Gå till innehållet
Laddar…

Kylkedja för vaccin ger hopp i Nepals avlägsna bergs­trakter

UNICEF är världens största inköpare av vaccin och har lång erfaren­het av att nå ut till de mest avlägsna platserna i världen. Tack vare många års arbete för att säkert kunna trans­portera vaccin mot bland annat mässling och polio, har vi nu ett välfungerande system för att nå fram med vaccin mot covid-19.

Vaccin mot covid-19 bärs i kylväskor till avlägsna byar i Jumlaregionen i Nepal.

Under många decennier har vi på UNICEF arbetat fram metoder för att kunna vaccinera barn på till synes oåtkomliga platser. Vi vet att vi måste nå alla, oavsett var i världen de befinner sig, för att lyckas utrota sjukdomar som hotar barns liv och utveckling.

Att vaccinet transporteras på ett tryggt sätt, hela vägen från producenten till patienten är avgörande för att doserna ska fungera och ge ett verkligt skydd. Vi kallar vaccinets väg för the cold chain, eller kylkedjan.

Tack vare vår långa erfarenhet när det gäller att köpa in och leverera vaccin har UNICEF fått i uppdrag att förse låg- och medelinkomstländer med vaccin mot covid-19, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

­­Alla måste få tillgång till vaccin

Att hela världens befolkning får tillgång till vaccin mot covid-19 är kritiskt viktigt för att stoppa pandemin. Även om barn inte är de som blir mest sjuka av viruset, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. Många står nu utan tillgång till livsviktig sjukvård och skolgång, och vi är skyldiga att göra allt vi kan för att stoppa pandemin och häva de allvarliga effekterna för barnen.

Ett första steg är att skydda hälsoarbetare världen över, så att de på ett tryggt sätt ska kunna fortsätta sitt livsviktiga arbete för att till exempel behandla barn mot undernäring och ge vaccin mot andra sjukdomar. Bland annat på platser som Jumlaregionen i Nepal.

De doser som nu har nått fram till de avlägsna bergstrakterna har transporterats med både flyg, bil och till fots över bergen.

”Att vi som hälsoarbetare prioriterades för att få vaccin var väldigt skönt. Det fick mig att känna att våra insatser och uppoffringar fick ett erkännande,” säger Nanda Lal Rawat, hälsoarbetare i Kankasundari, Jumlaregionen i Nepal.

Tillsammans med landets regering och andra partners har UNICEF under lång tid arbetat för att stärka kylkedjan i Nepal, något som är av största vikt för regioner som Jumla. För att trygga transporterna av de livsviktiga doserna har frysar, kylboxar, ryggsäckar och annan utrustning levererats till landet.

Att det finns på plats har möjliggjort att vi kunnat vaccinera barn mot sjukdomar som hotar deras hälsa, exempelvis polio och mässling. Och nu har det även gjort att utsatta grupper som hälsoarbetare får skydd mot covid-19.

Hälsoarbetare i Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att ge vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Genom att se till att hela världen får vaccin, kan vi ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Skolstäng­ningar är ett hot mot barns och världens framtid

Även om barn inte är de som blir mest sjuka i covid-19, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. En av de värsta är skol­stäng­ningarna, som efter ett drygt år inne­burit att nära 170 miljoner barns framtid hotas. Att få stopp på pandemin så att barn kan åter­vända till skol­bänken är av högsta prioritet för UNICEF.

Rafael, 11 år, läser och gör övningar i sin skolbok för årskurs sex, i Nairobi, Kenya. Hans familj har ingen tillgång till digitala verktyg så Rafael kan inte delta i onlineundervisning. ”Det är en pandemi, och vi kan förstå de åtgärder som tas, men för barnen är det en katastrof,” säger hans mamma Grace.

I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svår­hanterad hälso­situation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredje­delar av alla skol­barn inte till­gång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

En skolgård i Ridgefield, USA, har skyltar med information om att skolan och lekplatsen är stängda på grund av coronapandemin.

Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta för­litar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effek­terna av skol­stäng­ningarna kommer att påverka genera­tioner framåt.

I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att före­bygga smitt­sprid­ning. Enligt en under­sökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barn­arbete ökade med sju procent.

Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbild­ning och väl­mående.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Igihozo, 11 år, studerar hemifrån i Rwanda. Hans skola är stängd på grund av coronapandemin, men varje dag lyssnar han på sina lektioner för femte klass på radio.

Många och allvarliga konsekvenser

Det är väldoku­men­terat att långa skol­­stäng­­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skol­barn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och till­gång till exempel­vis vaccin och närings­rik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konse­kven­serna för barnen.

För flickorna på bilden är det första dagen tillbaka i skolan i Amman, Jordanien, i augusti 2020. Skolorna hade då varit stängda sedan i mars, något som drabbat barnen hårt. Pandemin har gett världen en unik möjlighet att skapa bättre och tryggare skolor, och mer innovativa lösningar för utbildning. Nu måste vi ta vara på den.

Vad gör UNICEF?

Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säker­ställa barns rätt till utbildning.

  • Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.
  • Vi ser till att skolor har till­gång till rent vatten och hygien­produkter för att minska smitt­spridning och sprider information om hur man kan före­bygga att bli sjuk.
  • Vi jobbar för att se till att barn kan fort­sätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi till­sammans med partners ett globalt projekt för att kart­lägga skolors till­gång till internet, och lång­siktigt säker­ställa att alla barn och unga får till­gång till kunskap, infor­mation och möjlig­heter att påverka sin egen utveck­ling och framtid.

Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de all­varliga konse­kven­serna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Ny global strategi ska rädda 50 miljoner liv genom vaccinationer

Över 200 miljoner människor, varav de flesta är barn, riskerar just nu att drabbas av mässling, gula febern och polio, på grund av inställda vaccinationskampanjer i pandemins spår. Idag lanserar WHO, UNICEF och partners en ny global strategi för att stärka länders vaccintillgång och rädda miljontals liv.

Två barn leker medan de väntar på att få vaccin i Kamerun. Vi får inte låta vår kamp mot covid-19 göra att vi förlorar kampen mot andra sjukdomar, som polio och mässling. Inget barn ska behöva dö av sjukdomar som kan förebyggas.

