Gå till innehållet
Laddar…

”De förtjänar så mycket mer än vad de har”

I februari reste programledaren Pär Lernström till Bangladesh med UNICEF. I huvudstaden Dhaka finns över tvåhundratusen gatubarn som dagligen riskerar att utsättas för våld och trafficking. På en busscentral i Dhaka träffade han bland annat Sagor, 12 år, som sover på centralen om nätterna och samlar plastflaskor för att försörja sig om dagarna.

Antalet barn som bor på gatan i Dhaka är svårt att veta, eftersom många lever i det fördolda och därmed inte finns med i statistiken. Men det handlar om över tvåhundratusen barn, som tvingas växa upp i offentliga utrymmen, på järnvägsstationer eller busscentraler, utan tillgång till varken sjukvård, skydd, mat, vatten eller utbildning.

Barn ska inte behöva leka på tågräls där de kan bli påkörda, sova på otrygga platser där de riskerar misshandel, trafficking eller att bortrövas dagligen.

Pär Lernström

Många av barnen har ingenstans att ta vägen. De har blivit övergivna eller tvingats lämna hemmet, till exempel på grund av misshandel eller alko­holism. Gemensamt för alla är att deras situation är en följd av fattigdom, social misär, svagt socialt skyddsnät och brist på utbildning.

På busscentralen i Dhaka träffade Pär flera gatubarn. Han pratade länge med Sagor, 12 år, som visade honom runt och berättade om sin vardag. Sagor och hans vänner sover på busscentralen om natten, och om dagen samlar de plastflaskor och metall för att försörja sig.

Sagor åkte med sina kompisar från hembyn till Dhaka och blev sedan kvar. Av olika anledningar väljer han livet på gatan framför livet med familjen i byn. Han sover i den här trappan på busscentralen.

Under resan fick Pär också möjlighet att prata med flickan Akhi, 15 år, som även hon lever ett mycket riskfyllt liv på gatan utan sina föräldrars skydd. Akhi berättade om män som tvingar med sig flickor och förgriper sig på dem.

– Det här är alltså barn som lever varje dag med risken att bli utsatta för trafficking, att bli misshandlade, vilket de blir hela tiden. De förtjänar så mycket mer än vad de har, säger Pär.

Vännerna Sharming, 12 år, och Akhi, 15 år, vid utkanten av busscentralen Gabtoli, Dhaka.

Pär besökte också ett av UNICEFs skyddscenter, där barn som har bott på gatan får möjlighet att få skydd, sova tryggt och bara vara barn medan personalen letar efter långsiktiga lösningar. På skyddscentret träffade han bland annat flickan Fatema, som kommit till centret efter att hennes föräldrar lämnat henne till ett liv på gatan.

– Trots att hon bara är sex år gammal har hon tvingats genomlida mer mörker än vad du och jag troligtvis kommer behöva uppleva i hela våra liv. Men när jag såg henne och de andra barnen blev jag ändå lycklig för jag såg att det gör skillnad. Jag kunde se glädjen i de dansande barnens ögon.

Pär dansar med barnen på UNICEFs skyddscenter i Dhaka.

Vad gör UNICEF?

Vi samarbetar med regeringen i Bangladesh och andra organisationer för att bygga upp ett starkt socialt skyddsnät kring barnen. Det gör vi bland annat genom tillfälliga skyddscenter, som ger dem en trygg sovplats, mat, sjukvård, utbildning, hjälp att återförenas med sin familj och att åter­integreras i samhället. På skyddcentren arbetar utbildad personal, som socialarbetare, lärare och sjukvårdare. De samarbetar även med polis för att garantera barns säkerhet.

Vi finns på plats och hjälper barn som Sagor och Akhi, men resurserna räcker inte för att ge alla barn det stöd de behöver. Du kan hjälpa till:

Bli världsförälder idag

Victor och Maja Nilsson Lindelöf är våra nya ambassadörer!

Idag är vi stolta och glada över att kunna presentera fotbollsstjärnan Victor Nilsson Lindelöf och influencern Maja Nilsson Lindelöf som nya ambassadörer för UNICEF Sverige. Tillsammans med oss ska de kämpa för barns rättigheter.

Välkomna till UNICEF-familjen, Victor och Maja Nilsson Lindelöf!

Victor Nilsson Lindelöf, fotbollsspelare i Manchester United och i svenska landslaget, och influencern Maja Nilsson Lindelöf ska i sina nya roller öka medvetenheten om de katastrofinsatser som UNICEF bedriver världen över, samt det långsiktiga arbetet som görs för barns rätt till utbildning. 

Vi är så stolta över att numera få presentera oss som ambassadörer för UNICEF Sverige. Vi har länge varit Världsföräldrar men att nu få lära sig ännu mer och sprida UNICEFs viktiga frågor känns så viktigt och stort.

Victor och Maja Nilsson Lindelöf

Rollen som UNICEF-ambassadör är ett ideellt uppdrag som de i Sverige delar med Lill Lindfors, Jenny Strömstedt, Eva Röse, Kajsa Bergqvist, Mark Levengood och Morgan Alling. Internationellt hamnar de i samma sällskap som kända profiler som Lionel Messi, David Beckham och Katy Perry.

– Vi är mycket glada över att nu kunna inleda ett samarbete med Victor och Maja Nilsson Lindelöf. Deras engagemang för barns rättigheter och deras kapacitet att nå nya målgrupper kommer att betyda mycket för vårt arbete att göra skillnad för alla barn, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

Varmt välkomna till UNICEF-familjen Victor och Maja!

Victor och Maja Nilsson Lindelöf

Victor föddes 1994 i Västerås och är en svensk fotbollsspelare som spelar för Manchester United och svenska landslaget. Han utsågs till ”årets back” på Fotbollsgalan 2016 och 2019, och tilldelades Guldbollen på Fotbollsgalan 2018 och 2019.

Maja föddes 1993 i Västerås och är en svensk influencer och designer. På Majas sociala medier blandas inspiration inom mode, skönhet och livsstil. Hennes följare får även en inblick i vardagslivet hemma i Manchester där hon och Victor är bosatta. Hon har tidigare bland annat engagerat sig i Radiohjälpens kampanj Musikhjälpen.

Greta Thunberg uppmanar sina följare att stötta UNICEF i kampen mot coronapandemin

Idag lanserar Greta Thunberg en kampanj tillsammans med den danska organisationen Human Act, som nyligen gav Gretas stiftelse ett pris för hennes insatser för klimatet. Priset utgör, tillsammans med den matchning som gjordes av Human Act, grundplåten i kampanjen som sker till förmån för UNICEF. Nu uppmanas ungdomar, experter, företagsledare och andra att vara med och bidra till att skydda barnen i den pågående pandemin.

