Gå till innehållet
Laddar…

”När vuxna hamnar i konflikt, så kommer barnen alltid i kläm”

På måndag, 3:e maj, är det åter dags för UNICEFs tv-gala "Världens viktigaste kväll – och roligaste". Då får du bland annat följa med Tareq Taylor, tv-kock, på en digital resa till Palestina och möta Doa, tio år, som berättar om sitt liv bakom murarna.

– Palestina representerar en plats där man är lite lämnad till sitt eget öde. Man har bott bakom murar så länge att det har blivit normalt. Ingen ska behöva leva under de här omständigheterna och därför måste vi engagera oss så mycket vi bara kan för att belysa det här, säger Tareq Taylor, som själv har rötter i Palestina.

Barn här ser och upplever saker som barn inte ska behöva uppleva. De lever under förhållanden som man inte kan beskriva på något annat sätt än som ett fängelse.

Tareq Taylor

På måndag, 20.00 i TV4, kan du se när Tareq möter Doa, tio år, som bor på Västbanken. Doa berättar om kampen för att få rent vatten till sitt hem, och om sina drömmar om en framtid bortom murarna.

För att hjälpa fler barn som Doa behövs mer resurser. Du kan hjälpa till:

Bli Världsförälder idag

Kylkedja för vaccin ger hopp i Nepals avlägsna bergs­trakter

UNICEF är världens största inköpare av vaccin och har lång erfaren­het av att nå ut till de mest avlägsna platserna i världen. Tack vare många års arbete för att säkert kunna trans­portera vaccin mot bland annat mässling och polio, har vi nu ett välfungerande system för att nå fram med vaccin mot covid-19.

Vaccin mot covid-19 bärs i kylväskor till avlägsna byar i Jumlaregionen i Nepal.

Under många decennier har vi på UNICEF arbetat fram metoder för att kunna vaccinera barn på till synes oåtkomliga platser. Vi vet att vi måste nå alla, oavsett var i världen de befinner sig, för att lyckas utrota sjukdomar som hotar barns liv och utveckling.

Att vaccinet transporteras på ett tryggt sätt, hela vägen från producenten till patienten är avgörande för att doserna ska fungera och ge ett verkligt skydd. Vi kallar vaccinets väg för the cold chain, eller kylkedjan.

Tack vare vår långa erfarenhet när det gäller att köpa in och leverera vaccin har UNICEF fått i uppdrag att förse låg- och medelinkomstländer med vaccin mot covid-19, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

­­Alla måste få tillgång till vaccin

Att hela världens befolkning får tillgång till vaccin mot covid-19 är kritiskt viktigt för att stoppa pandemin. Även om barn inte är de som blir mest sjuka av viruset, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. Många står nu utan tillgång till livsviktig sjukvård och skolgång, och vi är skyldiga att göra allt vi kan för att stoppa pandemin och häva de allvarliga effekterna för barnen.

Ett första steg är att skydda hälsoarbetare världen över, så att de på ett tryggt sätt ska kunna fortsätta sitt livsviktiga arbete för att till exempel behandla barn mot undernäring och ge vaccin mot andra sjukdomar. Bland annat på platser som Jumlaregionen i Nepal.

De doser som nu har nått fram till de avlägsna bergstrakterna har transporterats med både flyg, bil och till fots över bergen.

”Att vi som hälsoarbetare prioriterades för att få vaccin var väldigt skönt. Det fick mig att känna att våra insatser och uppoffringar fick ett erkännande,” säger Nanda Lal Rawat, hälsoarbetare i Kankasundari, Jumlaregionen i Nepal.

Tillsammans med landets regering och andra partners har UNICEF under lång tid arbetat för att stärka kylkedjan i Nepal, något som är av största vikt för regioner som Jumla. För att trygga transporterna av de livsviktiga doserna har frysar, kylboxar, ryggsäckar och annan utrustning levererats till landet.

Att det finns på plats har möjliggjort att vi kunnat vaccinera barn mot sjukdomar som hotar deras hälsa, exempelvis polio och mässling. Och nu har det även gjort att utsatta grupper som hälsoarbetare får skydd mot covid-19.

Hälsoarbetare i Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att ge vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Genom att se till att hela världen får vaccin, kan vi ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Digitalt 60-års­firande av Operation Dags­verke

I fredags var det dags för Opera­tion Dags­verkes årliga kon­ferens som lockade elever och lärare från hela landet för att få inspira­tion till sina kommande dags­verken. Skol­aktiviteten har an­ordnats i svenska skolor sedan 1960-talet och firar i år imponer­ande 60 år.

Operation Dagsverke är ett sätt för elever, lärare och skolor att göra verklig skillnad för barn i andra delar av världen, samtidigt som de får lära sig om barns rättigheter. Den årliga konferensen är en slags kick off inför elevernas dagsverken och syftar till att ge energi, idéer och inspiration. Vanligtvis anordnas en fysisk konferens, men i år kunde vi erbjuda en digital konferens, vilket öppnade upp för fler elever och lärare att delta.

I år var Operation Dagsverke-konferensen digital, vilket öppnade upp för ännu fler elever och lärare att delta.

På plats i studion var bland annat UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt, som inledningstalade om vikten av att barns rättigheter tillgodoses överallt i världen. Inte minst rätten till utbildning.

– Jag är så glad för alla elever och lärare som tagit möjligheten att vara med. Ert engagemang gynnar inte enbart utsatta barn i andra delar av världen, det väcker också elevernas nyfikenhet och ökar kunskapen om barns rättigheter i Sverige. Det gör barnen delaktiga, och får både vuxna och barn att se värdet av att arbeta tillsammans med barn i frågor som rör dem, sa Pernilla.

UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt inledningstalade om vikten av att barns rättigheter tillgodoses överallt i världen.

