Gå till innehållet
Laddar…

Livsviktig leverans av covid-19-vaccin når fram till Jemen

Goda nyheter! Förra veckan levererades 360 000 doser vaccin mot covid-19 för att bekämpa corona­pandemin i Jemen. En viktig mil­stolpe för det kris­drabbade landet. Vaccinet kommer att skydda utsatta grupper som hälso­arbetare, så de kan fort­sätta sitt livs­viktiga arbete för barn och familjer.

Situationen i Jemen är den värsta humanitära krisen i världen och coronapandemin förvärrar en redan mycket svår katastrof. Att vaccinera hälsoarbetare är oerhört viktigt, så de kan fortsätta sitt arbete med att hjälpa barn och familjer.

360 000 doser vaccin, 13 000 säker­hets­boxar och 1,3 miljoner sprutor levererades nyligen genom det globala vaccin­samarbetet Covax, där UNICEF ansvarar för att upphandla vaccinen och se till att de når ända fram till utsatta befolk­ningar. Det här var den första leveransen till Jemen, som under året ska få samman­lagt 1,9 miljoner doser.

Nu får Jemen möjlighet att skydda de mest utsatta, som hälso­arbetare, så de kan fort­sätta sitt viktiga arbete med liv­räddande insatser för barn och familjer.

Philippe Duamelle, chef för UNICEF i Jemen

Efter sex år av konflikt är Jemen världens största humanitära kris. UNICEF finns på plats och kämpar varje dag för att skydda och rädda barns liv.

Redan innan coronapandemin bröt ut var det svårt att få tillgång till sjukvård, stor brist på rent vatten, och många barn fick inte det livsviktiga vaccin de behöver mot sjukdomar som polio och mässling. Många barn lider av akut undernäring.

Leveransen är en milstolpe i kampen mot coronapandemin i Jemen. Det kommer att rädda liv och bidra till att skydda ett svårt utsatt vårdsystem.

Läs mer om hur UNICEF arbetar för att se till att låg- och medel­inkomst­länder världen över får tillgång till vaccin mot covid-19.

Swisha din lunch – för alla barn

Vid den här tiden för ett år sedan kom meddelandet: alla som kan bör sitta hemma och arbeta. Med anledning av att det nu gått ett år av hemarbete, uppmanar vi alla som känner igen sig att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Swisha en lunch

Tillsammans har vi det senaste året följt råden för att minska smittan av covid-19, pandemin som tagit världen i sitt grepp. Vi som har haft möjlighet har suttit hemma och jobbat – vid skrivbord, matbord och vardags­rums­bord. Vi har druckit kaffe, haft digitala möten, och ätit lunch. Vi har gjort allt som vi brukar syssel­sätta oss med under vår arbetstid, fast i hemmet.

Missade uteluncher kan bli livsviktig näring till utsatta barn

Runtom i landet har det säkerligen sparats in en slant på biljetter till kollektivtrafiken, och uteluncherna med kollegorna har lyst med sin frånvaro. Med anledning av ett år av hemarbete, uppmanar vi nu alla som känner igen sig, att swisha priset av en lunch till förmån för alla barn.

Pandemin och dess konsekvenser har bland annat lett till att livsviktiga näringsprogram för undernärda barn har satts på paus, och att miljontals barn går miste om näringsrika skolmåltider när skolor håller stängt. Genom att swisha din lunch kan du vara med och rädda barns liv.

Amani, 1 år, från Jemen, får näringsrik nötkräm mot undernäring.

Visste du att…
En lunch för 100 kronor räcker exempelvis till 29 påsar nötkräm mot undernäring. Endast tre påsar nötkräm om dagen kan vara allt som krävs för att rädda livet på ett undernärt barn.

Gör så här:
Swisha summan av din lunch genom att klicka på knappen nedan. Då är du med och bidrar till en bättre värld för alla barn. Varmt tack!

Swisha min lunch

Dela gärna i dina sociala medier och uppmana fler att swisha sin lunch för alla barn. Använd hashtag #swisharminlunch och tagga @unicefsverige.

En global utbildnings­kris skapad av pandemin

168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av corona­pandemin. Det är en utbildnings­kris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.

En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.

– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.

Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.

António Guterres, FN:s generalsekreterare

Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.

För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Var 5:e sekund dör ett barn – låt oss aldrig vänja oss vid det

Antalet dödsfall bland barn har minskat med 44 procent sedan 1990. Ändå dör i snitt ett barn var femte sekund. De stora störningar som coronapandemin orsakat inom vården, riskerar nu att radera årtionden av framsteg. Att barn dör av orsaker som kan förebyggas är oacceptabelt. Hjälp oss att ändra på det.

