I mötet med riksdagspartiernas barnpolitiska tales­personer diskuterade vi hur rättig­heterna för barn som utsätts för våld behöver förbättras. Två särskilt viktiga slut­satser framkom:

• Ett övergripande opinionsbildande och kunskapshöjande arbete kring antiaga­lagstift­ningen behövs, för att uppmärk­samma både det fysiska och det psykiska våld som barn utsätts för.
• Det finns också ett gehör bland politikerna att ställa högre krav på sam­verkan mellan berörda myndig­heter och instanser för att barn ska få det stöd och skydd de har rätt till.

Det finns en stor utmaning i att lyfta barns rättigheter i migrations­processen. Men barns rätt att leva med sin familj är en fråga som åtminstone en del politiker ser som nödvändig att lyfta i den migrations­politiska debatten.

Barns delaktighet är en central del i vårt arbete kring barns rättig­heter. En av de frågor vi lyfte fram i Almedalen var att professioner som möter barn i utsatthet, behöver ökad kunskap för att bättre möta barnens behov. Utmaningen är att skapa förut­sättningar för de barn som känner någon form av utanförskap. Vi vuxna behöver möta barn på deras arenor och ta del av deras unika kunskap om den egna livs­situationen, för att hitta framtidens lösningar.

Inom det internationella arbetet deltog vi också på seminarier om FN:s roll i framtiden, och barn i väpnad konflikt. Vi lyfte särskilt vikten av att fortsätta före­bygga barns utsatthet, samt att ge upprättelse till de barn som utsatts för våld och övergrepp.

Våra möten i Almedalen ger oss viktiga inspel i vårt fortsatta påverkans­arbete under kommande år. Vi fortsätter inför valet med att särskilt driva följande tre viktiga frågor, för att stärka barns rättig­heter i Sverige:

• Barns rätt till familjeåterförening
• Alla former av våld mot barn ska vara straffbara
• Ökat statligt ansvar för en likvärdig skola

Inför valet i höst har vi tagit fram ett valmanifest med tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs i Sverige, och som vi kommer trycka extra på i Almedalen:

Vi kommer bland annat att ha ett rundabordssamtal med riksdagspartiernas barnpolitiska talespersoner, om hur våldsutsatta barns ställning kan stärkas. Vi möter också några av de migrationspolitiska talespersonerna, för att diskutera barns rättigheter i migrationsprocessen.

Andra viktiga seminarier där UNICEF deltar fokuserar på barnrättsperspektivet i ett framtida hållbart samhällsbyggande, barns möjligheter att göra sina röster hörda i frågor som rör dem, och barns utsatthet i väpnade konflikter. Vi arrangerar även seminarier där de utrikespolitiska talespersonerna från riksdagspartierna diskuterar Sveriges FN-politik, biståndet och Agenda 2030.

Följ oss gärna på Twitter och delta i samtalet och diskussionerna från Almedalen där!

Sverige var det första landet i världen som 1979 införde förbud mot barnaga. Intentionen med förbudet var att förändra attityder men det var inte straffrubricerande. Och snart fyrtio år senare finns det fortfarande ingen särskild bestämmelse i brottsbalken, utan misshandel mot barn faller under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna.

UNICEF Sverige ser framför allt två problem med detta och vi vill därför:

1. Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn som stämmer bättre överens med barnkonventionen.
2. Att barn som bevittnar våld i hemmet inräknas i definitionen av våld mot barn och erkänns som brottsoffer.

Till vårt seminarium var barnminister Åsa Regnér inbjuden tillsammans med Tomas Tobé, rättspolitisk talesperson (M) och Sven-Erik Alhem, ordförande Brottsofferjouren Sverige.

Både regeringen och moderaterna ansåg att det rättsliga skyddet för barn som utsätts för våld är otillräckligt och svagt och därför måste prioriteras.

Åsa Regnér lyfte bland annat några av de förslag som regeringen presenterat för att stärka socialtjänsten, så som ökad bemanning. Men framförallt lyfte Regnér regeringens beslut som antas idag, om att göra barnkonventionen till svensk lag år 2020, som ett sätt att stärka barns rättigheter.