På direktlänk från Senegal hade vi med oss Matthias Lansard, utbildningschef på UNICEF i Senegal. Han berättade om hur skolsituationen ser ut i landet och hur viktigt arbetet med “komma-ikapp-klasser” är, inte minst i följderna av pandemin. Vi fick också virtuellt besök av elever från Nilaskolan i Malå, som engagerar sig i Operation Dagsverke för tredje gången. Och så kikade våra UNICEF-ambassadörer Morgan Alling och Victor Nilsson Lindelöf in, för att önska alla elever lycka till med sina projekt.

Årets tema – utbildning för alla barn

I år går insamlade pengar till UNICEFs utbildnings­program i Senegal. Redan innan pandemin slog till stod 1,5 miljoner av Senegals barn utanför skolsystemet och nu är situationen ännu tuffare. På grund av bland annat fattigdom och långa avstånd, lämnar många barn skolan efter bara några år och riskerar därför att hamna i exempelvis barnarbete eller barnäktenskap.

I år är temat “komma-ikapp-klasser” i Senegal för barn som av olika anledningar inte går i skolan, ska kunna läsa in sin utbildning och komma ikapp sina jämnåriga.

Coronapandemin inget hinder

Det faktum att vi är mitt uppe i en pandemi verkar inte stoppa eleverna, utan det gäller bara att vara lite extra kreativ. Under konferensen berättade till exempel en skola att de planerar att anordna en digital utställning om barnkonventionen och Senegal, där besökarna får köpa fiktiva inträdesbiljetter med Swish. Eleverna har också skrivit en egen låt som de kommer att framträda med.

Nu önskar vi alla fantastiska elever stort lycka till med sina dagsverken! Tillsammans gör ni verklig skillnad för barnen i Senegal.

Vill din skola också vara med och hjälpa barnen i Senegal att få en bättre framtid? Anmäl er här (sista dag för anmälan är den 12 maj):

ANMÄL DIN SKOLA

Tips på dagsverken i coronatider

  • Sälja digital fika (erbjuda att köpa en kopp kaffe men betalaren får göra kaffet själv)
  • Digital tipsrunda med frågor om barnkonventionen eller om Senegal.
  • Panta tomflaskor och burkar.
  • Anordna en digital utställning om barnkonventionen.
  • Fixa café utomhus med kakor och bullar som eleverna själva bakar.
  • Gör en digital vernissage för en utställning som eleverna tagit fram.
  • Gör en film om barns rättigheter och lägg upp på Youtube.
  • Anordna en livesänd konsert.


Skolstäng­ningar är ett hot mot barns och världens framtid

Även om barn inte är de som blir mest sjuka i covid-19, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. En av de värsta är skol­stäng­ningarna, som efter ett drygt år inne­burit att nära 170 miljoner barns framtid hotas. Att få stopp på pandemin så att barn kan åter­vända till skol­bänken är av högsta prioritet för UNICEF.

Rafael, 11 år, läser och gör övningar i sin skolbok för årskurs sex, i Nairobi, Kenya. Hans familj har ingen tillgång till digitala verktyg så Rafael kan inte delta i onlineundervisning. ”Det är en pandemi, och vi kan förstå de åtgärder som tas, men för barnen är det en katastrof,” säger hans mamma Grace.

I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svår­hanterad hälso­situation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredje­delar av alla skol­barn inte till­gång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

En skolgård i Ridgefield, USA, har skyltar med information om att skolan och lekplatsen är stängda på grund av coronapandemin.

Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta för­litar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effek­terna av skol­stäng­ningarna kommer att påverka genera­tioner framåt.

I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att före­bygga smitt­sprid­ning. Enligt en under­sökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barn­arbete ökade med sju procent.

Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbild­ning och väl­mående.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Igihozo, 11 år, studerar hemifrån i Rwanda. Hans skola är stängd på grund av coronapandemin, men varje dag lyssnar han på sina lektioner för femte klass på radio.

Många och allvarliga konsekvenser

Det är väldoku­men­terat att långa skol­­stäng­­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skol­barn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och till­gång till exempel­vis vaccin och närings­rik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konse­kven­serna för barnen.

För flickorna på bilden är det första dagen tillbaka i skolan i Amman, Jordanien, i augusti 2020. Skolorna hade då varit stängda sedan i mars, något som drabbat barnen hårt. Pandemin har gett världen en unik möjlighet att skapa bättre och tryggare skolor, och mer innovativa lösningar för utbildning. Nu måste vi ta vara på den.

Vad gör UNICEF?

Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säker­ställa barns rätt till utbildning.

  • Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.
  • Vi ser till att skolor har till­gång till rent vatten och hygien­produkter för att minska smitt­spridning och sprider information om hur man kan före­bygga att bli sjuk.
  • Vi jobbar för att se till att barn kan fort­sätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi till­sammans med partners ett globalt projekt för att kart­lägga skolors till­gång till internet, och lång­siktigt säker­ställa att alla barn och unga får till­gång till kunskap, infor­mation och möjlig­heter att påverka sin egen utveck­ling och framtid.

Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de all­varliga konse­kven­serna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Ny global strategi ska rädda 50 miljoner liv genom vaccinationer

Över 200 miljoner människor, varav de flesta är barn, riskerar just nu att drabbas av mässling, gula febern och polio, på grund av inställda vaccinationskampanjer i pandemins spår. Idag lanserar WHO, UNICEF och partners en ny global strategi för att stärka länders vaccintillgång och rädda miljontals liv.

Två barn leker medan de väntar på att få vaccin i Kamerun. Vi får inte låta vår kamp mot covid-19 göra att vi förlorar kampen mot andra sjukdomar, som polio och mässling. Inget barn ska behöva dö av sjukdomar som kan förebyggas.

En undersökning från Världshälsoorganisationen WHO visar att trots vissa framsteg jämfört med situationen under 2020, har fortfarande en tredjedel av länderna avbrott i sina vaccinationsprogram och miljontals barn riskerar att drabbas av dödliga sjukdomar.