En undersökning från Världshälsoorganisationen WHO visar att trots vissa framsteg jämfört med situationen under 2020, har fortfarande en tredjedel av länderna avbrott i sina vaccinationsprogram och miljontals barn riskerar att drabbas av dödliga sjukdomar.

Nya siffror visar att 228 miljoner människor, varav de flesta är barn, nu går miste om vaccin mot mässling, gula febern och polio på grund av inställda vaccinationskampanjer i 50 länder. De flesta av dessa ligger i Afrika, något som synliggör den globala ojämlikheten när det gäller tillgång till livsviktiga vaccinationer.

Som ett resultat av bristande vaccintäckning har allvarliga utbrott av mässling nyligen rapporterats i länder som Kongo-Kinshasa, Pakistan och Jemen – länder som redan kämpar med konflikter och svåra avbrott i vården på grund av covid-19.

För att hantera dessa utmaningar och stötta den globala återhämtningen från pandemin, lanserar UNICEF, WHO och vaccinalliansen Gavi idag Immunization Agenda 2030 – en global strategi för att rädda över 50 miljoner liv fram till 2030. 

UNICEF och våra samarbetspartners uppmanar nu alla länder och regeringar att investera i starkare vaccinsystem. Vaccinationer är avgörande för effektiva vårdsystem, kritiskt viktiga för att stå förberedda för framtida pandemier, och en nyckel i att förebygga att världen drabbas av mångfaldiga epidemier när samhällen öppnar upp igen.

Vaccin kommer hjälpa oss att få ett slut på covid-19-pandemin, men bara om vi ser till att fördelningen blir rättvis för alla länder, och att det finns säkra system på plats för att leverera vaccinen.

Tedros Adhanom Ghebreyesus, generalsekreterare WHO

De enorma avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. För att stoppa pandemin, och dess allvarliga konsekvenser för barnen, måste vi se till att fördelningen av vaccin mot covid-19 blir så rättvis och effektiv som möjligt, och att inga länder hamnar utanför.

Som världens största upphandlare och leverantör av vaccin når vi årligen runt hälften av världens barn med vaccin, och har unik erfarenhet av att vaccinera i stor skala. Därför har UNICEF fått det historiska uppdraget att förse världen med vaccin mot covid-19.

Genom att leverera vaccin mot covid-19 världen över kan vi se till att livsviktig vård och rutinvaccinationsprogram kommer igång igen, så att fler barns liv kan räddas.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Vaccin mot covid-19 ska få vården på fötter igen

Nedstängningar för att stoppa pandemin har lett till fruktansvärda konsekvenser i världens mest sårbara länder. I februari i år hade cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Samtidigt har minst lika många dött på grund av restriktionerna, främst barn och unga, visar statistik från FN. Därför måste vi se till att hela världen får vaccin.

Covidvaccin till världen

Hälsoarbetare i Lalitpur, Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att erbjuda vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Restriktioner och omställningar av vården för att hantera pandemin, har lett till katastrofala konsekvenser för världens mest utsatta.

Kvinnor har dött i barnsäng och nyfödda bebisar har dött på förlossningsdagen eller under sin första månad i livet. Barn har dött i lunginflammation, diarré och malaria – för att de är undernärda eller inte har fått det skyddande vaccin de behöver mot dödliga sjukdomar. 

Enorma avbrott inom vården hotar barns liv

De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Vi måste agera nu för att få vården på fötter igen och vända en katastrofal trend för barns liv och utveckling.

  • Prognoser från november 2020 visar att 6-7 miljoner fler barn under fem år riskerar att drabbas av livshotande undernäring, och att 10 000 fler barn per månad kan komma att dö. 
  • Rapporter från början av pandemin visade att hundratals miljoner barn inte får vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Vi kan inte låta vår kamp mot en sjukdom göra att vi förlorar kampen mot andra.

Vaccin räddar liv

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien, och varje år räddar vaccin miljontals liv. Tack vare vaccin har de flesta av oss i vår del av världen haft turen att växa upp utan att behöva se familjemedlemmar och vänner bli sjuka och dö i mässling eller polio. 

Men pandemin har visat oss vad vi riskerar när vi inte har skydd av vaccin. Under det senaste året har barn gått miste om livräddande och förebyggande vårdinsatser, på grund av att vi saknat vaccin mot en sjukdom som drabbat hela världen. 

Idag är vaccin mot covid-19 vårt bästa hopp för att få stopp på pandemin, så att vi kan återuppbygga en bättre och tryggare värld för alla barn. Men det krävs solidaritet och samarbete – att vi alla, länder världen över, ser till att de mest utsatta får vaccin oavsett var de än bor.

Ramatu Zakari, sjuksköterska på förlossningsavdelningen vid Manhiyasjukhuset i Ghana, får sin första dos vaccin mot covid-19. Genom att se till att vårdpersonal som Ramatu får vaccin kan vi säkerställa att fler bebisar och mammor får en trygg förlossning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att inga länder hamnar utanför när det gäller att få tillgång till vaccin mot covid-19, är en del av det arbetet.

Vårdpersonal över hela världen riskerar sin egen hälsa för att skydda barn och familjer från covid-19 och andra sjukdomar. Nu måste vi göra allt vi kan för att skydda dem, så att vården kan hållas igång och barns liv kan räddas.

Barn behöver vaccineras mot mässling, stelkramp och andra dödliga sjukdomar. När de blir sjuka i lunginflammation behöver de antibiotika och syrgas för att inte dö. Undernärda barn behöver att näringsprogram kommer igång igen för att överleva. 

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge livsviktig vård en nystart, ge bebisar och mammor en trygg förlossning, mätta hungriga magar och rädda undernärda barns liv.

Innan året är slut ska vi leverera två miljarder doser vaccin mot covid-19 till utsatta och prioriterade grupper, som hälsoarbetare, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

Läs mer om vårt arbete och om hur du kan vara med och hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.

