Redan innan förslagen presenterades var vi oroliga över att det skulle bli en strängare lag utifrån de diskussioner som har förts och olika politiska ställningstaganden som har förekommit i media. Vi ser nu med stor oro på förslagen som varit ute på remiss, då majoriteten av förslagen är bestämmelser från den tillfälliga lagen, som nu föreslås bli permanenta. 

Generellt saknar vi barnperspektiv och barnkonsekvensanalyser i alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Vi saknar också en genomgång av förslagens förenlighet med barnkonventionen och förklaringar till varför kommittén valt att gå vidare med förslag som får negativa konsekvenser för barn. Förslagen innebär dessutom onödigt stränga inskränkningar i barns rättigheter. 

I remissvaret lyfter vi bland annat följande rekommendationer till regeringen: 

• Återinför permanent uppehållstillstånd för barn. Kommittén föreslår att enbart barn som är kvotflyktingar ska ha rätt till permanent uppehållstillstånd vid första ansökningstillfället. Inga andra undantag föreslås. Även om barnkonventionen inte innehåller någon specifik bestämmelse om att barn ska beviljas permanent uppehållstillstånd, rekommenderas långsiktiga och hållbara lösningar för barn snarare än tillfälliga och oförutsägbara. Som minimikrav måste det finnas undantag för barn att få permanent uppehållstillstånd efter en prövning av barnets bästa och omständigheterna i det enskilda fallet. 

• Längden på de tillfälliga uppehållstillstånden. Kommittén föreslår att flyktingar ska få uppehållstillstånd i max tre år vid en första ansökan, medan alternativt skyddsbehövande ska få uppehållstillstånd i 13 månader. Kommittén motiverar det här bland annat med att förslagen ska följa genomsnittstiden i EU. Vi ställer oss frågande till förslaget eftersom genomsnittet i EU är fem år. De olika längderna riskerar också att diskriminera barn på grund av deras skyddsstatus. Vi rekommenderar fem år som minimilängd och att samma längd på uppehållstillstånd ska gälla för alla barn. Korta tider utgör också ett hinder i barns rätt till rehabilitering och återanpassning. 

• Krav vid familjeåterförening. Vi är fortsatt kritiska till det stränga försörjningskravet, som gör att barn inte kan återförenas med sina föräldrar. Försörjningskravet innebär även i fortsättningen att en förälder måste ha tillräckligt stor inkomst och bostad för att barn ska få komma till Sverige, om ansökan om uppehållstillstånd inte görs inom tre månader.  Vi vet att arbets-och bostadsmarknaden försvårar för föräldrar att uppnå försörjningskraven, att många föräldrar missar tremånadersfristen och att det finns en risk att barn tar sig till Sverige på egen hand – med risk för liv och hälsa. 

• Återinför särskilt ömmande omständigheter som humanitär skyddsgrund för barn. Kommittén har föreslagit att barn ska kunna beviljas tillfälligt uppehållstillstånd vid synnerligen ömmande omständigheter, en formulering som fanns i lagen innan 2014. Vi är kritiska till förslaget eftersom begreppet synnerligen tolkas restriktivt och återhållsamt. 2014 infördes särskilt ömmande omständigheter, för att förtydliga och säkerställa att hänsyn tas till barnets bästa. Behovet av justeringen berodde på att det hade förekommit fall där barn med ömmande omständigheter i svåra situationer hade fallit utanför bestämmelsens tillämpningsområde och inte fått sin rätt till skydd och vård tillgodosedd. Vi anser därför att särskilt ömmande omständigheter återinförs. Det ligger också i linje med barnkonventionen och våra andra internationella åtaganden.

Här du läsa hela remissvaret.

Barnkonventionen får inte glömmas bort i den nya migrationslagen

Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det ställer högre krav på lagstiftare och rättstillämpare att göra individuella bedömningar kring barnets rättigheter och att göra ordentliga barnkonsekvensanalyser av alla förslag som direkt eller indirekt berör barn. Det ställer också krav på att grundligt förklara vilka intressen som ges företräde framför barnets bästa. 

Vi uppmanar regeringen att ta till sig våra synpunkter och förslag för att den nya lagen ska vara hållbar, rättssäker, human och förenlig med barnkonventionen. Asylsökande barns rättigheter får inte försummas och barnkonventionen får inte glömmas bort i framtagandet av en ny lag. 

De inskränkningar som görs i barns rättigheter är varken rimliga, proportionerliga eller godtagbara, inte minst med tanke på hur flykting­situationen ser ut idag och utifrån den prognos som kommittén själva har presenterat. Vi hoppas därför att regeringen gör ordentliga barn­konsekvens­analyser av alla förslag med utgångspunkt i barns rättigheter, innan de går vidare med det fortsatta arbetet. 

Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Det är därför hög tid att på allvar göra dem delaktiga i de utmaningar som påverkar deras liv. Genom det digitala hackathonet ”Kids Hack the Crisis” får barn och unga världen över möjlighet att vara med och skapa hållbara lösningar på framtidens utmaningar.