Bli månadsgivare

Randy Hernández Estrada, 6 månader, får behandling mot lunginflammation i Guatemala. Många barn dör fortfarande av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Foto: © UNICEF/Willocq

Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektions­sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.

Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barn­sjukdomarna.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Trots begränsningarna på grund av pandemin lyckades UNICEF tillsammans med partners genomföra en femdagars vaccinationskampanj med målet att nå över 99 000 barn under fem år, som missat grundläggande vaccinationer på grund av konflikten i Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Foto: © UNICEF/Chnkdji

Den största krisen för barn sedan andra världskriget

På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.

Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.

De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är hungriga, undernärda eller inte blivit vaccinerade.

Stefan Swartling Peterson, hälsospecialist vid UNICEF och professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Vad gör UNICEF?

  • Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.
  • UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.
  • Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.
  • UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.
  • Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.

Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:

  • Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
  • 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
  • 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd

Vaccin mot covid-19 skyddar hälso­arbetare i afrikanska länder

Förra veckan blev Ghana och Elfenbenskusten de första länderna att få vaccin mot covid-19 levererat genom det globala sam­arbetet Covax. Och igår kom äntligen vaccina­tionerna igång, med målet att skydda hälso­arbetare som arbetar dygnet runt för att ge barn och vuxna livs­viktig vård.

Dagnoko Salimata är en av de första hälsoarbetarna i Elfenbenskusten som nu fått vaccin mot covid-19, tack vare UNICEFs arbete genom Covax. © UNICEF/COVAX/Diarassouba

Världen över arbetar hälsoarbetare dag som natt för att ge barn och vuxna livsviktig vård. De måste prioriteras i vaccineringen mot covid-19, oavsett var de bor eller landets ekonomiska situation.

UNICEF arbetar för att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över. Inom det globala samarbetet Covax har vi fått uppdraget att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen till låg- och medelinkomstländer.

Det senaste året har varit mörkt för familjer över hela världen. Men nu syns ett hoppfullt ljus i slutet av tunneln, och nu börjar vi leva upp till löftet om att det ljuset ska skina för alla.

Henrietta Fore, högsta chef för UNICEF

Sammanlagt ska vi nå ut med minst två miljarder doser, varav minst 1,3 miljarder till de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i samarbetet. Samtidigt som de första vaccinationerna sker den här veckan, är ytterligare elva miljoner doser på väg att levereras. Nigeria och Angola har just fått sina första leveranser.

Utebliven vård, inställda vaccin- och näringsprogram och ökande fattigdom i pandemins spår hotar miljontals barns liv. Därför arbetar UNICEF för att säkerställa att vaccin mot covid-19 blir tillgängligt för länder världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt. 

Läs mer om hur vi arbetar för att se till att vaccinet når fram.

De första covid-19-vaccinen har landat i Ghana

Igår var en historisk dag, när de första vaccinen mot covid-19 levererades till Ghana – det första landet att få ta del av vaccin genom det globala samarbetet Covax. UNICEF har uppdraget att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över, så att vi kan bekämpa pandemin överallt.

De första vaccinen mot covid-19 landar på flygplatsen i Accra, Ghanas huvudstad.

Efter ett tufft pandemiår kan vägen mot åter­hämtning äntligen börja för människorna i Ghana. De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medel­inkomst­länder under den närmaste tiden. 

Under 2021 planerar vi att nå ut med två miljarder doser vaccin genom det globala sam­arbetet Covax. Covax samordnas av Världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist. UNICEF, som är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin, har utsetts att sköta arbetet med att upphandla de nya vaccinen till alla 190 länder som är med i samarbetet.

Höginkomst­länderna finan­sierar allt själva, men till de 92 låg- och medel­inkomst­länderna i sam­arbetet ger vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skydds­utrustning och annat material som behövs för att genom­föra vaccina­tionerna.

De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medelinkomstländer under den närmaste tiden. Foto: © UNICEF/Kokoroko/COVAX

Vaccin räddar liv

Tidigare i veckan påbörjades också de första leveranserna av sprutor som UNICEF köpt in. För att kunna vaccinera mot covid-19 är sprutorna lika viktiga som själva vaccinet. Det är därför avgörande att tillräckligt med sprutor finns på plats så att det kan ges så snabbt och säkert som möjligt.

Pandemin är inte över förrän den är över för alla – överallt.

Pandemin har lett till svåra konsekvenser för barn världen över, bland annat genom avbrott i vården. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. 

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Vad är nät­mobbning och hur kan det stoppas?

