i länder där stora framsteg redan har gjorts krävs en tiofaldig ökning om målet ska nås till 2030. - Vi måste agera
Arbetet måste ske snabbt, beslutsamt och på många fronter samtidigt. Flickor måste få tillgång till utbildning, vård och möjlighet att försörja sig. Det krävs att det finns lagar och policys, samt nya normer, på plats som skyddar dem. Vi måste tillsammans höja våra röster och säga att det är nog nu. Våldsamma övergrepp på kvinnors och flickors kroppar måste upphöra.
Genom att satsa på att stoppa kvinnlig könsstympning ges kvinnor också möjligheten att utöva sina mänskliga rättigheter, nå sin fulla potential och bidra till fullo till sina samhällen.
Vi har fått nog av våld mot kvinnor och flickor. Det är dags att enas kring gemensamma strategier, avsätta tillräckligt med resurser och agera – nu.
Om jämställdhet mellan könen var verklighet skulle den här fruktansvärda sedvänjan inte existera. Det är den framtiden vi hoppas på. Vi vet vad som fungerar och vi tolererar inga ursäkter.
Läs mer om UNICEFs arbete mot kvinnlig könsstympning:
“Operation Dagsverke är ett enkelt sätt att kombinera nytta med nöje”
På Nilaskolan i Malå flödar kreativiteten och entreprenörsandan. Skolan är i full gång med att planera inför årets Operation Dagsverke – ett projekt där eleverna får lära sig mer om barns rättigheter och samtidigt samla in pengar för att hjälpa utsatta barn i andra länder. Läraren Julia Ritzén delar här med sig av sina bästa tips för hur projektet kan skapa mervärde i undervisningen.
Julia är lärare för en mellanstadieklass som hittills har genomfört två omgångar av Operation Dagsverke – en när eleverna gick i årskurs 4 och en i årskurs 5. Hennes tidigare erfarenheter är positiva och hon tycker att fler skolor borde lägga in Operation Dagsverke som ett återkommande inslag i undervisningen.
– I mitt läraruppdrag ingår att fostra solidariska och demokratiska “nya” medlemmar i samhället. Jag har kommit att se det mer eller mindre som en självklarhet att använda mig av Operation Dagsverke i detta syfte.

Läraren Julia Ritzén utgår från läroplanen när hon planerar in Operation Dagsverke. ”Undervisningen i samhällskunskap ska behandla följande innehåll: De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen.”
Eleverna är med och påverkar
Julia berättar att eleverna själva har fått vara med och planera hur de vill genomföra projektet. De brukar börja med att gå igenom ett nytt arbetsområde i samhällskunskap där eleverna lär sig om FN, UNICEF och barnkonventionen. Därefter har de tillsammans spånat idéer för hur de kan samla in pengar, engagera hemmen, involvera andra skolämnen och få med sig samhället.
– Engagemanget kommer av sig själv när man brinner för något. Att visa exempel på vad andra skolor har gjort eller visa vad insamlingen går till och slå sina egna tidigare rekord, är sådant som engagerar, menar Julia.
Det är viktigt. För vi har det ganska bra. Tänk på de som knappt har mat för dagen eller kan gå i skolan.
Ämnesöverskridande engagemang
Nilaskolan har vävt in Operation Dagsverke i flera delar av undervisningen. Förutom att eleverna lär sig om barnkonventionen i samhällskunskapen, så skapar de på bildlektionerna affischer för annonsering, på hemkunskapen bakar eleverna och i slöjden tillverkar de saker att sälja, till exempel vetevärmare och fågelmatare.
– Operation Dagsverke går att koppla till flera olika skolämnen och är ett enkelt sätt att kombinera nytta med nöje, fortsätter Julia.

Det är enkelt att koppla Operation Dagsverke till flera skolämnen. I träslöjden har Nilaskolan till exempel gjort fågelmatare som de ska sälja.
Coronapandemin är inget hinder
Att vi är mitt uppe i en pandemi stoppar inte Nilaskolan från att genomföra Operation Dagsverke. Julia menar att det handlar om att anpassa sig till rådande situation.