Dock var Regnér tydlig med att frågan om att införa misshandel mot barn som en egen straffbestämmelse inte är aktuellt i dagsläget. Den frågan ska ses över ytterligare.

Tomas Tobé var inte lika övertygad om att barnkonventionen som lag nödvändigtvis är lösningen, för att stärka barns rättigheter. Dock vill han invänta propositionen innan moderaterna ger sitt formella besked. Däremot var Tobé positiv till att se över möjligheten att införa en särskild straffbestämmelse om misshandel mot barn.

Sven-Erik Alhem påtalade tydligt att barn som bevittnar våld måste synliggöras mer och erkännas som brottsoffer. Brottsofferjouren vill att synsättet förändras så att rättsväsendet utgår ifrån att alla barn som bevittnat våld farit illa. Som lagstiftningen ser ut idag måste barnet själv bevisa att hen farit illa för att få stöd och skydd och brottsskadeersättning.

UNICEF Sverige ser mycket positivt på regeringens beslut att göra barnkonventionen till svensk lag och kommer arbeta intensivt för att beslutet ska gå igenom i riksdagen. Vad gäller de nuvarande luckorna i lagen kring våld mot barn, anser UNICEF Sverige att de måste täppas till – för att kunna leva upp till barnkonventionens bestämmelse om heltäckande skydd för barn mot alla former av våld. Och för att ge en tydlig markering att det aldrig är tillåtet att slå ett barn.

Här kan du läsa mer om hur vi arbetar för att stoppa våld mot barn i Sverige.

Med nätet och sociala mediers intåg i vår vardag har en ny typ av övergrepp mot barn vuxit fram. Inför studien Perils and Possibilities: Growing up online (2016) tillfrågade UNICEF 10 000 18-åringar i 25 länder om riskerna de upplever med nätet. Åtta av tio svarade att de ansåg sig vara i fara för sexuella övergrepp eller utnyttjande online.

UNICEF Filippinerna genomför nu en stor studie om sexuella övergrepp mot barn på nätet i landet. Landet har blivit en global knutpunkt och tiotusentals utsatta är barn. En vanlig företeelse här är en typ av ”show” som streamas live, där en vuxen får barn att utföra sexlekar med varandra eller med vuxna framför en webkamera. Barnen är oftast runt 8-10 år, men de kan vara så unga som två år. För detta får de runt 150 pesos (25 kronor) i ersättning.

Personer utomlands kopplar upp sig och ser showen mot betalning. Det har kommit att kallas ”webcam sex tourism”. Hög fattigdom driver den här lukrativa verksamheten. I många fall är föräldrarna medvetna om vad som sker, eller möjliggör till och med själva att deras barn deltar.

På gårdagens seminarium i Almedalen berättade Lotta Sylwander, chef för UNICEF i Filippinerna, om hur de arbetar för att stoppa övergreppen:

– Vi driver påverkansarbete för att stärka lagstiftningen. Dels måste lagarna anpassas till den nya tekniken. Och dels måste åldern för samtycke till sex höjas. Idag är den åldern i landet endast tolv år.

Andra viktiga aktörer för att stoppa övergreppen är både internetoperatör och de företag som sköter betalningarna för bilderna och filmerna på nätet. De har en viktig roll i att identifiera förövare och för att förhindra att materialet köps och sprids vidare.

– Det är redan två stora internetoperatörer i Filippinerna som har stoppat tillgången till de pornografiska sidor som ligger på det öppna internet. Flera av betalningarna på nätet har också stoppats. De här företagen har nu ett bättre samarbete med polisen så att förövarna kan spåras och lagföras. Vi har också gett stöd till polisen att köpa in program för så kallat photo dna för att kunna identifiera och hitta de utsatta barnen, sade Lotta Sylwander.

Ett problem är att mycket av övergreppsmaterialet som involverar barn endast finns på det så kallade ”dark web” – en dold del av internet för kriminell verksamhet och som kräver kryptering. Där är materialet och användarna svårare att stoppa.