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga till­bringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF till­sammans med ungdomar, sociala medie­plattformar och barn­skydds­experter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nät­mobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

  • Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
  • Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
  • Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
  • Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

  • Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.
  • Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.
  • Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.
  • Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
  • Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

Succé för Somayas respirator av bildelar

Minns ni Somaya Faruqi, 17 år från Afghanistan, som till­sammans med sina vänner upp­funnit en ny typ av respi­rator av gamla bil­delar? Tjejerna fick nyligen möjlig­het att visa upp sin innova­tion för landets myndig­heter – och gjorde succé.

I januari berättade vi om Somaya och hennes vänner i Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, som till­sammans upp­funnit en inno­vativ respi­rator av bildelar, i Herat, Afghanistan.

Det var här i Herat som landets första fall av covid-19 rappor­terades, och tjejerna, som alla är mellan 14 och 17 år, hoppades att deras inno­vativa lösning skulle kunna användas för att vårda patienter som drabbats av pandemin.

Nu är drömmen på väg att bli verklighet

Respiratorn gjorde succé när den visades upp för landets myndig­heter. Nu åter­står det endast att korri­gera ett par små detaljer i konstruk­tionen innan upp­finningen skulle kunna mass­produceras. Något som tjejerna redan har börjat arbeta på.

Teamet har även blivit lovade ekonomisk hjälp med att färdig­ställa respi­ratorn, samt till­gång till en fabrik där den kan produ­ceras – för att i  fram­tiden kunna behandla patienter med exempel­vis covid-19.

”Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar,” säger Somaya (i mitten).

Somaya är mycket stolt över vad hennes team har åstad­kommit och hoppas att det här ska göra att fler får upp ögonen för att tjejer och killar är precis lika kompe­tenta när det kommer till att ta fram tekniska lös­ningar som den här.

Alla tjejer i Herat och i hela landet har förmågan att bidra till en positiv utveckling. Men många går inte ens i skolan eller får hjälp att satsa på sin passion, som jag fått.

Somaya Faruqi, 17 år

Att barn och unga får möjlig­het att gå i skolan, påverka sin framtid och göra sina röster hörda är inte bara viktigt, det är också något de har rätt till. Därför stöttar UNICEF Afghan Dreamers’ i deras viktiga inno­va­tions­arbete, och vi önskar Somaya och hennes vänner stort lycka till.

Varmt tack till alla er som är med och kämpar för en bättre framtid för alla barn, till­sammans förändrar vi barns liv.

Se till att löften om rätt­vis för­del­ning av covid­vaccin inte ekar tomma

Trots uttalanden från regerings­före­trädare om att vaccin mot covid-19 måste fördelas efter behov står 90 av världens länder i dag helt utan vaccin. Om vi ska kunna stoppa pandemin måste löftena bli verklighet – och Sverige bör ta på sig ledar­tröjan. Det skriver UNICEF och Läkare Utan Gränser med flera, i en debatt­artikel i OmVärlden idag.

Över 90 av världens låginkomstländer förlitar sig på tillgång till vaccin genom Covax. Nu måste världen leva upp till sina löften, och Sverige bör ta på sig ledartröjan.

Vaccin mot covid-19 rullas nu ut världen över. Enligt världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO har över 39 miljoner doser distri­buerats i hög­inkomst­länder, vilket kan jämföras med 25 doser i ett enda låg­inkomst­land: Guinea. 

Sveriges regering har uppgett att alla vuxna samt barn i risk­grupp ska kunna vaccineras före midsommar. Andra hög­inkomst­länder väntas också uppnå bred samhälls­vacci­nering under 2021. För låg- och medel­inkomst­länderna ser prognosen betydligt dystrare ut. Initiativet People’s Vaccine varnar för att 9 av 10 människor i fattiga länder inte kommer att få något vaccin under 2021.

Tveklöst är coronasituationen extremt utmanande i många höginkomstländer, som också har flest dödsfall i covid-19. Men en pandemi kan inte stoppas lokalt; experter påpekar att fler mutationer kommer uppstå ju längre viruset cirkulerar.

Vi får inte heller glömma de fruktans­värda konse­kven­serna som ned­stäng­ningar för att stoppa pandemin lett till i världens mest sårbara länder, dit medias upp­märk­sam­het sällan riktas. Länder där fattig­dom, väpnade konflikter och multipla kriser sargat hälso- och sjukvårds­systemen.

Även i dessa länder har covid-19 lett till stora dödstal, samtidigt som fallen av mässling, malaria, hiv, tuber­kulos, lung­inflam­mation och förl­oss­nings­skador ökat i spåren av restrik­tionerna. Utebliven barn- och mödra­hälso­vård och bristen på vaccina­tioner under pandemin befaras kosta miljoner barns liv.