Nya siffror visar att 228 miljoner människor, varav de flesta är barn, nu går miste om vaccin mot mässling, gula febern och polio på grund av inställda vaccinationskampanjer i 50 länder. De flesta av dessa ligger i Afrika, något som synliggör den globala ojämlikheten när det gäller tillgång till livsviktiga vaccinationer.

Som ett resultat av bristande vaccintäckning har allvarliga utbrott av mässling nyligen rapporterats i länder som Kongo-Kinshasa, Pakistan och Jemen – länder som redan kämpar med konflikter och svåra avbrott i vården på grund av covid-19.

För att hantera dessa utmaningar och stötta den globala återhämtningen från pandemin, lanserar UNICEF, WHO och vaccinalliansen Gavi idag Immunization Agenda 2030 – en global strategi för att rädda över 50 miljoner liv fram till 2030. 

UNICEF och våra samarbetspartners uppmanar nu alla länder och regeringar att investera i starkare vaccinsystem. Vaccinationer är avgörande för effektiva vårdsystem, kritiskt viktiga för att stå förberedda för framtida pandemier, och en nyckel i att förebygga att världen drabbas av mångfaldiga epidemier när samhällen öppnar upp igen.

Vaccin kommer hjälpa oss att få ett slut på covid-19-pandemin, men bara om vi ser till att fördelningen blir rättvis för alla länder, och att det finns säkra system på plats för att leverera vaccinen.

Tedros Adhanom Ghebreyesus, generalsekreterare WHO

De enorma avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. För att stoppa pandemin, och dess allvarliga konsekvenser för barnen, måste vi se till att fördelningen av vaccin mot covid-19 blir så rättvis och effektiv som möjligt, och att inga länder hamnar utanför.

Som världens största upphandlare och leverantör av vaccin når vi årligen runt hälften av världens barn med vaccin, och har unik erfarenhet av att vaccinera i stor skala. Därför har UNICEF fått det historiska uppdraget att förse världen med vaccin mot covid-19.

Genom att leverera vaccin mot covid-19 världen över kan vi se till att livsviktig vård och rutinvaccinationsprogram kommer igång igen, så att fler barns liv kan räddas.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Snart dags för ”Världens viktigaste kväll – och roligaste”

Den 3 maj, 20.00, är det dags igen för UNICEFs årliga tv-gala i TV4. Pandemin har drabbat barnen oerhört hårt, och arbetet för barnen är nu viktigare än någonsin. Jenny Strömstedt och Daniel Norberg leder oss genom starka berättelser om barns verklighet, med spännande gäster, humor och livemusik från några av Sveriges främsta artister.

Bli Världsförälder nu

– Gör er redo för en kväll med både skratt och tårar där varje bidrag betyder så mycket. Galan är extra viktig i år eftersom barnen i utsatta områden drabbats väldigt hårt av pandemin. Nu hoppas jag att vi kan samla in mycket pengar till barn över hela världen som behöver vår hjälp, säger Jenny Strömstedt.

Barn dör inte av corona­pandemin, men av dess konse­kvenser. De enorma avbrotten inom vård- och hälso­insatser, samt kraftigt ökande fattig­dom, är de största hoten mot barnen efter ett drygt år av pandemi.

Fler dör nu av undernäring och enkla sjukdomar än tidigare, bland annat på grund av nedstängningar som gör att barn inte får livräddande vaccin eller behandling mot undernäring. Nu görs stora ansträngningar för att få igång dessa livsviktiga verksamheter igen, och varje bidrag räddar liv.

Digitala resor och vaccinets väg

Tv-kocken Tareq Taylor, som själv har rötter i Palestina, får möta en flicka i en liten by inte långt ifrån hans pappas hem i Jerusalem. På grund av pandemin fick mötet bli digitalt denna gång. Programledaren och komikern Kodjo Akolor kommer tillsammans med tittarna följa vaccinets snåriga väg från fabrik till mottagare.

Dessutom kommer de tidigare resenärerna Janne Andersson (Botswana), Loreen (Sierra Leone) och Pär Lernström (Bangladesh) återbesöka platserna de varit på digitalt, för att ta reda på hur situationen förändrats.

”Världens viktigaste kväll – och roligaste” leds för tredje året i rad av Jenny Strömstedt och Daniel Norberg.

För underhållningen står Anders Jansson, Petra Mede, Eva Röse, Suzanne Axell, Gustaf Hammarsten, Anders ”Ankan” Johansson, Rachel Mohlin med flera. På scenen bjuds det även på livemusik med artisterna Miriam Bryant, Loreen, Victor Leksell, Tusse Chiza, The Mamas, Eric Gadd och Titiyo.

Bli Världsförälder nu

”Världens viktigaste kväll – och roligaste” direktsänds från Nacka i Stockholm den 3 maj klockan 20.00 på TV4 och TV4 Play. Missa inte det!

Vaccin mot covid-19 ska få vården på fötter igen

Nedstängningar för att stoppa pandemin har lett till fruktansvärda konsekvenser i världens mest sårbara länder. I februari i år hade cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Samtidigt har minst lika många dött på grund av restriktionerna, främst barn och unga, visar statistik från FN. Därför måste vi se till att hela världen får vaccin.

Covidvaccin till världen

Hälsoarbetare i Lalitpur, Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att erbjuda vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Restriktioner och omställningar av vården för att hantera pandemin, har lett till katastrofala konsekvenser för världens mest utsatta.

Kvinnor har dött i barnsäng och nyfödda bebisar har dött på förlossningsdagen eller under sin första månad i livet. Barn har dött i lunginflammation, diarré och malaria – för att de är undernärda eller inte har fått det skyddande vaccin de behöver mot dödliga sjukdomar. 