– Vi har turen att bo på en liten ort med bara en skola och små grupper. Dessutom stora möjligheter att både sprida ut sig och vara utomhus – det underlättar. Men det är såklart också viktigt att vara noga med hygien, hålla avstånd och stanna hemma vid symptom.
Tips på idéer för dagsverken i coronatider
- Panta tomflaskor och burkar.
- Anordna en digital utställning om barnkonventionen.
- Fixa café utomhus med kakor och bullar som eleverna själva bakar.
- Anordna en utomhusloppis.
- Gör en digital vernissage för en utställning som eleverna tagit fram.
- Gör en film om barns rättigheter och lägg upp på Youtube.
- Anordna en livesänd konsert.
Operation Dagsverke – för en bättre framtid
Operation Dagsverke ger elever chansen att lära sig mer om barns rättigheter och skapa egna information- och insamlingskampanjer. Engagera din skola i vårens livsviktiga aktivitet.
I år går pengarna till UNICEFs utbildningsprogram i Senegal. Redan innan pandemin slog till stod 1,5 miljoner av Senegals barn utanför skolsystemet och nu är situationen ännu tuffare. På grund av bland annat fattigdom och långa avstånd lämnar många barn skolan efter bara några år och riskerar därför att hamna i exempelvis barnarbete eller barnäktenskap. Det vill vi ändra på, tillsammans med er!
Se till att löften om rättvis fördelning av covidvaccin inte ekar tomma
Trots uttalanden från regeringsföreträdare om att vaccin mot covid-19 måste fördelas efter behov står 90 av världens länder i dag helt utan vaccin. Om vi ska kunna stoppa pandemin måste löftena bli verklighet – och Sverige bör ta på sig ledartröjan. Det skriver UNICEF och Läkare Utan Gränser med flera, i en debattartikel i OmVärlden idag.

Över 90 av världens låginkomstländer förlitar sig på tillgång till vaccin genom Covax. Nu måste världen leva upp till sina löften, och Sverige bör ta på sig ledartröjan.
Vaccin mot covid-19 rullas nu ut världen över. Enligt världshälsoorganisationen WHO har över 39 miljoner doser distribuerats i höginkomstländer, vilket kan jämföras med 25 doser i ett enda låginkomstland: Guinea.
Sveriges regering har uppgett att alla vuxna samt barn i riskgrupp ska kunna vaccineras före midsommar. Andra höginkomstländer väntas också uppnå bred samhällsvaccinering under 2021. För låg- och medelinkomstländerna ser prognosen betydligt dystrare ut. Initiativet People’s Vaccine varnar för att 9 av 10 människor i fattiga länder inte kommer att få något vaccin under 2021.
Tveklöst är coronasituationen extremt utmanande i många höginkomstländer, som också har flest dödsfall i covid-19. Men en pandemi kan inte stoppas lokalt; experter påpekar att fler mutationer kommer uppstå ju längre viruset cirkulerar.
Vi får inte heller glömma de fruktansvärda konsekvenserna som nedstängningar för att stoppa pandemin lett till i världens mest sårbara länder, dit medias uppmärksamhet sällan riktas. Länder där fattigdom, väpnade konflikter och multipla kriser sargat hälso- och sjukvårdssystemen.
Även i dessa länder har covid-19 lett till stora dödstal, samtidigt som fallen av mässling, malaria, hiv, tuberkulos, lunginflammation och förlossningsskador ökat i spåren av restriktionerna. Utebliven barn- och mödrahälsovård och bristen på vaccinationer under pandemin befaras kosta miljoner barns liv.

Hälsoarbetare världen över behöver få vaccin så att de kan återgå till sitt viktiga arbete med att ge barn och mammor den vård de behöver, så som vaccin mot andra farliga sjukdomar. Foto: © UNICEF/Urdaneta
Det är av högsta vikt att vaccinera vårdpersonal så att vården kan hållas igång och samtidigt stärka hälsosystemen så att covidvaccinering inte stjälper barnvaccinationerna, som redan minskat med upp till 70 procent.
Statsminister Stefan Löfven skrev ihop med andra världsledare i Washington Post att ”ingen av oss är säker förrän alla är säkra” och att vaccinet måste fördelas efter behov, inte betalningsförmåga.