Hälsoarbetare världen över behöver få vaccin så att de kan återgå till sitt viktiga arbete med att ge barn och mammor den vård de behöver, så som vaccin mot andra farliga sjukdomar. Foto: © UNICEF/Urdaneta

Det är av högsta vikt att vaccinera vård­personal så att vården kan hållas igång och samtidigt stärka hälso­systemen så att covid­vaccinering inte stjälper barn­vaccina­tionerna, som redan minskat med upp till 70 procent. 

Statsminister Stefan Löfven skrev ihop med andra världs­ledare i Washington Post att ”ingen av oss är säker förrän alla är säkra” och att vaccinet måste fördelas efter behov, inte betalnings­förmåga. 

Ändå har höginkomst­länderna köpt upp en majoritet av doserna genom att gå förbi WHO:s för­del­nings­mekanism Covax och teckna egna avtal med läke­medels­bolagen, något som WHO:s general­direktör kallat ett ”kata­stro­falt moraliskt miss­lyckande”.

Kanada och Storbritannien har köpt vaccin nog för att vaccinera invånarna fem gånger om. Även EU, inklusive Sverige, har köpt miljarder doser – ett ordentligt över­skott.

Höginkomstländerna menar att man avsiktligen köpt ett överflöd för att dela med sig till behövande länder. Men rättvis fördelning bör inte lösas med välgörenhet utan med tydliga politiska visioner.

Över 90 av världens låginkomst­länder förlitar sig på till­gång genom Covax. Avsikten med mekanismen var att länderna skulle poola sina resurser, upp­handla och rulla ut vaccinen till­sammans. Men det har gått trögt. UNICEF har en miljard sprutor redo för 2021, men det finns bara löften om covid-19 vaccin nog att använda fyra procent av dem.

Förra veckan kom nyheten att Pfizer/BioNTech:s vaccin kommer att ingå i Covax, men doserna utgör bara två procent av det antal som bolagen förväntas sälja och hög­inkomst­länderna har redan säkrat 75 procent.

Stora logistiska utmaningar lär vänta eftersom vaccinet måste lagras i extrem kyla. Det räcker inte med att skicka vaccinet; satsningar på infra­struktur och kommuni­ka­tion måste ske parallellt.

Stora satsningar på logistik, infrastruktur och information krävs parallellt för att vaccinet ska kunna nå ändra fram. Foto: © UNICEF/Pouget

Sydafrika och Indien lade nyligen fram ett förslag till världs­handels­orga­nisa­tionen WTO om att länder ska kunna frångå immaterial­rätten för att importera eller till­verka generiska vaccin, läke­medel och tester mot covid-19 under pandemin. 

Förslaget möjlig­gör ökad produk­tion av covid­vaccin och stöttas av över 100 låg- och medel­inkomst­länder. EU, inklusive Sverige, har tvärtom motsatt sig förslaget med argumentet att motiva­tionen för innovation hos läke­medels­bolag skulle minska. Förslaget ligger dock helt i linje med det folk­hälso­regel­verk som WTO införde 2001.

De kommande månaderna är avgörande

Vår förhoppning är att Sverige, med sitt uttalade engage­mang, går från ord till handling vad gäller löftena om rättvis fördel­ning av vaccin. Det inne­fattar att: 

  • Prioritera risk­grupper och sjukvårds­personal i alla länder 
    Både ur ett globalt smitt­skydds- och hälso­perspek­tiv är det fel att prio­ritera unga, friska personer i ett hög­inkomst­land före äldre, sköra personer eller sjuk­sköterskor i ett låg­inkomst­land. Länder som Sverige, som redan har säkrat mer än nog med vaccin, bör inte knyta nya avtal med läke­medels­bolagen innan man planerat för hur över­skottet ska fördelas direkt till mer behövande länder, företrädesvis via Covax.
  • Arbeta för full finansiering av Covax
    Covax behöver tredubbla sin finan­siering för att kunna genom­föra sitt uppdrag. Det inne­fattar även att stärka ländernas hälso­system så att de kan ta sig an nya mål­grupper för covid­vacci­nering utan att sätta barn­vaccina­tioner på undantag, vilket snabbt kan leda till nya pandemier och ökade döds­fall i mässling, diarré­sjuk­domar och luft­vägs­infek­tioner.
  • Villkora forskningsinvesteringar
    Sverige och EU har gett miljard­bidrag till covid­forskning, men inte vill­korat att inves­tering­arna används för att säkra rättvis distri­bution och rimliga vaccin­priser. Bidrags­givare måste vill­kora sina inves­teringar – stora vinster byggda på ojämlik till­gång hör inte hemma i en pandemi. 
  • Hindra skadliga monopol 
    En uppluckring av immaterial­rätten för medicinska produkter mot covid-19 och delning av forsknings­data är avgörande för att till­verkare i låg- och medel­inkomst­länder ska kunna öka vaccin­produk­tionen. Vi hoppas att Sverige och EU omprövar sin position kring WTO-förslaget inför nästa möte 4 februari. 