En annan sak som UNICEF i Filippinerna gör är att driva en kampanj för att öka människors kunskap om dessa frågor:

– De här övergreppen kan fortgå endast om alla personer runt det utsatta barnet är tysta. Nu finns det en attityd hos många att barnen själva ville och ställde upp på övergreppen. Vi har alla ett ansvar att prata om detta, inte minst med våra barn, sade Lotta Sylwander.

En panel bestående av UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn, NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck och Lisa Klingwall, från Stockholms stads stadsbyggnadskontor, deltog vid seminariet. Panelen lyfte fram vikten av att ansvariga parter i stadsplanering anlägger ett barnperspektiv och väljer att ta med barns och ungdomars åsikter i byggprocessen.

– Barn och kvinnor är de som mest av alla uppehåller sig i den egna närmiljön och deras kunskap och åsikter är värdefulla om man vill åstadkomma ett bra resultat när boendemiljöer planeras, konstaterade Christina Lindbäck, NCC.

Det vanligast förekommande sättet att inhämta åsikter är via det som kallas samråd, något som ofta innebär en ensidig kommunikation. Det leder många gånger till konfrontationer.

– För att man ska komma vidare krävs i stället en dialog. Det stärker dessutom demokratin, sade Christina Lindbäck.

Christina Heilborn menade att en dialog med barn och ungdomar kan vara ett bra sätt att bryta socialt utanförskap:

– Våra studier visar att barnen och ungdomarna blir stolta och får en bättre självkänsla när de får vara delaktiga, samtidigt som det tidigt ger dem en inblick i den demokratiska processen.

Lisa Klingwall betonade vikten av en ärlig dialog och en tydlig återkoppling till barnen. Det måste vara på riktigt:

– Vi kan inte gå ut och lova det vi inte kan hålla, men samtidigt förstår barn att de inte alltid kan få igenom precis allt de vill, menade hon.

Samverkan mellan UNICEF, kommuner och byggföretag som NCC är nyckeln till framgång i arbetet med att sätta barnen i fokus och skapa förutsättningar för ett inkluderande samhälle.

Med det nya projektet ”Barnrättskommun” vill UNICEF Sverige driva på utvecklingen till ett samhälle med ett barnrättsperspektiv, där barns och ungdomars egna åsikter tas till vara. Fem kommuner blir nu piloter i projektet, men målet är att alla kommuner ska ansluta sig till modellen. NCC sitter med i en referensgrupp och bidrar med sina erfarenheter och sin kompetens.

Partnerskapet mellan UNICEF och NCC är ett exempel på ett nytt sätt för företag och organisationer att samarbeta för att främja barns rättigheter.

Här är våra seminarier i Almedalen:

Måndag 3 juli

• Var finns barnen i våra framtida städer? 13:00 – 13:40, Strandvägen, H511 (Dome of Vision). Arrangörer: UNICEF Sverige och NCC.
• Barn i krig – har vi råd med en förlorad generation? 17:20 – 18:00 Barnrättstorget, S:t Hansgatan 21. Arrangörer: UNICEF Sverige och Sida. Seminariet på Facebook.

Tisdag 4 juli

• Rätten till sin familj gäller den alla? 12:15 – 12:35, Barnrättstorget, tältet, S:t Hansgatan 21. Arrangör: Barnombudsmannen.
• Sexuella övergrepp mot barn – en global utmaning. 16:15 – 17:00 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangörer: UNICEF Sverige, Bris och Ecpat.

Onsdag 5 juli

• Luckor i lagen för våldsutsatta barn – varför tar vi inte våld mot barn på större allvar? 12:30 – 13:15 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangör: UNICEF Sverige. Seminariet på Facebook.
• Ett hotat FN? – Politiska trender, globala värden och behovet av starkt ledarskap. 13.00 – 13.45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.
• Hur ställer vi om till en värld med större migrationsrörelser? 16:00 – 16:50 Syregården, Södra Kyrkogatan 6. Arrangör: Tidningen Syre

Torsdag 6 juli 

• Sverige och FN:s fredsbyggande arbete. 08:00 – 08:45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell
  kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.

Vill du veta mer om våra seminarier? Ladda ned UNICEF Sveriges Almedalskalendarium här. 