Greta Thunberg uppmanar sina följare att stötta UNICEF i kampen mot coronapandemin.

Skydda barn i coronapandemin

Intäkterna från kampanjen går till UNICEFs insatser för att skydda barnen från såväl omedelbara som långsiktiga konsekvenser av pandemin, till exempel brist på mat, hårt belastad sjukvård, våld och förlorad skolgång. Mer konkret kommer stödet bland annat att gå till distribution av tvål, skyddsutrustning, sjukvårdsartiklar samt till olika informationskampanjer och utbildningsinsatser.

– Precis som klimatkrisen är coronapandemin en barnrättskris. Den kommer att påverka alla barn, nu och på sikt, men sårbara grupper kommer att drabbas allra värst. Jag uppmanar alla att, tillsammans med mig, stödja UNICEFs avgörande arbete att rädda barns liv, skydda deras hälsa och bidra till fortsatt utbildning, säger Greta Thunberg.

Barn riskerar att bli den grupp som drabbas hårdast av coronakrisen. 1,5 miljarder barn kan inte gå till skolan på grund av skolstängningar världen över. För miljoner barn är skolmaten deras enda mål mat och lärandet upphör för de barn där distansundervisning inte är möjlig. Livsviktiga vaccinationsprogram har avstannat, vilket är ett hot mot barns hälsa och överlevnad. Miljontals barn riskerar att hamna i extrem fattigdom som en följd av pandemin.

– Genom sitt engagemang för klimatet har Greta redan visat på vikten av att barn och unga får göra sina röster hörda i frågor som påverkar dem. Vi på UNICEF är mycket glada över att Greta valt att engagera sig även i denna fråga. Med sin starka röst visar hon hur denna kris riskerar barns liv och framtid och uppmanar oss att agera här och nu, säger Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare.

Vi måste alla agera och göra allt vi kan för att skydda de mest utsatta barnen och deras familjer, och vi måste göra det nu. Var med och rädda barns liv:

Ge en gåva idag

Världens viktigaste kväll – och roligaste

Måndagen den 4 maj kl. 20.00 är det dags för UNICEFs årliga tv-gala ”Världens viktigaste kväll – och roligaste” i TV4. I och med coronaviruset är arbetet för barnen just nu extra viktigt. Jenny Strömstedt och Daniel Norberg guidar oss för andra året i rad genom en kväll av gripande reseberättelser, storslagen musikunderhållning och mycket humor.

Under de senaste månaderna har världen drabbats av det nya corona­viruset. Barn i utsatthet drabbas ofta hårdare i kriser och under ”Världens viktigaste kväll – och roligaste” får tittarna följa det viktiga arbetet som görs för att skydda barn och familjer.

– Galan äger rum mitt i tuffa tider. Men tuffa tider drabbar också barnen. Därför känns det extra viktigt att få leda världens viktigaste kväll även i år, säger Jenny Strömstedt.

Precis som förra året leder Jenny galan med humorstjärnan Daniel Norberg. Tillsammans lotsar de tittarna genom en kväll som bland annat bjuder på starka berättelser från barns verklighet runt om i världen.

Janne Andersson, förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll, reste tidigare i år till Botswana där undernäring bland barn är ett stort problem. Under galan får tittarna följa med på Jannes möte med en tvåårig flicka som lider av svår undernäring.

Programledaren Pär Lärnström har rest till Dhaka i Bangladesh där han har mött barn som lever på gatan. Där träffade han bland annat 12-åriga Sagor som sover på en busstation och samlar plastflaskor för att försörja sig.

För underhållningen står bland annat skådespelarna Marianne Mörck och Ewa Fröling samt komikern Marika Carlsson. Under kvällen uppträder också artisterna Jill Johnson, Petra Marklund, Carola, Måns Zelmerlöw och Robin Stjernberg. Målet med kvällen är att inspirera fler att bli Världsföräldrar, alltså månadsgivare, och tillsammans vara med och förändra barns liv.

– Det kommer att bli en fantastisk kväll, och jag är så glad att Jenny står vid min sida. Trots knepiga tider i världen kommer vi att göra allt vi kan för att underhålla och beröra och framför allt hjälpa barnen. UNICEF gör ett fantastiskt arbete och jag hoppas att vi blir ännu fler Världsföräldrar, säger Daniel Norberg.

”Världens viktigaste kväll – och roligaste” direktsänds från Cirkus i Stockholm den 4 maj kl. 20:00 på TV4 och TV4 Play. Det vill du inte missa!

Bli Världsförälder nu

Hundratals miljoner barn går miste om vaccin mot farliga sjukdomar

Till följd av coronaviruset går många barn miste om vaccin mot andra farliga sjukdomar, som mässling och polio. För att skydda barn och förebygga utbrott av andra sjukdomar uppmanar UNICEF länder att fortsätta vaccinera i den mån det är möjligt och planera för ökade insatser när coronapandemin är under kontroll.

I och med coronavirusets framfart har vikten av vaccin för att skydda världens befolkning mot sjukdomar blivit än mer aktuell än tidigare.

Just nu går nämligen många barn miste om livsviktiga vacciner på grund av isolering, social distansering och minskad tillgång till vaccinations­tjänster då sjukvården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av coronaviruset.

Till följd av det ökar risken för utbrott av andra sjukdomar, som mässling, polio och kikhosta. Över 117 miljoner barn i 37 länder riskerar till exempel att gå miste om mässlingsvaccin, eftersom vaccinering mot sjukdomen tvingas skjutas upp. I den siffran är inte bebisar som föds under corona­pandemin inräknade. Barn under 12 månader drabbas hårt av mässling, och om de inte får tillgång till vaccin riskerar de att dö.

UNICEF uppmanar länder att fortsätta med sina rutinmässiga vaccinations­­tjänster i den mån det är möjligt, utan att riskera fortsatt spridning av corona­viruset. I de fall regeringar till­fälligt måste skjuta upp vaccinations­kampanjer bör länder redan nu planera för att öka insatserna mot andra mycket smittsamma och farliga sjukdomar när corona­­pandemin väl är under kontroll.

En bebis får grundläggande vaccin på ett UNICEF-stött hälsocenter i Gonzagueville, Elfenbenskusten. Sjukvårdspersonalen använder skyddsmask och handskar för att skydda sig från coronaviruset och förhindra smittspridning.