Ändå har höginkomstländerna köpt upp en majoritet av doserna genom att gå förbi WHO:s fördelningsmekanism Covax och teckna egna avtal med läkemedelsbolagen, något som WHO:s generaldirektör kallat ett ”katastrofalt moraliskt misslyckande”.
Kanada och Storbritannien har köpt vaccin nog för att vaccinera invånarna fem gånger om. Även EU, inklusive Sverige, har köpt miljarder doser – ett ordentligt överskott.
Höginkomstländerna menar att man avsiktligen köpt ett överflöd för att dela med sig till behövande länder. Men rättvis fördelning bör inte lösas med välgörenhet utan med tydliga politiska visioner.
Över 90 av världens låginkomstländer förlitar sig på tillgång genom Covax. Avsikten med mekanismen var att länderna skulle poola sina resurser, upphandla och rulla ut vaccinen tillsammans. Men det har gått trögt. UNICEF har en miljard sprutor redo för 2021, men det finns bara löften om covid-19 vaccin nog att använda fyra procent av dem.
Förra veckan kom nyheten att Pfizer/BioNTech:s vaccin kommer att ingå i Covax, men doserna utgör bara två procent av det antal som bolagen förväntas sälja och höginkomstländerna har redan säkrat 75 procent.
Stora logistiska utmaningar lär vänta eftersom vaccinet måste lagras i extrem kyla. Det räcker inte med att skicka vaccinet; satsningar på infrastruktur och kommunikation måste ske parallellt.

Stora satsningar på logistik, infrastruktur och information krävs parallellt för att vaccinet ska kunna nå ändra fram. Foto: © UNICEF/Pouget
Sydafrika och Indien lade nyligen fram ett förslag till världshandelsorganisationen WTO om att länder ska kunna frångå immaterialrätten för att importera eller tillverka generiska vaccin, läkemedel och tester mot covid-19 under pandemin.
Förslaget möjliggör ökad produktion av covidvaccin och stöttas av över 100 låg- och medelinkomstländer. EU, inklusive Sverige, har tvärtom motsatt sig förslaget med argumentet att motivationen för innovation hos läkemedelsbolag skulle minska. Förslaget ligger dock helt i linje med det folkhälsoregelverk som WTO införde 2001.
De kommande månaderna är avgörande
Vår förhoppning är att Sverige, med sitt uttalade engagemang, går från ord till handling vad gäller löftena om rättvis fördelning av vaccin. Det innefattar att:
- Prioritera riskgrupper och sjukvårdspersonal i alla länder
Både ur ett globalt smittskydds- och hälsoperspektiv är det fel att prioritera unga, friska personer i ett höginkomstland före äldre, sköra personer eller sjuksköterskor i ett låginkomstland. Länder som Sverige, som redan har säkrat mer än nog med vaccin, bör inte knyta nya avtal med läkemedelsbolagen innan man planerat för hur överskottet ska fördelas direkt till mer behövande länder, företrädesvis via Covax.
- Arbeta för full finansiering av Covax
Covax behöver tredubbla sin finansiering för att kunna genomföra sitt uppdrag. Det innefattar även att stärka ländernas hälsosystem så att de kan ta sig an nya målgrupper för covidvaccinering utan att sätta barnvaccinationer på undantag, vilket snabbt kan leda till nya pandemier och ökade dödsfall i mässling, diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner.
- Villkora forskningsinvesteringar
Sverige och EU har gett miljardbidrag till covidforskning, men inte villkorat att investeringarna används för att säkra rättvis distribution och rimliga vaccinpriser. Bidragsgivare måste villkora sina investeringar – stora vinster byggda på ojämlik tillgång hör inte hemma i en pandemi.
- Hindra skadliga monopol
En uppluckring av immaterialrätten för medicinska produkter mot covid-19 och delning av forskningsdata är avgörande för att tillverkare i låg- och medelinkomstländer ska kunna öka vaccinproduktionen. Vi hoppas att Sverige och EU omprövar sin position kring WTO-förslaget inför nästa möte 4 februari.
Sverige är ett föregångsland inom global rättvisa och hälsa och bör säkerställa att alla parter – regeringsföreträdare, EU, internationella nätverk och läkemedelsbolag – tar sitt ansvar.