Vad är Kids Hack the Crisis?

Kids Hack the Crisis är ett digitalt hackathon, som äger rum den 23 – 25 oktober och riktar sig till barn och unga världen över. Under 48 timmar kommer de unga att arbeta i team för att komma fram till digitala lösningar på de utmaningar som drabbar dem i samband med corona­pandemin, både på kort och lång sikt. Det kan till exempel handla om hur beslut, som fattas av samhällen för att begränsa spridningen av viruset, påverkar barns liv såsom stängning av skolor. Liksom hur barn drabbas av ökad social och ekonomisk utsatthet, social distansering eller av ett ökat behov av digitala lösningar.

Deltagarna medverkar enkelt via dator, mobil eller surfplatta. Barnen deltar på egna villkor och väljer själva om de vill tävla. De behöver inte ha kunskap i kodning – alla barn mellan 10-18 år är välkomna att delta.

Hackathonets jury kommer att bestå av barn och ungdomar från olika delar av världen, och av vuxna som har ett särskilt fokus på exempelvis barns rättig­heter och Agenda 2030. Mentorerna, som ger råd och stöttar deltagarna, kommer att bestå av experter och specialister från både privat och offentlig sektor.

Att göra barn och unga delaktiga är avgörande för att möta dagens och framtidens utmaningar. Alla lösningar kommer att ta oss ett steg närmare att förverkliga alla barns rättigheter och uppnå de globala målen i Agenda 2030.

Vill du delta?

Vill du som barn delta och bidra med ditt perspektiv och dina idéer? Kanske vill du som expert inom ditt område medverka som mentor, eller ni som organisation eller företag dela med er av er kompetens? 

Läs mer och anmäl dig här: hack.sweden.se/kids

Vi ses den 23 oktober!

För att skapa en bild av hur barn påverkas av coronapandemin har vi gjort en kartläggning där 434 barn i årskurserna 6 och 9 i Stockholms stad har delgett sin syn på situationen. Syftet med kartläggningen är att möjliggöra för barn att själva komma till tals och ge uttryck för sina åsikter. Vi hoppas också att kartläggningen kan vara ett relevant underlag för beslutsfattare när effekterna av coronapandemin ska hanteras. 

Vad vi kan se av svaren i kartläggningen tar barnen ett stort ansvar för att minska smittspridningen. Många åker inte längre kollektivt och har ändrat sitt sätt att umgås med vänner. En del träffar inte sina vänner alls. De beskriver en saknad av äldre släktingar, och vissa uttrycker en oro för att föräldrarna ska mista sin inkomst. En del saknar också tid för sig själva eftersom föräldrarna är hemma hela tiden. Några fritidsaktiviteter har pausats och andra vill barnen inte delta i med rädsla för att bli sjuka.

Coronapandemins påverkan på barns skolgång

Sveriges beslut att hålla grundskolorna öppna anser vi är rätt för att barns liv ska kunna fortgå så normalt som möjligt och för att föräldrar ska kunna fortsätta att arbeta. Trots det är det många barn som just nu inte går i skolan, och vi befarar att samhällsskyddet inte är rustat för att barn ska vara hemma.

Det finns en risk att de barn som behöver och har rätt till särskilt stöd i skolan kommer att drabbas hårt av den rådande situationen. Vissa av barnen vittnar också om en uppgivenhet och förlorad motivation till skolarbetet. De upplever att det inte längre händer något roligt – att det bara är de tråkiga uppgifterna som är kvar. Vi ser en risk att det kan påverka barns inställning till skolan inte bara på kort sikt, utan även på längre sikt. 

Barnen tar coronapandemin på stort allvar

Trots att vi av kartläggningen kan se att det har skett förändringar i barnens liv uttrycker de en stor förståelse för varför dessa förändringar är nödvändiga i bekämpningen av coronapandemin. De upplever pandemin som ett reellt hot och många hänvisar till Folkhälsomyndighetens riktlinjer i sina kommentarer och råd. Barnen tar överlag ett stort medborgerligt ansvar för att inte sprida smittan vidare och ger nyanserade kommentarer om vad de ser skulle vara möjligt att göra annorlunda. 

Lyssna på barnen!

Nu när barnkonventionen är svensk lag står samhället inför ett skifte när det gäller synen på barn. Beslutsfattare måste börja ta beslut utifrån barnets bästa. För att göra det krävs att de gör dem delaktiga i processer och lyssnar på vad de har att säga i frågor som rör dem.

I kriser blir det tydligt vilka grupper som är mest utsatta – barnen är en av dem. Det är hög tid att börja arbeta både för och med barnen.

Här kan du läsa hela kartläggningen

På sätt och vis slöts cirkeln när Pernilla Baralt blev UNICEF Sveriges generalsekreterare i höstas. Som barn drömde hon om att arbeta för FN och flickrummet var fyllt av planscher och vykort med UNICEFs logotyp.