Vikten av vaccin för att förebygga sjukdomsutbrott

Utbrottet av coronaviruset har visat hur illa det kan gå när samhällen inte är skyddade mot en infektionssjukdom. Den globala pandemin är en tydlig påminnelse om hur snabbt en sjukdom kan spridas utan vaccin som skyddar oss.

I dagsläget finns inget vaccin mot covid-19, men det finns effektiva och säkra vacciner mot andra allvarliga och mycket smittsamma sjukdomar. Samtidigt som vi vidtar lämpliga åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset, måste vi göra allt vi kan för att se till att barn har det skydd de behöver för att inte drabbas av dessa farliga sjukdomar, och för att förebygga ytterligare sjukdoms­utbrott. 

UNICEFs arbete med att leverera vaccin till barn är nu viktigare än någonsin. Vaccin är en av de mest effektiva folkhälsoinsatserna – det är nyckeln till att förhindra dödsfall bland barn och ge dem en chans att växa upp friska och nå sin fulla potential. 

Köp ett vaccinpaket i vår gåvoshop så är du med och ser till att fler barn kan få det livsviktiga vaccin de behöver:

Handla i gåvoshopen

Nina Rung: Skydd av barn ska väga tyngre än föräldrarnas rätt

Coronapandemin innebär en kris av sällan skådat slag. En kris som slår extra hårt mot barn i utsatta situationer. Idag gästbloggar Nina Rung, kriminolog och grundare av ideella föreningen Huskurage, om hur vi ska garantera barns skydd framför föräldrarnas rätt.

Nina Rung, kriminolog och grundare av Huskurage.

Än så länge har inte förskolorna och grundskolorna stängt i Sverige. Min förhoppning är att de inte heller gör det. Vi vet nämligen att när barn hålls hemma, vid helger eller längre ledigheter, så ökar barns utsatthet för våld, försummelse eller föräldrars missbruk. I Sverige har vi ändå, till skillnad från många andra länder i kris, en lång historia av att ta tydliga och offensiva beslut och anta lagar som ser till barns bästa. Vi har antiaga­lagstiftningen, särskilda jurister som ska föra barnens talan och barnkonventionen, som numera är svensk lag.

Men samtidigt har vi en oerhört stark föräldrarätt, som i många fall faktiskt går före barns rättigheter. För så ser det också ut i vårt land. Här väger föräldrarnas ord tyngre än barnens. Här är domstolarna anpassade till vuxna. Vuxna som kan förklara hur, var, när och varför något skedde. Vilket oerhört få barn kan. Framför allt inte små barn. Därför leder knappt var tionde ärende mot barn till åtal och ännu färre till en dom.

Jag har mött de här barnen. Barnen som inte har lika stora rättigheter som sina föräldrar. Föräldrar som inte sätter barnen först, utan låter alkoholen, narkotikan eller vuxenrelationen gå före relationen till barnen. Jag har utrett våldet, övergreppen och försummelsen, och har så många gånger frustrerats över vårt bristande skydd kring barn. Hur barn om och om igen har blivit svikna av myndigheter satta att skydda dem. Barn som till sist bara har att vänta ut sin 18-årsdag för att de då äntligen blir fria att välja. Slippa träffa en våldsam förälder, slippa städa upp efter missbruk och slippa ta ett vuxenansvar som aldrig har varit deras att ta.

Om vi ska våga se föräldrars brist på omsorg eller våldsanvändning, så måste vi också se att lagen faktiskt ger utrymme för att det våldet sanktioneras. Det blir tydligt i vårdnadstvister där det inte tas särskilt stor hänsyn till en förälders våldsanvändning eller det faktum att fler än var tredje pappa får behålla vårdnaden om sina barn – trots att papporna har mördat barnens mammor. Det innebär att papporna kan hindra sina barn att ordna pass, få stöd av psykolog och byta skola. Det är inget barn­perspektiv. Det är ett föräldraperspektiv.

För att garantera att barnens skydd går före föräldrarnas rätt till sina barn krävs nu kraftfulla åtgärder:

  1. En översyn av hur föräldrarätten tar sig uttryck i våra lagar och bestämmelser, bland annat i LVU (Lagen om vård av unga) och i SoL (Socialtjänstlagen) och i varje del ska barnens rätt skrivas först. Det är barnens perspektiv, barnens trygghet och barnens rättigheter som ska gå före föräldrarnas rätt till sina barn.
  2. En obligatorisk utbildning för rättsväsendet. Där samtliga jurister, polisanställda samt socialtjänst ska genomgå en utbildning om våld mot närstående, sexuella övergrepp och försummelse samt konsekvenser av dessa och hur det påverkar barn att växa upp med våld eller ryckas upp ur ett tryggt sammanhang för att återplaceras hos en biologisk förälder.
  3. En lex Lilla hjärtat. En tydlig påminnelse om att vi, i varje tvångs­beslut som rör barn, ska hålla barnperspektivet först. Att socialnämnden vid ett tvångsomhändertagande av barn ska ta barnets perspektiv först. Om det blir aktuellt med en återplacering av omhändertagna barn ska barnets rätt till trygghet och kontinuitet samt konsekvenserna av att rycka upp ett barn från en fungerande familj väga tyngre än föräldrarnas rätt till sina barn.
  4. Socialtjänsten ska, efter ett missat besök av de biologiska föräldrarna eller ovilja att lämna till exempel urinprov, direkt rapportera detta till domstol som då har möjlighet att fatta ett interimistiskt beslut om att barnet ska återgå till det hem barnet har sin uppväxt och trygghet.
  5. De ombud som ska företräda barn ska vara särskilt lämpade och uppfylla både kunskaps- och lämplighetskrav. Idag går domstolarna efter en lista. Det innebär ett lotteri för barn då lämplighet inte tas hänsyn till.
  6. Sakkunniga, såsom barnpsykologer, barnmedicinsk personal eller andra experter ska alltid höras i rätten vid mål där det framkommer våld, försummelse eller andra brister i barns omsorg eller där tvångsvård eventuellt ska upphöra med syftet att lyfta konsekvenser för barn.
  7. Inför en ny tvingande lagstiftning enligt LVV (lagen om vård av vårdnadshavare). Behandling och stöd till föräldrar ska inte vara frivillig i ärenden som rör barns trygghet, hälsa och välbefinnande. Med LVV kan socialtjänst använda tvingande lagstiftning gentemot föräldrar innan ett LVU. Det ska inte vara upp till föräldrar att välja att avstå hjälp och stöd vid oro för att barn far illa.