Enorma avbrott inom vården hotar barns liv

De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Vi måste agera nu för att få vården på fötter igen och vända en katastrofal trend för barns liv och utveckling.

  • Prognoser från november 2020 visar att 6-7 miljoner fler barn under fem år riskerar att drabbas av livshotande undernäring, och att 10 000 fler barn per månad kan komma att dö. 
  • Rapporter från början av pandemin visade att hundratals miljoner barn inte får vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Vi kan inte låta vår kamp mot en sjukdom göra att vi förlorar kampen mot andra.

Vaccin räddar liv

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien, och varje år räddar vaccin miljontals liv. Tack vare vaccin har de flesta av oss i vår del av världen haft turen att växa upp utan att behöva se familjemedlemmar och vänner bli sjuka och dö i mässling eller polio. 

Men pandemin har visat oss vad vi riskerar när vi inte har skydd av vaccin. Under det senaste året har barn gått miste om livräddande och förebyggande vårdinsatser, på grund av att vi saknat vaccin mot en sjukdom som drabbat hela världen. 

Idag är vaccin mot covid-19 vårt bästa hopp för att få stopp på pandemin, så att vi kan återuppbygga en bättre och tryggare värld för alla barn. Men det krävs solidaritet och samarbete – att vi alla, länder världen över, ser till att de mest utsatta får vaccin oavsett var de än bor.

Ramatu Zakari, sjuksköterska på förlossningsavdelningen vid Manhiyasjukhuset i Ghana, får sin första dos vaccin mot covid-19. Genom att se till att vårdpersonal som Ramatu får vaccin kan vi säkerställa att fler bebisar och mammor får en trygg förlossning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att inga länder hamnar utanför när det gäller att få tillgång till vaccin mot covid-19, är en del av det arbetet.

Vårdpersonal över hela världen riskerar sin egen hälsa för att skydda barn och familjer från covid-19 och andra sjukdomar. Nu måste vi göra allt vi kan för att skydda dem, så att vården kan hållas igång och barns liv kan räddas.

Barn behöver vaccineras mot mässling, stelkramp och andra dödliga sjukdomar. När de blir sjuka i lunginflammation behöver de antibiotika och syrgas för att inte dö. Undernärda barn behöver att näringsprogram kommer igång igen för att överleva. 

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge livsviktig vård en nystart, ge bebisar och mammor en trygg förlossning, mätta hungriga magar och rädda undernärda barns liv.

Innan året är slut ska vi leverera två miljarder doser vaccin mot covid-19 till utsatta och prioriterade grupper, som hälsoarbetare, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

Läs mer om vårt arbete och om hur du kan vara med och hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.

UNICEF ser till att världen får vaccin mot covid-19

Barn dör inte av pandemin, men av dess konse­kvenser. Utebliven vård, inställda vaccin- och närings­program och ökande fattig­dom hotar miljontals barns liv. Som världens största vaccin­leverantör har UNICEF fått uppdraget att förse världen med vaccin mot covid-19. Innan årets slut ska vi leverera två miljarder doser. Men vi behöver din hjälp.

UNICEF har mer än 30 års erfarenhet av att transpor­tera, förvara och distri­buera olika sorters vaccin, och årligen nås runt hälften av världens barn med vaccin som upphandlats av oss. Vi har unik erfarenhet av att vaccinera i stor skala, och har därför fått ett historiskt uppdrag inom det globala vaccin­samarbetet Covax.

Innan året är slut ska vi samman­lagt nå ut med två miljarder doser vaccin till utsatta och priori­terade grupper i länder världen över.

Sedan den första leveransen till Ghana den 24 februari, har nu 118 länder på sex konti­nenter fått vaccin mot covid-19. I mitten av april har över 40 miljoner doser leve­rerats, ett fantastiskt resultat!

Men mycket återstår att göra. Läs mer om arbetet och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia.

Så ska barns rättig­heter stärkas i den digi­tala världen

Visste du att en tredjedel av världens internet­användare är barn? Barn till­bringar allt mer tid på nätet och därför har FN:s barnrätts­kommitté nu tagit fram en ny kommentar till barn­konven­tionen. Syftet är att för­tydliga staters ansvar för att skydda och stärka barn på nätet.

Internet spelar en allt större roll i barns och ungas vardag. En generation som är uppvuxen med internet och smartphones kopplar nu dagligen upp sig för att umgås med vänner, koppla av, utföra skolarbete med mera. 

Den pågående pandemin har också synliggjort vilken roll digitaliseringen spelar. Dels när det gäller att ge barn tillgång till utbildning, och dels att barns ökade användning av internet kan utsätta dem för risker.

Därför är det extra viktigt att FN:s barnrättskommitté nu äntligen har tagit fram den 25:e allmänna kommentaren till barnkonventionen: barns rättigheter i den digitala miljön. Arbetet har genomförts med stöd från stater, akademin, organisationer och inte minst med barnen själva.

Stater har ett ansvar att skydda barn på nätet

Rättigheterna i barnkonventionen gäller sedan tidigare i den fysiska såväl som den digitala världen. Men för att förtydliga statens ansvar att skydda och stärka barn på nätet, har man tagit fram en moderniserad tolkning av vad barns rättigheter innebär i den digitala världen. 

Kommentaren understryker viktiga frågor och situationer där staten har ett särskilt ansvar gentemot barn, och UNICEF Sverige summerar nedan de viktigaste budskapen.

Förutsättningar, risker och rättigheter

Barns rätt till den digitala teknologin är en förutsättning för att kunna förverkliga deras andra rättigheter enligt barnkonventionen. Digitala medier är också viktiga redskap för att lyfta barns röster och göra dem delaktiga.