– Det finaste man kan göra är att jobba med barn och för FN. Jag är extremt glad att få det här uppdraget, för jag känner att det finns så mycket vi kan göra och förändra. Vi kan samarbeta med näringslivet, med regeringen och med frivilligorganisationerna. Vi ska vara en nod i ett samarbete som kommer att behövas allt mer framöver om vi ska kunna förverkliga barns rättigheter och genomföra Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, säger Pernilla.

Företagssamarbeten som gör skillnad

Under 2018 stod näringslivet för runt 30 procent av UNICEF Sveriges intäkter på drygt 820 miljoner kronor. De resterande 70 procenten kom från privata givare. Till UNICEF Sveriges företagspartners hör bland annat H&M Foundation, Ikea, Sandvik Coromant, Gina Tricot, Borås Tapeter och Brynäs IF.

– Numera handlar det sällan om sponsring i traditionell bemärkelse, utan vi diskuterar fram partnerskap med varje enskilt företag så att det blir en win win-situation för alla inblandade. Ett exempel är Gina Tricot, som är engagerade i Bangladesh där de har produktion. Där stöder de projekt i slumområden i Dhaka som gör att barn får gå i skolan, blir vaccinerade och får tillgång till rent vatten och toaletter.

Bokslutet för 2019 är inte klart än, men ett viktigt tillskott utgör de 140 miljoner kronor som samlades in via UNICEF Sveriges julkampanj. Akelius Foundation, med fastighetsmiljardären Roger Akelius i spetsen, dubblade nämligen alla gåvor som skänktes till UNICEF under november och december.

– Vi driver också ett framgångsrikt utbildningsprojekt tillsammans med Akelius Foundation. Tillsammans har vi tagit fram en digital plattform för barn på flykt, som gör det lättare för barn i flyktingläger att få under­visning och lära sig nya språk. På sikt kommer det att ge tusentals barn en bättre start i livet.

Globala framsteg och utmaningar

Trots att många barn lider världen över finns det indikatorer som pekar åt rätt håll. Barnadödligheten går ned, antalet barn som dör före sin 5-årsdag minskar, fler barn får gå i skolan och färre tvingas gifta sig mot sin vilja.

– Den största utmaningen just nu är att ett av fyra barn lever i en konflikt eller ett katastrofområde. De värsta områdena för barn är Syrien och flera afrikanska länder med svaga regeringar söder om Sahara. Förhållandena i katastrofområdena förvärras av klimatförändringarna. Varje år dör 1,7 miljoner barn till följd av miljöfaktorer. När cykloner och översvämningar blir allt vanligare ökar spridningen av livshotande sjukdomar och bristen på vatten.

Vi arbetar dygnet runt för att barn ska överleva, få sina rättigheter tillgodosedda och nå sin fulla potential. Det är centralt om vi ska nå målen i Agenda 2030 för global hållbar utveckling.

Det finns flera möjligheter för företag som vill kämpa för barns rättigheter tillsammans med oss. Välj det sätt som passar er bäst:

Läs mer här

Traditionen att könsstympa flickor sker på många håll runt om i världen och omkring 3,9 miljoner flickor könsstympas varje år. Ofta utförs det på flickor mellan fyra och 14 år, men även spädbarn utsätts för det grova ingreppet. Ibland görs det på kvinnor som precis ska gifta sig, som är gravida med sitt första barn eller som just har genomgått sin första förlossning.

Det är aldrig ett säkert ingrepp, oavsett av vem eller var i världen det görs. En del flickor dör, de flesta traumatiseras svårt och får fysiska eller psykiska men resten av livet.

Vad gör UNICEF?

Eftersom det rör sig om en kulturellt känslig fråga, arbetar UNICEF i nära sam­arbete med lokala ledare i de olika länderna. Vi informerar, utbildar och stöttar utbildnings­projekt för sjukvårds­personal, social­arbetare, föräldrar, barn­morskor och lärare om köns­stymp­ningens skadliga effekter.

Vi producerar opinionsmaterial och stödjer seminarier och studier i ämnet. Vi har även tagit fram en handlingsplan som innebär att samhällen ska få stöd att ha en öppen diskussion om könsstympning och dess konsekvenser, vilket ska leda till ett allmänt avståndstagande från sedvänjan.

Vårt arbete ger resultat

Arbetet mot könsstympning ger resultat, om än olika snabbt i olika länder. Risken att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan. Attityder förändras också – många människor i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra.

Även om det har skett stora framsteg de senaste åren har cirka 200 miljoner flickor och kvinnor som lever idag fått sina kön stympade. Sedvänjan skulle kunna avskaffas inom loppet av en generation med rätt engagemang och stöd. Det behövs större insatser från såväl enskilda regeringar och världssamfundet som helhet.

Därför arbetar UNICEF på olika nivåer i samhället, för avskaffandet av kvinnlig könsstympning. Tillsammans kan vi stoppa det här grova brottet mot flickors rättigheter!