Livsviktig leverans av covid-19-vaccin når fram till Jemen

Goda nyheter! Förra veckan levererades 360 000 doser vaccin mot covid-19 för att bekämpa corona­pandemin i Jemen. En viktig mil­stolpe för det kris­drabbade landet. Vaccinet kommer att skydda utsatta grupper som hälso­arbetare, så de kan fort­sätta sitt livs­viktiga arbete för barn och familjer.

Situationen i Jemen är den värsta humanitära krisen i världen och coronapandemin förvärrar en redan mycket svår katastrof. Att vaccinera hälsoarbetare är oerhört viktigt, så de kan fortsätta sitt arbete med att hjälpa barn och familjer.

360 000 doser vaccin, 13 000 säker­hets­boxar och 1,3 miljoner sprutor levererades nyligen genom det globala vaccin­samarbetet Covax, där UNICEF ansvarar för att upphandla vaccinen och se till att de når ända fram till utsatta befolk­ningar. Det här var den första leveransen till Jemen, som under året ska få samman­lagt 1,9 miljoner doser.

Nu får Jemen möjlighet att skydda de mest utsatta, som hälso­arbetare, så de kan fort­sätta sitt viktiga arbete med liv­räddande insatser för barn och familjer.

Philippe Duamelle, chef för UNICEF i Jemen

Efter sex år av konflikt är Jemen världens största humanitära kris. UNICEF finns på plats och kämpar varje dag för att skydda och rädda barns liv.

Redan innan coronapandemin bröt ut var det svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten, och många barn fick inte det livsviktiga vaccin de behöver mot sjukdomar som polio och mässling. Många barn lider av akut undernäring.

Leveransen är en milstolpe i kampen mot coronapandemin i Jemen. Det kommer att rädda liv och bidra till att skydda ett svårt utsatt vårdsystem.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att se till att låg- och medel­inkomst­länder världen över får tillgång till vaccin mot covid-19.

Tio år av krig i Syrien: en livs­tid av våld för miljon­tals barn

Kriget i Syrien har nu pågått i tio år. Ett helt decennium av orolig­heter och våld har präglat vardagen för miljontals familjer i landet. Många barn har tvingats lämna sina hem och befinner sig på flykt, utan mat och tak över huvudet. Vi kan inte bara se på när deras barndom går förlorad.

En man bär sitt sovande barn i en resväska, på flykt från östra Ghouta i Syrien 2018.

Hjälp barnen i Syrien

Sedan kriget startade i mars 2011 har omkring sex miljoner barn fötts i Syrien och dess grannländer. Barn som inte vet hur ett liv i fred och frihet ser ut.

Sedan födseln har deras vardag präglats av våld, krig och ovisshet. Föräldrar drömmer om att kunna ge sina barn en framtid där de kan känna sig trygga, men våldet i Syrien rasar vidare.

Nära 90 procent av de syriska barnen är i behov av humanitärt stöd.

Idag beräknas drygt 8,5 miljoner syriska barn vara i behov av hjälp. De saknar det mest grundläggande för att kunna leva ett drägligt liv, såsom mat för dagen, sjukvård, utbildning och varma kläder. Nära 80 procent av människorna i Syrien lever nu i fattigdom. Bara under det senaste året har andelen människor i landet som är i behov av humanitärt stöd ökat med 20 procent. 

En pojke från Syrien står vid ett tält i ett flyktingläger i Turkiet. Under tio år av konflikt i Syrien har omkring 12 000 barn dödats eller skadats.

Efter tio år av konflikt är läget fortfarande akut

Situationen i norra Syrien är särskilt alarmerande, där miljontals barn befinner sig på flykt. Många av familjerna här har flytt vid ett flertal tillfällen, i jakt på en trygg tillvaro. Föräldrar har burit sina barn så länge benen burit, och tillsammans har de precis tagit sig igenom en lång vinter.

Många av dem bor i tält med tunna väggar eller fallfärdiga hus som saknar värme och vatten. Det råder ingen tvekan om att läget är akut. Barnen i Syrien behöver all hjälp de kan få. Det kan inte få fortsätta så här år efter år.

Tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxna utsätter dem för.

Nya siffror visar att omkring 12 000 barn i landet har blivit dödade eller skadade under det senaste decenniet till följd av konflikten. Det innebär att tre barn per dag har drabbats på ett omänskligt sätt av det våld som vuxenvärlden utsatt dem för. Cirka 5 700 barn, vissa av dem inte äldre än sju år, har dessutom rekryterats för att delta i kriget.

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat medicin, mat, varma kläder och rent vatten. Foto: © UNICEF/Al Saleh

UNICEF finns på plats i Syrien och jobbar intensivt med att förse barn och deras familjer med bland annat vård, mat, varma kläder och rent vatten.

Vad gör UNICEF?

UNICEF har funnits på plats under hela konflikten. Under det senaste decenniet har vi utökat våra insatser i landet för att möta behoven hos den drabbade befolkningen, både på kort och lång sikt.

2020 var ett speciellt år då pandemin tog världen i sitt grepp, vilket gjorde att vi var tvungna att skala upp vårt arbete ytterligare och hjälpa barnen och deras familjer med ännu en svår utmaning. Nedan följer exempel på vad UNICEF gjort under det gångna året, i Syrien och grannländerna:

  • Nästan 900 000 barn fick tillgång till vaccin som förhindrar de vanligaste sjukdomarna.
  • Över 400 000 barn fick tillgång till psykosocialt stöd.
  • Över 3,7 miljoner barn fick möjlighet till utbildning.
  • Över 5,4 miljoner människor fick tillgång till säkert vatten.
  • Mer än 55 miljoner människor nåddes av information kring hur man minskar risken att bli smittad av covid-19. 

Trots de enorma utmaningar som Syriens barn och unga står inför, visar de gång på gång sin uthållighet och beslutsamhet. Deras vilja att lära och skapa en bättre framtid, mot alla odds, är beundransvärd.

Ted Chaiban, regionchef för UNICEF i Mellanöstern och Nordafrika

UNICEF kommer aldrig att ge upp kampen för att barnen i Syrien ska få fred, kunna leva värdiga liv och skapa en bättre framtid. Du kan vara med, ge en gåva idag:

Hjälp barnen i Syrien

Glada barn sitter på ett antal kartonger i Rukban, Syrien.