Pandemin är som sagt inte över förrän den är över, överallt.
Oliver Schulz
Generalsekreterare, Läkare Utan Gränser i Sverige
Pernilla Baralt
Generalsekreterare, UNICEF Sverige
Anna Johansson
T. f. generalsekreterare, Amnesty International Sverige
Margot Wallström
F. d. utrikesminister, undertecknare av People’s Vaccine
Anna Mia Ekström
Infektionsöverläkare, professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet/Södersjukhuset
Stefan Swartling Peterson
Professor i systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet och hälsospecialist, UNICEF Sverige
Johan von Schreeb
Professor i global katastrofmedicin, Karolinska Institutet
Barns delaktighet lyser med sin frånvaro i utredning om ny socialtjänstlag
2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.
Socialtjänsten är samhällets yttersta skyddsnät för barn i utsatta livssituationer, och arbetet styrs av socialtjänstlagen. Under flera år har socialtjänsten fått kritik för bristerna i att ge barn i utsatta livssituationer det skydd och stöd de behöver och har rätt till. Sedan socialtjänstlagen kom till 1982 har den ändrats ett flertal gånger och vi är många som under lång tid påpekat att lagen behöver moderniseras, anpassas och förbättras.
När en särskild utredning av lagen tillsattes 2017 hade vi höga förväntningar på resultatet. Utredningens uppdrag enligt direktiven var bland annat att lämna förslag på en ny socialtjänstlag som bidrar till social hållbarhet med individen i fokus, ett förebyggande perspektiv och kunskapsperspektiv, och ökad kvalitet utan ökade kostnader.

Redan tidigt i processen tryckte UNICEF Sverige på för att utredningen skulle göras utifrån ett barnrättsperspektiv, och 2018 fick utredningen i uppdrag att just förtydliga barnrättsperspektivet i socialtjänstlagen. Vi hade fått gehör, och det var en tydlig markering från lagstiftaren om en målsättning att flytta fram positionerna för barns rättigheter.
Genom att bli inbjudna till en av utredningens referensgrupper har vi också kunnat följa utredningens arbete under de senaste åren. Därför känns det extra nedslående att konstatera att resultatet inte blev vad vi hoppats på.
Viktiga frågor lyfts, men utredningen når inte i mål i verkligheten
Utredningens inriktning på bland annat helhetsperspektiv och förebyggande arbete var mycket lovande, och flera av förslagen är steg i rätt riktning för ett förtydligat barnrättsperspektiv. Bland annat lyfts viktiga frågor om barnombud, förstärkning av rätten till information, och barns rätt till kontakt med närstående vid placering utanför hemmet. Utredningen föreslår också att bestämmelsen om barnets bästa ska anpassas till barnkonventionens lydelse.
Men – trots att många av förslagen i grunden är positiva, skapar helheten ett alltför stort utrymme för tolkning och anpassning för att kunna säkerställa barns rättigheter i verkligheten.
Ekonomiskt bistånd kan inte separeras från andra former av stöd
Redan i direktiven begränsas utredningens handlingsutrymme då frågan om ekonomiskt bistånd hamnar utanför utredningens uppdrag. Att växa upp i ekonomisk utsatthet ökar risken för andra former av utsatthet och otrygga levnadsförhållanden.
En familjs ekonomiska situation spiller i högsta grad över på barnets livssituation, och är en viktig del i det förebyggande arbetet som den nya socialtjänstlagen har som uppgift att främja.
Att separera frågan om ekonomiskt bistånd från rätten till andra former av stöd och skydd, riskerar att förstärka de stuprör inom socialtjänsten som idag hindrar det helhetsperspektiv som den nya lagen eftersträvar. Frågan är i vilken grad socialtjänstens arbete kan anses förebyggande om hänsyn inte tas till de grundläggande förutsättningar som bidrar till utsatthet och utanförskap.
Barns tillgång till sina rättigheter får inte villkoras av en kommuns prioriteringar
Utredningen beskriver tydligt ambitionen att återgå till en ramlag utan detaljstyrning, vilket medför att det i många förslag saknas ett HUR eller någon form av gräns för vad som inte är förhandlingsbart när det gäller att säkerställa barnets rättigheter.