Sverige är ett föregångs­land inom global rätt­visa och hälsa och bör säker­ställa att alla parter – regerings­före­trädare, EU, inter­nationella nätverk och läk­emedels­bolag – tar sitt ansvar.

Pandemin är som sagt inte över förrän den är över, överallt.

Oliver Schulz
Generalsekreterare, Läkare Utan Gränser i Sverige

Pernilla Baralt
Generalsekreterare, UNICEF Sverige

Anna Johansson
T. f. generalsekreterare, Amnesty International Sverige

Margot Wallström
F. d. utrikesminister, undertecknare av People’s Vaccine

Anna Mia Ekström
Infektionsöverläkare, professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet/Södersjukhuset

Stefan Swartling Peterson
Professor i systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet och hälsospecialist, UNICEF Sverige

Johan von Schreeb
Professor i global katastrofmedicin, Karolinska Institutet

Så ska UNICEF se till att vaccin mot covid-19 når fram

Att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19 handlar inte bara om att köpa in vaccin. UNICEF lägger nu ett stort pussel för att också se till att flyg- och frakt­bolag är redo, och att länderna har den utrust­ning de behöver för att hålla vaccinet kallt, ända fram till avlägsna byar.

I västra Elfenbenskusten vaccineras två månader gamla Djibril. Han är ett av 25 miljoner barn, i 24 länder i Väst- och Centralafrika, som varje år får rutinvaccinationer mot sjukdomar som mässling, polio och difteri. Och det är bland annat hit som UNICEF genom Covax ska se till att leverera vaccin mot covid-19.

Att transportera vaccin hela vägen fram

Som världens största inköpare av vaccin har UNICEF årtionden av erfaren­het när det gäller att organi­sera vaccin­leveranser världen över. Det är därför vi nu leder arbetet inom Covax*, för att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19.

Men – att få vaccinen från producen­terna och hela vägen fram till en avlägsen vård­central är ett enormt uppdrag. Det kräver att det finns flyg­plan som kan trans­por­tera, men också att vaccinet kan hållas i en jämn, kall tempera­tur, hela vägen fram till sticket i armen.

Att se till att dessa system finns på plats – den så kallade kyl­kedjan – innan vaccin mot covid-19 når fram, är en avgörande del av UNICEFs arbete till­sammans med länder­nas rege­ringar.

Samtidigt som vi säkrar tillgången till vaccin måste vi också se till att länderna är redo att ta emot dem.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Soldrivna vaccinkylar en viktig lösning

Av de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leverera till ligger en fjärdedel i Väst- och Centralafrika. 

– Miljön här är en av de mest komplexa i världen, säger Jean-Cedric Meeus, UNICEFs chef för leve­ranser i regionen. Vi måste kunna leve­rera till stora städer, men också till extremt avlägsna byar – så vi behöver förbe­reda för alla scenarier. 

Tillsammans med rege­ringar och GAVI, vaccin­alliansen, har UNICEF sedan 2018 köpt och instal­lerat sol­drivna kylar för att förvara vacciner i regionen. Något som under­lättat mycket för hälso­arbetare som kämpar med att se till att barn får sina rutin­vaccina­tioner på platser med osäker till­gång till elektri­citet. 

Solpaneler som ska ge ström till kylförvaring installeras på taket till en hälsocentral i Sierra Leone.

– Vi undersökte var behoven fanns för den här sortens utrust­ning och sedan dess har vi instal­lerat omkring 20 000 sol­drivna kylar, hela vägen från kusten och in till djupa skogar, säger Jean-Cedric. Det är en enorm till­gång att länderna har den här utrust­ningen och vi kommer att fortsätta utbygg­naden av systemet.

Den här typen av kylar klarar att lagra vaccin som kräver tempera­turer på mellan 2-8 plus­grader. Och efter­som det finns flera lovande vaccin­kandi­dater mot covid-19 som klarar denna tempe­ratur, kommer kylarna att vara livs­viktiga för rege­ring­arnas möjlig­heter att leverera vaccin mot covid-19 under 2021.