De föreslagna åtgärderna kommer att bidra till att barns rättigheter stärks och att skydd av barn alltid väger tyngre än föräldrarnas rätt. Men det räcker inte så. Vi alla runtomkring måste också bli bättre på att agera på vår oro.

Nu när många barn hålls hemma, både för minskad smittspridning, sjukdom och i och med påsklov, behöver alla runtomkring agera. Vi behöver fråga barnen hur de har det, göra orosanmälan till socialtjänsten, knacka på hos grannen och ringa polisen vid akut eller hotfull situation.

För att ge barn vetskap om hur de kan få hjälp, och vuxna vetskap om hur de ska agera på oro, har Huskurage tagit fram ett tydligt material som riktar sig både till barn och vuxna. Materialet ska användas i skolmiljö och i trapphus, i omklädningsrum, på vårdcentraler och varhelst barn och vuxna uppehåller sig. Här finns materialet att skriva ut för att sedan sätta upp. Det är en liten sak att göra men det kan få stor effekt på barns utsatthet och vår förmåga och kunskap om hur vi ska agera! 

Nina Rung, grundare av Huskurage

Coronaviruset kan få förödande konsekvenser för barn på flykt

Coronaviruset sprider sig snabbt över vår värld, och de miljontals barn som lever på flykt kommer inte att skonas. Sannolikt kommer viruset snart få fäste i flyktingläger, där många lever extremt trångt utan tillgång till rinnande vatten och sjukvård. UNICEF arbetar för att hindra spridning av viruset, men vi kan inte göra det ensamma.

Hela 31 miljoner barn befinner sig just nu på flykt. De flesta har inte möjlighet att tvätta händerna med tvål och vatten eller hålla fysiskt av­stånd för att hindra smittspridning. De har inte heller lyxen att komma i kontakt med en läkare när de är sjuka. Alla dessa barn är redan idag i stort behov av hjälp, och om coronaviruset får fäste i de överfulla flykting­lägren kan konsekvenserna bli katastrofala.

Coronaviruset kommer få förödande konsekvenser för barn på flykt

Det är mycket brådskande att se till att barn på flykt får tillgång till vatten och tvål och ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor, för att hindra spridning av coronaviruset.

UNICEFs högsta chef Henrietta Fore uppmanar nu samtliga insatser att försöka nå barn och familjer som befinner sig på flykt med den hjälp de behöver. Vi måste säkerställa att de får tillgång till tester och sjukvård, och att de nås av information om hur spridning av viruset kan förebyggas. Det är mycket brådskande att se till att de får tillgång till vatten, tvål och säker­het, och att de ges möjlighet att hålla fysiskt avstånd till andra människor.

Det är även väsentligt att ta fram en plan för hur vi på ett säkert sätt ska kunna hjälpa de barn som har blivit separerade från sina föräldrar eller vars föräldrar har dött. Rörelsebegränsning och stängning av gränser till följd av coronaviruset får inte hindra barns rätt att söka asyl och åter­förenas med sina familjemedlemmar. Inte heller ska det hindra hjälp­arbetare att nå fram med humanitär hjälp till de mest utsatta. 

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar tillsammans med partners för att hindra spridning av coronaviruset bland barn och familjer på flykt. Det gör vi bland annat genom att:

  • Leverera hygienartiklar och säkra tillgången till rent vatten.
  • Hindra smittan från att spridas i skyddsrum, läger och bostads­områden.
  • Utveckla barnvänlig information om covid-19 och ta fram material med syfte att bekämpa stigma kopplat till viruset, samt att främja ett positivt föräldraskap.

Men vi kan inte göra det här arbetet ensamma. Vi befinner oss i en situation som vi aldrig har befunnit oss i tidigare. Nu, mer än någonsin, måste regeringar, företag och det internationella samfundet hjälpas åt och prioritera de mest utsatta.

Vad säger barn­kon­ven­tionen om barn som brotts­offer och brotts­förövare?

Under senare tid har vi kunnat ta del av en rad upp­märk­sam­made ungdoms­rån där grova kränk­ningar och för­ned­rings­inslag har före­kommit. Utmär­kande för dessa rån är att det är barn som har utsatt andra barn. Detta tycker vi på UNICEF Sverige både är för­skräck­ande och tragiskt. Barn är i dessa fall både brotts­förövare och brotts­offer. Imorgon, den 3 april, hålls en särskild riks­dags­debatt om detta.

Att barn agerar förövare är i sig ingenting nytt. Men det som utmärker dessa rån och gör dem än mer oroväckande är att de tycks öka, samt att de barn som är brottsförövare verkar bli allt yngre. Barn är i dessa situationer både förövare och brottsoffer, och behöver olika stöd och insatser därefter. Samhället har ett ansvar att ge barn som har hamnat i ett kriminellt beteende den hjälp de behöver för att komma ur det.

I den här mångbottnade debatten har det även rests frågetecken gällande om barnkonventionen säger att barn som är förövare inte kan få konsekvenser för sitt beteende. Det har också ifrågasatts om barnkonventionen kan utgöra ett hinder för polisen i deras arbete att utreda brott.

Samhället har ett ansvar att skydda barn och ge ett alternativ till kriminaliteten.

Detta säger barnkonventionen

UNICEF Sverige vill vara tydlig på denna punkt. Barnkonventionen säger inte att barn som är förövare inte ska mötas av några konsekvenser. Barnkonventionen utgör inte heller ett hinder för att förhöra barn eller på annat sätt hindra polisen från att utreda brott. Snarare tvärtom. Barnkonventionen bör i dessa fall användas som vägledning och stöd i hur man ska hantera situationen (utredning och förhör) utifrån ett barnrättsperspektiv och utifrån allmänna rättssäkerhetsprinciper.

Däremot säger barnkonventionen att barn inte ska behandlas som vuxna, inte heller om barnet är misstänkt för brott. Enligt konventionen ska omhändertagande av barn anpassas så långt det går utifrån barnets bästa. Hanteringen av barn måste därför skilja sig från hanteringen av vuxna som begår kriminella handlingar.

Barnen måste få stöd och hjälp

Barnet behöver utredas för att kunna få stöd och hjälp och för att kunna återanpassas i samhället. I debatten som förs är det lätt att åberopa “hårdare tag” som en slags universallösning. Men vi får inte glömma att samhället har det yttersta ansvaret för de barn, som av olika skäl, inte agerar efter de gemensamma normer och lagar som vi tillsammans stipulerat.

