Gå till innehållet
Laddar…

UNICEF Sverige kräver mer barnrättsfokus på journalistutbildningar

I går presenterade vi tillsammans med Rädda Barnen och BRIS en medieanalys på Barnrättstorget i Almedalen om barn i media, något som också flera medier snappat upp bl a Aftonbladet och SvD. Analysen är framtagen av Retriever Sverige. Den visar bl a att barn i våra största svenska dagstidningar lyser barnens egna berättelser med sin frånvaro. I endast 1,7 procent av publiciteten får barnen själva komma till tals.Vad beror det på och hur kan vi förbättra bilden? Den frågan diskuterade vi igen imorse på JMWs #GMA12 i Almedalen. Expressen-reportern Niklas Svensson deltog även och bjöd in oss till redaktionen för att lära dem mer om hur man kan lyfta och ta hänsyn till barns rättigheter och barnkonventionen i mediearbetet. Det gör vi mer en gärna och erbjuder gärna denna tjänst till fler redaktioner i Sverige. Vi kräver också att barnrättsfrågorna lyfts mer och diskuteras oftare på landets journalistutbildningar. Vi ställer gärna upp med vår specialistkompetens inom barns rättigheter även där. Precis som att det finns sportjournalister, politiska reportrar, bilreportrar, skönhetsredaktörer osv ser vi dessutom värdet av att ha barnrättsreportrar runt om på redaktionerna. Här har ju också vissa medier redan lyckats bra, t ex SRs Barnen i P1 och SVTs Lilla Aktuellt . Mer av den varan i svensk press tack!
/Christina Heilborn, barnrättsjurist och chef för Opinion & Påverkan

P.S. Är du i Almedalen, kom gärna på vårt seminarium kl 13 idag på Barnrättstorget: ”Kan Twitter göra barnkonventionen till lag?”Tage Cervins gränd 3. Delta och följ seminariet på Twitter via UNICEF Sverige och #BarnkonvNU och #almdalen D.S.

Frågetecken kring migrationspolitiska beslut i regeringens budget

Idag lägger regeringen fram budgeten för 2012. Proposition 2011/12:1 ger två efterlängtade besked för familjer som lever splittrade i olika länder och för barn som inte kunnat gå i skolan i Sverige på grund av att de är papperslösa.

Detta är resultatet efter förhandlingar mellan regeringen och Miljöpartiet som pågått mer eller mindre intensivt sedan den migrationspolitiska överenskommelsen gjordes i mars i år. Stora förhoppningar väcktes då och först nu kommer två av svaren som dessutom inte kommer att börja gälla förrän nästa sommar.

Rätten till familjeåterförening är en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 10). Ett land som Sverige ska behandla ansökningar från splittrade familjer om att återförenas positivt, humant och snabbt. För alla de familjer som lever åtskilda är varje dag en pina. Det är svårt att fokusera på att jobba, studera eller söka jobb om man ständigt är orolig för vad som händer ens son eller dotter som blivit kvar i hemlandet eller i ett annat land.  Längtan och oron gnager sönder kropp och själ. Den politik Sverige hittills fört när det gäller Somalia har varit verklighetsfrämmande. Krav på passhandlingar för att styrka identiteten, från ett land som människor flyr ifrån på grund av krig och kaos, har fått orimliga konsekvenser för enskilda individer. Det är därför mycket välkommet att det nu ska bli möjligt för de ca 1 500 barnen som är kvar i Somalia att få återförenas med sin mamma och/eller pappa som bor i Sverige tack vare DNA-prov och slopat krav på styrkt identitet genom pass.

Men flera frågor är ännu obesvarade;

  • Varför börjar detta inte gälla förrän 1 juli 2012?
  • Vad händer om det är ett adoptivbarn och DNA-prov alltså inte ger svaret på familjeförhållandet?
  • Vad händer med barn från andra länder än Somalia?
  • Vad händer med ensamma och övergivna barn i ett land vars enda släkting finns i Sverige, och svenska formaliakrav gör att minderåriga inte anses behöriga att ansöka om återförening?

Rätten till utbildning är också en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 28). Dessutom har staten ansvar att se till att den rättigheten uppfylls för alla barn i landet, oavsett medborgarskap, uppehållstillstånd eller om barnet lever gömt eller utan papper (artikel 2). Sverige har fått kritik flera gånger av FN:s barnrättskommitté för att inte respektera rätten till skolgång för alla barn. Förutom den kunskapsmässiga delen av att gå i skolan, handlar det också om en viktig faktor för ett barns psyko-sociala utveckling. För ett barn som dessutom lever i ovisshet och rädsla om vad som ska hända när det gäller vistelsen i Sverige är det viktigt att få någon form av struktur och rutin i vardagen. Vi gläds, liksom dessa ca 3 000 barn och deras föräldrar, över beskedet men vi har hört detta löfte förut och det finns flera obesvarade frågor även här;

  • När börjar rätten till skolgång gälla?
  • Omfattas alla barn?
  • Är det reglerat att polisen inte får söka upp barnen till/från eller i skolan trots ett utvisningsbeslut?

Vi förväntar oss att dessa frågor besvaras inom kort och att de problem vi identifierar får en lösning snarast. Det handlar om varje barns mänskliga rättigheter. Det är ytterst en fråga om politisk vilja.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Gilla att 3000 papperslösa barn får rätt att gå i skolan och 1500 somaliska barn får chans att återförenas med mamma och/eller pappa!