En viktig läxa under pandemin

Att se till att kylkedjan kan hållas intakt är en stor del av pusslet för att leve­rera vaccin mot covid-19. Men en annan avgörande pussel­bit är att det måste finnas till­räckligt med plats på flyg­trans­porter för att leve­rera vaccinet världen över. 

UNICEF samarbetar med stora globala flyg- och frakt­bolag för att göra detta möjligt, men vi lärde oss också en viktig läxa tidigt under pandemin.

När pandemins effekter började bli tydliga under första delen av 2020, började UNICEF i Väst- och Central­afrika, till­sammans med rege­ringar och partners, att räkna på hur mycket vaccin som behövdes för att kunna fort­sätta med rutin­vaccina­tionerna i regionen.

Det fanns en oro att rese­restrik­tioner och inställda flyg skulle leda till brist på vaccin, och därmed att miljon­tals barn inte skulle få något skydd mot sjuk­domar som mässling och polio.

UNICEF-personal hjälper till att lasta av vaccin mot bland annat mässling och hepatit B, som transporterats till Mauretanien. Foto: © UNICEF/Pouget

Men vi lyckades avvärja hotet. Redan inom några veckor hade två frakt­flyg­plan leve­rerat över 11 miljoner doser vaccin mot bland annat difteri, stel­kramp, mäss­ling, polio och hepatit B, till 13 länder.

– Vi lärde oss att trots pågående pandemi kan vi hantera utmaningar för att leverera vaccin, säger Jean-Cedric. 

Många pusselbitar är nu på plats

Det är ingen tvekan om att det är en gigantisk utmaning för UNICEF att leve­rera vaccin mot covid-19 under 2021. Men kritiska pussel­bitar faller nu på plats för att se till att det blir verklighet:

  • Nyligen slöts ett avtal med Pfizer om 40 miljoner doser vaccin till Covax. 
  • Dialoger förs med flera lovande vaccin­kandi­dater för att kunna uppnå målet att ha till­gång till över två miljarder doser vaccin under 2021. 
  • Vi har påbörjat arbetet med att köpa in sprutor och säker­hets­boxar som vi ska leve­rera till länderna innan vaccinet når fram. Hittills har vi lagrat omkring 560 miljoner sprutor, målet är en miljard under 2021.

  • Vi kartlägger och identi­fierar brister i frakt­kapa­citet för att kunna åtgärda dessa, och se till att det finns till­räckligt med plats på frakt­flyg­plan för att leve­rera vaccin världen över.
  • UNICEF finns på plats i de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leve­rera till, och arbetar dygnet runt för att se till att utrust­ningen för kyl­kedjan finns redo, så att vaccin kan nå fram även till de mest avlägsna byar. Vi utbildar också hälso­arbetare för att de ska kunna ge vaccin på ett säkert sätt.
  • Redan under första kvartalet 2021 uppskattar Covax att vi ska kunna leve­rera till­räck­ligt med vaccin för att börja vaccinera hälso­arbetare och andra som jobbar i frontl­injen, samt vissa hög­risk­grupper.

Genom att vaccinera hälso­arbetare världen över ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. Vård­­insatser som är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att före­bygga.

– Under de kommande veckorna kommer UNICEF påbörja arbetet med att transpor­tera vaccin, sprutor och säker­hets­boxar till länder världen över. I loppet för att vaccinera världen mot covid-19 finns inga vinnare om inte vi ALLA vinner. Varje land – till­sammans, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

*Vad är Covax?

Covax (Vaccines Global Access Facility) fokuserar på att stödja utvecklingen av vaccin mot covid-19 och samordnas av bland annat Världs­hälso­organisationen (WHO). Här förbereds också upphand­lingen av vaccin och distribu­tionen till anslutna länder.

80 länder har anslutit sig och bidrar med finan­siering, däri­bland Sverige och övriga EU-länder. Covax ska också göra det möjligt för 92 låg- och medel­inkomst­länder att få till­gång till vaccin. Målet är att för­del­ningen av de färdiga vaccinen ska bli mer rätt­vis och kunna nå priori­terade grupper först i alla länder.

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen. 

Miljontals barn riskerar under­näring på grund av missade skol­måltider

Sedan skolor stängt på grund av corona­pandemin har mer än 39 miljarder skol­luncher gått om intet världen över. Det betyder att miljon­tals barn förlorat sitt enda närings­rika mål mat om dagen, säger UNICEF och FN:s livs­medels­program (WFP) i ny rapport.

Skolstängningar på grund av coronapandemin har lett till att miljontals barn gått miste om livsviktiga skolmåltider.