Här hittar du mer fakta om kvinnlig könsstympning och hur UNICEF arbetar för att stoppa den livsfarliga sedvänjan:

FAKTA: KVINNLIG KÖNSSTYMPNING

Sverige granskas inte bara av FN:s barnrättskommitté gällande efterlevnaden av barnkonventionen. Det sker också en process – FN:s Universal Periodic Review (UPR) – i vilken FN:s medlemsländer granskar varandra gällande hur konventionen om mänskliga rättigheter efterlevs i respektive land. Syftet med UPR-granskningen är att staterna ska ges möjlighet att belysa problem och ge varandra rekommendationer till förbättringar. Rekommendationerna ska sedan följas upp under de kommande fem åren.

I januari 2020 är det dags för Sverige att genomgå den här processen för tredje gången och det förberedande arbetet pågår nu för fullt. Under hösten ska regeringen lämna in en rapport om hur de har arbetat med att implementera rekommendationerna från den förra granskningen samt redogöra för den aktuella situationen för mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter. 

Sverige fick under den senaste granskningen 208 rekommendationer, varav 35 direkt berörde barns rättigheter. Många handlade om att göra barnkonventionen till svensk lag – en lag som träder i kraft 1 januari 2020. Men Sverige fick också ett antal rekommendationer gällande att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om individuell klagorätt, vilket innebär att barn ska få möjlighet till upprättelse. Det här arbetet har inte påbörjats än, trots att regeringen har åtagit sig att se över frågan.

Inför den kommande granskningen har UNICEF Sverige och andra organisationer lämnat in så kallade alternativrapporter över hur vi ser att rättigheterna efterlevs i praktiken, kopplat till de tidigare rekommenda­tionerna.

Vi har i vår alternativrapport särskilt lyft frågan om den bristande möjligheten för barn att utkräva sina rättigheter när de har utsatts för kränkning samt vikten av att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. Vi har även belyst situationen för barn i migrations­processer, då den kraftigt har försämrats under de senaste fem åren. Vi har också lyft behovet av att skärpa lagstiftningen för att göra fler former av våld mot barn straffbara och för att säkerställa att alla barn får den trygghet och det sociala skydd de har rätt till.

Utöver vår egen rapport deltar vi i de sakråd som regeringen anordnar inför granskningen. Under de här mötena får civilsamhället möjlighet att ge synpunkter på innehållet i statens rapport.

De här internationella processerna är centrala delar för att driva på viktiga frågor på högsta nivå, och framför allt för att utkräva ansvar från staten som är ytterst skyldig att säkerställa att alla barn får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen. Därför prioriterar UNICEF Sverige det här arbetet.

Almedalen är ett viktigt forum för vårt politiska påverkansarbete. Vi startar veckan med att medverka i ett seminarium om migration som anordnas av Migrationsverket. Samtalet kommer att fokusera på barns rättigheter i asylprocessen, med bakgrund av att barnkonventionen snart blir svensk lag. Vår utgångspunkt är att principen om barnets bästa och barns del­aktighet ska få en tydligare ställning i migrationslagstiftningen. 

Vi kommer också att medverka i ett par seminarier om våld mot barn, bland annat i ett seminarium tillsammans med BRIS och i ett annat som arrangeras av Expressen. I det sistnämnda medverkar bland andra även ansvarig minister för barnrättsfrågor, Åsa Lindhagen. Vi anser att alla former av våld mot barn ska förbjudas och vara straffbara enligt lag, precis som det är tydliggjort i barnkonventionen. 

Likaså medverkar vi i ett seminarium om våldsutsatta barn i rätts­processer. Vi vill se att en särskild straffbestämmelse införs i brottsbalken vad gäller våld mot barn. 

Utbildning och en fungerande skolgång är den enskilt viktigaste skydds­faktorn för barn i utsatta livssituationer. Vi anser att ett ökat statligt ansvarstagande för ökad likvärdighet är en förutsättning och nöd­vändighet för att skolan ska kunna leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag. Det kommer vi att lyfta i ett rundabordssamtal som anordnas av Maskrosbarn.

Frågan om företag och deras roll att stärka barns rättigheter diskuterar vi i en utfrågning anordnad av Veckans affärer. Det handlar om att företag bör ta ställning och vidta åtgärder för att förhindra att barns rättigheter kränks, samt investera i UNICEFs verksamhet för barn runt om i världen. Det sker i våra pågående företagssamarbeten, som vi gärna ser utvecklas och blir fler.  

Våra möten i Almedalen ger oss värdefulla och viktiga inspel i vårt påverkans- och opinionsarbete, och vi ser som alltid fram emot givande och viktiga samtal med berörda kring hur barns rättigheter bättre kan tillgodoses och stärkas.  

Följ oss gärna på Twitter och delta i diskussionerna och samtalet från Almedalen där.

Inför det stundande Europaparlamentsvalet på söndag har vi granskat valmanifesten hos de svenska partier som idag sitter i Europaparlamentet. Gemensamt för samtliga valmanifest är att miljö- och klimatfrågor, ökad brottsbekämpning och vikten av att säkra Europas demokratiska värden tydligt betonas. De frågor som huvudsakligen lyfts är självfallet viktiga, men vi oroas av att diskussionen om barns rättigheter i hög utsträckning lyser med sin frånvaro.

Barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och utvecklas till sin fulla potential. Men så ser inte verkligheten ut för alla barn idag – varken i Sverige, Europa eller övriga världen. Ett av EU:s viktigaste uppdrag är att värna demokratiska och mänskliga rättigheter. Barn har dessutom särskilda rättigheter utöver de grundläggande mänskliga rättigheterna, något som måste prioriteras i betydligt högre grad på EU-nivå än vad det gör idag. Barn har rätt till en barndom här och nu, men de är också morgondagens väljare, världsmedborgare och politiska ledare. För att deras tilltro till det demokratiska europeiska samarbetet ska leva vidare behöver EU involvera och göra barn delaktiga, samt visa att de står upp för barns rättigheter.

En av de brinnande frågorna inför EU-valet är den om migration. I vår granskning inför valet framgår att samtliga partier, förutom Sverigedemokraterna, vill arbeta för att EU ska nå gemensamma lösningar inom migrationsområdet. Det ser vi positivt på, men partierna behöver också lyfta hur barns särskilda utsatthet och behov ska prioriteras i samarbetet mellan länder. Vi behöver säkerställa att barn får rätt till skydd oavsett var i Europa de befinner sig. Många barn har fallit offer för bristande samverkan mellan länder. Det har varit särskilt tydligt vad gäller arbete med spårning och efterforskning av familjemedlemmar och familjeåterförening. Många länder har också brustit i registrering av de barn som har anlänt, och i sin skyldighet att tillgodose barnen deras grundläggande rättigheter.

UNICEF anser att alla barn måste få hjälp och stöd när de är i Europa, och att hållbara lösningar med barnets bästa i fokus ska säkerställas oavsett om dessa lösningar ligger i Europa eller någon annanstans.

Inför det stundande Europaparlamentsvalet den 26 maj har UNICEF Sverige riktat en uppmaning till toppkandidaterna i de partier som idag är representerade i Europaparlamentet, om att bli ”Child Rights Champions”. Att bli en ”Child Rights Champion” innebär att man aktivt tar ställning för barns rättigheter, genom att skriva under det manifest UNICEF tagit fram tillsammans med en rad andra barnrättsorganisationer inom ramen för kampanjen ”Vote for Children”. Mer information om kampanjen hittar du här.

Hittills har fyra kandidater skrivit på, dock endast en av toppkandidaterna. De behöver bli fler. Vi fortsätter att uppmana våra svenska kandidater att ta ställning och aktivt delta i arbetet för att säkerställa barns rättigheter inom det europeiska samarbetet.

Vi vill också uppmana dig att ta ställning genom att rösta på söndag, den 26 maj. Tillsammans kan vi bidra till ett EU som står för stärkta demokratiska värderingar med utgångspunkt i respekt och skydd av grundläggande mänskliga rättigheter, och inte minst barns rättigheter.

Igår presenterades regeringens omarbetade lagförslag om ny asylpolitik i Sverige. UNICEF Sverige noterar och ser positivt på att regeringen tagit till sig delar av den omfattande kritiken från UNICEF och andra remissinstanser och gjort vissa förbättringar vad gäller barns rättigheter. Det är dock beklagligt att de inte nått hela vägen fram.

Fortfarande saknas en ordentlig barnkonsekvensanalys av lagändringarna. Det är nödvändigt och rimligt då inskränkningarna är så pass stora och allvarliga för barn. Visserligen nämns barn och barnkonventionen i underlaget, till skillnad från det tidigare förslaget, men tyvärr utan vidare analys och resonemang. Regeringen poängterar vid ett antal tillfällen är barn är särskilt utsatta och svaga men nämner inte att barn har särskilda rättigheter som måste respekteras och främjas.

I UNICEFs remissvar (9 mars 2016) lyfte vi fram tre viktiga områden i lagförslaget som vi inte anser är förenliga med FN:s barnkonvention och barnets bästa. Så här har regeringen bemött de frågorna i det omarbetade förslaget:

• Rätten till familjeåterförening

Det är mycket anmärkningsvärt att rätten till familjeåterförening fortfarande inte har beaktats fullt ut. Fortfarande kvarstår kraftiga inskränkningar för vissa barn att få vara med sina föräldrar. Alla barn har rätt att förenas med sina föräldrar om det är för barnets bästa – oavsett om det är i hemlandet eller där barnet befinner sig.

Det är en rättighet för alla barn och beslut som inte respekterar det är inte förenliga med barnkonventionen och Sveriges internationella åtaganden. Förslaget öppnar upp för vissa nya möjligheter att ansöka om uppehållstillstånd på grund av anknytning, men ger inte möjlighet att använda sig av barnkonventionen för dessa undantag. Hur det ska prövas är också oklart.

• Särskilt ömmande omständigheter

Regeringen har föreslagit att behålla bestämmelsen kring särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd, men med kraftiga inskränkningar. Det innebär att en bestämmelse som redan är på undantag och använts mycket restriktivt blir ännu mer restriktiv och begränsande. Frågan blir om den kommer kunna användas alls?