Under de senaste 25 åren har stora utvecklingsframsteg gjorts i världen. Antalet små barn som dör har halverats, många fler barn går i skolan, färre barn arbetar och 2,5 miljarder fler människor har tillgång till rent vatten. Men det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för har inte minskat. Enligt en UNICEF-rapport från 2014 utsätts sex av tio barn för våld av sina vårdnadshavare och ungefär var tionde flicka utsätts för sexuellt våld.

I år kom ett nytt internationellt initiativ för att stoppa våld mot barn – Global partnership to end violence against children. Sverige har valt att vara föregångsland i satsningen. För att diskutera vad det innebär bjöd UNICEF Sverige, Plan Sverige, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium i Almedalen.

Medverkande var barnminister Åsa Regnérs statssekreterare Pernilla Baralt, Plan Sveriges programchef Pia Stavås Meijer, UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn och Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.

Pernilla Baralt sade att Sverige ska arbeta stenhårt med frågorna:

– Vi måste bland annat stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Vi har också nyligen tagit fram en handlingsplan mot människohandel – ett av de värsta övergrepp ett barn kan bli utsatt för. Sverige planerar också att inom partnerskapet anordna en så kallad Solutions summit, att samla länder och dela lösningar och insatser kring vad som praktiskt fungerar för att minska våld mot barn.

Pia Stavås Meijer pratade bland annat om vikten av insatser i skolan:

– Eftersom skolan i många länder är den enda institutionen som finns runt ett barn kan vi göra många insatser här. Det är också viktigt att påverka attityder hos lokala ledare med stort inflytande i lokalsamhället. Frågan om våld mot barn borde också vara med i alla biståndsinsatser.

Christina Heilborn påpekade att Sverige inte kan leva på gamla meriter och nöja oss med lagstiftningen mot aga:

– Vissa av våra lagar är för snäva gällande våld mot barn och borde ändras. Det är också viktigt att kunskapen ökar hos barnen själva, och att kunskapen och kompetensen höjs hos alla som arbetar med och möter barn.

Stort tack till alla medverkande och till alla som kom!

Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen: Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.

Utgångspunkten för diskussionen var de tio förslag UNICEF Sverige tagit fram och som vi anser bör ingå i en gemensam handlingsplan för att säkerställa barns grundläggande rättigheter.

Barnminister Åsa Regnér var tydlig med att alla barn ska behandlas lika och att vi inte ska sänka standarden på det mottagande vi har för barn i Sverige. Hon ser positivt på UNICEFs förslag och lovade att flera av dem kommer att ingå i den nationella handlingsplan som regeringen ska presentera i höst. Planen ska ha ett tydligt fokus på långsiktiga lösningar och kunna följas upp kontinuerligt.

Moderaternas Johan Forsell höll med om att en handlingsplan är en bra väg att gå och tar gärna inspiration från UNICEFs förslag vad gäller innehåll. De ser även åldersbedömningar som ett viktigt verktyg för att säkerställa ordning i systemet.

Petra West-Stenkvist pekade på behovet av samverkan inom kommunen och med regeringen. Hon var också tydlig med att vi inte får glömma bort att de barn som kommer till Sverige är individer med egna behov och rättigheter och måste behandlas därefter.

UNICEF gläds åt att ansvariga politiker och tjänstemän tagit till sig av våra förslag och ser fram emot genomförande av förslagen med ett tydligt barnrättsperspektiv som utgångspunkt. Det är särskilt viktigt att påminna om att arbetet måste omfatta alla barn, det vill säga ensamkommande barn och barn med familj.

Stort tack till alla medverkande och till alla som kom!

Skandia Idéer för Livet bjuder oss även i år på lokal, teknik och marknadsföring av arrangemangen i Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3B. Här nedan hittar du vårt program.

Tisdagen den 5 juli, klockan 8:00-9:00, frukostseminarium i Skandias trädgård

Från flykt till trygghet – fungerar vårt mottagande för barn på flykt?

Förra året tog Sverige emot rekordmånga asylsökande barn. Det svenska mottagningssystemet var och är fortfarande under stor press. Barn riskerar därmed att inte få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Hur säkerställer vi att Sverige lever upp till sina åtaganden för dessa barn?