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Att gå miste om näringsrika skolmåltider hotar miljontals utsatta barns framtid. För många är skolmaten den enda mat de får på hela dagen.

David Beasley, verkställande direktör för WFP, FN:s livsmedelsprogram

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset

Tjejer som förändrar världen: byggde respirator av bildelar

Somaya Faruqi, 17, bor i Herat, Afghanistan. Tillsammans med fyra andra tjejer har hon uppfunnit en ny respirator av gamla bildelar. Förhopp­ningen är att respiratorn, som är billigare än de tradi­tionella, ska kunna användas för att vårda patienter med covid-19.

”Jag gissar att vi är den första gruppen av tonårstjejer i världen som designar en respirator,” säger Somaya (i mitten). Tillsammans med Floran, 15 år (till vänster), Asefa, 16 år (till höger), och de andra tjejerna i gruppen, ska Somaya snart presentera uppfinningen för hälsovårdsmyndigheten i Afghanistan.

Somaya är ledare för Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, en grupp bestående av fem tjejer i åldrarna 14-17 år. Tillsammans har gruppen uppfunnit en ny respirator. Byggd av gamla bildelar är tjejernas variant billigare än traditionella respiratorer.

I Herat rapporterades Afghanistans första fall av covid-19. Bristen på utrustning som respiratorer, något som är kritiskt viktigt för att rädda liv under coronapandemin, motiverade Somaya och hennes vänner att arbeta hårt för att färdigställa sin prototyp.

Gruppen ska nu få presentera sin respirator för hälsovårdsmyndigheten i Afghanistan, och de hoppas att den ska kunna användas för att vårda patienter som drabbats av covid-19.

Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar.

Somaya Faruqi, 17 år

Afghan Dreamers är ett program som stöds av UNICEF, med målet att öka ungas engagemang genom tävlingar i innovation. Att se till att unga flickor och pojkar får kunskap och lär sig färdigheter stärker dem inför framtiden. Många flickor i Afghanistan gifts bort innan de gått ut skolan, i vissa delar av landet är andelen som står utanför skolan hela 85 procent.

– Det finns tusentals flickor i Afghanistan som har samma mod och beslutsamhet som jag har, men få får samma möjlighet, säger Somaya. Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar.

Det här tycker vi är riktigt goda nyheter! Och tack vare dig som ger till UNICEF kan vi tillsammans fortsätta skapa goda nyheter och en bättre värld för barn, idag och i framtiden. Varmt tack!

Tillsammans gör vi nästa år till ett bättre år för barnen

Gott nytt år! Idag vill vi på UNICEF tacka alla er som på något sätt engagerat er för barnen under året som gått. Det har varit ett mörkt år för världen och för barnen. Men i sådana lägen skalar vi på UNICEF upp, ställer om och utökar vårt arbete, tack vare alla er. Stort tack! Läs om hur du varit med och förändrat barns liv.

2020 liknar inget år vi tidigare upplevt. Och vi kommer länge att tvingas leva med konsekvenserna av den pågående pandemin. Även om covid-19 inte är en sjukdom som i första hand drabbar barn, har just barnen fått betala ett väldigt högt pris.

Men tillsammans med er som är med och kämpar har UNICEF kunnat agera och arbeta oerhört hårt för att stoppa spridningen och mildra dess effekter på barnen.

Några exempel på UNICEFs insatser mot corona, till och med oktober 2020:

  • 2,9 miljarder människor har nåtts med information om hur man skyddar sig själv och sina barn från viruset.
  • 80 miljoner människor har fått hygienprodukter för att kunna tvätta händerna och minska smittspridningen.
  • Över 6,1 miljoner undernärda barn har identifierats och fått behandling.
  • 250 miljoner barn har på olika sätt har kunnat fortsätta sin utbildning på distans, trots att deras skolor är stängda.
  • 71 miljoner barn och vårdnadshavare har fått psykosocialt stöd.
  • Tillsammans med partners har vi sett till att över 70 miljoner kvinnor och barn har kunnat fortsätta få grundläggande sjukvård under pandemin.

Samtidigt har vi också:

  • Funnits på plats och räddat barns liv i Jemen, Syrien och andra akuta katastrofer världen över.
  • Bekämpat spridningen av ebola i Kongo-Kinshasa, genom att tusentals skolor och vårdcentraler har fått utrustning och möjligheter till handtvätt och att hålla god hygien.
  • Sett till att barnen som drabbades av de fruktansvärda explosionerna i Beirut fått psykosocialt stöd och möjlighet att fortsätta sin skolgång. Vi återuppbyggde också skolor och sjukhus, och levererade rent vatten.