Samtidigt innebär internetanvändning ett antal risker för barn, genom det som kan benämnas som content, contacts och conduct:

  • skadligt innehåll (content)
  • kontakter, såsom mobbning eller sexuella övergrepp (contacts)
  • skadliga metoder (conduct), såsom otillåten insamling av personuppgifter

För att säkerställa att barns rättigheter inte åsidosätts eller kränks uppmanas världens regeringar att:

  • se över nationella lagar och regler, inte minst när det gäller att se till att barn inte drabbas negativt av företags aktiviteter på nätet
  • ta särskild hänsyn till hur digital teknologi påverkar barn i den tidiga barndomen
  • stötta vårdnadshavare med rätt kunskaper för att kunna ge sina barn vägledning och skydd i deras användning av internet
  • inrätta effektiva rättsmedel för barn och föräldrar när barns rättigheter kränks på nätet

Sist men inte minst poängteras vikten av att överbrygga den digitala klyftan för att motverka ojämlikhet och se till att inget barn lämnas utanför.

Att alla barn får kunskap i och tillgång till den digitala världen är avgörande för att de ska kunna möta framtiden.

Vad gör UNICEF?

Vi ser digitalisering både som en möjlighet och en förutsättning att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. UNICEF samverkar med aktörer runt om i världen för att göra internet till en tryggare plats för barn och unga genom att förebygga och bekämpa våld och övergrepp på nätet. 

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF också med Ericsson för att globalt kartlägga skolors tillgång till internet. Syftet är att identifiera var uppkoppling saknas och bidra till att skolor och barn världen över får tillgång till internet, information och möjligheter att påverka.

Lulu Li
Barnrättsrådgivare företag, UNICEF Sverige

Fler former av våld mot barn blir straffbara

Igår kom äntligen propositionen om barn­frids­brottet, en ny straff­bestämmelse som innebär att det blir olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Det nya lag­förslaget är ett viktigt steg för att stärka barns rättig­heter och göra fler former av våld mot barn straffbara.

Foto: Frank Aschberg

Att bevittna våld mellan närstående uppmärk­­sammas av barn­konven­tionen som en form av psykiskt våld. Men detta har tidigare inte varit straff­bart enligt svensk lag, en fråga som UNICEF Sverige drivit länge. Lag­förslaget som presenterades igår synlig­gör en mycket utsatt grupp barn som länge varit osynliga, både i stati­stiken och för sam­hällets omsorg. De har också saknat möjlig­het till upp­rättelse.

Att kriminalisera hand­lingen att utsätta ett barn för att bevittna våld mot när­stående ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet. Det visar också att handlingen är en rättig­hets­kränkning.

Att barn erkänns som brotts­offer i samman­hanget ger en utökad rätt till upp­rättelse och en större möjlig­het att få rätt stöd och skydd, något som kan vara avgörande för barnets hälsa och utveck­ling.

Det finns en del utmaningar med det nya lag­för­slaget då barn­rätts­perspek­tivet och straff­rättens prin­ciper inte alltid överens­stämmer. Något som är för­ståeligt, men proble­matiskt utifrån barnets rättig­heter. 

Förändringar jämfört med utredningens förslag

Vissa förändringar har gjorts sedan utred­ningens slut­betänkande var ute på remiss. Några är positiva och stärker barnets rätt, medan vissa andra inne­bär att det nya lag­för­slaget blir mer begrän­sande än utred­ningens förslag – till exempel att färre barn omfattas av bestämmelsen.

  • Närståendebegreppet utvidgas nu i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Fokus flyttas från relationen mellan offer och förövare, till de bådas relation till barnet. Därmed kan fler situa­tioner där barn bevittnar våld inne­fattas av den nya straff­bestämmelsen. 
  • En annan förändring är att man nu väljer att räkna upp de brott som ska omfattas av för­slaget. Det finns en risk att en snävare definition kan inne­bära att vissa former av våld hamnar utanför straff­bestämmelsen. Men en upp­räkning kan också leda till ökad tydlig­het och högre rätts­säkerhet för barnet. Detta då uppräk­ningen kan medföra att det inte behöver göras ytter­ligare en prövning av om brottet varit ägnat att skada barnets trygghet eller tillit, då det redan anses konstaterat. 
  • Lagförslaget i propositionen begränsar nu den sär­skilda före­trädarens roll, i jäm­förelse med utred­ningens förslag. Nu har förslaget om informations­skyldig­het och ansvaret att hämta till förhör tagits bort. UNICEF Sverige hade snarare önskat att man gått åt andra hållet och utökat ställ­före­trädarens ansvar, till att även inne­fatta att barnet åter­förs på ett tryggt och säkert sätt efter förhör. Dessutom anser vi att det behöver till­sättas en utred­ning som särskilt tittar på frågan om en ny form av ombud för barn, för att ytter­ligare värna barnets rätt i rätts­processer.

Definitionen “bevittna” är problematisk

Något UNICEF tidigare lyft är defini­tionen av att ”bevittna” våld mot när­stående. Enligt för­slaget i proposi­tionen, och gällande straff­rätts­principer, måste barnet ha sett eller hört gärningen för att det ska kunna handla om att ett brott begåtts. 

Det innebär till exempel att barn som lever i en miljö med ständiga hot om våld, eller upp­lever våldets konse­kvenser i form av sönder­slagna saker, skador på när­stående med mera, inte omfattas av den nya bestäm­melsen. Vi, till­sammans med en rad andra remiss­instanser, har tidigare lyft problemet med denna begränsning. 

Barns upplevelser av våld sker med alla sinnen och kan därmed vara minst lika traumatiska och skadliga för barnet som att se eller höra våldet pågå.

Trots att regeringen inte tagit fasta på detta i proposi­tionen fort­sätter UNICEF arbetet med att synlig­göra att fler former av psykiskt våld ska vara straff­bara, så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barn­konven­tionens bestämmelser.