Vi kommer aldrig att sluta kämpa för barnen som drabbas av våldet i Syrien. Tillsammans kan vi förändra barns liv.

Minnen av Syrien – barnens ord om tio år av krig

På måndag har kriget i Syrien pågått i tio år. För vissa barn betyder det ett helt liv av krig. Lyssna när de med sina egna ord berättar om upplevelser inget barn ska behöva gå igenom.

När tioårsdagen av konflikten i Syrien närmar sig är situationen i landet fortfarande en av de värsta humanitära kriserna i världen. Barnen har fått betala det högsta priset. Vi kan inte ändra deras förflutna. Men vi kan hjälpa dem att skapa en bättre framtid.

UNICEF har funnits på plats hela tiden och vi gör allt vi kan för att rädda barns liv och förändra deras situation. Ge en gåva idag så är du med och kämpar för barnen i Syrien:

Hjälp barnen i Syrien

En global utbildnings­kris skapad av pandemin

168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av corona­pandemin. Det är en utbildnings­kris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.

En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.

– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.

Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.

António Guterres, FN:s generalsekreterare

Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.

För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Var 5:e sekund dör ett barn – låt oss aldrig vänja oss vid det

Antalet dödsfall bland barn har minskat med 44 procent sedan 1990. Ändå dör i snitt ett barn var femte sekund. De stora störningar som coronapandemin orsakat inom vården, riskerar nu att radera årtionden av framsteg. Att barn dör av orsaker som kan förebyggas är oacceptabelt. Hjälp oss att ändra på det.

Bli månadsgivare

Randy Hernández Estrada, 6 månader, får behandling mot lunginflammation i Guatemala. Många barn dör fortfarande av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Foto: © UNICEF/Willocq

Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektions­sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.

Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barn­sjukdomarna.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Trots begränsningarna på grund av pandemin lyckades UNICEF tillsammans med partners genomföra en femdagars vaccinationskampanj med målet att nå över 99 000 barn under fem år, som missat grundläggande vaccinationer på grund av konflikten i Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Foto: © UNICEF/Chnkdji

Den största krisen för barn sedan andra världskriget

På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.

Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.

De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är hungriga, undernärda eller inte blivit vaccinerade.

Stefan Swartling Peterson, hälsospecialist vid UNICEF och professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Vad gör UNICEF?

  • Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.
  • UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.
  • Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.
  • UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.
  • Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.

Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:

  • Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
  • 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
  • 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd

Vaccin mot covid-19 skyddar hälso­arbetare i afrikanska länder

Förra veckan blev Ghana och Elfenbenskusten de första länderna att få vaccin mot covid-19 levererat genom det globala sam­arbetet Covax. Och igår kom äntligen vaccina­tionerna igång, med målet att skydda hälso­arbetare som arbetar dygnet runt för att ge barn och vuxna livs­viktig vård.

Dagnoko Salimata är en av de första hälsoarbetarna i Elfenbenskusten som nu fått vaccin mot covid-19, tack vare UNICEFs arbete genom Covax. © UNICEF/COVAX/Diarassouba

Världen över arbetar hälsoarbetare dag som natt för att ge barn och vuxna livsviktig vård. De måste prioriteras i vaccineringen mot covid-19, oavsett var de bor eller landets ekonomiska situation.

UNICEF arbetar för att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över. Inom det globala samarbetet Covax har vi fått uppdraget att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen till låg- och medelinkomstländer.

Det senaste året har varit mörkt för familjer över hela världen. Men nu syns ett hoppfullt ljus i slutet av tunneln, och nu börjar vi leva upp till löftet om att det ljuset ska skina för alla.

Henrietta Fore, högsta chef för UNICEF

Sammanlagt ska vi nå ut med minst två miljarder doser, varav minst 1,3 miljarder till de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i samarbetet. Samtidigt som de första vaccinationerna sker den här veckan, är ytterligare elva miljoner doser på väg att levereras. Nigeria och Angola har just fått sina första leveranser.

Utebliven vård, inställda vaccin- och näringsprogram och ökande fattigdom i pandemins spår hotar miljontals barns liv. Därför arbetar UNICEF för att säkerställa att vaccin mot covid-19 blir tillgängligt för länder världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt. 

Läs mer om hur vi arbetar för att se till att vaccinet når fram.

De första covid-19-vaccinen har landat i Ghana

Igår var en historisk dag, när de första vaccinen mot covid-19 levererades till Ghana – det första landet att få ta del av vaccin genom det globala samarbetet Covax. UNICEF har uppdraget att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över, så att vi kan bekämpa pandemin överallt.

De första vaccinen mot covid-19 landar på flygplatsen i Accra, Ghanas huvudstad.

Efter ett tufft pandemiår kan vägen mot åter­hämtning äntligen börja för människorna i Ghana. De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medel­inkomst­länder under den närmaste tiden. 

Under 2021 planerar vi att nå ut med två miljarder doser vaccin genom det globala sam­arbetet Covax. Covax samordnas av Världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist. UNICEF, som är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin, har utsetts att sköta arbetet med att upphandla de nya vaccinen till alla 190 länder som är med i samarbetet.

Höginkomst­länderna finan­sierar allt själva, men till de 92 låg- och medel­inkomst­länderna i sam­arbetet ger vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skydds­utrustning och annat material som behövs för att genom­föra vaccina­tionerna.

De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medelinkomstländer under den närmaste tiden. Foto: © UNICEF/Kokoroko/COVAX

Vaccin räddar liv

Tidigare i veckan påbörjades också de första leveranserna av sprutor som UNICEF köpt in. För att kunna vaccinera mot covid-19 är sprutorna lika viktiga som själva vaccinet. Det är därför avgörande att tillräckligt med sprutor finns på plats så att det kan ges så snabbt och säkert som möjligt.

Pandemin är inte över förrän den är över för alla – överallt.

Pandemin har lett till svåra konsekvenser för barn världen över, bland annat genom avbrott i vården. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. 