• Permanenta uppehållstillstånd till barn

Det nya lagförslaget har infört en ny bestämmelse som ger möjlighet att i ytterst svåra fall ge barn möjlighet att få permanent uppehållstillstånd. Det ska dock vara så kallade ”synnerligen ömmande omständigheter” kopplat till mycket svåra hälsotillstånd som är varaktiga.

Vi hade förstås hoppats att regeringen skulle ta till sig vår och övriga remissinstansers kritik och öppna upp för fler möjligheter för barn att beviljas permanent uppehållstillstånd. Detta eftersom det främjar deras rätt till en långsiktig och hållbar lösning, som barnkonventionen förespråkar, och i de allra flesta fall är i enlighet med barnets bästa.

En bit på väg men inte tillräckligt

Det nya förslaget är en bit på väg men når inte ända fram. Vi delar inte regeringens uppfattning om att det omarbetade lagförslaget har följt barnkonventions bestämmelser fullt ut. Barns särskilda rättigheter lyfts inte fram och barns rätt till familjeåterförening uppfylls inte. I praktiken innebär det att regeringen fortfarande gör skillnad på barn och barn. Det är inte acceptabelt eller förenligt med barnkonventionen.

Om Sverige vill leva upp till sitt mål att vara det bästa landet för barn att växa upp i så måste barnkonventionen tas på större allvar och respekteras fullt ut. Barnkonventionens grundläggande principer måste vara vägledande och sättas i centrum vid lagförslag och andra beslut som berör barn – inte åsidosättas för andra intressen.

Förslaget har nu lämnats till lagrådet för deras bedömning och godkännande innan riksdagens omröstning i juni. Lagen föreslås börja gälla från 20 juli 2016 och tre år framåt.

Nästan dagligen slås vi av nya larm från myndigheter och kommuner kring hur mottagandet av de nyanlända barn som kommer till Sverige brister. Socialtjänsten slår larm om att de inte kan sköta sitt arbete och leva upp till sina förpliktelser. Många kommuner anmäler sig själva enligt Lex Sarah.

Barnombudsmannen slår också larm om barn som far illa på ankomstboenden.

Alla barn har rätt till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande.

UNICEF Sverige har förståelse för att mottagningssystemet inte fungerat på bästa sätt under hösten då ett stort antal asylsökande barn anlände till Sverige. Det är dock viktigt att slå fast att barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är till för att värna barns rättigheter och gäller alla barn som vistas i Sverige. Bestämmelserna i konventionen kan vara ett bra verktyg för hur man ska arbeta med barn i mottagandeprocessen och bör användas mer.

Nationell handlingsplan

UNICEF ser att situationen är så allvarlig att regeringen måste ta ett helhetsansvar och ta fram en nationell handlingsplan för att säkerställa att barn inte faller mellan stolarna och blir ingens ansvar. Vi har skrivit ett brev där vi lägger fram tio punkter som vi anser bör ingå i en nationell handlingsplan för att säkerställa att barns grundläggande rättigheter inte åsidosätts. Punkterna ska inte tolkas som en uttömmande lista utan är exempel nära kopplat till de diskussioner och förslag som under den senaste tiden uppmärksammats.

UNICEFs tio punkter:

1. Samverkan mellan myndigheter och med civilsamhället
2. Förebygga att barn försvinner och utsätts för övergrepp
3. God man till ensamkommande barn måste fortsatt prioriteras och kompletteras med provisoriska lösningar
4. Barnets behov av vård, trygghet och skydd måste stå i fokus vid boendeplacering snarare än ekonomiska motiveringar. Varje beslut om boende måste föregås av en individuell prövning.
5. Hälsoundersökningar måste fortsatt prioriteras redan i ankomstkommunen. Akuta behov ska omgående tillgodoses medan övriga åtgärder kan anstå till anvisningskommunen.
6. Utbildning måste vara en fortsatt prioritering. Kommunen bör se på möjligheter till tillfälliga och flexibla lösningar för att få fler att komma igång med utbildningsinsatser i väntan på att börja skolan.
7. Individuell handläggning och barnkonsekvensanalyser vid alla beslut som berör barn. Detta gäller för alla myndigheter; socialtjänst, landsting och Migrationsverket
8. Kompetenskrav. Det är viktigt att all personal som kommer i kontakt med barn och deras ärenden ges grundläggande utbildning om barns rättigheter och betydelsen av ett bra bemötande. Fördjupad kunskap och rådgivning vid svårare situationer och beslut kan tillgodoses av en ”resurspool” på kommun eller nationell nivå med seniora handläggare som har lång erfarenhet av att arbeta med barn i asylprocessen och i mottagandet.
9. Anpassad information till barn. För att barn måste de få anpassad information och kunskap om sina rättigheter. Informationen måste vara tillgänglig efter språk, ålder och mognad.
10. Barn ska inte frihetsberövas under mottagandet – det är inget brott att söka asyl.

 

Här kan du läsa hela brevet: Barns rättigheter i mottagandet.

