Regeringen stärker barns rättigheter i biståndet
Under juni är en ny policy för det svenska internationella utvecklingssamarbetet ute på remiss. UNICEF Sveriges programhandläggare för internationell utveckling, Eva Dalekant, förklarar här varför den nya policyn är bättre än den förra.
Policyn är en omarbetad version av den förra regeringens så kallade biståndspolitiska plattform. Vi tycker det är positivt att de huvudsakliga prioriteringarna för det svenska utvecklingssamarbetet nu finns samlat i ett dokument. Vi anser också att den nya policyn är bättre än den tidigare bland annat av följande anledningar:
- Den har ett tydligt rättighetsperspektiv och allt arbete ska syfta till att stärka kapaciteten inom samarbetsländernas egna institutioner och välfärdssystem. Det ligger helt i linje med UNICEFs mål och arbetssätt.
- Barnrättsperspektivet lyfts fram mer tydligt än i den biståndspolitiska plattformen. De fyra grundprinciperna i barnkonventionen (barnets bästa ska komma i första rummet, rätten att komma till tals, rätt till liv och utveckling samt rätten att inte bli diskriminerad) finns nu med. Barnets roll som bärare av rättigheter och som viktig aktör i sin egen utveckling lyfts också fram tydligare nu.
- Viktiga arbetsområden för UNICEF är prioriterade, bland annat rätten till hälsa med insatser mot barna- och mödradödlighet, samt även utbildning, vatten och sanitet.
Några invändningar vi har mot policyn:
- Den är väldigt bred och sträcker sig över stora tematiska områden, alla relevanta för att åstadkomma hållbar utveckling. Men svenskt utvecklingssamarbete kan i praktiken bara stödja en viss del av alla dessa områden. Det gör att regeringens verkliga prioriteringar inom biståndet fortfarande inte är tydliga.
- Den nya ambitionen är hög: ”barnrättsperspektivet ska genomsyra alla nivåer och alla områden i utvecklingssamarbetet”. För att det ska förverkligas krävs bland annat tydligare politiska signaler från UD till Sida, ett starkare metodstöd inom Sida och att barnrättsperspektivet även förs in i områden där inte barn är en självklar målgrupp, som när det gäller energi och insatser mot klimatförändringar.
- Sidas nya kartläggning Study of Sida’s work with child rights visar att de praktiska systemen och processerna inte alltid är konsekventa. Det är viktigt att det finns en fungerande kedja från policy, till strategier och sen vidare till utbetalat stöd och dialog med samarbetsländerna kring de områden som Sverige verkligen vill prioritera.
Ett uppdrag att rensa överflödiga ord eller riktiga omprioriteringar inom det svenska utvecklingssamarbetet? Tankarna går isär om den process som nu pågår inom regeringen i att ta fram en ny övergripande plattform för det svenska biståndet.
Många är överrens om att det är svårt att utläsa vad som verkligen ska prioriteras i den nuvarande djungeln av policyer, strategier, instruktioner, regleringsbrev och tematiska områden som ska styra det svenska biståndet. UNICEF välkomnar därför den process som startade i början av året i att tydliggöra och förenkla denna styrning. Uppdraget genomförs av Utrikesdepartementet, men även organisationer och andra aktörer har nu fått tillfälle att ge sina synpunkter på vad som ska prioriteras. Vi har nyligen skickat in våra synpunkter till biståndsministern och detta tycker vi är viktigast:
1. Det svenska biståndet bör genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket bland annat innebär att:
– Alla barn har lika rättigheter och inget barn ska diskrimineras
– Barns rätt till liv och utveckling ska värnas
– Barnets bästa bör genom barnkonsekvensanalyser tas in i alla insatser och program
– Barn har rätt att delta och komma till tals i beslut som rör dem
2. Sverige ska fortsätta att prioritera millenniemålen, främst de som rör barn mest, d.v.s. det som rör utbildning, barnadödlighet och mödradödlighet.
3. Sverige fortsätter att lägga stor vikt vid staternas eget ansvar att garantera barns rättigheter. Detta måste visas i praktiken genom prioriteringar, utvecklingsplaner och programbudgetar.
4. De nya resultatstrategierna bör innehålla resultat som tydligt fokuserar på barn.
Det ska bli spännande att följa den vidare processen kring biståndsplattformen och vilka förändringar det kommer att bidra till i det svenska biståndet.