Gå till innehållet
Laddar…

1,5 miljarder barns skolgång påverkas av coronaviruset

I många länder världen över har skolor stängt. Om vi inte agerar nu för att skydda barns rätt till utbildning kommer barnen i synnerhet, och samhällen i allmänhet, att lida av konsekvenserna lång tid framöver. UNICEF ökar nu arbetet för att se till att alla barn kan fortsätta sin utbildning.

Skolstängningarna kopplat till coronaviruset har resulterat i att 89 procent av världens elever står utan den skolgång de har rätt till. Hela 1,5 miljarder barn. I de mest utsatta samhällena kommer effekterna att sträcka sig över generationer. Hårdast drabbas de redan utsatta barnen, som ofta förlitar sig på skolan för att få skolmat och vatten. Dessutom vet vi att risken att utsättas för våld ökar, då barn som lever i utsatthet går miste om den stabilitet och trygghet som skolan ger.

De så kallade sekundära effekterna av covid-19, som exempelvis tillgång till utbildning, är för barnen högst primära. Baserat på lärdomar från andra skolstängningar, exempelvis i spåren av ebola i Västafrika, är det tydligt att ju längre tid barnen är borta från skolan, desto mindre troligt är det att de återvänder – framför allt om de redan bor i en utsatt del av världen.

När förskolor och skolor stänger ner i veckor står föräldrar i de fattigaste delarna av världen inför valet att hjälpa sina barn med studier hemifrån, eller att arbeta för att kunna försörja sin familj. Barnen är de dolda förlorarna i den här krisen.  

UNICEF ökar arbetet för barns rätt till utbildning

För att barn ska kunna återuppta sin utbildning och fullfölja den på ett säkert sätt har vi tillsatt ytterligare resurser för barns rätt till utbildning i över 145 länder världen över. Vårt arbete innefattar bland annat att:

  • Ge stöd till nationella regeringar och partners i att utveckla planer som möjliggör en snabb omställning av utbildningssektorn. 
  • Utrusta skolor med hygienpaket och sprida information om hur man förebygger sjukdomar, samt utbilda lärare och vårdgivare i psykosocialt stöd. Därtill arbetar vi för att stödja barns mentala hälsa och förebygga stigma och diskriminering genom att uppmuntra elever och lärare att undvika stereotyper när de pratar om viruset.
  • Säkerställa kontinuitet i utbildningen och tillgång till distanslärande, inklusive utformning och förberedande av utbildningsprogram online, via radio och tv.
  • Förbättra kunskapsdelning och kapacitetsuppbyggnad för den pågående krisen och för framtida pandemier.

Varje barn ska ha en plats i ett klassrum.

Världens ledare måste kraftsamla

Skolstängningarna påverkar såväl fattiga som rika barn på ett sätt som saknar motstycke. Även om stängning av skolor är ett beslut utifrån en svårhanterad hälsosituation, är riskerna i samband med det betydande.

Den ledande principen i Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför, och det globala utbildningsmålet handlar om att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Ska vi lyckas uppnå det, så måste vi se till att inget barn hamnar på efterkälken. Det är därför viktigt att strategier för att stödja fortsatt lärande för barn tar hänsyn till de mest utsatta barnens behov. 

Investeringar kan inte vänta, det globala samfundet måste stå enat och bistå med resurser, annars kommer det här att få oåterkalleliga konsekvenser för världens unga.

De stora framsteg som har gjorts inom utbildningsområdet de senaste decennierna får inte gå förlorade. Det är bara tio år kvar till att Agenda 2030 ska vara genomfört. Kraftsamlar vi inte nu för att komma tillrätta med barns rätt till utbildning, så riskerar vi att förlora en hel generation.

Vi måste agera både här och nu och möta de långsiktiga effekterna. Att sätta barnens behov i centrum och genomföra barns rättigheter är mer centralt än någonsin. 

6 tips för hur du kan stötta ungdomar i coronatider

När skolor stänger på obestämd tid, fritidsaktiviteter ställs in och den vanliga kontakten med vänner uteblir på grund av coronaviruset, kan ungdomar känna sig både ensamma och oroliga. UNICEF har pratat med den erfarna ungdomspsykologen Lisa Damour, om hur du kan hjälpa de unga att hålla modet uppe.