I de norra områdena i Namibia vid gränsen till Angola har jordbruk och boskapsskötseln drabbats mycket hårt. Odlingar och betesmarker är uttorkade. Familjer tvingas sälja den boskap som inte redan dött och fly in till städerna för att försöka hitta ny försörjning. 100 000 barn går till sängs hungriga och vaknar på morgonen utan att få någonting att äta.

Undantagstillstånd råder

Regnen har uteblivit för andra året i rad och redan i maj utlyste Namibias regering undantagstillstånd i landet. Myndigheterna delar ut majs i de utsatta regionerna och planerar att borra nya brunnar och köra ut vatten i tankbilar. Men dessa insatser dröjer och räcker inte på långa vägar. Hjälp från omvärlden behövs akut för att kunna rädda barns liv.

Vatten och toaletter

UNICEF kämpar för fullt för att förse de utsatta områdena med näringstillskott, rent vatten och toaletter samt ger information till föräldrar om små barns näringsbehov. UNICEF ser också till att skolundervisningen fortsätter trots katastrofläget.

Undernäring konstant problem

Torkan förvärrar Namibias redan mycket allvarliga näringsproblem. 29 procent av barnen som är yngre än fem år är ”stunted”, en kronisk form av undernäring som pågått så länge att barnen för all framtid hämmats i växten, både rent kroppsligt och mentalt.

I en sådan här katastrofsituation kan tidig upptäckt av undernäring handla om liv eller död. Med rätt behandling och effektiva näringstillskott kan barn gå upp i vikt och överleva.

Hjälp behövs nu

En tredjedel av landets befolkning är redan drabbade och UNICEF räknar med att situationen kommer att förvärras under torrperioden som brukar pågå till slutet av december. 47 miljoner kronor saknas för att kunna fortsätta de livsviktiga insatserna i katastrofområdet och rädda barns liv.

Hjälp barn i katastrofer! Stöd UNICEFs katastrofarbete världen över.

Hör UNICEFs representant på plats berätta om läget i Namibia i Aktuellt i svt.

Gothia cup är en unik mötesplats för barn från hela världen. I år kommer över 36 000 deltagare i 1600 lag från 73 länder till Göteborg i mitten av juli.

Både Gothia cup och UNICEF har verksamhet som riktar sig till barn och ungdomar över hela världen och delar många värderingar. Att skapa förståelse för barn och ungdomars situation i olika delar av världen är ett gemensamt mål. Samarbetet fokuserar på alla barns rätt till rent vatten. Över 780 miljoner människor saknar tillgång till rent vatten och 1800 barn under fem år dör varje dag på grund av smutsigt vatten och dålig sanitet och hygien.

För UNICEF är samarbete inom idrottsområdet inget nytt och organisationen har sedan tidigare samarbete med både FC Barcelona och Manchester United.

– Vi ser Gothia Cup som en unik möjlighet att nå barn, ungdomar och vuxna från hela världen. Tillsammans med Gothia Cup kan vi sprida kunskap om barns rättigheter och samla in pengar till arbetet för att förverkliga barns rättigheter till överlevnad, där tillgången till rent vatten och sanitet är en av de viktigaste frågorna, säger Per Westberg UNICEF Sveriges vice generalsekreterare.

Varje år söker sig ca 3000 ensamkommande barn till Sverige för att få sina rättigheter tillgodosedda. På flykt undan krig, våld och fattigdom, separerade från föräldrar, syskon och övrig familj utgör de en särskilt sårbar grupp i samhället. En stor del av de ensamkommande barnen i Sverige får skydd och hjälp här. En grupp som varit undantagen är barn som lämnat sina fingeravtryck (och på så vis antas ha lämnat en asylansökan) i ett annat EU-land och därför ska skickas tillbaka dit enligt Dublinförordningen.

En ny dom från Europadomstolen bör sätta stopp för att Sverige skickar ensamkommande barn mellan EU-länderna. Domen förtydligar att barnet ska ha rätt att få sin asylansökan prövad i det land det befinner sig i och där det senast lämnat sin ansökan, som bl a DN skrivit om. Domstolen slår även fast att barnets bästa ska komma i främsta rummet, vilket är en av barnkonventionens grundprinciper.