Inget av detta hade varit möjligt utan alla er som kämpar tillsammans med oss för barnen. Låt oss nu fortsätta arbetet och göra nästa år till ett bättre år. För alla barn.

Ett riktigt gott nytt år önskar vi på UNICEF!

Barnrättskrisen och covid-19 – hjälp barnen i pandemins skugga

Julen är över och ett nytt år hägrar. Men världens kamp mot corona­pandemin fortsätter, något som har skapat svåra konse­kvenser för barnen. Covid-19 har blivit den största krisen i vår livstid och därmed också en barnrätts­kris. Det är vägvalen vi gör idag som kommer att påverka framtiden för oss alla, och framför allt barnen.

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen. 

Ett säkert och effektivt vaccin är vår bästa möjlighet att få ett slut på pandemin, men för att lyckas behövs solidaritet och samarbete. Det är en vinst för alla om vi lyckas få slut på pandemin överallt.

UNICEF och andra har därför drivit igenom ett globalt samarbete (Covax) för en mer rättvis fördelning där även fattiga länder kan få vaccin.

Att vaccinera världen mot covid-19 kommer att bli en av de största insatserna i mänsklighetens historia.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Grunden är lagd för snabb leverans

UNICEF är världens största inköpare av vaccin, och har en unik erfarenhet av att nå ut med vaccin till barn, även på de mest avlägsna platserna på jorden. Vi har därför fått uppgiften att förse världen med vaccin mot covid-19. 

Det innebär att vi kommer arbeta med tillverkare och partners för att skaffa in vaccindoser, såväl som att ordna med frakt, logistik och lagring av vaccinerna på uppdrag av Covax:

  • UNICEF ​har nu när vi närmar oss slutet av 2020 lagrat 520 miljoner sprutor (ska bli en miljard 2021) och annan nödvändig utrustning.
  • Vi förbereder också länderna med stöd kring flygtransporter och kylkedjan för att hålla vaccinet i rätt temperatur.
  • Förutom sprutorna så har vi även tio miljoner säkerhetsboxar för att ta hand om de använda nålarna på ett säkert sätt (varje box rymmer 100 nålar).
  • Under 2021 planerar vi att ha två miljarder doser vaccin tillgängliga.

I skuggan av pandemin riskerar vi en ökning av sjukdomar som mässling och polio. Sjukdomar som kan förebyggas, bara barnen får vaccin.

Stoppa andra sjukdomar som drabbar barn i pandemins skugga

Samtidigt är stängda samhällen och en hårt pressad sjukvård en del av förklaringen till att 100 miljoner barn världen över just nu står utan andra livsviktiga vaccin. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Om det är något som pandemin visat oss så är det att vi behöver bättre och mer hållbara hälso­system, med barn och mödra­vård i centrum. Sedan i mars har rutin- och barn­vaccinations­programmen inte kunnat genom­föras fullt ut i över 60 länder, vilket innebär att vi riskerar nya stora utbrott av mässling och polio.

Vi får inte låta vår kamp mot en dödlig sjukdom göra att vi förlorar kampen mot andra. Köp ett vaccinpaket i vår gåvoshop, så är du med och ser till att vi kan skydda barn mot mässling och polio. Inget barn ska behöva dö av orsaker som kan förebyggas:

Köp ett vaccinpaket

En enkel tvål kan rädda liv i jul

För att stoppa spridningen av covid-19 är det oerhört viktigt att tvätta händerna. Men hur ska man kunna följa rådet om man varken har rent vatten eller tvål? För många miljoner barn är det verkligheten. Det kan du förändra genom att köpa julklappar i UNICEFs gåvoshop. Du får fina digitala gåvobevis att ge bort.

Hitta julklappen du vill ge

Hygienpaketet innehåller handdesinfektion, tvålar, termometrar, vattenreningstabletter, vattendunkar och en hink.

Genom att se till att barn och deras familjer får produkter som skyddar mot smittspridning kan vi hjälpa fler att hålla sig friska och skydda sig, mot coronaviruset och andra smittsamma sjukdomar.

Var med och ge barn världen över en bättre jul – ge bort en julklapp som skyddar och ger hopp:

Köp ett Hygienpaket

Välj digitalt gåvobevis så skickas det direkt via e-post, till dig eller den mottagare du väljer. Perfekt julklapp till nära och kära som du kanske saknar lite extra nu i jul.

Shania, 4 år, tvättar sina händer med tvål och vatten i Ngororero, Rwanda. UNICEF levererar produkter som tvål och vattenreningstabletter till utsatta områden världen över, för att stoppa smittspridningen och rädda barns liv.