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Så hjälper UNICEF barnen i Jemen

Efter nästan sex år av konflikt är Jemen världens största huma­ni­tära kris, och en av de värsta platserna att leva på för ett barn. UNICEF finns där och arbetar för att rädda barns liv, hjälpa dem komma över krigets trauman och ge dem en möjlig­het att få leka och lära sig igen.

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Hjälp barnen i Jemen

80 procent av befolkningen i Jemen, 24 miljoner människor, behöver akut humanitär hjälp. Ungefär hälften är barn.

En ny rapport från UNICEF, Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO), WFP (FN:s livs­medels­­program) och FAO (FN:s liv­s­medels- och jord­bruks­­orga­­nisa­­tion) visar att vartannat barn under fem år i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021.

Akut undernäring bland små barn och mammor har ökat för varje år som gått sedan konflikten startade i mars 2015, och det här är bland de högsta nivåerna som någonsin upp­mätts. Nära 2,3 miljoner barn under fem år beräknas lida av akut under­näring 2021, varav 400 000 uppskattas bli så svårt akut under­närda att de kan att dö om de inte får behandling.

En åttaårig flicka vid namn Zahra bad UNICEF och läkarteamet att låta henne lämna sjukhuset där hon vårdades. Hon förklarade att hennes pappa inte har råd med både mat och hennes vårdkostnader. Det är inget ett barn ska behöva tänka på, och inget val en förälder ska behöva göra.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Så här jobbar UNICEF för att hjälpa barnen och deras familjer

Sjukvård och näring
Jemen är ett av de länder i världen där nivån av under­näring är som allra högst. UNICEF har länge varnat för att landet står på gränsen till en full­ständig matkris.

Undernäring skadar ett barns fysiska och kogni­tiva utveck­ling, särskilt under de första två åren av livet. Till stor del blir skadorna oåter­kalle­liga, något som leder till ett liv med sjuk­domar, fattig­dom och ojäm­likhet.

Att förebygga under­näring och dess förödande konse­kvenser börjar med god mödra­hälsa och vård. Men omkring 1,2 miljoner gravida och ammande kvinnor i Jemen beräknas lida av akut under­näring under 2021. Något som får svåra och lång­siktiga konse­kvenser för både kvinnorna och deras barn.

En flicka får sin överarm mätt för att undersöka om hon är undernärd. Den röda zonen visar att omkretsen är under 11,5 cm, vilket signalerar en mycket allvarlig undernäring.

Tillsammans med partners arbetar UNICEF med lokala hälso­arbetare för att under­söka och behandla under­närda barn. Vi levererar också närings- och vård­produkter samt utrustning.

Under 2021 arbetar vi också för att stärka vården för gravida och nyfödda, och se till att barn får vaccin mot polio och mässling. Vi ser också till att barn som utsatts för våld och trauman får psykosocialt stöd och hjälp.

Oftast är det döttrarna som ansvarar för att hämta familjens vatten. En flicka tar en liten paus på vägen, i ett flyktingläger i Aden.

Vatten, sanitet och hygien
Risken för utbrott av kolera och diarré­sjuk­domar är konstant hög i Jemen. UNICEF har trappat upp sina insatser, och bland annat stärker vi lokala vatten­system och tar hand om regn­vatten. Vi kämpar också för att stoppa sprid­ningen av covid-19.

Under 2021 är målet att nå 6,8 miljoner människor med rent vatten för att barn och deras familjer ska kunna dricka, tvätta sig och laga mat.

5,9 miljoner människor ska också få tvål och andra hygien­produkter – samt informa­tion om hur man skyddar sig – för att minska sprid­ningen av kolera, covid-19 och andra smitt­samma sjuk­domar.

På flykt från sitt hem i Taiz, har tolvårige Azmi fått möjlighet att fortsätta sin utbildning i Aden, med stöd av UNICEF.

Utbildning
Samtidigt som den humani­tära situa­tionen förvärras i Jemen står minst två miljoner barn utanför skolan. Det är avgörande att de får möjlig­het till utbildning igen, så att både barnen och landet kan få en bättre framtid.

UNICEF reparerar skadade skol­bygg­nader och sätter upp till­fälliga skolor där barn kan åter­uppta sin utbild­ning. Vi ser också till att lärare, som inte fått lön på flera år, får kontant­bidrag och skol­material för att kunna ge barnen bästa möjliga förut­sätt­ningar.

Under 2021 är målet att 850 000 barn i Jemen ska få möjlighet till någon form av utbildning.

En familj från Amran äter lunch. Maten har de köpt med hjälp av kontantbidraget de fått via ett program som UNICEF har etablerat.

Kontantbidrag
För att förebygga ekonomisk kollaps och hjälpa familjer som kämpar för sin över­levnad etablerade UNICEF ett katastrof­program för kontant­bidrag i Jemen 2017. Programmet ger utsatta familjer möjlig­het att priori­tera sina mest akuta behov, så som att köpa mat, medicin och varma kläder till sina barn.

Men mer hjälp behövs

Barnen i Jemen är inte bara siffror på ett papper – det handlar om miljon­tals indi­viduella tragedier. Miljon­tals barns framtid som riskerar att gå om intet.

Du kan hjälpa till. Ge en gåva idag och kämpa för barnen i Jemen.

Hjälp barnen i Jemen

Inget barn väljer att födas i en krigszon, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.

Oroande utveck­ling i Tigray hotar barns liv

Många barn och familjer har tvingats på flykt sedan våld utbröt i regionen Tigray i norra Etiopien i början av november. Situationen är extremt oroande och FN har fått rapporter om svåra människo­rätts­brott. Den humanitära hjälpen måste få komma fram.

En flicka som flytt från konflikten i Tigray sover i ett skjul i ett flyktingläger i Sudan. Foto: © UNICEF/Hamid/AFP

Hjälp barn i katastrofer

– Humanitära organisationer har haft extremt begränsad tillgång till området sedan konflikten bröt ut, men det lilla vi vet om hur barnen drabbats i Tigray är mycket oroande, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Vaccinationer har upphört och sjukhus och vårdcentraler har skadats eller förstörts. Lager med livräddande produkter och utrustning har plundrats, och det är brist på bränsle för att hålla igång sanitära system. 

