Gå till innehållet
Laddar…

Regeringen gör fortfarande skillnad på barn och barn

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. Vissa förbättringar har gjorts efter den omfattande kritiken från bland andra UNICEF, men fortfarande tas inte barns rättigheter tillräckligt på allvar.

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. UNICEF Sverige noterar och ser positivt på att regeringen tagit till sig delar av den omfattande kritiken från UNICEF och andra remissinstanser och gjort vissa förbättringar vad gäller barns rättigheter. Det är dock beklagligt att de inte nått hela vägen fram.

Fortfarande saknas en ordentlig barnkonsekvensanalys av lagändringarna. Det är nödvändigt och rimligt då inskränkningarna är så pass stora och allvarliga för barn. Visserligen nämns barn och barnkonventionen i underlaget, till skillnad från det tidigare förslaget, men tyvärr utan vidare analys och resonemang. Regeringen poängterar vid ett antal tillfällen är barn är särskilt utsatta och svaga men nämner inte att barn har särskilda rättigheter som måste respekteras och främjas.

UNICEFs remissvar (9 mars 2016) lyfte vi fram tre viktiga områden i lagförslaget som vi inte anser är förenliga med FN:s barnkonvention och barnets bästa. Så här har regeringen bemött de frågorna i det omarbetade förslaget:

  • Rätten till familjeåterförening

Det är mycket anmärkningsvärt att rätten till familjeåterförening fortfarande inte har beaktats fullt ut. Fortfarande kvarstår kraftiga inskränkningar för vissa barn att få vara med sina föräldrar. Alla barn har rätt att förenas med sina föräldrar om det är för barnets bästa – oavsett om det är i hemlandet eller där barnet befinner sig.

Det är en rättighet för alla barn och beslut som inte respekterar det är inte förenliga med barnkonventionen och Sveriges internationella åtaganden. Förslaget öppnar upp för vissa nya möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning, men ger inte möjlighet att använda sig av barnkonventionen för dessa undantag. Hur det ska prövas är också oklart.

  • Särskilt ömmande omständigheter

Regeringen har föreslagit att behålla bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, men med kraftiga inskränkningar. Det innebär att en bestämmelse som redan är på undantag och använts mycket restriktivt blir ännu mer restriktiv och begränsande. Frågan blir om den kommer kunna användas alls?

  • Permanenta uppehållstillstånd till barn

Det nya lagförslaget har infört en ny bestämmelse som ger möjlighet att i ytterst svåra fall ge barn möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Det ska dock vara så kallade ”synnerligen ömmande omständigheter” kopplat till mycket svåra hälsotillstånd som är varaktiga.

Vi hade förstås hoppats att regeringen skulle ta till sig vår och övriga remissinstansers kritik och öppna upp för fler möjligheter för barn att beviljas permanent uppehållstillstånd. Detta eftersom det främjar deras rätt till en långsiktig och hållbar lösning, som barnkonventionen förespråkar, och i de allra flesta fall är i enlighet med barnets bästa.

En bit på väg men inte tillräckligt

Det nya förslaget är en bit på väg men når inte ända fram. Vi delar inte regeringens uppfattning om att det omarbetade lagförslaget har följt barnkonventions bestämmelser fullt ut. Barns särskilda rättigheter lyfts inte fram och barns rätt till familjeåterförening uppfylls inte. I praktiken innebär det att regeringen fortfarande gör skillnad på barn och barn. Det är inte acceptabelt eller förenligt med barnkonventionen.

Om Sverige vill leva upp till sitt mål att vara det bästa landet för barn att växa upp i så måste barnkonventionen tas på större allvar och respekteras fullt ut. Barnkonventionens grundläggande principer måste vara vägledande och sättas i centrum vid lagförslag och andra beslut som berör barn – inte åsidosättas för andra intressen.

Förslaget har nu lämnats till lagrådet för deras bedömning och godkännande innan riksdagens omröstning i juni. Lagen föreslås börja gälla från 20 juli 2016 och tre år framåt.

UNICEFs krav till regeringen angående barns rättigheter i mottagandeprocessen

Det behövs en nationell handlingsplan för att säkerställa att asylsökande barn får sina grundläggande rättigheter tillgodosedda i mottagarprocessen. Det menar UNICEF Sverige som i ett brev till regeringen lagt fram tio punkter som bör ingå i en sådan plan.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

  1. Samverkan mellan myndigheter och med civilsamhället
  2. Förebygga att barn försvinner och utsätts för övergrepp
  3. God man till ensamkommande barn måste fortsatt prioriteras och kompletteras med provisoriska lösningar
  4. Barnets behov av vård, trygghet och skydd måste stå i fokus vid boendeplacering snarare än ekonomiska motiveringar. Varje beslut om boende måste föregås av en individuell prövning.
  5. Hälsoundersökningar måste fortsatt prioriteras redan i ankomstkommunen. Akuta behov ska omgående tillgodoses medan övriga åtgärder kan anstå till anvisningskommunen.
  6. Utbildning måste vara en fortsatt prioritering. Kommunen bör se på möjligheter till tillfälliga och flexibla lösningar för att få fler att komma igång med utbildningsinsatser i väntan på att börja skolan.
  7. Individuell handläggning och barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn. Detta gäller för alla myndigheter; socialtjänst, landsting och Migrationsverket
  8. Kompetenskrav. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med barn och deras ärenden ges grundläggande utbildning om barns rättigheter och betydelsen av ett bra bemötande. Fördjupad kunskap och rådgivning vid svårare situationer och beslut kan tillgodoses av en ”resurspool” på kommun eller nationell nivå med seniora handläggare som har lång erfarenhet av att arbeta med barn i asylprocessen och i mottagandet.
  9. Anpassad information till barn. För att barn måste de få anpassad information och kunskap om sina rättigheter. Informationen måste vara tillgänglig efter språk, ålder och mognad.
  10. Barn ska inte frihetsberövas under mottagandet – det är inget brott att söka asyl.