Med det sagt får vi aldrig glömma de barn som har blivit utsatta för ett rån. De barnen behöver också ett tydligt stöd samt en uttrycklig återkoppling på att samhället reagerar och agerar mot den misstänkte.

Vi måste än mer säkerställa att rättsväsendet i form av polis, åklagare och socialtjänst får de resurser som behövs, så att förhören kan genomföras så snart det går efter att barnet har gripits. Frihetsberövande av barn ska ske som en sista utväg och om det behövsför att kunna genomföra ett förhör. Det finns en allmän kommentar till barnkonventionen om barns rättigheter i rättssystemet som ger bra vägledning i dessa frågor.

Det är viktigt att den vård som brottsdömda barn får är anpassad för att de ska kunna komma tillbaka till samhället. Den vård som nu bedrivs på HVB- och SiS-hem är ofta inte anpassad utifrån det enskilda barnet eller för en återanpassning till samhället. Dessvärre får idag alltför många barn på HVB/SiS ytterligare och fördjupade kontakter med andra ungdomar, som istället stärker deras kriminella identitet. 

Vi kan inte heller blunda för att barns bristande uppväxtvillkor spelar en stor roll för sannolikheten att utveckla ett kriminellt beteende. I möten med berörda barn framkommer det att de har mött vuxna som inte tror på dem. Barnen har vittnat om hur de påverkas av att gå i en skola som är sliten och nedgången, där det inte finns en stabil lärargrupp eller framtidshopp. De har beskrivit att de är trångbodda eller saknar ett långsiktigt boende, att deras förebilder är kriminella och att de till exempel inte ser sig själva bli en del av varken bostads- eller arbetsmarknaden. Framförallt barn i utsatta områden och på landsbygden vittnar om en uppgivenhet.

Samhällets ansvar

Samhället har ett ansvar att skydda barn och ge ett alternativ till kriminaliteten. Vi måste ge barn jämlika uppväxtvillkor och framtidshopp.

UNICEF Sverige vill lyfta fyra punkter som vi ser som särskilt viktiga i debatten: 

  • Anpassa systemet så att barn frihetsberövas kortast möjliga tid och som en sista utväg. 
  • Utreda brott MOT barn och AV barn skyndsamt. Detta både för den som utsätts och den som utsätter fö­­r brott ska få upprättelse och stöd och hjälp. 
  • Se över vården på till exempel SiS hem eller öppna insatser så att det blir anpassat efter barnet så att det kan återanpassas i samhället.·      
  • Höja kunskapen bland professionen om barnkonventionen i deras praktiska arbete. 

Shanti Ingeström
Barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige

Karin Ödquist Drackner
Tf programchef/barnrättsjurist på UNICEF Sverige

1,5 miljarder barns skolgång påverkas av coronaviruset

I många länder världen över har skolor stängt. Om vi inte agerar nu för att skydda barns rätt till utbildning kommer barnen i synnerhet, och samhällen i allmänhet, att lida av konsekvenserna lång tid framöver. UNICEF ökar nu arbetet för att se till att alla barn kan fortsätta sin utbildning.

Skolstängningarna kopplat till coronaviruset har resulterat i att 89 procent av världens elever står utan den skolgång de har rätt till. Hela 1,5 miljarder barn. I de mest utsatta samhällena kommer effekterna att sträcka sig över generationer. Hårdast drabbas de redan utsatta barnen, som ofta förlitar sig på skolan för att få skolmat och vatten. Dessutom vet vi att risken att utsättas för våld ökar, då barn som lever i utsatthet går miste om den stabilitet och trygghet som skolan ger.

De så kallade sekundära effekterna av covid-19, som exempelvis tillgång till utbildning, är för barnen högst primära. Baserat på lärdomar från andra skolstängningar, exempelvis i spåren av ebola i Västafrika, är det tydligt att ju längre tid barnen är borta från skolan, desto mindre troligt är det att de återvänder – framför allt om de redan bor i en utsatt del av världen.

När förskolor och skolor stänger ner i veckor står föräldrar i de fattigaste delarna av världen inför valet att hjälpa sina barn med studier hemifrån, eller att arbeta för att kunna försörja sin familj. Barnen är de dolda förlorarna i den här krisen.  

UNICEF ökar arbetet för barns rätt till utbildning

För att barn ska kunna återuppta sin utbildning och fullfölja den på ett säkert sätt har vi tillsatt ytterligare resurser för barns rätt till utbildning i över 145 länder världen över. Vårt arbete innefattar bland annat att:

  • Ge stöd till nationella regeringar och partners i att utveckla planer som möjliggör en snabb omställning av utbildningssektorn. 
  • Utrusta skolor med hygienpaket och sprida information om hur man förebygger sjukdomar, samt utbilda lärare och vårdgivare i psykosocialt stöd. Därtill arbetar vi för att stödja barns mentala hälsa och förebygga stigma och diskriminering genom att uppmuntra elever och lärare att undvika stereotyper när de pratar om viruset.
  • Säkerställa kontinuitet i utbildningen och tillgång till distanslärande, inklusive utformning och förberedande av utbildningsprogram online, via radio och tv.
  • Förbättra kunskapsdelning och kapacitetsuppbyggnad för den pågående krisen och för framtida pandemier.

Varje barn ska ha en plats i ett klassrum.

Världens ledare måste kraftsamla

Skolstängningarna påverkar såväl fattiga som rika barn på ett sätt som saknar motstycke. Även om stängning av skolor är ett beslut utifrån en svårhanterad hälsosituation, är riskerna i samband med det betydande.

Den ledande principen i Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför, och det globala utbildningsmålet handlar om att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Ska vi lyckas uppnå det, så måste vi se till att inget barn hamnar på efterkälken. Det är därför viktigt att strategier för att stödja fortsatt lärande för barn tar hänsyn till de mest utsatta barnens behov. 

Investeringar kan inte vänta, det globala samfundet måste stå enat och bistå med resurser, annars kommer det här att få oåterkalleliga konsekvenser för världens unga.

De stora framsteg som har gjorts inom utbildningsområdet de senaste decennierna får inte gå förlorade. Det är bara tio år kvar till att Agenda 2030 ska vara genomfört. Kraftsamlar vi inte nu för att komma tillrätta med barns rätt till utbildning, så riskerar vi att förlora en hel generation.

Vi måste agera både här och nu och möta de långsiktiga effekterna. Att sätta barnens behov i centrum och genomföra barns rättigheter är mer centralt än någonsin. 