Vi har träffat många barn som skickats tillbaka till andra EU-länder enligt Dublinförordningen. Adam är ett av de barnen. Han var 11 år när han och hans familj flydde från talibanerna i Afghanistan. Familjen kom till Iran och sökte en fristad där. Vid ett tillfälle misshandlades Adam så svårt av polisen i Iran att han hamnade i koma. Efter 6 månader på sjukhus tvingades han och familjen lämna landet. Under flykten separerades Adam från den övriga familjen. Människosmugglaren tvingade alla barn över 11 år att ta en annan väg, med löfte om att få återse familjerna inom kort. Det var det sista Adam såg av sin familj. Under den farliga resa som följde kom han till både Grekland och Italien. Han tvingades lämna sina fingeravtryck i båda länderna, utan att själv ha en aning om var han befann sig. Tolken som befann sig i rummet pratade ett annat språk. Han kom sedan till Sverige för att söka uppehållstillstånd. Adam, som nu har nu hunnit bli sexton år, har tillbringat en tredjedel av sitt liv på flykt under svåra omständigheter. Men det tar ändå inte slut där. Adam får besked om att han ska skickas tillbaka till Italien, där han har upplevt misshandel i form av sparkar och slag från polisen och har tvingats sova i parker och på tågstationer om nätterna. Polisen har även tagit ifrån honom hans väska med pengar och mat i. Adam är livrädd för att återvända till Italien. ”Jag ser ibland döden som ett lättare alternativ än att kämpa mer” säger Adam. I slutet av maj sätter han sig utanför Migrationsverket och hungerstrejkar. Han åker in och ut på sjukhus men avbryter inte hungerstrejken förrän efter 14 dagar. Då kommer beskedet att han ska få ett ombud i Sverige. Adam vet inte vad som ska hända med honom.

Många ensamkommande barn har berättat om oacceptabel behandling från polis och andra myndigheter i EU-länder som exempelvis Italien. Att svenska myndigheter inte tagit dessa uppgifter på tillräckligt stort allvar är en kränkning av barnets rättigheter och ett misslyckande. Ytterligare ovisshet och förlängda processer gällande ansvarsfördelningen mellan EU-länderna har inte varit ett förfarande med barnets bästa för ögonen. Domen från Europadomstolen är en viktig och välbehövlig markering kring barnets rättigheter.

Alla FN:s medlemsländer, alla FN-organ (däribland UNICEF), Världsbanken och IMF har ställt sig bakom ansträngningarna att nå millenniemålen före år 2015. Tillsammans har vi kämpat för att tackla fattigdom, hunger, sjukdomar, analfabetism och diskriminering av kvinnor. Och det globala engagemanget har gett resultat.

De sista 20 åren har barnadödligheten halverats. Rekordmånga barn går i skolan och i 75 procent av världens länder är det nu lika många flickor som pojkar som får utbildning. Miljontals människor har tagit sig ut ur extrem fattigdom och miljontals liv har räddats tack vare målen som satts upp för att bekämpa hiv och aids, malaria och tuberkulos. På den här internationella sajten kan du läsa mer om resultaten och de utmaningar som väntar oss.

Exempel på framsteg:

• Barnadödligheten (antal barn, yngre än fem år, som dör varje år) har minskat från 12 miljoner 1990 till 6,9 miljoner 2011.
• Undernäring bland barn som är yngre än fem år, har minskat med mer än en tredjedel, från 25 procent 1990 till 16 procent 2011.
• Antalet barn som inte går i grundskolan har minskat från 108 miljoner till 61 miljoner under de senaste 14 åren.
• I tre fjärdedelar av världens länder går nu lika många flickor som pojkar I grundskolan.
• Idag har över två miljarder fler människor tillgång till rent vatten jämfört med år 1990.
• Antalet kvinnor som dör i samband med graviditet och förlossning har minskat med 47 procent mellan 1990 och 2010.
• Antalet barn i åldern 5-14 år som arbetar under de värsta förhållandena, uppskattas ha minskat med en tredjedel mellan 2004 och 2008.
• Antalet barn som smittas av hiv minskade med 24 procent 2009-2011.

Vi måste öka takten

Trots framstegen lämnas massor av barn och deras barn utanför på grund av orättvisor, diskriminering, våld och konflikter. Alltför många saknar fortfarande rent vatten och toaletter och 19 000 barn dör varje dag, de flesta av sjukdomar som enkelt kan förhindras. Därför är det så oerhört viktigt att världens alla länder nu ökar takten för att utrota fattigdom och se till att alla barn har möjlighet att överleva och utvecklas.

Tillsammans måste vi göra vårt yttersta dygnet runt under de 1000 sista dagarna fram till mål. Vi har all kunskap och teknik som behövs för att rädda miljontals barns liv varje år – och det finns ingen ursäkt för att inte använda oss av detta.

UNICEFs handlingsplan

Barnen är vår framtid och det är UNICEFs uppgift att sätta dem i centrum för global utveckling. Vi uppmuntrar och uppmanar till större politisk vilja att arbeta tillsammans för att förbättra och utveckla nationella handlingsplaner som gäller barns överlevnad. Erfarenheten visar att man kan minska barnadödligheten genom att:

• öka insatserna i de 24 länder som har högst barnadödlighet,
• utveckla hälsovården i de mest avlägsna och fattiga områdena som har sämst tillgång till sjukvård,
• fokusera på att förebygga de fem främsta orsakerna till att barn dör: lunginflammation, diarré, malaria, för tidiga födslar och förlossningskomplikationer,
• utbilda flickor och stärka kvinnor,
• samarbeta kring gemensamma mål.

Var med och förändra världen!

Var med och kämpa för att varenda unge ska få den barndom som de har rätt till.
Bli Världsförälder eller besök vår gåvoshop och köp livsviktiga fältprodukter som räddar barns liv..