Ur artikeln: ”Barnen på Haiti har samma drömmar som våra barn”, dn.se:
”Trettiofem sekunder. Så länge skakade naturens krafter om människor och byggnader i öriket Haiti. Tvåhundratusen dog.
– Det är ofattbart, säger Mikael Persbrandt. Trettiofem sekunder, det är lika lång tid som det tog för mig att gå ner för flygplanstrappan i Port-au-Prince.”
Haitierna är mycket religiösa. Katolicismen är utbredd men i botten ligger den urgamla woodoo-religionen. Efter jordbävningen har kyrkan flyttat ut på gatan. Bland ruinerna sitter människor i gudstjänst, de har gjort sig så fina de kan.
Vi jobbar nu, försöker koncentrera oss på att få i hop det material och de bilder vi vill ha. Tänker på galan i maj som ska samla in pengar till de enorma behov som finns här och som kommer att finnas en lång tid framöver. Bergen runt Port-au-Prince är mycket vackra, men sedan länge skövlade på träd. Här talar man inte om att krisen ligger bakom, utan framför oss. Snart kommer monsunen och spolar ner bergsleran i staden. Har man inte koll på vatten och avlopp då, stundar en ny katastrof av epidemier. UNICEF´s primära mål här är att sanitet. Därefter vill man få ordning på skolorna. Allt ligger i ruiner, men folket gör så gott de kan. De samlar, sorterar, hamrar, bygger upp. Jag kastas mellan hopp och förtvivlan. Hela staden är en kokande gryta.
/ Mikael
Foto: Melker Dahlstrand/UNICEF
Den 12:e januari 2010 slog miljontals liv i spillror på Haiti. Över 200 000 människor dog på ett ögonblick. Det tog 35 sekunder, lika lång tid som det tar mig att stiga ur planet.
Värmen slår emot mig som en sköld. Jag känner igen det mesta sedan mina tidigare resor med Natcom Sweden. Svenska UNICEF, myllret av människor, den febriga aktiviteten. Ljudet av helikoptrar och biltutor, rop och skrik. Hjälparbetare, militärer och lokalbefolkning i ett enda kaos. Ändå, mitt i allt, en underström av ordning. En känsla av att här finns ett högre mål. Det är kris här och befolkningen behöver all hjälp som finns att få.
Resten av dagen briefas vi på UN logbase vid flygplatsen och återigen slås jag över storheten i alla dessa hjälparbetares hängivna arbete under förhållanden vi har svårt att föreställa oss i ängsliga, trygga Sverige. I solnedgången färdas vi till Camp Charlie, där en container blir vårt hem under dessa dagar. I morgon börjar vi jobba i epicentrum.
/Mikael
Läs även del 2 , del 3, del 4 och del 5
Även Sanna Lundell publicerar Mikaels texter på sin blogg på mama.nu!
Expressen fortsätter med sin artikelserie om UNICEF och vårt arbete i artikeln ”En viktig sak man kan göra som kändis”, lyfts Mikael Persbrandts ambassadörskap upp och vad han betyder för UNICEF.
Foto: Melker Dahlstrand
– När Mikael Persbrandt medverkar i reportage i vår insamlingsgala så är det väldigt många som ringer in och anmäler sig som världsförälder. Han har en fantastisk förmåga att nå ut och få folk att reagera på budskapet, säger vår informationschef Ingeborg Ekblom till Expressen.
Här ser ni honom i en av flera uppmaningar till att bli Världsförälder: Mikael Persbrandt för varenda unge 2009