6 tips för hur du kan stötta ungdomar i coronatider

När skolor stänger på obestämd tid, fritidsaktiviteter ställs in och den vanliga kontakten med vänner uteblir på grund av coronaviruset, kan ungdomar känna sig både ensamma och oroliga. UNICEF har pratat med den erfarna ungdomspsykologen Lisa Damour, om hur du kan hjälpa de unga att hålla modet uppe.

1. Normalt att känna oro

I takt med att vardagsrutinerna förändras och vi matas med mediernas ständiga rapporteringar om coronavirusets framfart är det många av oss som kan känna en oro, även de yngre i samhället. Och det är helt normalt. Faktum är att det är så man ska känna.

– Oro är en helt normal och hälsosam funktion som varnar oss för hot och hjälper oss att vidta åtgärder för att skydda oss själva, säger Lisa.

Ett sätt att minska oron kan vara att ge den unga redskap för att ta kontroll över situationen och förhindra att den själv, eller andra, smittas. Förklara att det är viktigt att tvätta händerna ofta och noggrant, undvika att röra med fingrarna i ansiktet och att hålla avstånd till människor omkring.

– Om ungdomen upplever symptom och är orolig över att själv vara smittad, förklara att sjukdom på grund av coronaviruset i allmänhet är mild för barn och unga vuxna.

Ett annat sätt att hantera oron kan vara att lära sig mer om coronaviruset.

– Se till att den unga använder pålitliga källor, som till exempel Folkhälsomyndigheten, UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO), för att hitta rätt information.

När ungdomar tappar den vanliga kontakten med sina kompisar kan de känna sig både isolerade och oroliga över situationen.

2. Hitta på saker att göra

När vi går igenom svåra situationer är det bra att dela in problemet i två kategorier: saker som man kan göra något åt ​​och saker som man inte kan göra något åt.

– Det finns mycket som faller in under den andra kategorin just nu, och en sak som kan hjälpa är att hålla sig sysselsatt: göra läxor, titta på film eller läsa en bra bok – allt för att hitta rutiner och balans i vardagen.

3. Hitta nya sätt att träffa vänner

De flesta ungdomar tillbringar mycket tid på sociala medier, vilket kan vara ett bra alternativ för att hålla kontakt med vänner när man inte kan ses på riktigt. De unga kommer med största sannolikhet att utsättas för information om coronaviruset på internet, både sådant som är sant, men också ”fake news” – sådant som inte är sant. Ett tips är att tillsammans med din ungdom prata om att vara källkritisk och sätta upp riktlinjer för användande av sociala medier. 

– Obegränsat med skärmtid är till exempel inte hälsosamt och kan förstärka barn och ungdomars oro.

4. Ta tillvara på tiden

Nu är det kanske ett bra tillfälle att läsa den där boken, rensa garderoben eller lära sig spela det där instrumentet? Inspirera den unga att ta tillvara på den här tiden. Att fokusera på sig själv och hitta sätt att använda tiden hemma, är ett produktivt sätt att ta hand om sin mentala hälsa.

– Jag har själv gjort en lista över alla böcker som jag vill läsa och de saker som jag länge har tänkt göra men inte haft tid.

5. Det är ok att känna sig ledsen

Att gå miste om roliga saker tillsammans med kompisar, fotbollsträningen eller andra aktiviteter kan vara trist och nedslående.

– Det kan verkligen vara upprörande för ungdomar, och det med rätta. Det bästa sättet att hantera denna besvikelse är faktiskt att tillåta sig själv att vara ledsen. Om man gör det kommer man snabbare att börja må bättre.

6. Var snäll mot sig själv och andra

Vissa barn och unga utsätts för mobbning och kränkningar i vardagen – i skolan eller på nätet. I dessa tider är det extra viktigt att tänka på att det vi delar eller säger inte skadar andra. Uppmuntra din ungdom att agera eller vända sig till en vuxen för hjälp och stöd.

– Om du ser någon som blir utsatt, hjälp till. Att inte göra någonting kan få den utsatta personen att känna att hela världen är emot den eller att ingen bryr sig.

Vi måste alla vara rädda om oss själva, om varandra och visa medmänsklighet.

Mer information om coronaviruset och vad UNICEF gör hittar du här

Mer information

Fler frågor och svar om det nya coronaviruset hittar du hos BRIS eller Folkhälsomyndigheten.

Samlad information från svenska myndigheter finns på www.krisinformation.se



Tillsammans bekämpar vi coronaviruset

Stefan Swartling Peterson är UNICEFs globala hälsochef. Till vardags befinner han sig på huvudkontoret i New York, där hans roll är att leda UNICEFs arbete med att bekämpa och förhindra spridning av sjukdomar som hotar barns hälsa. De senaste månaderna har det handlat mycket om den smittsamma sjukdomen covid-19, ett virus som hela världen tvingas förhålla sig till. Men hur smittsam är egentligen sjukdomen och hur kan vi försöka undvika den? Stefan Swartling Peterson besvarar några vanligt förekommande frågor.

Stefan Swartling Peterson, UNICEFs globala hälsochef är hoppfull.

Hur smittsamt är det nya coronaviruset, covid-19?
– Visst är coronaviruset smittsamt, men inte extremt på något sätt. En sjukdom som mässling är mer smittsam.

Stämmer det att barn inte blir lika sjuka som äldre och att de inte sprider smitta i samma utsträckning?
– Delvis sant, då barn inte blir lika sjuka som äldre. Däremot verkar de kunna sprida smittan vidare.

Hur kan man som privatperson se till att man skyddar sig själv och sin omgivning?
– De åtgärder som vi kan ta till i nuläget är att vara noga med att tvätta händerna. Handtvätt ska ske med tvål och vatten, under minst 20 sekunder. Vi ska undvika att ta oss i ansiktet och i ögonen. Att försöka hosta och nysa i armvecket är också rekommenderat. Försöka se till att vi träffar färre människor och att undvika att ta i hand när vi hälsar. Viktigt är också att vi ser till att stanna hemma vid symptom.

Vad gör UNICEF för att stoppa spridningen?
– UNICEF jobbar med att säkerställa tillgången på tvål och vatten, samt tillhandahålla skyddsutrustning till hälsovårdsarbetare. Dessutom arbetar vi med informationsspridning till allmänheten.

Att tvätta händerna med tvål och vatten kan rädda liv.

Vad händer om smittspridningen når världens flyktingläger?
– I flyktingläger bor många utsatta människor på en mycket liten yta. Sannolikt kommer coronaviruset att spridas snabbt under sådana förhållanden, något vi vill försöka undvika genom att förse lägren med utrustning och genom att sprida kunskap om hur människor ska skydda sig mot viruset.