Det innebär att utgångspunkten för bedömningar och beslut som ska fattas, riskerar att redan på förhand färgas av olika organisatoriska eller ekonomiska begränsningar hos kommunen, snarare än att utgå från det enskilda barnet.

Enligt barnkonventionen, som ju är svensk lag, ska staten genom aktiva åtgärder skydda barnet mot diskriminering. Regionala skillnader i möjligheterna för barn att få sina rättigheter tillgodosedda får inte förekomma. De skillnader som eventuellt ändå finns ska kunna härledas till det enskilda barnets särskilda behov och förutsättningar.
UNICEF Sverige anser att det måste finnas tydliga krav på barnkonsekvensanalyser av alla förslag som berör barn. När andra intressen ges företräde framför barnets bästa, ska detta tydligt framgå och förklaras.
Var har barnets rätt till delaktighet tagit vägen?
UNICEF Sverige anser att utredningen brister i uppdraget att förtydliga barnrättsperspektivet, då rätten till delaktighet inte fått ta mer plats och inte heller resulterat i skarpa förslag. Barn har heller inte gjorts delaktiga i själva utredningen, vilket borde ha varit en självklarhet, med tanke på vilken avgörande roll socialtjänstlagen har för barn i utsatta livssituationer.
Tydligare krav och vägledning för att göra barn delaktiga är en av grundförutsättningarna för ett stärkt barnrättsperspektiv i praktiken.
Delaktighet är ett av de områden där störst brister identifierats när det gäller hur barnkonventionen efterlevs. Därför hade vi velat se tydligare och mer djupgående resonemang kring hur kraven på att erbjuda verklig delaktighet hade kunnat se ut.
Fortsatt risk att barn faller mellan stolarna när samverkan inte utreds
Det finns ett stort behov av att ta ett helhetsgrepp kring frågan om samverkan mellan olika samhällsaktörer, såsom skola, socialtjänst, landsting och rättsvårdande myndigheter, inte minst när det gäller fokuseringen på det förebyggande arbetet.
Men utredningen har valt bort att utreda frågan om samverkan, med motiveringen att detta inte bör regleras i lagstiftning. Detta trots att dålig samverkan ofta är en bidragande orsak till brister i hur barns rättigheter tillgodoses.
Barnets rättigheter är inte styrande, utan i stället blir frågan om vem som ska betala eller vem som är ansvarig avgörande.
Alltför många barn står idag utan stöd när socialtjänst, skola och andra instanser avsäger sig ansvar, eller saknar gemensamma former för att stötta enskilda barn.
“Inga ökade kostnader” rimmar illa med högt ställda målsättningar
Direktiven för utredningen har en avgörande roll för lagförslagets brister. När det gäller förutsättningar för tillämpningen av lagen är direktiven tydliga med att förslagen inte får innebära ökade kostnader. Detta trots att många kommuner redan idag är drabbade av sparkrav och tvingas till hårda prioriteringar.
Många av de målsättningar som förs fram i lagförslaget är just de saker som först plockas bort när kommuner tvingas prioritera.
En omställning från individbaserat till förebyggande arbete, och tidiga insatser, är en nödvändig förändring för att möta samhällets utmaningar och förbättra livsvillkoren för barn i utsatta livssituationer. Utan rätt förutsättningar riskerar dock utredningens högt ställda målsättningar att bara bli tomma ord i den verklighet där lagen ska tillämpas.
För att socialtjänstlagen i praktiken ska bidra till långsiktighet och att förverkliga ambitionerna i barnkonventionen och Agenda 2030 krävs att det finns rätt förutsättningar för dem som förväntas tillämpa lagen.
Dags för en särskild barnlag?
Barnkonventionen ska genomsyra all lagstiftning, men när det gäller barn i utsatta livssituationer räcker det inte med en ramlag som vägledning för förverkligandet av barnets rättigheter.
Med facit i hand och tidigare utredningar i ryggen finns det skäl att fråga sig om det är dags för Sverige att införa en särskild barnlag.
En särskild lag som reglerar frågor som rör stöd och skydd till barn i utsatta livssituationer, och på ett mer detaljerat sätt kan reglera hur barnets rättigheter ska bli verklighet.