 

Här kan du läsa hela brevet: Barns rättigheter i mottagandet.

Svår torka drabbar 100 000 barn i Namibia

Namibia är ett land som ofta drabbats av torka, men den här gången är situationen i landet den värsta på 30 år. 800 000 människor hotas nu av allvarlig undernäring – och allra värst drabbas barnen. UNICEF finns på plats och gör sitt yttersta för att rädda barns liv.

En familj sitter utanför sitt hem i Ruacana, en by i Omusati-regionen norra Zambia som drabbats hårt av den extrema torkan. Familjen tillhör Himbafoket som lever på jordbruk och boskapsskötsel.

En familj sitter utanför sitt hem i Ruacana, en by i norra Namibia i det område som drabbats hårt av den extrema torkan. Familjen tillhör Himbafoket som livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel. Foto: UNICEF/John Isaac

I de norra områdena i Namibia vid gränsen till Angola har jordbruk och boskapsskötseln drabbats mycket hårt. Odlingar och betesmarker är uttorkade. Familjer tvingas sälja den boskap som inte redan dött och fly in till städerna för att försöka hitta ny försörjning. 100 000 barn går till sängs hungriga och vaknar på morgonen utan att få någonting att äta.

Undantagstillstånd råder

Regnen har uteblivit för andra året i rad och redan i maj utlyste Namibias regering undantagstillstånd i landet. Myndigheterna delar ut majs i de utsatta regionerna och planerar att borra nya brunnar och köra ut vatten i tankbilar. Men dessa insatser dröjer och räcker inte på långa vägar. Hjälp från omvärlden behövs akut för att kunna rädda barns liv.

Vatten och toaletter

UNICEF kämpar för fullt för att förse de utsatta områdena med näringstillskott, rent vatten och toaletter samt ger information till föräldrar om små barns näringsbehov. UNICEF ser också till att skolundervisningen fortsätter trots katastrofläget.

Undernäring konstant problem

Torkan förvärrar Namibias redan mycket allvarliga näringsproblem. 29 procent av barnen som är yngre än fem år är ”stunted”, en kronisk form av undernäring som pågått så länge att barnen för all framtid hämmats i växten, både rent kroppsligt och mentalt.

I en sådan här katastrofsituation kan tidig upptäckt av undernäring handla om liv eller död. Med rätt behandling och effektiva näringstillskott kan barn gå upp i vikt och överleva.

Hjälp behövs nu

En tredjedel av landets befolkning är redan drabbade och UNICEF räknar med att situationen kommer att förvärras under torrperioden som brukar pågå till slutet av december. 47 miljoner kronor saknas för att kunna fortsätta de livsviktiga insatserna i katastrofområdet och rädda barns liv.

Hjälp barn i katastrofer! Stöd UNICEFs katastrofarbete världen över.

Hör UNICEFs representant på plats berätta om läget i Namibia i Aktuellt i svt.

Fotboll förenar: nytt samarbete mellan UNICEF och Gothia Cup

Under signaturen United for Children samarbetar världens ledande barnrättsorganisation med världens största fotbollsturnering för barn och ungdomar. En gemensam kampanj genomförs under sommarens turnering och en aktivitet på Heden i Göteborg presenteras den 15 juli.

Gothia cup är en unik mötesplats för barn från hela världen. I år kommer över 36 000 deltagare i 1600 lag från 73 länder till Göteborg i mitten av juli.

Både Gothia cup och UNICEF har verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar över hela världen och delar många värderingar. Att skapa förståelse för barn och ungdomars situation i olika delar av världen är ett gemensamt mål. Samarbetet fokuserar på alla barns rätt till rent vatten. Över 780 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten och 1800 barn under fem år dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig sanitet och hygien.

Foto: © UNICEF/Melker Dahlstrand

Barn på ett dagcenter i Mwanza, Tanzania spelar fotboll. Foto: © UNICEF/Melker Dahlstrand.

För UNICEF är samarbete inom idrottsområdet inget nytt och organisationen har sedan tidigare samarbete med både FC Barcelona och Manchester United.

– Vi ser Gothia Cup som en unik möjlighet att nå barn, ungdomar och vuxna från hela världen. Tillsammans med Gothia Cup kan vi sprida kunskap om barns rättigheter och samla in pengar till arbetet för att förverkliga barns rättigheter till överlevnad, där tillgången till rent vatten och sanitet är en av de viktigaste frågorna, säger Per Westberg UNICEF Sveriges vice generalsekreterare.

Ny EU-dom stärker ensamkommande barns rätt

Varje år söker sig ca 3000 ensamkommande barn till Sverige för att få sina rättigheter tillgodosedda. På flykt undan krig, våld och fattigdom, separerade från föräldrar, syskon och övrig familj utgör de en särskilt sårbar grupp i samhället. En stor del av de ensamkommande barnen i Sverige får skydd och hjälp här. En grupp som varit undantagen är barn som lämnat sina fingeravtryck (och på så vis antas ha lämnat en asylansökan) i ett annat EU-land och därför ska skickas tillbaka dit enligt Dublinförordningen.

En ny dom från Europadomstolen bör sätta stopp för att Sverige skickar ensamkommande barn mellan EU-länderna. Domen förtydligar att barnet ska ha rätt att få sin asylansökan prövad i det land det befinner sig i och där det senast lämnat sin ansökan, som bl a DN skrivit om. Domstolen slår även fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet, vilket är en av barnkonventionens grundprinciper.

Vi har träffat många barn som skickats tillbaka till andra EU-länder enligt Dublinförordningen. Adam är ett av de barnen. Han var 11 år när han och hans familj flydde från talibanerna i Afghanistan. Familjen kom till Iran och sökte en fristad där. Vid ett tillfälle misshandlades Adam så svårt av polisen i Iran att han hamnade i koma. Efter 6 månader på sjukhus tvingades han och familjen lämna landet. Under flykten separerades Adam från den övriga familjen. Människosmugglaren tvingade alla barn över 11 år att ta en annan väg, med löfte om att få återse familjerna inom kort. Det var det sista Adam såg av sin familj. Under den farliga resa som följde kom han till både Grekland och Italien. Han tvingades lämna sina fingeravtryck i båda länderna, utan att själv ha en aning om var han befann sig. Tolken som befann sig i rummet pratade ett annat språk. Han kom sedan till Sverige för att söka uppehållstillstånd. Adam, som nu har nu hunnit bli sexton år, har tillbringat en tredjedel av sitt liv på flykt under svåra omständigheter. Men det tar ändå inte slut där. Adam får besked om att han ska skickas tillbaka till Italien, där han har upplevt misshandel i form av sparkar och slag från polisen och har tvingats sova i parker och på tågstationer om nätterna. Polisen har även tagit ifrån honom hans väska med pengar och mat i. Adam är livrädd för att återvända till Italien. ”Jag ser ibland döden som ett lättare alternativ än att kämpa mer” säger Adam. I slutet av maj sätter han sig utanför Migrationsverket och hungerstrejkar. Han åker in och ut på sjukhus men avbryter inte hungerstrejken förrän efter 14 dagar. Då kommer beskedet att han ska få ett ombud i Sverige. Adam vet inte vad som ska hända med honom.

Många ensamkommande barn har berättat om oacceptabel behandling från polis och andra myndigheter i EU-länder som exempelvis Italien. Att svenska myndigheter inte tagit dessa uppgifter på tillräckligt stort allvar är en kränkning av barnets rättigheter och ett misslyckande. Ytterligare ovisshet och förlängda processer gällande ansvarsfördelningen mellan EU-länderna har inte varit ett förfarande med barnets bästa för ögonen. Domen från Europadomstolen är en viktig och välbehövlig markering kring barnets rättigheter.

Vi har 1000 dagar på oss att uppnå millenniemålen

De åtta globala mål som världen enades om år 2000 har haft avgörande betydelse. Aldrig förr har så många barn överlevt sina första levnadsår. Aldrig har fler barn fått möjlighet att utveckla sina färdigheter. Vi på UNICEF glädjer oss åt framstegen, men uppmanar till ännu större ansträngningar under de 1000 dagar som idag återstår fram till mål.

Goda nyheter: I tre fjärdedelar av världens länder går idag lika många flickor som pojkar I grundskolan.

Goda nyheter: I tre fjärdedelar av världens länder går idag lika många flickor som pojkar I grundskolan.

Alla FN:s medlemsländer, alla FN-organ (däribland UNICEF), Världsbanken och IMF har ställt sig bakom ansträngningarna att nå millenniemålen före år 2015. Tillsammans har vi kämpat för att tackla fattigdom, hunger, sjukdomar, analfabetism och diskriminering av kvinnor. Och det globala engagemanget har gett resultat.

De sista 20 åren har barnadödligheten halverats. Rekordmånga barn går i skolan och i 75 procent av världens länder är det nu lika många flickor som pojkar som får utbildning. Miljontals människor har tagit sig ut ur extrem fattigdom och miljontals liv har räddats tack vare målen som satts upp för att bekämpa hiv och aids, malaria och tuberkulos. På den här internationella sajten kan du läsa mer om resultaten och de utmaningar som väntar oss.

Exempel på framsteg:

  • Barnadödligheten (antal barn, yngre än fem år, som dör varje år) har minskat från 12 miljoner 1990 till 6,9 miljoner 2011.
  • Undernäring bland barn som är yngre än fem år, har minskat med mer än en tredjedel, från 25 procent 1990 till 16 procent 2011.
  • Antalet barn som inte går i grundskolan har minskat från 108 miljoner till 61 miljoner under de senaste 14 åren.
  • I tre fjärdedelar av världens länder går nu lika många flickor som pojkar I grundskolan.
  • Idag har över två miljarder fler människor tillgång till rent vatten jämfört med år 1990.
  • Antalet kvinnor som dör i samband med graviditet och förlossning har minskat med 47 procent mellan 1990 och 2010.
  • Antalet barn i åldern 5-14 år som arbetar under de värsta förhållandena, uppskattas ha minskat med en tredjedel mellan 2004 och 2008.
  • Antalet barn som smittas av hiv minskade med 24 procent 2009-2011.

Vi måste öka takten

Trots framstegen lämnas massor av barn och deras barn utanför på grund av orättvisor, diskriminering, våld och konflikter. Alltför många saknar fortfarande rent vatten och toaletter och 19 000 barn dör varje dag, de flesta av sjukdomar som enkelt kan förhindras. Därför är det så oerhört viktigt att världens alla länder nu ökar takten för att utrota fattigdom och se till att alla barn har möjlighet att överleva och utvecklas.

Tillsammans måste vi göra vårt yttersta dygnet runt under de 1000 sista dagarna fram till mål. Vi har all kunskap och teknik som behövs för att rädda miljontals barns liv varje år – och det finns ingen ursäkt för att inte använda oss av detta.

UNICEFs handlingsplan

Barnen är vår framtid och det är UNICEFs uppgift att sätta dem i centrum för global utveckling. Vi uppmuntrar och uppmanar till större politisk vilja att arbeta tillsammans för att förbättra och utveckla nationella handlingsplaner som gäller barns överlevnad. Erfarenheten visar att man kan minska barnadödligheten genom att:

  • öka insatserna i de 24 länder som har högst barnadödlighet,
  • utveckla hälsovården i de mest avlägsna och fattiga områdena som har sämst tillgång till sjukvård,
  • fokusera på att förebygga de fem främsta orsakerna till att barn dör: lunginflammation, diarré, malaria, för tidiga födslar och förlossningskomplikationer,
  • utbilda flickor och stärka kvinnor,
  • samarbeta kring gemensamma mål.

Var med och förändra världen!

Var med och kämpa för att varenda unge ska få den barndom som de har rätt till.
Bli Världsförälder eller besök vår gåvoshop och köp livsviktiga fältprodukter som räddar barns liv..

Gratis inspirationslåda om barnkonventionen till alla förskolor i Sverige

Nu gör vi en insats för att inspirera pedagoger inom förskolan att sätta fart på diskussionerna om barnets rättigheter – inte minst bland barn själva. Vi kommer, med stöd av Svenska PostkodLotteriet, att skicka ut en inspirationslåda om barnkonventionen till varenda förskola i landet.

Närbild_material

Foto: UNICEF/Erik Flodstrand

Inspirationslådan innehåller kreativa, lekfulla och tankeväckande övningar om barnets egna rättigheter som kan göras med barnen och bland vuxna för att öka förståelsen för vad barnkonventionen innebär i praktiken.

Många upplever nog barnkonventionen som en pekpinne och att den är krånglig och svår att ta till sig i den dagliga verksamheten. Vi vill visa att det går att lära sig mer om barnets rättigheter genom de verktyg pedagoger inom förskolan är vana att arbeta med såsom lek, skapande, utforskande och samtal. Vi är dessutom övertygade om att barnen själva kan förstå och göras delaktiga i arbetet med barnkonventionen.

Barnkonventionen antogs av FN 1989 och det står inskrivet att UNICEF har ett särskilt uppdrag att sprida kunskap om barnkonventionen.  Kännedom om konventionens innehåll är såklart viktigt för att det ska bli ett levande dokument som alla som arbetar med barn kan använda. Det är också viktigt att barnen själva får kunskap om deras rättigheter för att de ska veta när deras rättigheter kränks och förstå när de blir felaktigt behandlade, men också hur barnkonventionen ger dem status som fullvärdiga individer med samma värde som vuxna.

Inspirationslådan kommer att skickas ut via post direkt till förskolorna och vara helt gratis. I boxen finns ett antal häften med övningar som lätt kan tas ut och användas direkt av pedagogerna. Varje övning bygger på en rättighet i barnkonventionen, exempelvis rätten till likabehandling, inflytande, utveckling och skydd.

Vi hoppas att boxen ska inspirera många som arbetar med barn, ansvarar för barn, tar beslut som berör barn och barnen själva att ta till sig barnkonventionens grundläggande barnsyn. Den som ger barnet samma rättigheter och erkännande som alla andra människor och framhåller barndomen som en unik period i en människas liv med lika högt värde som vuxenlivet.

Läs mer om de UNICEF-projekt Svenska PostkodLotteriet stödjer.

Ny rapport visar att helhetsgrepp krävs för barn i socialt utanförskap

Socialstyrelsens senaste rapport ”Vård och omsorg om placerade barn" pekar på en mångfacetterade problematik – barn i socialt utanförskap missgynnas inom flera områden. Rapporten ger en alarmerande bild av de ca 26 000 barn som varje år lever i samhällsvård samt deras uppväxt, hälsa och utbildning.

Bland Sveriges två miljoner barn ser förutsättningarna att få en bra start i livet väldigt olika ut. De barn som inte får sina mest grundläggande behov och rättigheter enligt barnkonventionen tillgodosedda riskerar ett socialt utanförskap. Rättigheter som utbildning, socialt stöd, hälso- och sjukvård, skydd mot våld och omsorgsbrister. Konsekvenserna kan bli en negativ och svårbruten utvecklingskedja, med överrisker för sociala problem, ohälsa, avbruten skolgång och fattigdom.

Enligt Socialstyrelsens rapport ”Vård och omsorg om placerade barn” finns det en mångfacetterad problematik för de ca 26 000 barn som varje år lever i samhällsvård. Överriskerna för dessa barn är många: sämre fysisk och psykisk hälsa, högre dödlighet, fler som använder psykofarmaka och har vårdats för självskadebeteenden, färre som går ut grundskolan med grundläggande gymnasiebehörighet. Samhället måste bli en bättre förälder och det måste till handling på alla nivåer, uppmanar Socialstyrelsen.

Det sociala utanförskapet har många olika ansikten och orsaker. Den gemensamma nämnaren för barn i riskzonen för socialt utanförskap, är att de ofta har en komplex och sammansatt multiproblematik. De olika bakomliggande faktorerna samverkar med varandra och riskerar också att förstärka varandra.

Den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap är en fullföljd skolgång enligt forskning. Samtidigt visar forskning att placerade barn ofta inte får sina behov tillgodosedda när det gäller bland annat utbildning. Skapliga betyg i årskurs 9 minskar risken för tidig död, ohälsa och psykosociala problem som missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem. Placerade barn får inte rätt sorts stöd för att klara av skolarbetet, menar Socialstyrelsen. Men det finns goda exempel där placerade barn med rätt sorts stöd har fått rätten till utbildning tillgodosedd, exempelvis projektet SkolFam som arbetar utifrån en helhetssyn på barnet.

Diskussioner, insatser och satsningar på barn och unga fokuserar inte sällan på ett av deras livsområden. Detta har varit tydligt inte minst under den pågående barnfattigdomsdebatten, mycket har handlat om siffror och statistik, kronor och ören. Samtidigt har barn och unga själva pratat om ekonomisk och social utsatthet utifrån hur det påverkar hela deras liv: svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, svårigheter att upprätthålla kamratrelationer, depression, sämre självbild och självkänsla, känslor som sorg, aggressivitet, ilska och ångest, bristande framtidstro etc. (läs mer i vår rapport ”Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige” samt Rädda Barnens ”På marginalen”)

Barn behöver många saker för att utvecklas bra, och det är tydligt att barn som halkar efter ofta gör det på fler än ett sätt. Det är dags att se och erkänna barn utifrån denna helhetsbild och göra dem mer delaktiga. Regeringen behöver ta fram en helhetsstrategi för de barn som halkar efter mest och lever i socialt utanförskap i Sverige.

Läs mer om vilka förändringar UNICEF Sverige arbetar för kring barn i socialt utanförskap.

Barn utan skydd när LVU och Utlänningslagen krockar

SVT och Aftonbladet lyfter just nu ett fall gällande tre syskon som är placerade i familjehem och ska utvisas tillsammans med sina biologiska föräldrar. Svenska myndigheter har bedömt att barnen utsätts för risker när de är i föräldrarnas vård, barnen har därför varit omhändertagna och placerade i familjehem sedan 2009. Plötsligt gäller inte det skyddet längre. Migrationsverkets beslut att utvisa familjen står enligt lagen över socialtjänstens bedömning att barnen behöver skydd från föräldrarna.

Vi har sedan 2011 lyft fram flera fall som visar på samma problematik till bl.a. barnminister Maria Larsson, migrationsminister Tobias Billström och riksdagens tvärpolitiska barngrupp. Läs tidigare inlägg ”Vi kräver lagändring för att skydda barn som söker uppehållstillstånd” och ”Utsatta barn drabbas när samverkan brister”. Vår krav är att:
– Lagen om vård av unga (LVU) måste ges företräde framför Utlänningslagen – inget barn ska kunna utvisas under pågående LVU-vård.

– Det måste framgå av lagen att Migrationsverket och migrationsdomstolarna i sina bedömningar av barns ärenden ska ta hänsyn till socialtjänstens underlag, läkarintyg och andra utlåtanden.

– Det måste bli en bättre och tydligare tillämpning av barnets bästa inom migrationsprocessen.

– Barnkonventionen måste bli svensk lag så att barnets rättigheter stärks. För att kunna göra en helhetsbedömning av barnets behov och bästa är det nödvändigt att barnets alla rättigheter enligt barnkonventionen får verkligt utrymme i beslutsprocesser.

De här fallen handlar om barn som inte har föräldrar som kan sörja för deras behov och rättigheter. Då måste samhället och myndigheterna ta ett stort ansvar och agera. De krav på lagändringar vi har ställt måste bli verklighet nu så att de här barnen får det skydd och stöd de har rätt till enligt barnkonventionen.

Ta ett helhetsgrepp om barnets mänskliga rättigheter!

Idag är det internationella dagen för mänskliga rättigheter. Vad har barns mänskliga rättigheter för status i Sverige?

Varje dag tar vi emot brev, mail och telefonsamtal som handlar om kränkningar av barns rättigheter i Sverige: barn som säljs och köps inom människohandel, barn som har flytt till Sverige och inte får gå i skolan, barn som lever med missbruk och våld i hemmet och inte får hjälp, omhändertagna barn som utsätts för övergrepp etc. Många av de berättelser vi möts av visar tydligt att barnets rättigheter och barnkonventionen avfärdas av domstolar och myndigheter eftersom den inte är svensk lag. Perspektivet kring barnets behov och rättigheter uteblir vilket får svåra konsekvenser för barnen. Tre nyligen avgjorda fall från domstolar och myndigheter utgör tydliga exempel på varför barnkonventionens juridiska status behöver stärkas:

Slag med bälte utgör inte misshandel eller ofredande

En pappa och hans son har hamnat i en diskussion kring läxläsning och begränsande av dataspelande. Sonen har blivit upprörd, varpå pappan har slagit sonens rygg med ett barnskärp. Pojken har berättat om händelsen för skolpersonalen, han har gråtit och uppgett att slaget har gjort mycket ont. Pappan har friats i rätten med motiveringen att det inte är utrett att barnet har tillfogats sådan smärta att det ska utgöra misshandel. Pappan har också friats från ofredande med följande motivering: ”Pappan har visserligen inte handlat i överensstämmelse med förbudet mot aga, men alla former av mindre lämpliga beteenden i det sociala samspelet mellan närstående kan inte betecknas som ofredande. Pappans agerande har framstått mer som ett överilat och olämpligt handlande i en upprörd situation” (Mål nr B 271-12).

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt att skyddas mot våld från föräldrarna. Vi ställer oss kritiska till att domstolen inte gör en tydlig markering kring barnets rätt till skydd mot alla former av våld. Vi ställer oss kritiska till rättens formulering kring pappans agerande och den förskjutning som därmed sker kring vad som är ett acceptabelt beteende i det sociala samspelet mellan närstående.

Fråga om 2-årig omhändertagen flickas rätt till uppehållstillstånd bedöms utifrån föräldrarnas rättigheter

Ett spädbarn har omhändertagits av socialtjänsten och placerats i ett familjehem p.g.a. mamman har övergett barnet och lämnat det hos en man som har misshandlat henne. Barnet har bott i familjehemmet fram till två års ålder, då Migrationsverket har beslutat att flickan ska utvisas för att återförenas med den biologiska mamman. Migrationsverket har motiverat beslutet med att barn inte ska skiljas från sina föräldrar samt att föräldrarnas rättigheter och skyldigheter måste respekteras enligt i barnkonventionen.

Enligt barnkonventionens grundprinciper ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Ett barn har rätt till skydd mot våld och vanvård och barnet ska få kontinuitet i sin uppfostran när det är placerat i familjehem.  Vi ställer oss kritiska till att Migrationsverket har bedömt ärendet av ett omhändertaget barn med skyddsbehov, utifrån de biologiska föräldrarnas rättigheter. Beslutet saknar ett helhetsperspektiv kring barnets situation samt en barnkonsekvensanalys – vad har barnet varit med om och vad riskerar det vid en eventuell utvisning för att återförenas med den biologiska mamman?

Par frias från människohandel efter att ha fört in en 14-årig flicka i landet för giftermål med deras 27-årige handikappade son

Ett gift par har åtalats för att ha rekryterat ett 14-årigt barn till Sverige för att hon ska exploateras sexuellt av deras 27-årige, handikappade son. Flickans pappa har träffat en överenskommelse med en av de åtalade om ett kommande giftermål. Flickan har kommit till Sverige under 2010 för att bli flickvän eller hustru åt 27-åringen. Hon har bott med 27-åringens familj under ett år, under denna tid har hon genomgått två graviditeter. Flickan har inte haft tillgång till sitt pass, hon har inte kunnat någon svenska och har inte gått i skolan. Hon har hjälpt till med disk, matlagning, dukning samt barnpassning av småbarn som har funnits i lägenheten. Rätten har friat paret från människohandel då de inte anser att det går att dra den slutsatsen att 27-åringens personliga särdrag och situation varit sådana att en relation med honom skulle ha inneburit ett nödläge. Även om det är visat att 27-åringen och flickan haft samlag med varandra kan denna omständighet inte betraktas som sexuell exploatering i lagens mening (Mål nr B 1689-12).

Enligt barnkonventionen har barn rätt att skyddas mot alla former av utnyttjande. Barn ska skyddas mot att bli bortförda för att exempelvis säljas till en annan familj. Vi ställer oss kritiska till bristen på barnperspektiv och barnrättsperspektiv i domen. Vi ställer oss kritiska till att rätten inte tar ställning till att det här handlar om ett barn som har sålts till Sverige, som har hållits isolerad och saknat möjligheter att påverka eller kunna ta sig ur sin situation.

Vi fortsätter att lyfta fram fall som visar att barnets rättsliga ställning måste stärkas i Sverige. Våra politiker måste se de barn som lever under svåra förhållanden och ge deras situation och rättigheter ett tydligt erkännande. Det är dags att ta ett helhetsgrepp om barnets mänskliga rättigheter genom att göra barnkonventionen till svensk lag.

Regeringen tillsätter utredning om barnkonventionen som svensk lag

Idag är en glädjens dag på UNICEF eftersom en utredning tillsatts om barnkonventionens status. Det kan tyckas som ett litet ynkligt, och mest byråkratiskt, svar på vårt krav om att göra barnkonventionen till svensk lag för att stärka barns rättigheter. Men det är en mycket viktig åtgärd som regeringen nu vidtagit för att komma vidare i denna fråga.

Ekot lyfte i morse nyheten att regeringen tillsätter en utredning för att titta på hur barns rättigheter ska kunna stärkas. Vi är många organisationer, experter och politiker som länge ifrågasatt barnkonventionens svaga ställning inom juridiken i Sverige. Jämfört med vårt grannland Norge, som gjorde barnkonventionen till norsk lag redan 2003, ligger vi efter när det gäller att se att barn har egna, individuella mänskliga rättigheter, åtskilda från föräldrarnas.

Barn är inte små människor som väntar på att bli vuxna och få bestämma själva, utan barn är människor som har rättigheter här och nu just för att de är under 18 år. Det är det som är unikt med barnkonventionen.

Så länge barnkonventionen inte gäller som svensk lag så kommer den inte att tas på allvar av domstolar och myndigheter. Det finns varken tid eller intresse att använda ett sådant dokument så länge det inte har status som svensk rättskälla.

Om barnkonventionen blev svensk lag skulle det innebära att:

  • barnkonventionen kan användas direkt i enskilda fall
  • utbildning krävs bland beslutsfattare om barns behov och rättigheter
  • barns rättigheter skulle tas på större allvar.

Vi kommer att följa utredningens arbete noga och hoppas självklart att slutsatsen blir att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk rätt och därmed bli svensk lag.

Tidigare i veckan fick jag chansen att framföra en uppmaning till Göran Holmström, politiskt sakkunnig hos barnminister Maria Larsson vid en paneldebatt:

Glädjande nog blev detta verklighet bara dagar efteråt.

För tidigt att fira för Sydsudan?

Idag firar världens yngsta nation, Sydsudan, ett år. Men stämningen dämpas av alla problem landet brottas med. Sydsudan har till exempel en av världens högsta siffror för mödra- och barnadödlighet. Bara en av tio har tillgång till rent vatten och toaletter. 70 procent av barnen mellan 6 och 17 år har aldrig satt sin fot i ett klassrum. Därtill kommer matbrist, flyktingströmmar och hot om ytterligare krig och konflikter. I dessa svåra tider är det viktigare än någonsin att se till att barnens rättigheter skyddas.

”Barns välbefinnande ett mått på framgång”

– Sydsudan kan bara bli fredligt och framgångsrikt om investeringar görs för de yngsta medborgarna. De måste vara allas prioritet – så nästa generation kan bygga den här nationen på ett aktivt och meningsfullt sätt. Konkreta resultat för barns välbefinnande är i sig ett mått på framgång. Vi måste öka chansen för Sudans yngsta att överleva sin femårsdag, att få gå klart skolan och skyddas från våld och otrygghet, säger läkaren Yasmin Ali Haque, UNICEFs chef i Sydsudan.

Trots de många utmaningarna har viktiga framsteg ändå gjorts under de senaste åren. Till exempel har tillgången till rent dricksvatten ökat med 40 procent på bara fem år, vilket UNICEF har bidragit till. UNICEF har även deltagit i omfattande vaccinationskampanjer där små barn fått skydd mot farliga sjukdomar. År 2011 vaccinerades 3 miljoner barn under fem år mot polio i Sydsudan,  som lilla Monyaguek Mayen på bilden ovanför.

Sedan ett och ett halvt år tillbaka har över 400 000 människor återvänt till landet från Sudan.  UNICEF har deltagit i återanpassningen av de sydsudanesiska flyktingarna och på olika sätt bidragit till att barnets bästa kommit i första hand under denna process. Det här livsviktiga arbetet kommer att fortsätta, ända tills Sydsudans barn har fått sina rättigheter tillgodosedda.

Använd Twitter för att mobilisera medborgarna

Så löd rådet idag på vårt fullsatta seminarium i Almedalen — ”Kan Twitter göra barnkonventionen till lag?”. Trots flera års opinionsbildning från flera barnrättsorganisationer och trots en politisk majoritet för att göra barnkonventionen till lag händer ingenting. Varför? Vilken inverkan kan digital opinionsbildning ha för att få till en förändring?

Twitter används ju idag av många för att hålla sig uppdaterade och som TV4s Anders Pihlblad uttryckte det tidigare idag: ”Jag börjar och slutar alltid dagen med Twitter”. Diskussionen gick varm mellan paneldeltagarna som leddes av moderatorn och mediestrategen Brit Stakston från JMW kommunikation:  Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap från Göteborgs universitet, Ann-Therése Enarsson, idag Systembolaget och årets Lobbyist 2004 för sitt arbete med att införa rökförbud på krogen, Elin Saga Kjørholt, jurist på Norsk senter for menneskerettigheter från Norge där barnkonventionen är lag samt Christina Heilborn, barnrättsjurist UNICEF Sverige.

Från vänster: Brit Stakston, Ulf Bjereld, Ann-Thérese Enarsson, Elin Saga och Christina Heilborn.

I Norge, där barnkonventionen är lag, kommer barns position fram på ett helt annat sätt än tidigare och ses som subjekt i rättssammhang, inte som objekt enligt Elin Saga. Att stärka barn i rättssammanhang är ett av flera argument för varför konventionen borde bli svensk lag. Som vår barnrättsjurist Christina Heilborn också påpekade  har barn egna rättigheter och får aldrig ses som som bihang till sina föräldrar. I  svenska domstolar idag nämns barnkonventionen bara som kuriosa. Vilka konkreta tips kom då fram från panelen då det gäller att göra barnkonventionen till lag med hjälp av digital opinionsbildning?

  • Underskatta inte behovet av långsiktigt kunskapsbyggande i opinionsarbetet för både politiker och allmänhet.
  • Lagen är  inte alltid den enda lösningen utan viktigare är ibland vad folk faktiskt tycker. Det tar minst fem år att vända en opinion, så det gäller att vara uthållig.
  • Precis som med traditionell opinionsbildning krävs en konfikt för att få frågan på agendan. Utnyttja det.
  • Twitter är ett av flera redskap, men grunderna i opinionsbildning har inte försvunnit, de behöver bara anpassas utifrån de nya sociala medierna.
  • Se Twitter som ett sätt att mobilisera medborgarna för att visa att frågan är viktig för många. Använd inte Twitter som megafon eller flygblad.
  • Viktigt att lyfta fram vilken skillnad t ex barnkonventionen som lag skulle innebära i verkligheten.
  • Våga förenkla och var kreativ. Ofta tar vi armkrok med de vi gillar och som redan är med oss. Skapa oväntade allianser.

Glädjande var också att  Stina Bengtsson från Centerkvinnorna i Stockholms län satt med i publiken och ställde frågan om hur hon kunde få stöd i att driva frågan vidare inom partiet. Hon har inför förra Riksstämman motionerat med Abir Alsahlani och Lena Ek  om att göra barnkonventionen till svensk lag, som de tyvärr inte fick igenom. Centerpartiet menar att barnkonventionen ska vara den naturliga utgångspunkten i allt arbete som rör barn men att den bästa metoden, än så länge, är en anpassning och skärpning av de svenska lagarna, det vill säga den nuvarande transformeringsmetoden. Moderaterna och Sverigedemokraterna är de enda partierna som aktivt motsätter sig en inkorporering. Läs mer om varför vi vill göra barnkonventionen till lag. 

Nu hoppas vi att vi kan ta debatten vidare och få fler partier och engagerade med på tåget. Fortsätt gärna twittra och använd gärna #barnkonventionen eller #BarnkonvNU. Det är viktigt att vi nu fokuserar på ”att mobilisera medborgarna med hjälp av Twitter”, för att citera Ulf Bjereld. Eller som Niklas Svensson från Expressen sade i morse: ”Jag twittrar gärna frenetiskt om det hjälper till att göra barnkonventionen till lag”.

Tidigare inlägg från Almedalen 2012

UNICEF Sverige kräver mer barnrättsfokus på journalistutbildningar

I går presenterade vi tillsammans med Rädda Barnen och BRIS en medieanalys på Barnrättstorget i Almedalen om barn i media, något som också flera medier snappat upp bl a Aftonbladet och SvD. Analysen är framtagen av Retriever Sverige. Den visar bl a att barn i våra största svenska dagstidningar lyser barnens egna berättelser med sin frånvaro. I endast 1,7 procent av publiciteten får barnen själva komma till tals.Vad beror det på och hur kan vi förbättra bilden? Den frågan diskuterade vi igen imorse på JMWs #GMA12 i Almedalen. Expressen-reportern Niklas Svensson deltog även och bjöd in oss till redaktionen för att lära dem mer om hur man kan lyfta och ta hänsyn till barns rättigheter och barnkonventionen i mediearbetet. Det gör vi mer en gärna och erbjuder gärna denna tjänst till fler redaktioner i Sverige. Vi kräver också att barnrättsfrågorna lyfts mer och diskuteras oftare på landets journalistutbildningar. Vi ställer gärna upp med vår specialistkompetens inom barns rättigheter även där. Precis som att det finns sportjournalister, politiska reportrar, bilreportrar, skönhetsredaktörer osv ser vi dessutom värdet av att ha barnrättsreportrar runt om på redaktionerna. Här har ju också vissa medier redan lyckats bra, t ex SRs Barnen i P1 och SVTs Lilla Aktuellt . Mer av den varan i svensk press tack!
/Christina Heilborn, barnrättsjurist och chef för Opinion & Påverkan

P.S. Är du i Almedalen, kom gärna på vårt seminarium kl 13 idag på Barnrättstorget: ”Kan Twitter göra barnkonventionen till lag?”Tage Cervins gränd 3. Delta och följ seminariet på Twitter via UNICEF Sverige och #BarnkonvNU och #almdalen D.S.

Ingen frågar vad hon vill

Ruth Dureng går med sina vänner till kyrkan i Monrovia.

Ruth Dureng (nr 2 från vänster) blev misshandlad och utsparkad från sitt hem i Monrovia när hon vägrade ett tvångsäktenskap. Nu studerar hon och vill bli läkare. Nästan hälften av Liberias flickor gifter sig och föder barn innan de fyllt 18.

Idag på internationella kvinnodagen uppmärksammar vi att halva världens befolkning – kvinnorna – fortfarande får sina mänskliga rättigheter kränkta i betydligt högre utsträckning än männen.

Antalet extremt fattiga människor i världen har minskat med nästan en miljard på 25 år. Denna fantastiska framgång rapporterade Världsbanken om i förra veckan, vilket bland annat Metro och DN har skrivit om. Kina står för största delen i denna utveckling, medan framför allt Afrika söder om Sahara halkar efter. Men trots dessa framgångar är skillnaderna mellan könen fortfarande slående. Något som bland annat RFSU uppmärksammar genom sin årliga barnvagnsmarsch.

Diskrimineringen av kvinnor börjar redan innan födseln med att flickor väljs bort efter könsbestämning av fostret. Små flickor är i högre grad undernärda än sina bröder, och färre flickor får chansen att gå i skolan, även om denna skillnad minskar. Av flickor som börjar skolan i utvecklingsländerna hoppar var femte av innan de gått ut grundskolan. De förväntas istället arbeta i hemmet, ta hand om småsyskon, hämta vatten och ved. Deras sexualitet ses som ett hot och måste tidigt kontrolleras – runt om i världen räknar man med att runt 130 miljoner kvinnor och flickor har blivit utsatta för könsstympning. Många blir sexuellt utnyttjade och löper högre risk för att smittas av hiv.

Många flickor gifter sig med en man som familjen bestämt, 36 procent av världens flickor ingår äktenskap redan innan de blir myndiga. Detta leder till att de föder barn tidigt. Varje år föder 14 miljoner flickor mellan 15 och 19 års ålder barn. Flickans unga ålder ökar risken för att hon eller barnet dör vid förlossningen, och barnet löper även större risk att bli undernärd än om mamman är lite äldre.

Får dessa unga mammor inte gå i skolan minskar chansen för dem att få en inkomst, vilket leder till ett liv i utsatthet och beroende. Och kvinnan blir kvar i fattigdomsfällan. Det är också sannolikt att hon inte ens vet om att så många av hennes rättigheter har blivit kränkta. Ingen har någonsin frågat henne vad hon vill, vilka framtidsdrömmar hon har, hur hon skulle vilja att hennes liv såg ut.

Det är dags att vi ändrar på detta och ger alla dessa flickor och kvinnor en chans att ta kontroll över sina liv. UNICEF arbetar bland annat för att få fler flickor i skolan, erbjuder mikrolån till kvinnliga småföretagare, hjälper länder att stärka hälsosystem för bättre barn- och mödrahälsovård och bygger brunnar med rent vatten som frigör massor av tid för kvinnor. Och ser till att flickor och kvinnor är med och bestämmer.

/Eva Dalekant, programhandläggare UNICEF Sverige