Afrika söder om Sahara är den del av världen där flest barn under fem år dör av olika sjukdomar. Hur ser situationen ut i Afrika när det gäller corona?
– Befolkningarna i Afrika är yngre än i Europa och vi vet att yngre får en mildare variant av sjukdomen än de äldre. Detta kan möjligen leda till relativt sett färre allvarligt sjuka. Å andra sidan är hälsosystemen svaga och sjukvården saknar ofta både rinnande vatten för att tvätta händerna, skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdsarbetare och sjukhusen har sällan tillgång till syrgas. Det finns dessutom oerhört få respiratorer. Sammantaget är sjukvården i Afrika illa rustad att ta sig an coronapatienter, speciellt de svårt sjuka.

Så hur fortlöper arbetet nu i de afrikanska länderna?
– UNICEF jobbar nu med att stödja ländernas hälsoministerier så att de kan planera och förbereda sig och sina befolkningar. Vi jobbar med informationskampanjer, med att få fram mediciner och för att stärka sjukvården, exempelvis med rinnande vatten och syrgasutrustning. Vi ser till att länderna får ekonomiskt stöd från exempelvis Världsbanken så att de kan förbereda sina sjukvårdssystem både för covid-19 och övriga sjukdomar de hanterar på daglig basis. Årligen så dör cirka 800 000 barn innan de fyllt fem till följd av en “vanlig” lunginflammation. Att stärka det allmänna sjukvårdssystemet i dessa länder kan även underlätta arbetet med de vanliga sjukdomarna framåt. Sen ser vi att de stängda skolorna, och arbetslöshet kommer att göra situationen svårare för många barn, och inte minst kvinnorna.

Och avslutningsvis, hur hoppfull är du?
– Vi klarar denna pandemi, men vi måste utnyttja tillfället för att även rusta vården för de ”vanliga” situationerna. Faktum är att 5 miljoner barn dör per år, varje år, runtom i världen. En fungerande allmänvård för att ta hand om barn som drabbats av exempelvis lunginflammation, är också något vi kan ha nytta av när vi ska bekämpa coronaviruset. 

Vill du vara med och stödja vårt arbete för att hindra fortsatt smittspridning av covid-19? Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill ge en gåva



Barns oro och brist på trygghet i samband med coronaviruset

Det finns säkert barn som jublar nu när skolor övergår till distans- och fjärrundervisning i samband med utbrottet av det nya coronaviruset. Men det finns också de barn som inte gläds, utan som känner oro. UNICEF Sverige vill påminna beslutsfattare om att alla beslut som fattas ska, i enlighet med barnkonventionen, utgå ifrån barnets bästa.

Vi uppmanar alla vuxna att lyssna på barnen, ge dem trygghet i vardagen och ta deras oro på allvar.

Det är lätt att som vuxen ryckas med och bli överväldigad av all information kring coronaviruset (covid-19). Detsamma gäller barnen. I tider av oro och osäkerhet påverkas barn på olika sätt, beroende på tidigare erfarenheter och hur vuxna runt omkring reagerar.  

Det är viktigt att vuxna ger barn trygghet

I krissituationer kan barn vara oroliga för olika saker – att de själva eller familjemedlemmar ska bli sjuka, att någon ska dö, att föräldrar ska bli av med sina jobb, att familjen ska få dålig ekonomi eller att de inte ska få gå till skolan. Erfarenheter från Kina visar också att våld i nära relationer ökat i den pressade situation karantän innebär. De barn som tidigare har flytt från krig kan också känna oro över att det blir otryggt även i Sverige.

Även om vi vuxna inte har alla svar, så måste vi ge barnen trygghet. Vi måste vara ärliga mot barnen men samtidigt ge dem hopp om att allt kommer att lösa sig. Det gäller att vuxna är uppmärksamma och lyhörda för hur mycket barn vill prata om det som just nu sker i vårt samhälle. Alla barn vill kanske inte prata, men vi måste öppna upp för samtal även när ämnet kan kännas obehagligt.

Vi uppmanar alla vuxna att lyssna på barnen, ge dem trygghet i vardagen och ta deras oro på allvar.

Alla barn har rätt till utbildning – även i krissituationer

Idag beslutades att gymnasie- och lärosäten ska bedriva sin verksamhet genom distans- och fjärrundervisning. Det är väl genomförbart, i de fall barnet har ett tryggt hem, stöd från vuxna att upprätthålla sin skolgång, tillgång till dator och internet samt möjlighet att äta lunch hemma. 

Men det finns ungdomar som inte har den tryggheten, till exempel de som bor och studerar på annan ort eller de som har fått tillfälligt uppehållstillstånd tack vare gymnasiestudier. När skolor stängs ner fysiskt anser vi att de ungdomarna, som ofta har skolan som sin trygga plats, ska erbjudas alternativa lösningar.

Det finns många som förespråkar att Sverige ska göra som våra grannländer och stänga även förskola och grundskola. Det låter vi experterna avgöra, då vi inte har den kompetensen. Men för barnens skull ser vi stora risker med att stänga ner skolor. Alla barn har rätt till utbildning, och för många barn är undervisning på distans inte ett alternativ.

UNICEF Sverige vill påminna om att alla beslut som fattas, även om de är tillfälliga, ska utgå ifrån barnets bästa.

Vi föreslår följande:

  • Säkerställ att det finns stödresurser tillgängliga för barn som behöver särskilt stöd i distans- och fjärrundervisning.
  • Säkerställ att barn har tillgång till elevhälsa, kuratorer för stödsamtal.
  • Alla beslut som fattas ska utgå från en prövning av barnets bästa/konsekvensanalys
  • Möjliggör för socialtjänst att ge stöd till barnfamiljer för extra mat och andra merkostnader i samband med att skolor stängs.

Här hittar du tips på hur du kan prata med barn i din närhet om sjukdomen.

Nio år av lidande för Syriens barn

Idag markerar årsdagen för nio år av konflikt i Syrien. Nio år av flykt, förödelse och krig. Det är en humanitär katastrof som har pågått alldeles för länge och situationen kan kännas hopplös. Men UNICEF ger aldrig upp. Vi kommer fortsätta att göra allt som står i vår makt för att hjälpa de syriska barnen.

Sedan december i fjol har över 900 000 människor tvingats på flykt, varav mer än hälften är barn. Många har flytt utan varken kläder, mat eller id-handlingar. Och för flera av dem, är det inte första gången som de lämnar allt de äger för att fly för sina liv.

Många syriska barn har aldrig upplevt någonting annat än krig.