1. Normalt att känna oro

I takt med att vardagsrutinerna förändras och vi matas med mediernas ständiga rapporteringar om coronavirusets framfart är det många av oss som kan känna en oro, även de yngre i samhället. Och det är helt normalt. Faktum är att det är så man ska känna.

– Oro är en helt normal och hälsosam funktion som varnar oss för hot och hjälper oss att vidta åtgärder för att skydda oss själva, säger Lisa.

Ett sätt att minska oron kan vara att ge den unga redskap för att ta kontroll över situationen och förhindra att den själv, eller andra, smittas. Förklara att det är viktigt att tvätta händerna ofta och noggrant, undvika att röra med fingrarna i ansiktet och att hålla avstånd till människor omkring.

– Om ungdomen upplever symptom och är orolig över att själv vara smittad, förklara att sjukdom på grund av coronaviruset i allmänhet är mild för barn och unga vuxna.

Ett annat sätt att hantera oron kan vara att lära sig mer om coronaviruset.

– Se till att den unga använder pålitliga källor, som till exempel Folkhälsomyndigheten, UNICEF och Världshälsoorganisationen (WHO), för att hitta rätt information.

När ungdomar tappar den vanliga kontakten med sina kompisar kan de känna sig både isolerade och oroliga över situationen.

2. Hitta på saker att göra

När vi går igenom svåra situationer är det bra att dela in problemet i två kategorier: saker som man kan göra något åt ​​och saker som man inte kan göra något åt.

– Det finns mycket som faller in under den andra kategorin just nu, och en sak som kan hjälpa är att hålla sig sysselsatt: göra läxor, titta på film eller läsa en bra bok – allt för att hitta rutiner och balans i vardagen.

3. Hitta nya sätt att träffa vänner

De flesta ungdomar tillbringar mycket tid på sociala medier, vilket kan vara ett bra alternativ för att hålla kontakt med vänner när man inte kan ses på riktigt. De unga kommer med största sannolikhet att utsättas för information om coronaviruset på internet, både sådant som är sant, men också ”fake news” – sådant som inte är sant. Ett tips är att tillsammans med din ungdom prata om att vara källkritisk och sätta upp riktlinjer för användande av sociala medier. 

– Obegränsat med skärmtid är till exempel inte hälsosamt och kan förstärka barn och ungdomars oro.

4. Ta tillvara på tiden

Nu är det kanske ett bra tillfälle att läsa den där boken, rensa garderoben eller lära sig spela det där instrumentet? Inspirera den unga att ta tillvara på den här tiden. Att fokusera på sig själv och hitta sätt att använda tiden hemma, är ett produktivt sätt att ta hand om sin mentala hälsa.

– Jag har själv gjort en lista över alla böcker som jag vill läsa och de saker som jag länge har tänkt göra men inte haft tid.

5. Det är ok att känna sig ledsen

Att gå miste om roliga saker tillsammans med kompisar, fotbollsträningen eller andra aktiviteter kan vara trist och nedslående.

– Det kan verkligen vara upprörande för ungdomar, och det med rätta. Det bästa sättet att hantera denna besvikelse är faktiskt att tillåta sig själv att vara ledsen. Om man gör det kommer man snabbare att börja må bättre.

6. Var snäll mot sig själv och andra

Vissa barn och unga utsätts för mobbning och kränkningar i vardagen – i skolan eller på nätet. I dessa tider är det extra viktigt att tänka på att det vi delar eller säger inte skadar andra. Uppmuntra din ungdom att agera eller vända sig till en vuxen för hjälp och stöd.

– Om du ser någon som blir utsatt, hjälp till. Att inte göra någonting kan få den utsatta personen att känna att hela världen är emot den eller att ingen bryr sig.

Vi måste alla vara rädda om oss själva, om varandra och visa medmänsklighet.

Mer information om coronaviruset och vad UNICEF gör hittar du här

Mer information

Fler frågor och svar om det nya coronaviruset hittar du hos BRIS eller Folkhälsomyndigheten.