Medverkande: Åsa Regnér, barnminister, Johan Forssell, migrationspolitisk talesperson (M), Petra West-Stenkvist, socialchef Sjöbo kommun och styrelseledamot Föreningen Sveriges socialchefer, FSS, samt Christina Heilborn, UNICEF.
Moderator: Niklas Svensson.
Seminariet på facebook.

Tisdagen den 5 juli, klockan 16:00-16:45, seminarium i Skandias trädgård

Att stoppa våld mot barn – är Sverige bäst i klassen?

Våld mot barn är ett enormt problem både i Sverige och i världen. I de nya globala utvecklingsmålen ingår att stoppa alla former av våld mot barn. Sverige har åtagit sig att vara ett föregångsland i detta arbete, både här hemma och i vårt utvecklingssamarbete. Hur tänker Sverige driva frågan?

Medverkande: Pernilla Baralt, statssekreterare åt barnminister Åsa Regnér, Pia Stavås Meier, programchef, Plan Sverige och Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige
Moderator: Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen.
Medverkande organisationer: UNICEF, Rädda Barnen, Plan Sverige, SOS Barnbyar och Barnfonden (Barnrättsnätverket för utvecklingsfrågor).
Seminariet på facebook.

Vi kommer också att delta i Petter Stordalens och Nordic Choice hotels årliga seminarium där Caroline Sommarbo, en av våra frivilliga, medverkar för att tala om sitt engagemang för UNICEF. Vi medverkar också i seminarium om FN:s framtid och Agenda 2030 (UNICEFs medverkan sker genom vårt medlemskap i CONCORD Sverige).

Ska du också till Almedalen? Varmt välkommen till våra spännande samtal! Sprid också gärna vår information om evenemangen. Tack!

Trots stora framsteg på andra områden har inte det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för minskat. I millenniemålen fanns sådana mål inte ens med, och i dagsläget är det endast femtio länder – varav Sverige var först 1979 – som förbjudit barnaga. Enligt en UNICEF-rapport från förra året utsätts idag sex av tio barn för våld, och ungefär en av tio flickor har utsatts för sexuellt våld. Tre av tio vuxna tycker att aga är en nödvändig del av uppfostran.

För att reda ut om de nya utvecklingsmålen* faktiskt kan vara verktyg för Sverige att verka för att stoppa våldet mot barn i världen – och använda biståndspolitiken för att motverka kränkningarna av barns rättigheter – bjöd UNICEF Sverige, Plan, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium. Medverkande var biståndsminister Isabella Lövin (Mp), moderaternas biståndspolitiske talesperson Sofia Arkelsten samt Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

– Det är ofantligt viktigt med barnrättsperspektiv i utvecklingsmålen och biståndet, menade Isabella Lövin, och otroligt nog är det väldigt kontroversiellt för många länder att förbjuda våld mot barn. Men vilket privilegium och fantastiska möjligheter vi nu får att nå verkliga framsteg för frihet från våld, fortsatte Lövin som även underströk jämställdhetsarbete och stärkandet av kvinnor och flickor som en nyckelfaktor i arbetet.

Biståndsministern tycker inte att det varit för mycket fokus på flickor i biståndet, men nämnde att vi inte får glömma att pojkar utsätts för våld i hög utsträckning. Inger Ashing från Rädda Barnen poängterade att pojkar utsätts för mer våld än flickor, och att pojkar och män sedan i sin tur utövar våld:

– Betydelsen av manliga förebilder och vikten av förebyggande arbete går inte att underskatta.

Oppositionspolitikern Sofia Arkelsten tog stafettpinnen och både hennes och barnombudsmannen Fredrik Malmbergs instämmande resonemang speglade att i Sverige råder en unik enighet om vad som är viktigt i bistånds- och utvecklingspolitiken:

– Sverige är respekterat i de här sammanhangen, men har en tradition av att ställa jobbiga frågor och driva på. Vi måste hålla i idén om biståndet som ett medel att lyfta människor ur fattigdom och förtryck.