En av de mest problematiska utmaningarna med den nya lag­stift­ningen, sett ur ett barn­rätts­per­spektiv, är det faktum att grund­brottet måste vara styrkt innan barn­frids­brottet kan hävdas. Det betyder att om själva vålds­hand­lingen som barnet bevittnat inte kan bevisas på rättslig väg, så finns det heller inte möjlig­het att fälla förövaren för barn­frids­brottet. Detta är ett exempel på hur barns rättig­heter fort­farande är avhängiga vuxnas utsatt­het, som ges före­träde framför barnets upp­levelser.

Behov av barn­anpassade processer

Något UNICEF önskat se i lag­förslaget om barn­frids­brottet är behovet av barn­anpassade rätts­processer, då fler barn kommer att invol­veras i processer genom den nya straff­bestämmelsen. Dagens rätts­system behöver möjlig­göra för barn att delta i rätts­processen utifrån sina förut­sätt­ningar, ålder och mognad. 

När barns rättig­heter stärks i lag­stift­ning krävs också att de system där barnen ingår är anpassade för barns del­tagande. Barn har rätt att skyddas och få rätt stöd för att möjlig­heten till upp­rättelse ska bli verklig­het. Tyvärr saknas det konkreta åtgärder i proposi­tionen för hur detta ska göras.

Ett steg i rätt riktning

Propositionen är ett positivt steg i rätt riktning för att på juridisk väg ge barn möjlig­het till upp­rättelse vid upp­levelser av våld i hemmet. De föränd­ringar som före­slås har en viktig norm­givande funktion, genom att erkänna att det är ett brott att utsätta barn för att bevittna våld mot en närstående.

Förhoppningsvis är det nya barn­frids­brottet ett första steg mot att synlig­göra det “osynliga” våldet och skapa verkliga föränd­ringar för de barn som tvingats leva med våld i hemmet, utan att tidigare varken synas eller räknas.

Livsviktig leverans av covid-19-vaccin når fram till Jemen

Goda nyheter! Förra veckan levererades 360 000 doser vaccin mot covid-19 för att bekämpa corona­pandemin i Jemen. En viktig mil­stolpe för det kris­drabbade landet. Vaccinet kommer att skydda utsatta grupper som hälso­arbetare, så de kan fort­sätta sitt livs­viktiga arbete för barn och familjer.

Situationen i Jemen är den värsta humanitära krisen i världen och coronapandemin förvärrar en redan mycket svår katastrof. Att vaccinera hälsoarbetare är oerhört viktigt, så de kan fortsätta sitt arbete med att hjälpa barn och familjer.

360 000 doser vaccin, 13 000 säker­hets­boxar och 1,3 miljoner sprutor levererades nyligen genom det globala vaccin­samarbetet Covax, där UNICEF ansvarar för att upphandla vaccinen och se till att de når ända fram till utsatta befolk­ningar. Det här var den första leveransen till Jemen, som under året ska få samman­lagt 1,9 miljoner doser.

Nu får Jemen möjlighet att skydda de mest utsatta, som hälso­arbetare, så de kan fort­sätta sitt viktiga arbete med liv­räddande insatser för barn och familjer.

Philippe Duamelle, chef för UNICEF i Jemen

Efter sex år av konflikt är Jemen världens största humanitära kris. UNICEF finns på plats och kämpar varje dag för att skydda och rädda barns liv.

Redan innan coronapandemin bröt ut var det svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten, och många barn fick inte det livsviktiga vaccin de behöver mot sjukdomar som polio och mässling. Många barn lider av akut undernäring.

Leveransen är en milstolpe i kampen mot coronapandemin i Jemen. Det kommer att rädda liv och bidra till att skydda ett svårt utsatt vårdsystem.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att se till att låg- och medel­inkomst­länder världen över får tillgång till vaccin mot covid-19.

Ny strategi och barn­garanti ska stärka barns rättig­heter inom EU

EU-kommissionen har nyligen antagit den första övergripande EU-strategin för barnets rättigheter, och ett förslag om att inrätta en europeisk barngaranti. Vad innebär detta mer konkret och vad får det för inverkan på barn i EU? Karin Ödquist Drackner, program- och påverkanschef för UNICEF Sverige, reder ut.

Digitalisering, sociala medier, AI, psykisk ohälsa, klimatförändringar och migration är några av de samhällsutmaningar som barn i EU står inför. I spåren av pandemin ökar den sociala utsattheten och de ekonomiska utmaningarna, och hela 23,5 miljoner barn riskerar att hamna i fattigdom.

Den nya strategin är ett sätt för att åtgärda vår utmaningar och vägleda länderna i hur de ska prioritera och resurssätta inför de kommande åren, för att leva upp till barns rättigheter. Allt för att nå målen i Agenda 2030 och uppfylla barnkonventionen på ett mer systematiskt sätt.

Strategin ska gälla för de kommande fyra åren (2021-2024) och syftar till att bygga vidare på alla EU-åtgärder för att skydda och främja barns rättigheter. Den syftar även till att hjälpa medlemsstaterna att använda EU-medlen på bästa sätt.