En sådan sammanslagen lagstiftning skulle också kunna erbjuda en möjlighet att överbrygga de utmaningar som vi idag ser när det gäller det stora glappet mellan frivillighet och tvång som uppstår i relationen mellan socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU).

Vägen framåt – det krävs ett omtag
UNICEF Sverige har beslutat att avstyrka utredningens lagförslag, trots att vi kan se de goda ambitionerna. Vi anser att det krävs ett omtag kring frågan, snarare än att öppna upp för ökade regionala skillnader i tillgången till skydd och stöd, som nuvarande lagförslag riskerar att göra.
Direktiven för en ny utredning måste utformas på ett sätt som gör det möjligt att genomföra utredningen med ett tydligt rättighetsperspektiv, som inte på förhand begränsas av att “utredningen inte får lägga förslag som är kostnadsdrivande eller ambitionshöjande”.
Barnkonventionen är numera lag i Sverige, det måste synas både i utformning och tillämpning av annan svensk lag, och i högsta grad i socialtjänstlagen.
Så ska UNICEF se till att vaccin mot covid-19 når fram
Att se till att 92 låg- och medelinkomstländer får vaccin mot covid-19 handlar inte bara om att köpa in vaccin. UNICEF lägger nu ett stort pussel för att också se till att flyg- och fraktbolag är redo, och att länderna har den utrustning de behöver för att hålla vaccinet kallt, ända fram till avlägsna byar.

I västra Elfenbenskusten vaccineras två månader gamla Djibril. Han är ett av 25 miljoner barn, i 24 länder i Väst- och Centralafrika, som varje år får rutinvaccinationer mot sjukdomar som mässling, polio och difteri. Och det är bland annat hit som UNICEF genom Covax ska se till att leverera vaccin mot covid-19.
Att transportera vaccin hela vägen fram
Som världens största inköpare av vaccin har UNICEF årtionden av erfarenhet när det gäller att organisera vaccinleveranser världen över. Det är därför vi nu leder arbetet inom Covax*, för att se till att 92 låg- och medelinkomstländer får vaccin mot covid-19.
Men – att få vaccinen från producenterna och hela vägen fram till en avlägsen vårdcentral är ett enormt uppdrag. Det kräver att det finns flygplan som kan transportera, men också att vaccinet kan hållas i en jämn, kall temperatur, hela vägen fram till sticket i armen.
Att se till att dessa system finns på plats – den så kallade kylkedjan – innan vaccin mot covid-19 når fram, är en avgörande del av UNICEFs arbete tillsammans med ländernas regeringar.
Samtidigt som vi säkrar tillgången till vaccin måste vi också se till att länderna är redo att ta emot dem.
Soldrivna vaccinkylar en viktig lösning
Av de 92 låg- och medelinkomstländer som Covax ska leverera till ligger en fjärdedel i Väst- och Centralafrika.
– Miljön här är en av de mest komplexa i världen, säger Jean-Cedric Meeus, UNICEFs chef för leveranser i regionen. Vi måste kunna leverera till stora städer, men också till extremt avlägsna byar – så vi behöver förbereda för alla scenarier.
Tillsammans med regeringar och GAVI, vaccinalliansen, har UNICEF sedan 2018 köpt och installerat soldrivna kylar för att förvara vacciner i regionen. Något som underlättat mycket för hälsoarbetare som kämpar med att se till att barn får sina rutinvaccinationer på platser med osäker tillgång till elektricitet.

Solpaneler som ska ge ström till kylförvaring installeras på taket till en hälsocentral i Sierra Leone.
– Vi undersökte var behoven fanns för den här sortens utrustning och sedan dess har vi installerat omkring 20 000 soldrivna kylar, hela vägen från kusten och in till djupa skogar, säger Jean-Cedric. Det är en enorm tillgång att länderna har den här utrustningen och vi kommer att fortsätta utbyggnaden av systemet.
Den här typen av kylar klarar att lagra vaccin som kräver temperaturer på mellan 2-8 plusgrader. Och eftersom det finns flera lovande vaccinkandidater mot covid-19 som klarar denna temperatur, kommer kylarna att vara livsviktiga för regeringarnas möjligheter att leverera vaccin mot covid-19 under 2021.