Arkelsten menade att våld mot barn är accepterat som uppfostringsmetod i väldigt många länder, vilket kan göra det svårt med internationella regelverk för att förhindra våld mot barn:

– Det är inte så himla lätt att göra politik av frågor som ligger så nära människor, men det här nya dokumentet som FN ska klubba igenom ger oss en möjlighet att göra det. Jag tror det är viktigt att vi håller i samverkan mellan regering, opposition och civilsamhälle och sedan stenhårt kräver att andra länder tar ansvar.

Barnombudsmannen menade att vi även behöver sopa framför egen dörr för att vara trovärdiga – även i Sverige finns våldet nära alltför många barn.

*Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen: Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.

Bakgrunden till seminariet var fallet med åttaåriga Yara som dog efter att ha utsatts för våld i hemmet. De brister som framkommit i Yaras fall är inte några enskilda misstag, utan bekräftar bilden av ett bristande skyddsnät för barn.

De närvarande var så gott som eniga om problematiken: nedtyngda socialsekreterare som ofta saknar tillräcklig kunskap och verktyg för att hantera barnens behov på rätt sätt, dokumentations- och administrationsproblem, samt dåligt fungerande samverkan mellan myndigheter.

Sabina Wikgren Orstam, chef för avdelningen öst på IVO, påpekade också skillnader mellan stora och små kommuners förmåga att leva upp till sina skyldigheter mot barnen. Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, höll med:

– Barn har samma rättigheter till skydd och omsorg överallt, men det är stor skillnad mellan till exempel Arvidsjaur och Stockholm med miljonbefolkning att leva upp till sina skyldigheter.

Han fick medhåll av Anna König Jerlmyr (M), oppositionsborgarråd i Stockholm, som berättade om hur framgångsrikt initiativet med barnahus i Stockholm varit:

– Här samlas flera myndigheter, polis och social omsorg under samma tak och kan ta emot orosanmälningar dygnet runt.

Viktigast att lyssna på barnen

Cecila Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården, påpekade seminariets kanske mest avgörande faktum – att det viktigaste inslaget för att lösa krisen är att inrätta system för att lyssna på barnen själva, att inkludera dem och ge dem möjlighet att få inflytande över sin egen situation.

Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige, menade att förutom brister i samverkan mellan myndigheter är en tydlig förklaring att man inte låtit principen om barnets bästa få vara ledande:

– För att verkligen sätta barnets bästa i centrum är det viktigt att även förändra vilka ord vi använder i omsorgen om utsatta barn; ”familjerätten” behöver bli ”barnrätten”, en ”barntjänst” i stället för socialtjänst, och så vidare.

Anna König Jerlmyr menade att synen på socialtjänsten kan vara ett hinder:

– Vi behöver förändra bilden av socialtjänsten, idag finns en bild av att socialtjänsten innebär något negativt och att om man gör en orosanmälan kommer socialtjänsten ta barnet från föräldrarna. Vi ska jobba öppet med föräldrastöd och förändra synen på socialtjänstens möjligheter att ge stöd.

Utsatta barn kan inte vänta

Avslutningsvis fick seminariedeltagarna göra var sitt medskick till Cecilia Grefve, vars utredning ska vara klar i början av 2017.

– Den här problematiken är inget nytt, och vi förstår alla problemen. Vi måste växla upp arbetet på området och inte sitta och vänta på en utredning, sade Sabina Wikgren Orstam.

Christina Heilborn konstaterade att det kommit många bra förslag och goda intentioner. Men utsatta barn kan inte vänta. Nu krävs handling.

Skandia Idéer för Livet bjuder oss även i år på lokal, teknik och marknadsföring av arrangemangen i Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3.
Här nedan hittar du vårt program.

Tisdagen den 30 juni kl 14:30-15:30 i Skandias trädgård
Glöm aldrig Yara
Mot bakgrund av det omtalade fallet då åttaåriga Yara Al-Najjar i april 2014 avled på grund av den misshandel hon utsatts för i sitt hem vill vi diskutera system- och myndighetsbrister när det gäller skydd av barn i utsatta situationer.
Medverkande: Anna König Jerlmyr, oppositionsborgarråd (M); Fredrik Lundh Sammeli, ordförande i socialförsäkringsutskottet (S); Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården; Sabina Wikgren Orstam, chef avdelningen öst, IVO; Christina Heilborn, programchef, UNICEF Sverige.
Moderator: Niklas Svensson, Expressen
Seminariet på Facebook