EU-strategin innehåller sex temaområden

  • Barn som drivkraft för förändring i det demokratiska livet. Strategin föreslår bland annat barnvänliga lagtexter och samråd med barn i samband med viktiga beslut. Medlemsstaterna bör också göra det enklare för barn att delta i samhällslivet och det demokratiska livet.
  • Barns rätt att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund. Kommissionen vill inrätta en europeisk barngaranti för att bekämpa fattigdom och social exkludering hos barn. Strategin vill också hantera den psykisk ohälsan och bidra till att stödja nyttig och hållbar skolmat inom EU. Man vill även se bättre standarder för förskoleverksamhet och barnomsorg, och bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet.
  • Barns rätt att inte utsättas för våld. Kommissionen föreslår lagstiftning för att bekämpa könsrelaterat våld och våld i hemmet, och lägger fram rekommendationer för att förhindra skadliga sedvänjor riktade mot kvinnor och flickor. Medlemsstaterna uppmanas att bygga upp integrerade system för skydd av barn, och skärpa åtgärderna mot våld i skolor. 
  • Barns rätt till ett barnvänligt rättsväsende. Detta avsnitt omfattar och vill säkerställa att barn skyddas i situationer där barn är brottsoffer, vittne, misstänkt, anklagad för brott, eller part i ett rättsligt förfarande.
  • Barns rätt att tryggt kunna använda internet och utnyttja dess möjligheter. Här presenteras åtgärder som syftar till att skapa en trygg upplevelse på nätet, ta itu med skadligt beteende och ta bort olagligt innehåll.
  • Barns rättigheter runtom i världen. EU stärker sitt åtagande att skydda, främja och förverkliga barns rättigheter globalt och multilateralt. Exempelvis avsätts tio procent av det humanitära biståndet till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser.
Flicka med rött hår pratar i megafon.

Den europeiska barngarantin ska främja lika möjligheter

Den europeiska barngarantin syftar till att främja lika möjligheter genom att barn garanteras tillgång till grundläggande service. Medlemsstaterna rekommenderas att ge barn fri och fungerande tillgång till:

  • förskoleverksamhet och barnomsorg – till exempel undvika segregerade klasser;
  • utbildning och skolbaserad verksamhet – till exempel lämplig utrustning för distansundervisning, och skolresor;
  • åtminstone en näringsrik måltid varje skoldag;
  • hälso- och sjukvård – till exempel genom att underlätta tillgången till läkarundersökningar och program för hälsoscreening.

Dessa tjänster bör vara kostnadsfria och lättillgängliga för särskilt utsatta barn, till exempel hemlösa barn, barn med funktionsnedsättning, barn som lever i otrygga familjeförhållanden, barn med migrantbakgrund eller minoritetsbakgrund, eller placerade barn.

UNICEF har haft en aktiv roll

UNICEF har varit aktiv i framtagandet av strategin och framför allt har vi möjliggjort för barn och unga att komma till tals i processen. Mer än 10 000 barn och unga, både inom och utanför EU, har lämnat sina förslag på vad strategin ska innehålla. Förslagen har sammanställts i en rapport som UNICEF, tillsammans med fyra andra barnrättsorganisationer, har hjälpt till att ta fram och presenterat för EU-kommissionen.

UNICEF har också drivit ett antal rekommendationer som vi anser är viktiga att ha med i strategin om den ska bli verklighet för alla barn. UNICEF rekommenderar att strategin ska utformas som ett bindande åtagande för samtliga EU:s institutioner och medlemsstater, för att leverera konkreta resultat.

Vi anser också att EU-kommissionen och EU-parlamentet bör införa särskilda konsultationsprocesser där barn görs delaktiga i beslut som berör dem, ett specifikt årligt budgetmål på minst 25 procent kopplat till barnspecifika åtgärder, och en särskild indikator som kan mäta resultat för barn utifrån EUs långtidsbudget.

Vad händer nu?

Strategin och barngaratin ska nu ses över hos samtliga medlemsstater och förhoppningen är att staterna ska ställa sig bakom och anta förslagen. Regeringarna uppmanas att inom sex månader efter antagandet lägga fram en nationell handlingsplan för hur den ska genomföras.

Kommissionen kommer att övervaka framstegen genom den europeiska planeringsterminen (samordningen av den europeiska politiken) och vid behov utfärda landspecifika rekommendationer.

Genomförandet av EU-strategin kommer att övervakas på EU-nivå och nationell nivå, och kommissionen kommer att rapportera om framstegen vid det årliga EU-forumet för barnets rättigheter.

En utvärdering av strategin kommer att göras i slutet av 2024, där barn är med och deltar. Ett viktigt verktyg för att följa upp och på ett systematiskt sätt se till att barns rättigheter prioriteras både i politiken och budgetar.

Näringsliv och civilsamhälle måste kraftsamla för att nå de globala målen

För att skapa verkliga förändringar för barn och nå de globala målen krävs samarbete mellan företag och organisationer. Hur bygger vi de långsiktiga partnerskapen som gör störst skillnad? Helene Brinkenfeldt, UNICEF Sveriges chef för företagssamarbeten och filantropi, berättar om framgångsfaktorer och vår nya arbetsmodell.

Förra veckan hade jag förmånen att tala vid branschorganisationen Giva Sveriges insamlingsforum. Det slog mig att vi alla var eniga om att det är tillsammans med näringslivet vi kan göra störst skillnad och att vi måste hjälpas åt. Frågan är hur? 

Tidigare har företagssamarbeten framför allt handlat om sponsorskap eller sponsorsamarbeten. Ett samarbete kunde då innebära att företagets anställda eller kunder fick biljetter till olika arrangemang eller aktiviteter. Pengarna var en gåva och saknade krav på motprestation. Det fanns ofta inte någon strategi bakom samarbetet. 

Från bidrag till affärsnytta

Under de senaste åren har kraven på ideella organisationer och civilsamhället ökat, vilket är sunt. Det innebär att vi som organisation behöver vara “på tå” och göra oss relevanta. Vad är det i vår verksamhet som kan vara av intresse för företagen att investera i, så att deras affär växer samtidigt som det bidrar till att skapa varaktig förändring för barn runt om i världen och att vi når de globala hållbarhetsmålen?

Vi som organisation behöver, på ett annat sätt än tidigare, förstå företagets affär för att kunna bidra till affärsnytta. Vi behöver vara relevanta i de sammanhang där företaget har sin verksamhet och kunna visa på effekten av ett samarbete, något som framkom i UNICEFs partnerundersökning hösten 2019. 

Näringsliv och civilsamhälle måste kraftsamla för att nå de globala målen. Barn är allas business.