Samlad information från svenska myndigheter finns på www.krisinformation.se



Tillsammans bekämpar vi coronaviruset

Stefan Swartling Peterson är UNICEFs globala hälsochef. Till vardags befinner han sig på huvudkontoret i New York, där hans roll är att leda UNICEFs arbete med att bekämpa och förhindra spridning av sjukdomar som hotar barns hälsa. De senaste månaderna har det handlat mycket om den smittsamma sjukdomen covid-19, ett virus som hela världen tvingas förhålla sig till. Men hur smittsam är egentligen sjukdomen och hur kan vi försöka undvika den? Stefan Swartling Peterson besvarar några vanligt förekommande frågor.

Stefan Swartling Peterson, UNICEFs globala hälsochef är hoppfull.

Hur smittsamt är det nya coronaviruset, covid-19?
– Visst är coronaviruset smittsamt, men inte extremt på något sätt. En sjukdom som mässling är mer smittsam.

Stämmer det att barn inte blir lika sjuka som äldre och att de inte sprider smitta i samma utsträckning?
– Delvis sant, då barn inte blir lika sjuka som äldre. Däremot verkar de kunna sprida smittan vidare.

Hur kan man som privatperson se till att man skyddar sig själv och sin omgivning?
– De åtgärder som vi kan ta till i nuläget är att vara noga med att tvätta händerna. Handtvätt ska ske med tvål och vatten, under minst 20 sekunder. Vi ska undvika att ta oss i ansiktet och i ögonen. Att försöka hosta och nysa i armvecket är också rekommenderat. Försöka se till att vi träffar färre människor och att undvika att ta i hand när vi hälsar. Viktigt är också att vi ser till att stanna hemma vid symptom.

Vad gör UNICEF för att stoppa spridningen?
– UNICEF jobbar med att säkerställa tillgången på tvål och vatten, samt tillhandahålla skyddsutrustning till hälsovårdsarbetare. Dessutom arbetar vi med informationsspridning till allmänheten.

Att tvätta händerna med tvål och vatten kan rädda liv.

Vad händer om smittspridningen når världens flyktingläger?
– I flyktingläger bor många utsatta människor på en mycket liten yta. Sannolikt kommer coronaviruset att spridas snabbt under sådana förhållanden, något vi vill försöka undvika genom att förse lägren med utrustning och genom att sprida kunskap om hur människor ska skydda sig mot viruset.

Afrika söder om Sahara är den del av världen där flest barn under fem år dör av olika sjukdomar. Hur ser situationen ut i Afrika när det gäller corona?
– Befolkningarna i Afrika är yngre än i Europa och vi vet att yngre får en mildare variant av sjukdomen än de äldre. Detta kan möjligen leda till relativt sett färre allvarligt sjuka. Å andra sidan är hälsosystemen svaga och sjukvården saknar ofta både rinnande vatten för att tvätta händerna, skyddsutrustning för hälso- och sjukvårdsarbetare och sjukhusen har sällan tillgång till syrgas. Det finns dessutom oerhört få respiratorer. Sammantaget är sjukvården i Afrika illa rustad att ta sig an coronapatienter, speciellt de svårt sjuka.

Så hur fortlöper arbetet nu i de afrikanska länderna?
– UNICEF jobbar nu med att stödja ländernas hälsoministerier så att de kan planera och förbereda sig och sina befolkningar. Vi jobbar med informationskampanjer, med att få fram mediciner och för att stärka sjukvården, exempelvis med rinnande vatten och syrgasutrustning. Vi ser till att länderna får ekonomiskt stöd från exempelvis Världsbanken så att de kan förbereda sina sjukvårdssystem både för covid-19 och övriga sjukdomar de hanterar på daglig basis. Årligen så dör cirka 800 000 barn innan de fyllt fem till följd av en “vanlig” lunginflammation. Att stärka det allmänna sjukvårdssystemet i dessa länder kan även underlätta arbetet med de vanliga sjukdomarna framåt. Sen ser vi att de stängda skolorna, och arbetslöshet kommer att göra situationen svårare för många barn, och inte minst kvinnorna.