Onsdagen den 1 juli kl 15:30-16:15 i Skandias trädgård
Skydda barnen mot våld – kommer de nya utvecklingsmålen att lyckas?
De nya globala utvecklingsmålen spikas snart. Trots stora framsteg på andra områden har inte det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för minskat. Frågan är om de nya målen kommer att ändra på detta? Vad krävs för att skydda barn mot våld? Hur kan Sverige bäst bidra?
Medverkande: Isabella Lövin, biståndsminister; Fredrik Malmberg, Barnombudsmannen; Pernilla Stålhammar, riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson (MP); Sofia Arkelsten, riksdagsledamot och biståndspolitisk talesperson (M); Inger Ashing, ordförande Rädda Barnen.
Moderator: Monica Lorensson, Plan Sverige.
Seminariet på Facebook

Onsdagen den 1 juli kl 16:15-17:00 i Skandias trädgård
Mingel med Nätverket för barnkonventionen – Har barn rätt att klaga?
Det årliga minglet för alla intresserade av barnrättsfrågor i Almedalen. I år lyfts frågan om barns individuella klagorätt. Vilka är de vanligaste klagomålen? Vilka barn faller mellan stolarna? Bör Sverige underteckna tilläggsprotokollet till barnkonventionen som ger barn klagorätt till FN:s barnrättskommitté?
Medverkande: Ida Hellrup, Barnrättsbyrån; Karin Fagerholm, Rädda barnen; Caroline Dyrefors Grufman, barn- och elevombud; Fredrik Malmberg, Barnombudsman.
Moderator: Lisa Ericson, UNICEF Sverige och ordf. Nätverket för barnkonventionen.
Seminariet på Facebook

Dessutom är vi med i Sverige i Världens arrangemang:
Vem bestämmer hur en stat ska styras?
Tisdagen den 30 juni kl 16:00-16:45 OBS! på Donnersgatan
Nya utvecklingsmål håller på att tas fram. Kan välden enas om hur en stat ska styras, genom till exempel mål kring demokrati, mänskliga rättigheter och rättvisa?

Ska du också till Almedalen? Varmt välkommen till våra spännande samtal! Sprid också gärna vår information om evenemangen. Tack!

UNICEF Sverige anser att barns och ungas makt behöver stärkas i vårt samhälle. Varje dag tas beslut som påverkar dem både idag och i framtiden. Beslut som de inte har någon chans att tycka till om, trots att det är de som kommer att få leva med konsekvenserna av dagens politik.

– Våra beslut blir betydligt sämre om vi inte tar till fället i akt att inkludera barnen. Vi har genomfört en rad lagförändringar de senaste åren där vi ändrat skrivelser från att myndigheter ”bör” lyssna på barnen, till att myndigheter ”ska” lyssna på barnen när de tar beslut som berör barnet, sade Maria Larsson, barn- och äldreminister.

– Barn har ingen formell makt i vårt samhälle. För det förutsätter att vuxna är beredda att avsäga sig makt och det är man inte beredd att göra. Barn har däremot inflytande i de fall vuxna vill lyssna och det hänger fortfarande väldigt mycket på välvilja hos vuxna. De lagändringar som har gjorts är bra, men det fungerar fortfarande inte i praktiken, sade Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska politiker och myndigheter ge barn och unga inflytande och göra dem delaktiga i beslut som berör dem, men vi vet att denna rättighet ofta står och faller på enskilda myndighetsutövares goda vilja. Vi har ett antal rapporter som bygger på samtal med barn som visar att deras största frustration är att inte bli tagen på allvar och att inte ha något att säga till om.  Det säger barn i skilsmässoprocesser, i asylärenden, i skolan, i kontakt med sociala myndigheter och barn som blivit utsatta för olika former av övergrepp.

Barn upplever att beslut ständigt fattas över deras huvuden och att ingen ens bryr sig om att fråga hur de vill ha det. Det kan handla om barn som blir placerade i familjehem, som har behov av särskilt stöd på grund av funktionsnedsättning eller barn på flykt. Barn hörs också väldigt sällan i den offentliga debatten. En undersökning vi genomförde förra året visade att barn intervjuades i bara 1,7 procent av 1 300 artiklar om barn i våra största dagstidningar.