Aktivt samarbete – en framgångsfaktor

På UNICEF Sverige har vi under de senaste åren utvecklat en arbetsmodell där vi tillsammans med varje företagspartner enas om vilka effekter vi vill nå med samarbetet, hur företaget kan bidra med sin expertis och hur vi ska mäta detta, det vill säga vilka indikatorer eller KPI:er vi ska följa. Det har visat sig vara en viktig framgångsfaktor för att knyta långsiktiga samarbeten.

Ett exempel är vårt samarbete med Ericsson, som omfattar både ett finansiellt stöd, uppkopplingsdata och teknisk expertis. Det ställer större krav på oss som organisation och innebär en viss utmaning i och med att företagets expertis ska vävas samman med vår egen expertis, men vinsterna med samarbetet gör att det är väl värt ansträngningen. Företags- och organisationskulturer fungerar olika – vi behöver lära känna varandra och förstå varandras behov och sätt att arbeta.

Vårt mål är att varje samarbete ska resultera i affärs­nytta för före­taget kombi­nerat med social nytta genom UNICEFs program­verksamhet för barn.

Vi har också sett ett skifte hos flera företag som vill göra skillnad i Sverige. Tidigare har det internationella perspektivet varit i fokus. Det är en spännande utveckling som öppnar upp för nya och kreativa sam­arbeten och idéer. För att möta några av dessa önskemål har vi lanserat konceptet “UNICEF älskar SPORT”, som ger företag möjlighet att bidra till att idrottsföreningar, förbund och distrikt får utbildning i barnkonventionen.   

Oavsett om ett företag vill göra skillnad på lokal, nationell eller internationell nivå, så skapas den mest hållbara utvecklingen i samarbete med civilsamhället. Vi måste kraftsamla för att kunna förändra barns liv och nå de globala målen.

Helene Brinkenfeldt
Chef för företagssamarbeten och filantropi

Samarbeta med UNICEF

Ny handbok från UNICEF ska stärka barns del­aktig­het

Alla barn har rätt till inflytande och del­aktig­het i beslut som påverkar deras liv. Men trots att barn­konven­tionen nu är svensk lag får Sverige kritik av FN:s barn­rätts­kommitté för att inte göra till­räckligt inom det området. För att göra det lättare för vuxna att inkludera barn, har UNICEF Sverige nu tagit fram en handbok.

Handboken är framtagen av UNICEF Sverige med syfte att delge teori och praktik för nyfikna läsare som vill lära sig mer om värdet av barnets perspektiv. 

Rätten till delaktighet handlar inte om att barn ska “bestämma”. Det är vuxna som har det yttersta ansvaret och därmed också beslutanderätten. Men genom att ta in barnets perspektiv och göra barnet delaktigt i beslut som rör barnets liv, blir både verksamheter och beslut som rör barn bättre, mer effektiva och mer träffsäkra. 

Bättre förståelse och ökat engagemang

Beslut kring vårdnadstvister eller placeringar blir lättare att förstå och acceptera för barn som varit delaktiga i processen och upplever att deras röst har blivit hörd. Barn som får inflytande får också ett större engagemang. Genom att göra barn delaktiga i undervisningen ökar motivationen och inlärningen. Och när barn får möjlighet att påverka fritidsutbudet i en kommun minskar skadegörelse, missbruk och kriminalitet. Den som även frågar barnen får ett bättre och mer heltäckande beslutsunderlag.

Handbok för barns delaktighet och inflytande vänder sig till vuxna som arbetar med barn, men är också en tankeställare för den som är nyfiken och vill lära sig mer om värdet av att inkludera barnets perspektiv.

Teoretiskt ramverk och konkreta tips

Handboken ger ett teoretiskt ramverk kring värdet av att göra barn delaktiga och belyser de utmaningar det kan innebära. Den ger också konkreta tips på hur barn kan göras delaktiga, lyfter fram riktlinjer och förhållningssätt kring val av metod samt hur genomförandet kan göras på ett tryggt och inkluderande sätt.

Ladda ner handboken:

Handbok om barns delaktighet

Du kan också beställa handboken från Unicefbutiken.

Swisha din lunch – för alla barn

Vid den här tiden för ett år sedan kom meddelandet: alla som kan bör sitta hemma och arbeta. Med anledning av att det nu gått ett år av hemarbete, uppmanar vi alla som känner igen sig att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Swisha en lunch

Tillsammans har vi det senaste året följt råden för att minska smittan av covid-19, pandemin som tagit världen i sitt grepp. Vi som har haft möjlighet har suttit hemma och jobbat – vid skrivbord, matbord och vardags­rums­bord. Vi har druckit kaffe, haft digitala möten, och ätit lunch. Vi har gjort allt som vi brukar syssel­sätta oss med under vår arbetstid, fast i hemmet.

Missade uteluncher kan bli livsviktig näring till utsatta barn

Runtom i landet har det säkerligen sparats in en slant på biljetter till kollektivtrafiken, och uteluncherna med kollegorna har lyst med sin frånvaro. Med anledning av ett år av hemarbete, uppmanar vi nu alla som känner igen sig, att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Pandemin och dess konsekvenser har bland annat lett till att livsviktiga näringsprogram för undernärda barn har satts på paus, och att miljontals barn går miste om näringsrika skolmåltider när skolor håller stängt. Genom att swisha din lunch kan du vara med och rädda barns liv.

Amani, 1 år, från Jemen, får näringsrik nötkräm mot undernäring.

Visste du att…
En lunch för 100 kronor räcker exempelvis till 29 påsar nötkräm mot undernäring. Endast tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Gör så här:
Swisha summan av din lunch genom att klicka på knappen nedan. Då är du med och bidrar till en bättre värld för alla barn. Varmt tack!

Swisha min lunch

Dela gärna i dina sociala medier och uppmana fler att swisha sin lunch för alla barn. Använd hashtag #swisharminlunch och tagga @unicefsverige.