FN:s barnrättskommitté granskar idag Sveriges regering när det gäller hur den skyddar barn mot människohandel, prostitution och barnpornografi. Alla länder som anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter och dess tilläggsprotokoll granskas regelbundet av FN-kommittén. Nu är det dags för Sverige att för första gången granskas utifrån tilläggsprotokollet om handel med barn.
Barn utnyttjas i människohandeln som varor som köps och säljs. Barnen tvingas till prostitution, tiggeri och stölder. Denna brottslighet finns över hela världen och också i Sverige. Det är en mycket lukrativ bransch och risken för förövarna att upptäckas och straffas är liten. Barnen är lätta att tysta, de är lojala och beroende av de som utnyttjar dem. Barnen ser sig själva sällan som offer utan vet inget annat än att lyda. Det kan därför vara svårt för socialarbetare och polis att upptäcka barnen och skapa förtroende så att barnen berättar vad de varit med om.
Alla barn har enligt såväl socialtjänstlagen som barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll samma rättigheter oavsett om man är svensk medborgare, asylsökande eller offer för människohandel. Men så ser det inte ut i praktiken. Det finns en godtycklighet i systemet som innebär att barn behandlas olika beroende på om man är fast bosatt här eller inte. Ett stöd i arbetet för berörda myndigheter är vår skrift Kan det vara människohandel?.
I samband med regeringens rapport lämnade vi en alternativ rapport till barnrättskommittén för hur tilläggsprotokollet tillämpas. Rapporten kan laddas ner här eller läsas i sin helhet på scribd.
De frågor vi hoppas att FN-kommittén ställer till Sverige är:
- Vad har ni för planer för att öka kunskapen hos myndigheter så att barn som kan vara utsatta för människohandel upptäcks och får stöd?
- Varför finns ingen handlingsplan mot människohandel för alla ändamål, inte enbart prostitution?
- Varför finns ingen särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken?
- Varför vill inte regeringen att barnkonventionen blir svensk lag?
Vi hoppas att regeringen planerar att genomföra insatser så att skyddet för barn som utsätts för människohandel ökar, och att varje barn som upptäcks får den stöd och hjälp han eller hon har rätt till.
Det har regeringen lovat redan vid anslutningen till barnkonventionen år 1990 och tilläggsprotokollet år 2006.
/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan
CC/Immortal Lens (Youssef Hanna)
Nu finns äntligen ett konkret lagförslag som innebär att även barn som är papperslösa i Sverige ska få rätt till sjukvård. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. överlämnade idag sitt betänkande Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) till regeringen. UNICEF Sverige välkomnar detta förslag. Barnkonventionen är hur tydlig som helst när det gäller att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras. Därför ska alla barn som befinner sig i ett land ha samma rätt och tillgång till bland annat sjukvård. En vanlig missuppfattning bland både beslutsfattare och allmänhet är att barn i Sverige idag har samma rättigheter. Så är dock inte fallet. Barn delas in i olika kategorier där de som är papperslösa inte har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn. De som är papperslösa har endast rätt till akut sjukvård som de dessutom måste betala för själva. Konsekvenserna av att inte kunna gå till vårdcentralen med sitt barn som har ont i magen kan bli allvarliga för barnet, dramatiska för föräldrarna och kostsamma för samhället.
UNICEF har länge jobbat med frågan och vi är många som kritiserat den svenska regeringen för denna utestängning av vissa barn från sjukvården, däribland FN:s barnrättskommitté i Genève. Det är ytterst angeläget att lagändringen genomförs så snart som möjligt. Barn som lever papperslösa har redan väntat för länge. /Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan, UNICEF Sverige