Till stor del har barnen i Etiopien nu kunnat återvända till skolan efter covid-19-restriktioner, men inte de 1,3 miljoner skolbarn som lever i Tigray. Omkring 300 ensamma barn har rapporterats bland de över 57 000 människor som flytt till Sudan, och troligen finns många fler bland de hundratusentals människor som nu befinner sig på flykt inom landet.

Kraftig ökning av undernäring

En undersökning som genomfördes tidigt i januari i Shire-området visade att antalet svårt undernärda barn i åldrarna under fem år ökat med upp till tio procent. Det är högt över vad WHO räknar som katastrofnivå, tre procent, och riskerar nu 70 000 barns liv. Sammantaget är risken nu hög att barn som drabbas av konflikten också riskerar allvarlig undernäring.

Akuta åtgärder måste tas för att hantera situationen i landet, annars är risken för grymma brott mot mänskliga rättigheter hög, och kommer troligen förvärras.

Vi kämpar för att ge barnen vad de behöver

Vid ett tillfälle under första halvan av januari lyckades UNICEF och partners skicka 29 lastbilar fyllda med bland annat livräddande närings- och sjukvårdsprodukter. 4-7 februari nådde ett UNICEF-team fram till Shire, i centrala Tigray, med sex lastbilar fyllda med 122 ton livsviktiga förnödenheter. Det här är steg i rätt riktning, men långt ifrån vad som krävs för att täcka behoven.

I Shire fanns inget dricksvatten så vi kör nu in vatten på lastbilar till befolkningen och de människor på flykt som samlats där. Sjukhus och vårdcentraler är bara delvis igång, och på grund av återkommande strömavbrott har hela stadens vaccinlager förstörts. Människor på flykt berättade för UNICEFs personal att deras största behov just nu var mat.

Barnen i Tigray är i akut behov av skydd och hjälp. Humanitära organisationer som UNICEF måste nu få möjlighet att nå fram till befolkningen utanför de större städerna, för att få en klar bild av behoven och ge barnen den hjälp de behöver.

Exempel på UNICEFs insatser i Tigray och närliggande områden:

  • Över 137 000 människor, i drabbade områden och på flykt, har fått tillgång till vatten
  • Över 465 000 barn under fem år har undersökts för undernäring, och 2 750 svårt undernärda barn har fått behandling
  • 127 hälsoarbetare har fått utbildning i att behandla svårt undernärda barn
  • Mediciner, impregnerade myggnät, skyddsutrustning mot covid-19, högenergikex, handsprit, skyddsmasker, tält och filtar med mera har levererats
  • 5 400 kvinnor och flickor i tonåren har fått hygienprodukter

– Alla parter i konflikten måste nu se till att den humanitära hjälpen får komma fram. Vi vet med säkerhet att varje dag som barnen måste vänta på hjälp förvärrar situationen, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Som i alla katastrofer är det barnen som är de mest utsatta. Ge en gåva idag så är du med och räddar barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Se till att löften om rätt­vis för­del­ning av covid­vaccin inte ekar tomma

Trots uttalanden från regerings­före­trädare om att vaccin mot covid-19 måste fördelas efter behov står 90 av världens länder i dag helt utan vaccin. Om vi ska kunna stoppa pandemin måste löftena bli verklighet – och Sverige bör ta på sig ledar­tröjan. Det skriver UNICEF och Läkare Utan Gränser med flera, i en debatt­artikel i OmVärlden idag.

Över 90 av världens låginkomstländer förlitar sig på tillgång till vaccin genom Covax. Nu måste världen leva upp till sina löften, och Sverige bör ta på sig ledartröjan.

Vaccin mot covid-19 rullas nu ut världen över. Enligt världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO har över 39 miljoner doser distri­buerats i hög­inkomst­länder, vilket kan jämföras med 25 doser i ett enda låg­inkomst­land: Guinea. 

Sveriges regering har uppgett att alla vuxna samt barn i risk­grupp ska kunna vaccineras före midsommar. Andra hög­inkomst­länder väntas också uppnå bred samhälls­vacci­nering under 2021. För låg- och medel­inkomst­länderna ser prognosen betydligt dystrare ut. Initiativet People’s Vaccine varnar för att 9 av 10 människor i fattiga länder inte kommer att få något vaccin under 2021.

Tveklöst är coronasituationen extremt utmanande i många höginkomstländer, som också har flest dödsfall i covid-19. Men en pandemi kan inte stoppas lokalt; experter påpekar att fler mutationer kommer uppstå ju längre viruset cirkulerar.

Vi får inte heller glömma de fruktans­värda konse­kven­serna som ned­stäng­ningar för att stoppa pandemin lett till i världens mest sårbara länder, dit medias upp­märk­sam­het sällan riktas. Länder där fattig­dom, väpnade konflikter och multipla kriser sargat hälso- och sjukvårds­systemen.

Även i dessa länder har covid-19 lett till stora dödstal, samtidigt som fallen av mässling, malaria, hiv, tuber­kulos, lung­inflam­mation och förl­oss­nings­skador ökat i spåren av restrik­tionerna. Utebliven barn- och mödra­hälso­vård och bristen på vaccina­tioner under pandemin befaras kosta miljoner barns liv.

Hälsoarbetare världen över behöver få vaccin så att de kan återgå till sitt viktiga arbete med att ge barn och mammor den vård de behöver, så som vaccin mot andra farliga sjukdomar. Foto: © UNICEF/Urdaneta

Det är av högsta vikt att vaccinera vård­personal så att vården kan hållas igång och samtidigt stärka hälso­systemen så att covid­vaccinering inte stjälper barn­vaccina­tionerna, som redan minskat med upp till 70 procent. 

Statsminister Stefan Löfven skrev ihop med andra världs­ledare i Washington Post att ”ingen av oss är säker förrän alla är säkra” och att vaccinet måste fördelas efter behov, inte betalnings­förmåga. 

Ändå har höginkomst­länderna köpt upp en majoritet av doserna genom att gå förbi WHO:s för­del­nings­mekanism Covax och teckna egna avtal med läke­medels­bolagen, något som WHO:s general­direktör kallat ett ”kata­stro­falt moraliskt miss­lyckande”.