– Jag möter barn som inte överhuvudtaget har makt att påverka någonting. De kan inte bestämma varken vad de vill äta, ha på sig eller vart de ska resa för det finns inga som helst ekonomiska möjligheter.  Barn till ensamstående mammor som vi möter saknar all form av makt över sitt liv, sade Sara Azzazi, Fryshuset.

– Man ges ansvar men ingen makt. Det gör att elever tappar lust att ta ansvar. Vem tycker att det är kul att bara bli tillsagd vad man ska göra men inte ha en chans att påtala vad som inte fungerar eller hur man vill ha det? Sedan skyller man på att barn och unga är lata och inte vill anstränga sig. Delaktighet skapar motivation, sade Mimmi Garpebring, Sveriges Elevråd.

Innan vi slänger ur oss att barnen har tagit makten måste vi fråga oss vilken makt vi talar om, och i vilka sammanhang. Makten att vägra ta på sig galonbyxor eller makten att påverka samhället och sin egen livssituation?

Att gifta bort barn vid mycket ung ålder är vanligast i Sydasien och i Afrika söder om Sahara. Men även i Mellanöstern, Nordafrika och andra delar av Asien, förekommer den här traditionen inom vissa grupper. En del flickor tvingas gifta sig långt före puberteten. I Östeuropa och Latinamerika är det vanligt att flickor mellan 16 och 18 år ingår äktenskap. Ungdomsstyrelsen har beräknat att ungefär 70 000 unga människor i Sverige har begränsningar eller villkor för val av partner och äktenskap.

UNICEF anser att äktenskap under 18 års ålder kränker ett barns mänskliga rättigheter (inklusive rätten till utbildning, fritid, god hälsa och yttrandefrihet). Ett sätt att arbeta mot detta är att lagstifta om att minimiåldern för att ingå äktenskap är 18 år. Vi samarbetar med regeringar och beslutsfattare över hela världen för att påverka lagstiftningen.

Idag den 1 juli träder flera lagändringar i kraft i Sverige:

• Barn ska inte längre kunna få dispens att gifta sig
• Två nya brott införs i Brottsbalken:
  Äktenskapstvång (fängelse i högst fyra år) om någon genom olaga tvång eller utnyttjande förmår en person att gifta sig
  Vilseledande till tvångsäktenskapsresa
• Möjligheten att erkänna utländska barnäktenskap och tvångsäktenskap ska begränsas ytterligare

UNICEF Sverige välkomnar dessa lagändringar, men vi vill också att detta ska kunna ligga till grund för asyl i Sverige.

– Vi förbjuder barnäktenskap i Sverige, men det är fortfarande inte ett asylskäl. Vi har fortfarande alltså inte ett helhetsperspektiv på frågan, sade Christina Heilborn, programchef UNICEF Sverige.

Seminariet arrangerades av UNICEF Sverige och Tostan Sverige. Moderator var Niklas Svensson, Expressen, och i panelen fanns Erik Ullenhag, integrationsminister; Sara Mohammad, Glöm aldrig Pela och Fadime; Anne Charlotte Ringquist, Tostan Sverige; Veronica Svärd, Feministiskt initiativ och Christina Heilborn.

Panelen var i stort överens om att lagändringarna är bra och ett viktigt steg på vägen, men att de inte är tillräckligt och att mer arbete inom frågan behövs. Sara Mohammad tryckte bland annat på vikten av att arbeta med att förändra värderingar som kränker barns rättigheter. Christina Heilborn påpekade vikten av utbildning för att förebygga barnäktenskap, och hur viktigt det är att myndigheter liksom föräldrar och inte minst barnen själva får kunskap i frågan.

– Vi måste göra barnkonventionen till lag i Sverige, då ökar fokus på barns rättigheter, sade Veronica Svärd.

Här på Expressens hemsida kan du se hela debatten. Mer information om barnäktenskap och om hur UNICEF arbetar med frågan hittar du här.