Och avslutningsvis, hur hoppfull är du?
– Vi klarar denna pandemi, men vi måste utnyttja tillfället för att även rusta vården för de ”vanliga” situationerna. Faktum är att 5 miljoner barn dör per år, varje år, runtom i världen. En fungerande allmänvård för att ta hand om barn som drabbats av exempelvis lunginflammation, är också något vi kan ha nytta av när vi ska bekämpa coronaviruset. 

Vill du vara med och stödja vårt arbete för att hindra fortsatt smittspridning av covid-19? Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill ge en gåva



Barns oro och brist på trygghet i samband med coronaviruset

Det finns säkert barn som jublar nu när skolor övergår till distans- och fjärrundervisning i samband med utbrottet av det nya coronaviruset. Men det finns också de barn som inte gläds, utan som känner oro. UNICEF Sverige vill påminna beslutsfattare om att alla beslut som fattas ska, i enlighet med barnkonventionen, utgå ifrån barnets bästa.

Vi uppmanar alla vuxna att lyssna på barnen, ge dem trygghet i vardagen och ta deras oro på allvar.

Det är lätt att som vuxen ryckas med och bli överväldigad av all information kring coronaviruset (covid-19). Detsamma gäller barnen. I tider av oro och osäkerhet påverkas barn på olika sätt, beroende på tidigare erfarenheter och hur vuxna runt omkring reagerar.  

Det är viktigt att vuxna ger barn trygghet

I krissituationer kan barn vara oroliga för olika saker – att de själva eller familjemedlemmar ska bli sjuka, att någon ska dö, att föräldrar ska bli av med sina jobb, att familjen ska få dålig ekonomi eller att de inte ska få gå till skolan. Erfarenheter från Kina visar också att våld i nära relationer ökat i den pressade situation karantän innebär. De barn som tidigare har flytt från krig kan också känna oro över att det blir otryggt även i Sverige.

Även om vi vuxna inte har alla svar, så måste vi ge barnen trygghet. Vi måste vara ärliga mot barnen men samtidigt ge dem hopp om att allt kommer att lösa sig. Det gäller att vuxna är uppmärksamma och lyhörda för hur mycket barn vill prata om det som just nu sker i vårt samhälle. Alla barn vill kanske inte prata, men vi måste öppna upp för samtal även när ämnet kan kännas obehagligt.

Vi uppmanar alla vuxna att lyssna på barnen, ge dem trygghet i vardagen och ta deras oro på allvar.

Alla barn har rätt till utbildning – även i krissituationer

Idag beslutades att gymnasie- och lärosäten ska bedriva sin verksamhet genom distans- och fjärrundervisning. Det är väl genomförbart, i de fall barnet har ett tryggt hem, stöd från vuxna att upprätthålla sin skolgång, tillgång till dator och internet samt möjlighet att äta lunch hemma. 

Men det finns ungdomar som inte har den tryggheten, till exempel de som bor och studerar på annan ort eller de som har fått tillfälligt uppehållstillstånd tack vare gymnasiestudier. När skolor stängs ner fysiskt anser vi att de ungdomarna, som ofta har skolan som sin trygga plats, ska erbjudas alternativa lösningar.

Det finns många som förespråkar att Sverige ska göra som våra grannländer och stänga även förskola och grundskola. Det låter vi experterna avgöra, då vi inte har den kompetensen. Men för barnens skull ser vi stora risker med att stänga ner skolor. Alla barn har rätt till utbildning, och för många barn är undervisning på distans inte ett alternativ.

UNICEF Sverige vill påminna om att alla beslut som fattas, även om de är tillfälliga, ska utgå ifrån barnets bästa.

Vi föreslår följande:

  • Säkerställ att det finns stödresurser tillgängliga för barn som behöver särskilt stöd i distans- och fjärrundervisning.
  • Säkerställ att barn har tillgång till elevhälsa, kuratorer för stödsamtal.
  • Alla beslut som fattas ska utgå från en prövning av barnets bästa/konsekvensanalys
  • Möjliggör för socialtjänst att ge stöd till barnfamiljer för extra mat och andra merkostnader i samband med att skolor stängs.

Här hittar du tips på hur du kan prata med barn i din närhet om sjukdomen.