En viktig läxa under pandemin
Att se till att kylkedjan kan hållas intakt är en stor del av pusslet för att leverera vaccin mot covid-19. Men en annan avgörande pusselbit är att det måste finnas tillräckligt med plats på flygtransporter för att leverera vaccinet världen över.
UNICEF samarbetar med stora globala flyg- och fraktbolag för att göra detta möjligt, men vi lärde oss också en viktig läxa tidigt under pandemin.
När pandemins effekter började bli tydliga under första delen av 2020, började UNICEF i Väst- och Centralafrika, tillsammans med regeringar och partners, att räkna på hur mycket vaccin som behövdes för att kunna fortsätta med rutinvaccinationerna i regionen.
Det fanns en oro att reserestriktioner och inställda flyg skulle leda till brist på vaccin, och därmed att miljontals barn inte skulle få något skydd mot sjukdomar som mässling och polio.

UNICEF-personal hjälper till att lasta av vaccin mot bland annat mässling och hepatit B, som transporterats till Mauretanien. Foto: © UNICEF/Pouget
Men vi lyckades avvärja hotet. Redan inom några veckor hade två fraktflygplan levererat över 11 miljoner doser vaccin mot bland annat difteri, stelkramp, mässling, polio och hepatit B, till 13 länder.
– Vi lärde oss att trots pågående pandemi kan vi hantera utmaningar för att leverera vaccin, säger Jean-Cedric.
Många pusselbitar är nu på plats
Det är ingen tvekan om att det är en gigantisk utmaning för UNICEF att leverera vaccin mot covid-19 under 2021. Men kritiska pusselbitar faller nu på plats för att se till att det blir verklighet:
- Nyligen slöts ett avtal med Pfizer om 40 miljoner doser vaccin till Covax.
- Dialoger förs med flera lovande vaccinkandidater för att kunna uppnå målet att ha tillgång till över två miljarder doser vaccin under 2021.
- Vi har påbörjat arbetet med att köpa in sprutor och säkerhetsboxar som vi ska leverera till länderna innan vaccinet når fram. Hittills har vi lagrat omkring 560 miljoner sprutor, målet är en miljard under 2021.

- Vi kartlägger och identifierar brister i fraktkapacitet för att kunna åtgärda dessa, och se till att det finns tillräckligt med plats på fraktflygplan för att leverera vaccin världen över.
- UNICEF finns på plats i de 92 låg- och medelinkomstländer som Covax ska leverera till, och arbetar dygnet runt för att se till att utrustningen för kylkedjan finns redo, så att vaccin kan nå fram även till de mest avlägsna byar. Vi utbildar också hälsoarbetare för att de ska kunna ge vaccin på ett säkert sätt.
- Redan under första kvartalet 2021 uppskattar Covax att vi ska kunna leverera tillräckligt med vaccin för att börja vaccinera hälsoarbetare och andra som jobbar i frontlinjen, samt vissa högriskgrupper.
Genom att vaccinera hälsoarbetare världen över ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccinationer mot andra farliga sjukdomar, behandlingar mot undernäring, och livsviktig vård under graviditet och förlossning med mera. Vårdinsatser som är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att förebygga.
– Under de kommande veckorna kommer UNICEF påbörja arbetet med att transportera vaccin, sprutor och säkerhetsboxar till länder världen över. I loppet för att vaccinera världen mot covid-19 finns inga vinnare om inte vi ALLA vinner. Varje land – tillsammans, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konsekvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet:
*Vad är Covax?
Covax (Vaccines Global Access Facility) fokuserar på att stödja utvecklingen av vaccin mot covid-19 och samordnas av bland annat Världshälsoorganisationen (WHO). Här förbereds också upphandlingen av vaccin och distributionen till anslutna länder.
80 länder har anslutit sig och bidrar med finansiering, däribland Sverige och övriga EU-länder. Covax ska också göra det möjligt för 92 låg- och medelinkomstländer att få tillgång till vaccin. Målet är att fördelningen av de färdiga vaccinen ska bli mer rättvis och kunna nå prioriterade grupper först i alla länder.
UNICEF är världens största upphandlare och distributör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen.