Gå till innehållet
Laddar…

Barns rättigheter i fokus på barn­konven­tionens dag

I måndags var det barnkonventionens dag och det firades under tisdagen i Gävle genom att Brynäs IF och UNICEF samlade över 2 200 barn i Gavlerinken, för att fira alla barns rättigheter.

För tredje året i rad arrangerade ”En bra start” – en del av samarbetet mellan Brynäs IF och UNICEF – barnkonventionens dag i Gavlerinken Arena. Mer än 2 200 elever från Gävles skolor deltog. Barnen fick ta del av fler olika aktiviteter där barnkonventionen och barns rättigheter stod i fokus.

"Kompisdammen" där barnen fick skriva vad som kännetecknar en bra kompis, och fiska upp andra barns ord. Foto: Brynäs

”Kompisdammen” där barnen fick skriva vad som kännetecknar en bra kompis, och fiska upp andra barns ord. Foto: Brynäs IF.

UNICEF fanns på plats och visade hur vi arbetar i fält för att hjälpa barn i utsatta områden, och Mattecentrum hade en station där barnen kunde skapa stapeldiagram om vilken skolmat som är godast. En annan populär aktivitet var ”Kompisdammen”. Där fick barnen skriva en lapp med egna ord om vad som är en bra kompis och sedan fick barnen fiska fram en lapp som ett annat barn formulerat sina ord på.

Barnens egna ord pryder sarg och matchdräkter

Inför firandet hade alla barn fått olika uppdrag att genomföra i klasserna. Uppdragen gjorde att barnen fick lära sig mer om sina rättigheter samtidigt som de fick öva på sina matematikkunskaper. Dessutom fick alla klasser ett speciellt uppdrag där varje klass skulle svara på frågan ”Hur är en bra kompis?” Barnens svar kommer att synas på sargen i Gavlerinken under Brynäs hemmamatcher, samt på matchdräkterna.

Liksom förra året hade en referensgrupp bestående av elever varit med i planeringsarbetet inför barnkonventionens dag. De hade bland annat önskat fram dagens konferencier, William Spetz, som ledde barnen genom dagens program. Dagen avslutades med hemlig artist, Wiktoria, som framförde sina mest kända låtar.

UNICEFs och Brynäs IF:s samarbete inom ”En bra start” har som mål att ge fler barn möjlighet att delta i konstruktiva och roliga aktiviteter, och att stötta eldsjälar, lärare och ledare i deras dagliga arbete så att fler barn och ungdomar får en bra start i livet.

Ingen klagorätt för barn – Sverige på efterkälken

Barn i Sverige har idag svårt att söka upprättelse när deras rättigheter har kränkts. Det saknas en instans dit barn kan vända sig och här har Sverige halkat efter jämfört med andra länder. Det visar en ny rapport från UNICEF Sverige.

I rapporten framkommer hur svårt det är för barn att få sin sak prövad, och hur de är utelämnade åt ett system som är utformat för vuxna. Men ett tilläggsprotokoll till FN:s konvention om barnets rättigheter ger barn och deras ombud möjlighet att framföra klagomål till FN:s barnrättskommitté. Sverige har dock hittills valt att inte skriva under protokollet.

– Sverige vill ju vara ett föregångsland när det gäller barns rättigheter, men ligger tyvärr inte i framkant när det handlar om barns klagorätt, säger Christina Heilborn, chefsjurist vid UNICEF Sverige.

Tilläggsprotokollet till barnkonventionen har hittills ratificerats av 36 länder, varav 22 är länder i Europa som till exempel Danmark, Finland, Tyskland och Frankrike. Ytterligare 51 länder har undertecknat protokollet, vilket är första steget i processen där länder visar att de står bakom innehållet.

Sverige har fått upprepad kritik av FN:s barnrättskommitté som har uppmanat regeringen att skyndsamt ratificera tilläggsprotokollet och att upprätta en nationell instans dit barn kan vända sig. I Sverige skulle det kunna vara Barnombudsmannen, men BO har idag inte mandat att ta emot enskilda ärenden från barn. Det är den enda ombudsmannen som inte kan ta emot enskilda ärenden från sin målgrupp.