Människor på flykt sover i kalla tältläger eller under bar himmel eftersom många flyktingläger i området är fulla och inte kan ta emot fler. Det är minusgrader på flera håll och barn har frusit ihjäl i kylan.

Hjälp barnen på flykt

I al-Hol-lägret, nordöstra Syrien, bor 66 000 människor. 46 000 av dem är barn.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Syrien och på flera andra platser i regionen. Vi hjälper barnen att hantera konflikten och gör vad vi kan för att de ska ha möjlighet till fortsatt skolgång.

Bara under januari månad har vi exempelvis:


• Levererat varma kläder och filtar till mer än 21 000 barn.
• Gett 280 000 människor tillgång till vatten, sanitet, utbildning och sjukvård.
• Sett till att 10 000 bebisar som ännu inte fyllt ett år fått vaccin mot farliga sjukdomar.

Oavsett vilken riktning konflikten tar härnäst, kommer UNICEF att fortsätta kämpa vid barnens sida. Var med och se till att fler av dem går en trygg framtid till mötes:

Ge en gåva nu

Hög tid att agera för placerade barn

Vi är många som har berörts av Lilla hjärtats öde, den treåriga flickan som avled efter att hon flyttats från sitt familjehem till sina biologiska föräldrar. Händelsen väcker många frågor som berör samhällets syn på barn. UNICEF Sverige uppmanar politiker att börja agera för barns bästa.

Det finns mycket att reagera på gällande flickans situation. Hur kunde det hända? Hur ser samhällets syn på barn egentligen ut?

Att föräldrarätten idag är starkare än barnrätten råder det inga tvivel om. Det fattas beslut om barns situation utifrån föräldrars rättigheter, beslut som inte alltid är bäst för barnet.

En förälder är inte nödvändigtvis den som har fött en, utan den som tar hand om en och ger en kärlek och trygghet.

Ett barn som beskriver en förälder.

Jag har träffat många barn som upplever att de behandlas som ägodelar. Jag har också träffat socialsekreterare som känner sig bakbundna när de ser att ett barn mår dåligt i umgänge med föräldrarna. Bakbundna av ett domstolsbeslut om att umgängen ska genomföras, trots att de inser att det inte är för barnets bästa. 

Nu är det hög tid för politiker att börja agera. Lagändringar och en ändring av samhällets syn på barn krävs. Barn är inte föräldrars eller andra vuxnas ägodelar, de är individer med egna röster och rättigheter.

Lagändringar krävs – använd de förslag som finns

Vi vill påminna politikerna om att det inte behövs ytterligare utredning eller en särskild samordnare för att komma fram till lagändringar. Vi bör använda oss av de förslag som redan finns.

År 2015 överlämnade Håkan Ceder en utredning med förslag på ändringar i LVU-lagstiftningen. Han kom inte bara med ändringar, utan ansåg att hela lagstiftningen behöver göras om. Några av de viktigaste förslagen var att:

  • Synliggöra barns och ungas grundläggande rättigheter i den nya LVU.
  • Vården ska vara av hög kvalitet, ges med omtanke och bygga på respekt för barnets människovärde och integritet samt med aktning för barnets person och egenart.
  • En ny bestämmelse ska föras in: barnets bästa ska vara avgörande vid prövning av huruvida vård enligt nuvarande 2 § LVU i familjehem kan upphöra. Vid bedömningen ska det bland annat fästas särskilt avseende vid barnets inställning och om barnet sedan låg ålder eller under lång tid har vårdats i familjehemmet.
  • Återföreningsprincipen inte ska gälla om det inte är det bästa för barnet.

Alla beslut som berör barn ska fattas utifrån barnets bästa. 

Just nu är utredaren Margareta Winberg i sluttampen av översynen av socialtjänstlagen. En översyn som vi har höga förväntningar på. Vi hoppas att ett tydligt barnrättsperspektiv ska genomsyra hela lagen. 

Vi uppmanar alla socialsekreterare att använda sig av barnkonventionen i sitt dagliga arbete. Var modiga och stå upp för det enskilda barnet. 

Vi uppmanar också politiker att agera för barn i utsatta situationer. Det är inte hållbart att lappa och laga, vi behöver reformera både LVU, SoL och föräldrabalken utifrån ett barnrättsligt perspektiv.  

UNICEF Sverige anser att följande ändringar behöver göras: 

  • Anta Håkan Ceders förslag gällande LVU i sin helhet.
  • Barn ska ges möjlighet att delta i alla beslut som berör dem. 
  • Införa specialistutbildning för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar. 
  • Att LVU-vårdens upphörande ska utgå ifrån barnets nuvarande situation och hur barnet har knutit an till familjehemmet, inte enbart utifrån barnets anledning till placering.  
  • Att alla former av umgängen ska motiveras utifrån det unika barnets bästa, inte utifrån föräldrarätten eller generella utgångspunkter. 

”Jag är 7 år och går i första klass”

Idag, på internationella kvinnodagen, berättar UNICEF Sveriges ambassadör Eva Röse om vikten av utbildning – för henne själv, för flickor världen över och för samhällsutvecklingen i stort.

Eva Röse 7 år

”Jag har längtat, väntat, förberett mig. Jag kan redan läsa – min mamma har gett mig böckernas värld och mina systrar har ljudat orden före mig.”

Jag är född i den bästa av världar där utbildning anses självklart, även för flickor. Så är det inte överallt, som vi vet.

Men att utbilda flickor har enorma fördelar långt bortom bokstäverna. En flicka som får gå i skolan lär sig att ta hand om sig själv, bidrar till sam­hället och får möjlighet att påverka. Hon får bättre hälsa och föder färre och friskare barn. Hon får bättre inkomst, starkare ställning och en ljusare framtid.

Jag glömmer aldrig glöden och stoltheten jag mötte hos flickorna på skolan i Chennai, Indien. De skulle bli lärare, läkare och forskare. De skulle göra livet bättre för andra. Allt tycktes möjligt!

En del av flickorna var där tack vare att de hade fått hjälp med avgiften till sina skoluniformer, en av orsakerna till att många barn exkluderas från skolan.

Att ge flickor utbildning har enorma ekonomiska och sociala fördelar. Kvinnorna för kunskapen vidare till sin familj, och startar en positiv spiral som gynnar hela samhället och kommande generationer.

”To educate a woman is to educate an entire country”.
Tänk att du kan läsa och förstå det.

Begrunda det och sänd en tacksamhetens tanke till de som gjort det möjligt.

Tack för att ni är med oss!
Eva Röse