Kanada och Storbritannien har köpt vaccin nog för att vaccinera invånarna fem gånger om. Även EU, inklusive Sverige, har köpt miljarder doser – ett ordentligt över­skott.

Höginkomstländerna menar att man avsiktligen köpt ett överflöd för att dela med sig till behövande länder. Men rättvis fördelning bör inte lösas med välgörenhet utan med tydliga politiska visioner.

Över 90 av världens låginkomst­länder förlitar sig på till­gång genom Covax. Avsikten med mekanismen var att länderna skulle poola sina resurser, upp­handla och rulla ut vaccinen till­sammans. Men det har gått trögt. UNICEF har en miljard sprutor redo för 2021, men det finns bara löften om covid-19 vaccin nog att använda fyra procent av dem.

Förra veckan kom nyheten att Pfizer/BioNTech:s vaccin kommer att ingå i Covax, men doserna utgör bara två procent av det antal som bolagen förväntas sälja och hög­inkomst­länderna har redan säkrat 75 procent.

Stora logistiska utmaningar lär vänta eftersom vaccinet måste lagras i extrem kyla. Det räcker inte med att skicka vaccinet; satsningar på infra­struktur och kommuni­ka­tion måste ske parallellt.

Stora satsningar på logistik, infrastruktur och information krävs parallellt för att vaccinet ska kunna nå ändra fram. Foto: © UNICEF/Pouget

Sydafrika och Indien lade nyligen fram ett förslag till världs­handels­orga­nisa­tionen WTO om att länder ska kunna frångå immaterial­rätten för att importera eller till­verka generiska vaccin, läke­medel och tester mot covid-19 under pandemin. 

Förslaget möjlig­gör ökad produk­tion av covid­vaccin och stöttas av över 100 låg- och medel­inkomst­länder. EU, inklusive Sverige, har tvärtom motsatt sig förslaget med argumentet att motiva­tionen för innovation hos läke­medels­bolag skulle minska. Förslaget ligger dock helt i linje med det folk­hälso­regel­verk som WTO införde 2001.

De kommande månaderna är avgörande

Vår förhoppning är att Sverige, med sitt uttalade engage­mang, går från ord till handling vad gäller löftena om rättvis fördel­ning av vaccin. Det inne­fattar att: 

  • Prioritera risk­grupper och sjukvårds­personal i alla länder 
    Både ur ett globalt smitt­skydds- och hälso­perspek­tiv är det fel att prio­ritera unga, friska personer i ett hög­inkomst­land före äldre, sköra personer eller sjuk­sköterskor i ett låg­inkomst­land. Länder som Sverige, som redan har säkrat mer än nog med vaccin, bör inte knyta nya avtal med läke­medels­bolagen innan man planerat för hur över­skottet ska fördelas direkt till mer behövande länder, företrädesvis via Covax.
  • Arbeta för full finansiering av Covax
    Covax behöver tredubbla sin finan­siering för att kunna genom­föra sitt uppdrag. Det inne­fattar även att stärka ländernas hälso­system så att de kan ta sig an nya mål­grupper för covid­vacci­nering utan att sätta barn­vaccina­tioner på undantag, vilket snabbt kan leda till nya pandemier och ökade döds­fall i mässling, diarré­sjuk­domar och luft­vägs­infek­tioner.
  • Villkora forskningsinvesteringar
    Sverige och EU har gett miljard­bidrag till covid­forskning, men inte vill­korat att inves­tering­arna används för att säkra rättvis distri­bution och rimliga vaccin­priser. Bidrags­givare måste vill­kora sina inves­teringar – stora vinster byggda på ojämlik till­gång hör inte hemma i en pandemi. 
  • Hindra skadliga monopol 
    En uppluckring av immaterial­rätten för medicinska produkter mot covid-19 och delning av forsknings­data är avgörande för att till­verkare i låg- och medel­inkomst­länder ska kunna öka vaccin­produk­tionen. Vi hoppas att Sverige och EU omprövar sin position kring WTO-förslaget inför nästa möte 4 februari. 

Sverige är ett föregångs­land inom global rätt­visa och hälsa och bör säker­ställa att alla parter – regerings­före­trädare, EU, inter­nationella nätverk och läk­emedels­bolag – tar sitt ansvar.

Pandemin är som sagt inte över förrän den är över, överallt.

Oliver Schulz
Generalsekreterare, Läkare Utan Gränser i Sverige

Pernilla Baralt
Generalsekreterare, UNICEF Sverige

Anna Johansson
T. f. generalsekreterare, Amnesty International Sverige

Margot Wallström
F. d. utrikesminister, undertecknare av People’s Vaccine

Anna Mia Ekström
Infektionsöverläkare, professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet/Södersjukhuset

Stefan Swartling Peterson
Professor i systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet och hälsospecialist, UNICEF Sverige

Johan von Schreeb
Professor i global katastrofmedicin, Karolinska Institutet

Så ska UNICEF se till att vaccin mot covid-19 når fram

Att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19 handlar inte bara om att köpa in vaccin. UNICEF lägger nu ett stort pussel för att också se till att flyg- och frakt­bolag är redo, och att länderna har den utrust­ning de behöver för att hålla vaccinet kallt, ända fram till avlägsna byar.

I västra Elfenbenskusten vaccineras två månader gamla Djibril. Han är ett av 25 miljoner barn, i 24 länder i Väst- och Centralafrika, som varje år får rutinvaccinationer mot sjukdomar som mässling, polio och difteri. Och det är bland annat hit som UNICEF genom Covax ska se till att leverera vaccin mot covid-19.

Att transportera vaccin hela vägen fram

Som världens största inköpare av vaccin har UNICEF årtionden av erfaren­het när det gäller att organi­sera vaccin­leveranser världen över. Det är därför vi nu leder arbetet inom Covax*, för att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19.

Men – att få vaccinen från producen­terna och hela vägen fram till en avlägsen vård­central är ett enormt uppdrag. Det kräver att det finns flyg­plan som kan trans­por­tera, men också att vaccinet kan hållas i en jämn, kall tempera­tur, hela vägen fram till sticket i armen.