Foto: Frank Aschberg

Rapporten, som har gjorts av Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet på uppdrag av UNICEF Sverige, har undersökt tre europeiska länder – Belgien, Irland och Norge – och jämfört barns möjlighet till individuell klagorätt. Inget av länderna har system som fungerar perfekt, men alla har system som är bättre än Sveriges, enligt rapporten.

Både i Belgien och på Irland kan Barnombudsmannen ta emot individuella klagomål från barn. Belgien har till exempel, förutom att ratificera tilläggsprotokollet, även tagit fram nationella och lokala möjliga vägar för barn som vill utkräva sina rättigheter. Det innebär att barn på lokal nivå kan vända sig till lokala barnombudsmän som i många fall gör individuella besök, och som i första hand använder sig av medling som ett led för att barnanpassa processen.

– Vi ser att Sverige har mycket att lära av andra länder på det här området. Vi har ett bristfälligt system som inte tar barns rättigheter på fullt allvar, säger Christina Heilborn.

Rapporten ger även exempel på verkliga situationer i Sverige där barns rättigheter har blivit åsidosatta, och där det har saknats möjlighet att få hjälp. Det kan till exempel röra sig om:

  • En 16-årig flicka som blir utsatt för våld i hemmet, men som nekas hjälp av socialtjänsten. Hon har ingenstans att vända sig med sina klagomål.
  • En 17-årig pojke som sitter frihetsberövad och isolerad nekas rätten att träffa sin familj under häktestiden. När pojken frias från misstankarna har han suttit häktad i tre månader. Hans rättigheter har kränkts på en rad punkter, men det finns ingenstans han kan vända sig för att få upprättelse.

UNICEF Sverige anser att om regeringen menar allvar med att höja barnkonventionens status och barns rättsliga ställning i Sverige måste följande göras:

  • Ratificera det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om en individuell klagorätt för barn.
  • Inrätta barnanpassade klagomekanismer för barn när deras rättigheter har kränkts.
  • Se över hur Barnombudsmannens mandat kan utvidgas till att ta emot individuella klagomål från barn.

Läs hela vår rapport här.

Vill du få mer information om hur UNICEF arbetar för barns rättigheter i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

 

Varför behöver barnkonventionen bli svensk lag?

Barnkonventionen ska bli svensk lag, men fortfarande är många instanser kritiska till det. Idag på barnkonventionens dag bemöter Christina Heilborn, chefsjurist på UNICEF Sverige, några av invändningarna. ”Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har.”

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Nu finns ett gediget lagförslag på hur barnkonventionen kan göras till svensk lag och vilka åtgärder som behövs för att stödja och underlätta en sådan process för rättsväsendet, socialtjänsten och kommunerna. Förslaget från utredningen är en kombination av att göra konventionen till lag genom inkorporering och att fortsätta med transformeringsmetoden (vilket innebär att lagar anpassas till konventionen).

UNICEF Sverige välkomnar förslaget och föreslår i vissa avseenden ytterligare bestämmelser för att stärka barnkonventionens ställning i Sverige, och därmed barns rättsliga ställning. Det finns fortfarande en negativ attityd till och rädsla för att se barn som individer med egna rättigheter. Föräldrarätten väger tungt och ges ofta företräde vid konfliktsituationer.

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer – som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

Av remissvaren att döma är det flera instanser inom rättsväsendet som är kritiska till att göra barnkonventionen till lag. Här är några av invändningarna:

  • Den är otydlig och svår att tolka.
  • Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken.
  • Det blir dyrt.
  • Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter.
  • Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter.
  • Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning.

Låt mig bemöta dessa invändningar:

Den är otydlig och svår att tolka
Majoriteten av bestämmelserna  är tydliga och innehåller konkreta bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Och redan idag finns lagar som är allmänt formulerade såsom socialtjänstlagen, vilket visar att jurister är vana att tolka och tillämpa även lagar som inte är helt detaljerade.

Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Det krävs fortbildning och metodutveckling för att implementera barns rättigheter.

Det blir dyrt
Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Genomförandet av mänskliga rättigheter kostar pengar och det är något som måste prioriteras i en rättsstat.

Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter
Barnkonventionen innehåller minimibestämmelser, vilket innebär att lagar som ger ett mer långtgående skydd för barns rättigheter har företräde. Om en domstol skulle fatta ett beslut som innebär att barns rättigheter försvagas enligt barnkonventionen finns alltid möjligheten att stifta ny lag som stärker skyddet, i och med att transformeringsmetoden fortfarande är kvar.

Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter
Den risken finns alltid i en rättsstat där möjlighet till överklagande finns och där flera domstolar och myndigheter tillämpar samma bestämmelser. Rättssäkerheten i form av att lika fall behandlas lika och förutsägbarheten i beslutsfattandet måste upprätthållas, genom kompetensutveckling av beslutsfattare och nationell vägledning i form av riktlinjer för tolkning av bestämmelserna.

Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning
Det finns en internationell övervakningskommitté som ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras. FN:s barnrättskommitté har tolkningsrätt och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

UNICEF Sverige anser att det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Erfarenheterna visar att det inte kommer att ske förrän den får status som lag.

Invändningarna från remissinstanser såsom JO och Kammarrätten visar tydligt varför barnkonventionen behöver bli svensk lag. När det sker år 2018 innebär det både en skyldighet och en möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.

Barns rättigheter får inte sättas ur spel

Gäller en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Idag på barnkonventionens dag skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår programchef Christina Heilborn en debattartikel för att påminna om att mänskliga rättigheter även gäller i kristider.

Idag är det 26 år sedan FN:s konvention om barnets rättigheter antogs. Den innehåller bestämmelser om barns mänskliga rättigheter som man alltid ska ta hänsyn till. Sverige var ett av de första länderna som ställde sig bakom och skrev under barnkonventionen. Men gäller verkligen en konvention om mänskliga rättigheter i alla lägen, oavsett omständigheter? Vad händer när det uppstår en krissituation eller katastrofläge? Vad händer med rättsliga principer när miljoner människor är på flykt, och antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige ökar dramatiskt?

I debatten hörs desperata rop på hjälp och larmsignaler om behov av särskild krisberedskap av politiker och myndigheter. Regeringen håller presskonferenser om nödläge, kommuner anmäler sig själva för att de bryter mot lagen och organisationer försöker assistera. Det talas om att nöden har ingen lag, och att pragmatiska lösningar måste fram, vilket i sin tur kan innebära att avsteg måste göras från gällande lagar. Detta kan tyckas helt rimligt och logiskt i en svår situation, men innebär faror både för rättssäkerheten och framförallt för enskilda barn.

Det går helt enkelt inte att bortse från en konvention trots att landet befinner sig i ett ansträngt läge. Det är tvärtom så att konventioner om mänskliga rättigheter är särskilt viktiga att slå vakt om i kristider.

Foto: © UNICEF

Foto: © UNICEF

Barnkonventionen har särskilda bestämmelser för att garantera skydd åt barn på flykt, eftersom de befinner sig i en särskilt utsatt situation. Ensamkommande barn och deras rättigheter lyfts särskilt fram av FN:s barnrättskommitté. Dessutom finns fyra grundläggande principer i konventionen som alltid måste beaktas i beslut som rör barn.

1) Skydd mot diskriminering

Principen om icke-diskriminering gäller alla barn som vistas i ett land. Den förbjuder diskriminering på grund av barnets status som asylsökande, papperslös eller flykting. Den innebär att alla barn i ett land har samma rättigheter. Staten har ett ansvar att se till att barn får sina rättigheter tillgodosedda och skyddas mot alla former av diskriminering.

2) Barnets bästa

Principen om barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. En konsekvensanalys behöver göras både för kortsiktiga och långsiktiga lösningar.

3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling

Barn ska skyddas mot våld och utnyttjande. Det krävs att man är särskilt vaksam för att inte ensamkommande barn ska riskera att hamna i människohandel, sexuell exploatering eller inblandning i brottslig verksamhet.

4) Respekt för barnets åsikt

Barnets synpunkter och önskemål måste efterfrågas och beaktas innan beslut fattas. Barn måste få relevant information om processer, sina rättigheter och beslut som fattas. Informationen ska ges på ett sätt som är anpassat efter barnets mognad och kunskapsnivå.

Vi uppmanar regeringen, myndigheter och kommuner att använda barnkonventionen som ett stöd i beslutsfattandet för att upprätthålla mänskliga rättigheter, rättssäkerhet och skydd för enskilda barn.

Arbetet med att göra barnkonventionen till svensk lag är en viktig del för att säkerställa att barns mänskliga rättigheter aldrig sätts ur spel.