Att se till att dessa system finns på plats – den så kallade kyl­kedjan – innan vaccin mot covid-19 når fram, är en avgörande del av UNICEFs arbete till­sammans med länder­nas rege­ringar.

Samtidigt som vi säkrar tillgången till vaccin måste vi också se till att länderna är redo att ta emot dem.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Soldrivna vaccinkylar en viktig lösning

Av de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leverera till ligger en fjärdedel i Väst- och Centralafrika. 

– Miljön här är en av de mest komplexa i världen, säger Jean-Cedric Meeus, UNICEFs chef för leve­ranser i regionen. Vi måste kunna leve­rera till stora städer, men också till extremt avlägsna byar – så vi behöver förbe­reda för alla scenarier. 

Tillsammans med rege­ringar och GAVI, vaccin­alliansen, har UNICEF sedan 2018 köpt och instal­lerat sol­drivna kylar för att förvara vacciner i regionen. Något som under­lättat mycket för hälso­arbetare som kämpar med att se till att barn får sina rutin­vaccina­tioner på platser med osäker till­gång till elektri­citet. 

Solpaneler som ska ge ström till kylförvaring installeras på taket till en hälsocentral i Sierra Leone.

– Vi undersökte var behoven fanns för den här sortens utrust­ning och sedan dess har vi instal­lerat omkring 20 000 sol­drivna kylar, hela vägen från kusten och in till djupa skogar, säger Jean-Cedric. Det är en enorm till­gång att länderna har den här utrust­ningen och vi kommer att fortsätta utbygg­naden av systemet.

Den här typen av kylar klarar att lagra vaccin som kräver tempera­turer på mellan 2-8 plus­grader. Och efter­som det finns flera lovande vaccin­kandi­dater mot covid-19 som klarar denna tempe­ratur, kommer kylarna att vara livs­viktiga för rege­ring­arnas möjlig­heter att leverera vaccin mot covid-19 under 2021.

En viktig läxa under pandemin

Att se till att kylkedjan kan hållas intakt är en stor del av pusslet för att leve­rera vaccin mot covid-19. Men en annan avgörande pussel­bit är att det måste finnas till­räckligt med plats på flyg­trans­porter för att leve­rera vaccinet världen över. 

UNICEF samarbetar med stora globala flyg- och frakt­bolag för att göra detta möjligt, men vi lärde oss också en viktig läxa tidigt under pandemin.

När pandemins effekter började bli tydliga under första delen av 2020, började UNICEF i Väst- och Central­afrika, till­sammans med rege­ringar och partners, att räkna på hur mycket vaccin som behövdes för att kunna fort­sätta med rutin­vaccina­tionerna i regionen.

Det fanns en oro att rese­restrik­tioner och inställda flyg skulle leda till brist på vaccin, och därmed att miljon­tals barn inte skulle få något skydd mot sjuk­domar som mässling och polio.

UNICEF-personal hjälper till att lasta av vaccin mot bland annat mässling och hepatit B, som transporterats till Mauretanien. Foto: © UNICEF/Pouget

Men vi lyckades avvärja hotet. Redan inom några veckor hade två frakt­flyg­plan leve­rerat över 11 miljoner doser vaccin mot bland annat difteri, stel­kramp, mäss­ling, polio och hepatit B, till 13 länder.

– Vi lärde oss att trots pågående pandemi kan vi hantera utmaningar för att leverera vaccin, säger Jean-Cedric. 

Många pusselbitar är nu på plats

Det är ingen tvekan om att det är en gigantisk utmaning för UNICEF att leve­rera vaccin mot covid-19 under 2021. Men kritiska pussel­bitar faller nu på plats för att se till att det blir verklighet:

  • Nyligen slöts ett avtal med Pfizer om 40 miljoner doser vaccin till Covax. 
  • Dialoger förs med flera lovande vaccin­kandi­dater för att kunna uppnå målet att ha till­gång till över två miljarder doser vaccin under 2021. 
  • Vi har påbörjat arbetet med att köpa in sprutor och säker­hets­boxar som vi ska leve­rera till länderna innan vaccinet når fram. Hittills har vi lagrat omkring 560 miljoner sprutor, målet är en miljard under 2021.

  • Vi kartlägger och identi­fierar brister i frakt­kapa­citet för att kunna åtgärda dessa, och se till att det finns till­räckligt med plats på frakt­flyg­plan för att leve­rera vaccin världen över.
  • UNICEF finns på plats i de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leve­rera till, och arbetar dygnet runt för att se till att utrust­ningen för kyl­kedjan finns redo, så att vaccin kan nå fram även till de mest avlägsna byar. Vi utbildar också hälso­arbetare för att de ska kunna ge vaccin på ett säkert sätt.
  • Redan under första kvartalet 2021 uppskattar Covax att vi ska kunna leve­rera till­räck­ligt med vaccin för att börja vaccinera hälso­arbetare och andra som jobbar i frontl­injen, samt vissa hög­risk­grupper.

Genom att vaccinera hälso­arbetare världen över ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. Vård­­insatser som är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att före­bygga.

– Under de kommande veckorna kommer UNICEF påbörja arbetet med att transpor­tera vaccin, sprutor och säker­hets­boxar till länder världen över. I loppet för att vaccinera världen mot covid-19 finns inga vinnare om inte vi ALLA vinner. Varje land – till­sammans, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

*Vad är Covax?

Covax (Vaccines Global Access Facility) fokuserar på att stödja utvecklingen av vaccin mot covid-19 och samordnas av bland annat Världs­hälso­organisationen (WHO). Här förbereds också upphand­lingen av vaccin och distribu­tionen till anslutna länder.

80 länder har anslutit sig och bidrar med finan­siering, däri­bland Sverige och övriga EU-länder. Covax ska också göra det möjligt för 92 låg- och medel­inkomst­länder att få till­gång till vaccin. Målet är att för­del­ningen av de färdiga vaccinen ska bli mer rätt­vis och kunna nå priori­terade grupper först i alla länder.

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen.