Efter ett tufft pandemiår kan vägen mot åter­hämtning äntligen börja för människorna i Ghana. De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medel­inkomst­länder under den närmaste tiden. 

Under 2021 planerar vi att nå ut med två miljarder doser vaccin genom det globala sam­arbetet Covax. Covax samordnas av Världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist. UNICEF, som är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin, har utsetts att sköta arbetet med att upphandla de nya vaccinen till alla 190 länder som är med i samarbetet.

Höginkomst­länderna finan­sierar allt själva, men till de 92 låg- och medel­inkomst­länderna i sam­arbetet ger vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skydds­utrustning och annat material som behövs för att genom­föra vaccina­tionerna.

Vaccin räddar liv

Tidigare i veckan påbörjades också de första leveranserna av sprutor som UNICEF köpt in. För att kunna vaccinera mot covid-19 är sprutorna lika viktiga som själva vaccinet. Det är därför avgörande att tillräckligt med sprutor finns på plats så att det kan ges så snabbt och säkert som möjligt.

Pandemin har lett till svåra konsekvenser för barn världen över, bland annat genom avbrott i vården. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. 

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

• Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
• Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
• Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
• Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

• Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.

• Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.

• Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.

• Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.

• Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

I januari berättade vi om Somaya och hennes vänner i Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, som till­sammans upp­funnit en inno­vativ respi­rator av bildelar, i Herat, Afghanistan.

Det var här i Herat som landets första fall av covid-19 rappor­terades, och tjejerna, som alla är mellan 14 och 17 år, hoppades att deras inno­vativa lösning skulle kunna användas för att vårda patienter som drabbats av pandemin.

Nu är drömmen på väg att bli verklighet

Respiratorn gjorde succé när den visades upp för landets myndig­heter. Nu åter­står det endast att korri­gera ett par små detaljer i konstruk­tionen innan upp­finningen skulle kunna mass­produceras. Något som tjejerna redan har börjat arbeta på.

Teamet har även blivit lovade ekonomisk hjälp med att färdig­ställa respi­ratorn, samt till­gång till en fabrik där den kan produ­ceras – för att i  fram­tiden kunna behandla patienter med exempel­vis covid-19.

Somaya är mycket stolt över vad hennes team har åstad­kommit och hoppas att det här ska göra att fler får upp ögonen för att tjejer och killar är precis lika kompe­tenta när det kommer till att ta fram tekniska lös­ningar som den här.

Att barn och unga får möjlig­het att gå i skolan, påverka sin framtid och göra sina röster hörda är inte bara viktigt, det är också något de har rätt till. Därför stöttar UNICEF Afghan Dreamers’ i deras viktiga inno­va­tions­arbete, och vi önskar Somaya och hennes vänner stort lycka till.

Varmt tack till alla er som är med och kämpar för en bättre framtid för alla barn, till­sammans förändrar vi barns liv.

Vaccin mot covid-19 rullas nu ut världen över. Enligt världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO har över 39 miljoner doser distri­buerats i hög­inkomst­länder, vilket kan jämföras med 25 doser i ett enda låg­inkomst­land: Guinea. 

Sveriges regering har uppgett att alla vuxna samt barn i risk­grupp ska kunna vaccineras före midsommar. Andra hög­inkomst­länder väntas också uppnå bred samhälls­vacci­nering under 2021. För låg- och medel­inkomst­länderna ser prognosen betydligt dystrare ut. Initiativet People’s Vaccine varnar för att 9 av 10 människor i fattiga länder inte kommer att få något vaccin under 2021.

Vi får inte heller glömma de fruktans­värda konse­kven­serna som ned­stäng­ningar för att stoppa pandemin lett till i världens mest sårbara länder, dit medias upp­märk­sam­het sällan riktas. Länder där fattig­dom, väpnade konflikter och multipla kriser sargat hälso- och sjukvårds­systemen.

Även i dessa länder har covid-19 lett till stora dödstal, samtidigt som fallen av mässling, malaria, hiv, tuber­kulos, lung­inflam­mation och förl­oss­nings­skador ökat i spåren av restrik­tionerna. Utebliven barn- och mödra­hälso­vård och bristen på vaccina­tioner under pandemin befaras kosta miljoner barns liv.

Det är av högsta vikt att vaccinera vård­personal så att vården kan hållas igång och samtidigt stärka hälso­systemen så att covid­vaccinering inte stjälper barn­vaccina­tionerna, som redan minskat med upp till 70 procent. 

Statsminister Stefan Löfven skrev ihop med andra världs­ledare i Washington Post att ”ingen av oss är säker förrän alla är säkra” och att vaccinet måste fördelas efter behov, inte betalnings­förmåga. 

Ändå har höginkomst­länderna köpt upp en majoritet av doserna genom att gå förbi WHO:s för­del­nings­mekanism Covax och teckna egna avtal med läke­medels­bolagen, något som WHO:s general­direktör kallat ett ”kata­stro­falt moraliskt miss­lyckande”.

Kanada och Storbritannien har köpt vaccin nog för att vaccinera invånarna fem gånger om. Även EU, inklusive Sverige, har köpt miljarder doser – ett ordentligt över­skott.

Över 90 av världens låginkomst­länder förlitar sig på till­gång genom Covax. Avsikten med mekanismen var att länderna skulle poola sina resurser, upp­handla och rulla ut vaccinen till­sammans. Men det har gått trögt. UNICEF har en miljard sprutor redo för 2021, men det finns bara löften om covid-19 vaccin nog att använda fyra procent av dem.

Förra veckan kom nyheten att Pfizer/BioNTech:s vaccin kommer att ingå i Covax, men doserna utgör bara två procent av det antal som bolagen förväntas sälja och hög­inkomst­länderna har redan säkrat 75 procent.

Stora logistiska utmaningar lär vänta eftersom vaccinet måste lagras i extrem kyla. Det räcker inte med att skicka vaccinet; satsningar på infra­struktur och kommuni­ka­tion måste ske parallellt.

Sydafrika och Indien lade nyligen fram ett förslag till världs­handels­orga­nisa­tionen WTO om att länder ska kunna frångå immaterial­rätten för att importera eller till­verka generiska vaccin, läke­medel och tester mot covid-19 under pandemin. 

Förslaget möjlig­gör ökad produk­tion av covid­vaccin och stöttas av över 100 låg- och medel­inkomst­länder. EU, inklusive Sverige, har tvärtom motsatt sig förslaget med argumentet att motiva­tionen för innovation hos läke­medels­bolag skulle minska. Förslaget ligger dock helt i linje med det folk­hälso­regel­verk som WTO införde 2001.

De kommande månaderna är avgörande

Vår förhoppning är att Sverige, med sitt uttalade engage­mang, går från ord till handling vad gäller löftena om rättvis fördel­ning av vaccin. Det inne­fattar att: 

• Prioritera risk­grupper och sjukvårds­personal i alla länder 
  Både ur ett globalt smitt­skydds- och hälso­perspek­tiv är det fel att prio­ritera unga, friska personer i ett hög­inkomst­land före äldre, sköra personer eller sjuk­sköterskor i ett låg­inkomst­land. Länder som Sverige, som redan har säkrat mer än nog med vaccin, bör inte knyta nya avtal med läke­medels­bolagen innan man planerat för hur över­skottet ska fördelas direkt till mer behövande länder, företrädesvis via Covax.

• Arbeta för full finansiering av Covax
  Covax behöver tredubbla sin finan­siering för att kunna genom­föra sitt uppdrag. Det inne­fattar även att stärka ländernas hälso­system så att de kan ta sig an nya mål­grupper för covid­vacci­nering utan att sätta barn­vaccina­tioner på undantag, vilket snabbt kan leda till nya pandemier och ökade döds­fall i mässling, diarré­sjuk­domar och luft­vägs­infek­tioner.

• Villkora forskningsinvesteringar
  Sverige och EU har gett miljard­bidrag till covid­forskning, men inte vill­korat att inves­tering­arna används för att säkra rättvis distri­bution och rimliga vaccin­priser. Bidrags­givare måste vill­kora sina inves­teringar – stora vinster byggda på ojämlik till­gång hör inte hemma i en pandemi. 

• Hindra skadliga monopol 
  En uppluckring av immaterial­rätten för medicinska produkter mot covid-19 och delning av forsknings­data är avgörande för att till­verkare i låg- och medel­inkomst­länder ska kunna öka vaccin­produk­tionen. Vi hoppas att Sverige och EU omprövar sin position kring WTO-förslaget inför nästa möte 4 februari. 

Sverige är ett föregångs­land inom global rätt­visa och hälsa och bör säker­ställa att alla parter – regerings­före­trädare, EU, inter­nationella nätverk och läk­emedels­bolag – tar sitt ansvar.

Pandemin är som sagt inte över förrän den är över, överallt.

Oliver Schulz
Generalsekreterare, Läkare Utan Gränser i Sverige

Pernilla Baralt
Generalsekreterare, UNICEF Sverige

Anna Johansson
T. f. generalsekreterare, Amnesty International Sverige

Margot Wallström
F. d. utrikesminister, undertecknare av People’s Vaccine

Anna Mia Ekström
Infektionsöverläkare, professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet/Södersjukhuset

Stefan Swartling Peterson
Professor i systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet och hälsospecialist, UNICEF Sverige

Johan von Schreeb
Professor i global katastrofmedicin, Karolinska Institutet

Att transportera vaccin hela vägen fram

Som världens största inköpare av vaccin har UNICEF årtionden av erfaren­het när det gäller att organi­sera vaccin­leveranser världen över. Det är därför vi nu leder arbetet inom Covax*, för att se till att 92 låg- och medel­inkomst­länder får vaccin mot covid-19.

Men – att få vaccinen från producen­terna och hela vägen fram till en avlägsen vård­central är ett enormt uppdrag. Det kräver att det finns flyg­plan som kan trans­por­tera, men också att vaccinet kan hållas i en jämn, kall tempera­tur, hela vägen fram till sticket i armen.

Att se till att dessa system finns på plats – den så kallade kyl­kedjan – innan vaccin mot covid-19 når fram, är en avgörande del av UNICEFs arbete till­sammans med länder­nas rege­ringar.

Soldrivna vaccinkylar en viktig lösning

Av de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leverera till ligger en fjärdedel i Väst- och Centralafrika. 

– Miljön här är en av de mest komplexa i världen, säger Jean-Cedric Meeus, UNICEFs chef för leve­ranser i regionen. Vi måste kunna leve­rera till stora städer, men också till extremt avlägsna byar – så vi behöver förbe­reda för alla scenarier. 

Tillsammans med rege­ringar och GAVI, vaccin­alliansen, har UNICEF sedan 2018 köpt och instal­lerat sol­drivna kylar för att förvara vacciner i regionen. Något som under­lättat mycket för hälso­arbetare som kämpar med att se till att barn får sina rutin­vaccina­tioner på platser med osäker till­gång till elektri­citet. 

– Vi undersökte var behoven fanns för den här sortens utrust­ning och sedan dess har vi instal­lerat omkring 20 000 sol­drivna kylar, hela vägen från kusten och in till djupa skogar, säger Jean-Cedric. Det är en enorm till­gång att länderna har den här utrust­ningen och vi kommer att fortsätta utbygg­naden av systemet.

Den här typen av kylar klarar att lagra vaccin som kräver tempera­turer på mellan 2-8 plus­grader. Och efter­som det finns flera lovande vaccin­kandi­dater mot covid-19 som klarar denna tempe­ratur, kommer kylarna att vara livs­viktiga för rege­ring­arnas möjlig­heter att leverera vaccin mot covid-19 under 2021.

En viktig läxa under pandemin

Att se till att kylkedjan kan hållas intakt är en stor del av pusslet för att leve­rera vaccin mot covid-19. Men en annan avgörande pussel­bit är att det måste finnas till­räckligt med plats på flyg­trans­porter för att leve­rera vaccinet världen över. 

UNICEF samarbetar med stora globala flyg- och frakt­bolag för att göra detta möjligt, men vi lärde oss också en viktig läxa tidigt under pandemin.

När pandemins effekter började bli tydliga under första delen av 2020, började UNICEF i Väst- och Central­afrika, till­sammans med rege­ringar och partners, att räkna på hur mycket vaccin som behövdes för att kunna fort­sätta med rutin­vaccina­tionerna i regionen.

Det fanns en oro att rese­restrik­tioner och inställda flyg skulle leda till brist på vaccin, och därmed att miljon­tals barn inte skulle få något skydd mot sjuk­domar som mässling och polio.

Men vi lyckades avvärja hotet. Redan inom några veckor hade två frakt­flyg­plan leve­rerat över 11 miljoner doser vaccin mot bland annat difteri, stel­kramp, mäss­ling, polio och hepatit B, till 13 länder.

– Vi lärde oss att trots pågående pandemi kan vi hantera utmaningar för att leverera vaccin, säger Jean-Cedric. 

Många pusselbitar är nu på plats

Det är ingen tvekan om att det är en gigantisk utmaning för UNICEF att leve­rera vaccin mot covid-19 under 2021. Men kritiska pussel­bitar faller nu på plats för att se till att det blir verklighet:

• Nyligen slöts ett avtal med Pfizer om 40 miljoner doser vaccin till Covax. 

• Dialoger förs med flera lovande vaccin­kandi­dater för att kunna uppnå målet att ha till­gång till över två miljarder doser vaccin under 2021. 

• Vi har påbörjat arbetet med att köpa in sprutor och säker­hets­boxar som vi ska leve­rera till länderna innan vaccinet når fram. Hittills har vi lagrat omkring 560 miljoner sprutor, målet är en miljard under 2021.

• Vi kartlägger och identi­fierar brister i frakt­kapa­citet för att kunna åtgärda dessa, och se till att det finns till­räckligt med plats på frakt­flyg­plan för att leve­rera vaccin världen över.

• UNICEF finns på plats i de 92 låg- och medel­inkomst­länder som Covax ska leve­rera till, och arbetar dygnet runt för att se till att utrust­ningen för kyl­kedjan finns redo, så att vaccin kan nå fram även till de mest avlägsna byar. Vi utbildar också hälso­arbetare för att de ska kunna ge vaccin på ett säkert sätt.

• Redan under första kvartalet 2021 uppskattar Covax att vi ska kunna leve­rera till­räck­ligt med vaccin för att börja vaccinera hälso­arbetare och andra som jobbar i frontl­injen, samt vissa hög­risk­grupper.

Genom att vaccinera hälso­arbetare världen över ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. Vård­­insatser som är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att före­bygga.

– Under de kommande veckorna kommer UNICEF påbörja arbetet med att transpor­tera vaccin, sprutor och säker­hets­boxar till länder världen över. I loppet för att vaccinera världen mot covid-19 finns inga vinnare om inte vi ALLA vinner. Varje land – till­sammans, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Rapporten COVID-19: Missing More Than a Classroom visar att mer än 370 miljoner barn världen över har missat i genom­snitt 40 procent av sina skol­luncher – för många en livs­viktig källa till näring – sedan skolor stängt på grund av covid-19.

– Trots tydliga bevis på att skolor inte är någon huvud­saklig plats för smitt­spridning av covid-19, har miljon­tals barn tvingats se sina skolor stänga världen över. Barn som är helt beroende av skolan för att få mat förlorar inte enbart sin utbild­ning, utan även en viktig källa till näring, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Samtidigt som vi väntar på att vaccin mot covid-19 ska nå fram, måste vi priori­tera att öppna skolorna igen och se till att det kan ske på ett så säkert sätt som möjligt.

Under pandemin har till­gången till olika typer av närings­program, så som skol­måltider och behandlings­program mot under­näring, minskat med 30 procent i låg- och medel­inkomst­länder. I vissa länder, under total ned­stäng­ning, har alla program för mat i skolorna ställts in.

Det uppskattas att 24 miljoner barn nu riskerar att hoppa av skolan på grund av pandemin, något som skulle innebära ett stort bakslag för de framsteg som gjorts de senaste årtiondena för att få fler barn att gå i skolan. Genom att mat erbjuds i skolan kan många av de mest utsatta barnen uppmuntras att komma tillbaka till skolbänken.

Särskilt för flickor, och barn från de mest utsatta och marginali­serade områdena, är skol­maten en stark driv­kraft för att åter­vända till skolan när restrik­tioner lyfts. Ju längre barn står utanför skolan desto större är risken att de aldrig åter­vänder, för flickor ökar risken för bland annat tidiga äktenskap.

UNICEF och WFP upp­manar nu rege­ringar världen över att priori­tera skolorna, öppna dem igen på ett säkert sätt (genom att bland annat se till att det finns rent vatten och tvål), och se till att barn får den närings­rika skolmat som de behöver.

Coronapandemins konse­kvenser har drabbat barn världen över skonings­löst. Du kan hjälpa till, ge en gåva idag:

Stoppa coronaviruset

Somaya är ledare för Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, en grupp bestående av fem tjejer i åldrarna 14-17 år. Tillsammans har gruppen uppfunnit en ny respirator. Byggd av gamla bildelar är tjejernas variant billigare än traditionella respiratorer.

I Herat rapporterades Afghanistans första fall av covid-19. Bristen på utrustning som respiratorer, något som är kritiskt viktigt för att rädda liv under coronapandemin, motiverade Somaya och hennes vänner att arbeta hårt för att färdigställa sin prototyp.

Gruppen ska nu få presentera sin respirator för hälsovårdsmyndigheten i Afghanistan, och de hoppas att den ska kunna användas för att vårda patienter som drabbats av covid-19.

Afghan Dreamers är ett program som stöds av UNICEF, med målet att öka ungas engagemang genom tävlingar i innovation. Att se till att unga flickor och pojkar får kunskap och lär sig färdigheter stärker dem inför framtiden. Många flickor i Afghanistan gifts bort innan de gått ut skolan, i vissa delar av landet är andelen som står utanför skolan hela 85 procent.

– Det finns tusentals flickor i Afghanistan som har samma mod och beslutsamhet som jag har, men få får samma möjlighet, säger Somaya. Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar.

Det här tycker vi är riktigt goda nyheter! Och tack vare dig som ger till UNICEF kan vi tillsammans fortsätta skapa goda nyheter och en bättre värld för barn, idag och i framtiden. Varmt tack!

2020 liknar inget år vi tidigare upplevt. Och vi kommer länge att tvingas leva med konsekvenserna av den pågående pandemin. Även om covid-19 inte är en sjukdom som i första hand drabbar barn, har just barnen fått betala ett väldigt högt pris.

Men tillsammans med er som är med och kämpar har UNICEF kunnat agera och arbeta oerhört hårt för att stoppa spridningen och mildra dess effekter på barnen.

Några exempel på UNICEFs insatser mot corona, till och med oktober 2020:

• 2,9 miljarder människor har nåtts med information om hur man skyddar sig själv och sina barn från viruset.

• 80 miljoner människor har fått hygienprodukter för att kunna tvätta händerna och minska smittspridningen.

• Över 6,1 miljoner undernärda barn har identifierats och fått behandling.

• 250 miljoner barn har på olika sätt har kunnat fortsätta sin utbildning på distans, trots att deras skolor är stängda.

• 71 miljoner barn och vårdnadshavare har fått psykosocialt stöd.

• Tillsammans med partners har vi sett till att över 70 miljoner kvinnor och barn har kunnat fortsätta få grundläggande sjukvård under pandemin.

Samtidigt har vi också:

• Funnits på plats och räddat barns liv i Jemen, Syrien och andra akuta katastrofer världen över.

• Bekämpat spridningen av ebola i Kongo-Kinshasa, genom att tusentals skolor och vårdcentraler har fått utrustning och möjligheter till handtvätt och att hålla god hygien.

• Sett till att barnen som drabbades av de fruktansvärda explosionerna i Beirut fått psykosocialt stöd och möjlighet att fortsätta sin skolgång. Vi återuppbyggde också skolor och sjukhus, och levererade rent vatten.

Inget av detta hade varit möjligt utan alla er som kämpar tillsammans med oss för barnen. Låt oss nu fortsätta arbetet och göra nästa år till ett bättre år. För alla barn.

Ett riktigt gott nytt år önskar vi på UNICEF!

Ett säkert och effektivt vaccin är vår bästa möjlighet att få ett slut på pandemin, men för att lyckas behövs solidaritet och samarbete. Det är en vinst för alla om vi lyckas få slut på pandemin överallt.

UNICEF och andra har därför drivit igenom ett globalt samarbete (Covax) för en mer rättvis fördelning där även fattiga länder kan få vaccin.

Grunden är lagd för snabb leverans

UNICEF är världens största inköpare av vaccin, och har en unik erfarenhet av att nå ut med vaccin till barn, även på de mest avlägsna platserna på jorden. Vi har därför fått uppgiften att förse världen med vaccin mot covid-19. 

Det innebär att vi kommer arbeta med tillverkare och partners för att skaffa in vaccindoser, såväl som att ordna med frakt, logistik och lagring av vaccinerna på uppdrag av Covax:

• UNICEF ​har nu när vi närmar oss slutet av 2020 lagrat 520 miljoner sprutor (ska bli en miljard 2021) och annan nödvändig utrustning.
• Vi förbereder också länderna med stöd kring flygtransporter och kylkedjan för att hålla vaccinet i rätt temperatur.
• Förutom sprutorna så har vi även tio miljoner säkerhetsboxar för att ta hand om de använda nålarna på ett säkert sätt (varje box rymmer 100 nålar).
• Under 2021 planerar vi att ha två miljarder doser vaccin tillgängliga.

Stoppa andra sjukdomar som drabbar barn i pandemins skugga

Samtidigt är stängda samhällen och en hårt pressad sjukvård en del av förklaringen till att 100 miljoner barn världen över just nu står utan andra livsviktiga vaccin. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Om det är något som pandemin visat oss så är det att vi behöver bättre och mer hållbara hälso­system, med barn och mödra­vård i centrum. Sedan i mars har rutin- och barn­vaccinations­programmen inte kunnat genom­föras fullt ut i över 60 länder, vilket innebär att vi riskerar nya stora utbrott av mässling och polio.

Vi får inte låta vår kamp mot en dödlig sjukdom göra att vi förlorar kampen mot andra. Köp ett vaccinpaket i vår gåvoshop, så är du med och ser till att vi kan skydda barn mot mässling och polio. Inget barn ska behöva dö av orsaker som kan förebyggas:

Köp ett vaccinpaket

Hitta julklappen du vill ge

Genom att se till att barn och deras familjer får produkter som skyddar mot smittspridning kan vi hjälpa fler att hålla sig friska och skydda sig, mot coronaviruset och andra smittsamma sjukdomar.

Var med och ge barn världen över en bättre jul – ge bort en julklapp som skyddar och ger hopp:

Köp ett Hygienpaket

Välj digitalt gåvobevis så skickas det direkt via e-post, till dig eller den mottagare du väljer. Perfekt julklapp till nära och kära som du kanske saknar lite extra nu i jul.

Stoppa coronaviruset

3-4 december håller FN:s generalförsamling ett extra möte med fokus på covid-19. Målet är att dela erfarenheter av hur olika länder har hanterat viruset och hur det internationella samfundet bör fortsätta samarbeta framöver för att bekämpa pandemin. För barnen är det särskilt bråttom, visar UNICEFs rapport Averting a Lost COVID Generation.

– Under coronapandemin har en seglivad myt funnits; att barn knappt drabbas av sjukdomen. Men inget kan vara mindre sant, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore.

Rapporten visar att även om symtomen hos smittade barn fortsätter vara milda i de allra flesta fall, så ökar antalet infektioner. Barn kan bli sjuka, och även sprida sjukdomen vidare, men det är bara toppen av isberget när det gäller coronaviruset och barn. 

De enorma avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Ny data från 140 länder visar att:

• Ungefär vart tredje land har upplevt en minskning på minst tio procent när det gäller grundläggande hälsoinsatser som rutinvaccinationer och mödrahälsovård. Många undviker att söka vård på grund av rädsla för att smittas.
• I 135 länder har tillgången till näringsinsatser för barn och kvinnor minskat med 40 procent.
• I oktober var det fortfarande 265 miljoner barn som gick miste om måltider i skolan världen över.
• Mer än 250 miljoner barn under fem år riskerar att gå miste om A-vitamintillskott och dess livsviktiga fördelar.
• 65 länder rapporterade en minskning i hembesök av socialarbetare i september i år, jämfört med samma period förra året.

Ännu värre är följande siffror:

• I november var fortfarande 572 miljoner elever påverkade av skolstängningar i 30 länder – det är 33 procent av alla skolbarn världen över. 
• På grund av de svåra avbrotten i vården, och ökande undernäring, riskerar vi att omkring två miljoner barn dör, och att 200 000 barn föds dödfödda, under de kommande 12 månaderna. 
• Omkring 6-7 miljoner barn under fem år riskerar svår undernäring under 2020, vilket innebär att 10 000 fler barn kan dö per månad, främst i Sydasien och Afrika, söder om Sahara.
• Globalt uppskattas antalet barn som lever i multidimensionell fattigdom – det vill säga utan tillgång till utbildning, vård, skydd, näring, sanitet eller vatten – ha ökat med hela 15 procent, eller ytterligare 150 miljoner barn, redan under mitten av 2020.

Rapporten visar att i 87 länder (fram till den 3:e november) stod barn och unga under 20 år för ett av nio bekräftade fall av covid-19, eller 11 procent av de 25,7 miljoner rapporterade fallen från dessa länder.

Trots att barn kan föra viruset vidare till varandra och till äldre åldersgrupper, finns starka bevis för att fördelarna med att hålla skolor öppna, överväger nackdelarna med att stänga dem. Skolor är inte en plats där smittspridning drivs i samhället, och barn löper högre risk att smittas utanför skolan.

För att bemöta krisen uppmanar UNICEF regeringar och partners världen över att:

1. Se till att alla barn får tillgång till utbildning, här ingår att stänga den digitala klyftan.
2. Garantera tillgång till näringsinsatser och vård, och se till att alla har råd med och tillgång till vaccin.
3. Stötta och skydda barns och ungas mentala hälsa, och sätt stopp för att barn försummas och utsätts för våld och övergrepp.
4. Öka tillgången till rent vatten, sanitet och hygien, och ta ansvar för miljö- och klimatförändringar.
5. Bromsa ökningen av barnfattigdom och arbeta för att stötta en återhämtning där alla inkluderas.
6. Fördubbla insatserna för att skydda och stötta barn och familjer som lever i konflikter, katastrofer och på flykt.

UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Världens system och regelverk måste skydda barn och deras familjer alltid, inte bara under en kris. Det är nu vi gör grundarbetet, tillsammans, för en bättre framtid.

Ge en gåva idag så är du med och kämpar för att stoppa spridningen av coronaviruset och mildra dess negativa konsekvenser på barns framtid:

Stoppa coronaviruset

Läs hela UNICEFs rapport Averting a Lost COVID Generation här.

Hjälp barn i katastrofer

Idag lanseras UNICEF:s årliga rapport Humanitarian Action for Children. Rapporten visar på vilka katastrofinsatser som vi planerar att göra under kommande år, vad behoven är för barnen och vilka resurser som krävs för att nå målen.

Och resurser behövs, mer än någonsin tidigare. Drygt 54 miljarder svenska kronor kommer att krävas för att nå 300 miljoner människor i katastrofer, varav 190 miljoner barn, innan 2021 når sitt slut.

– Vi upplever just nu en situation vi aldrig varit med om tidigare, och därför behöver vi även svara på ett sätt vi aldrig behövt göra förut, säger UNICEFs högsta chef Henrietta Fore. 

Rapporten visar på stora utmaningar för barn under 2021

Fler barn är på flykt än någonsin tidigare:

• 36 miljoner barn är på flykt på grund av konflikter, våld och katastrofer.
• I centrala Sahel i Afrika har över en miljon barn tvingats fly på grund av väpnade konflikter – en ökning med 64 procent jämfört med 2019. 
• Mer än 6,1 miljoner människor är på flykt inne i Syrien. 
• 860 000 rohingyer lever fortfarande på flykt i Bangladesh. 
• Konflikten i Tigray, Etiopien, har gjort att 2,8 miljoner människor nu behöver hjälp.

Barns rättigheter är under attack:

• I konflikter och kriser världen över urholkas barns rättigheter hela tiden. 
• I Jemen har 2 000 barn dödats.
• I länder som Afghanistan och Kamerun sker attacker mot skolor. 
• Flickor utsätts för sexuella övergrepp och barnäktenskap, och våld i hemmet ökar under pandemin.

Pandemin kan orsaka en förlorad generation: 

• Med covid-19 kom en utbildningskris när skolor stängde över hela världen. I exempelvis Sydsudan stod två miljoner barn utanför skolan redan innan pandemin, och när nedstängningen kom drabbades ytterligare två miljoner. 
• Ekonomisk instabilitet och avbrutna hälsoprogram har gjort att decennier av framsteg i kampen mot undernäring har omintetgjorts. 
• I Jemen har antalet akut undernärda barn ökat med tio procent.

Coronapandemin har gjort det ännu svårare att nå fram med hjälp:

• Restriktioner och nedstängningar har försvårat det humanitära arbetet för de människor som är i allra störst behov av hjälp. 
• I exempelvis Syrien är nu tio miljoner människor i behov av vatten, sanitet och hygieninsatser. 
• Rutinvaccinationer har störts i mer än 60 länder vilket innebär att vi riskerar nya utbrott av mässling och polio.

Klimatförändringarna hotar vår gemensamma framtid:

• Klimatrelaterade naturkatastrofer som torka och översvämningar har tredubblats under de senaste 30 åren. 
• Katastroferna slår mot de mest sårbara barnen och deras familjer, och orsakar brist på mat och vatten och tvingar bort människor från sina hem. 
• I östra Asien drabbades Mekongområdet av fyra stormar inom loppet av en månad. I Vietnam har 2,5 miljoner barn drabbats av tyfoner, översvämningar och jordskred.

Vad gör UNICEF?

Under 2021 planerar UNICEF bland annat följande insatser:

• Behandla 6,3 miljoner svårt undernärda barn.
• Vaccinera 27,4 miljoner barn mot mässling.
• Ge 45 miljoner människor tillgång till rent vatten för att kunna dricka, laga mat och tvätta sig.
• Nå 19,2 miljoner barn och vårdnadshavare med psykosocialt stöd.
• Ge 93,3 miljoner barn tillgång till utbildning.
• Se till att 9,6 miljoner hushåll får kontantbidrag.

Avgörande roll i kampen mot covid-19

UNICEF är världens största upphandlare och distributör av vaccin och vi har utsetts att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen. Det här kommer att bli den snabbaste och största upphandlingen och insatsen för distribution som någonsin gjorts.

Vi arbetar nu också hårt med att köpa in sprutor, kylboxar och annan utrustning som kommer att behövas ute på sjukhus och vårdcentraler där vaccinet ska ges. Innan året är slut kommer vi att ha 520 miljoner sprutor redo, och målet är totalt en miljard under 2021.

Vi förbereder också utbildning för hälsoarbetare och informations­kampanjer för allmänheten, med målet att stärka förtroendet för sjukvården och de nya vaccinerna.

Samarbete är vägen framåt för att skydda barn i katastrofer

UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn, och för att skydda barn i alla katastrofer världen över. Samhällen och länder måste samarbeta över gränserna för att bygga upp en bättre framtid för barnen. 

Vi behöver din hjälp. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag och var med och rädda barns liv:

Hjälp barn i katastrofer

Läs hela rapporten Humanitarian Action for Children.

Att stoppa coronapandemin är livsviktigt. Samtidigt hotar andra dödliga sjukdomar miljontals barns liv i några av världens mest utsatta områden.

De senaste åren har antalet utbrott av mässling ökat kraftigt i världen. Från 2016-2019 steg antalet dödsfall i mässling med hela 50 procent. Över 207 500 dog bara under förra året. Antalet rapporterade fall var det högsta på 23 år, och ökade i alla regioner.

Antalet rapporterade fall av mässling är lägre under 2020. Men avgörande insatser för att stoppa spridningen av covid-19 har lett till stora avbrott i arbetet för att vaccinera mot mässling och förebygga nya utbrott. 

Två doser räddar liv

I en rapport från WHO och USA:s smitt­skydds­myndighet CDC beskrivs ett miss­lyckande med att ge barn två doser av vaccin som huvud­orsaken till antalet ökade fall av mässling. Två doser behövs för att få ett fullgott skydd mot sjukdomen. 

För att kontrollera mässling och före­bygga utbrott krävs en vaccinations­täckning på 95 procent för båda doserna. För första dosen har täck­ningen globalt sett varit 84-85 procent de senaste tio åren, men för den andra dosen endast 71 procent.

Just nu riskerar 94 miljoner människor att missa vaccina­tioner mot mässling i 26 länder. I flera av länderna pågår utbrott av sjuk­domen just nu.

Mässling är oerhört smitt­samt. Sjuk­domen sprids via luften och riskerar att döda barn som är under­närda, sjuka, eller för små för att vaccineras. Eftersom det inte finns någon direkt behandling mot sjuk­domen är det livs­viktigt att barn får vaccin.

Även polio riskerar att öka

Samtidigt förväntas smittspridningen av polio att öka i Pakistan, Afghanistan och i många afrikanska länder där vaccinationstäckningen är dålig. Om världen misslyckas med att utrota polio nu kan det leda till ökade utbrott globalt. Vi riskerar så mycket som 200 000 nya fall varje år, det kommande årtiondet.

UNICEF, WHO och andra organis­a­tioner och partners världen över arbetar hårt för att stoppa mässling­krisen och se till att resurser och vaccin mot mässling och polio finns tillgäng­liga, samtidigt som arbetet mot corona­pandemin pågår. 

Vi arbetar för att se till att länder prioriterar vaccinations­insatser och att vård­personal har vad de behöver för att kunna göra sitt jobb. Det är också mycket viktigt att minska miss­tron mot vaccin genom att informera föräldrar om vikten av att vaccinera sina barn.

Vaccination är ett av de kraft­fullaste sätten att skydda barn från all­varliga sjuk­domar, och minska dödlig­heten bland barn.

Köp vaccin mot mässling och polio i vår gåvoshop så ser vi till att det kommer fram till de barn som behöver det mest: 

Handla vaccinpaket

För att samordna arbetet har ACT-Accelerator (ACT-A) bildats – en global samordnings­mekanism för utveck­ling, produktion och rättvis för­delning av vacciner, test­metoder och medi­ciner mot covid-19. 

Inom ramen för ACT-A finns programmet Covax (Vaccines Global Access Facility) som fokuserar på att stödja utveck­lingen av vaccinen och som sam­ordnas av bland annat Världs­hälso­orga­nisa­tionen (WHO). Här förbe­reds nu också upp­hand­lingen av vaccin och distri­butionen till anslutna länder. För när­varande stödjer Covax utveck­lingen av nio olika vacciner. 

172 länder har anslutit sig till Covax

80 länder har anslutit sig och bidrar med finan­siering, däri­bland Sverige och övriga EU-länder. Covax ska också göra det möjligt för 92 låg- och medel­inkomst­länder att få till­gång till vaccin. Genom att så många länder är med kommer för­del­ningen av de färdiga vaccinen bli mer rätt­vis och kunna nå priori­terade grupper först i alla länder. 

De människor som kommer att priori­teras är personal inom hälso­vården och social­tjänsten, äldre personer och övriga som tillhör risk­grupper. Målet är att få ut två miljarder doser av de nya vaccinen innan slutet av 2021.

Vad gör UNICEF?

UNICEF är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin och har utsetts att sköta arbetet med att upp­handla och nå ut med de nya vaccinen. Det här kommer att bli den snabbaste och största upp­hand­lingen och insatsen för distri­bution som någonsin gjorts.

Även om barn inte är de som drabbas hårdast av covid-19 så drabbas de fruktans­värt hårt av konsekven­serna. Ingen annan orga­nisa­tion i världen har samma förut­sätt­ningar att nå ut med vaccin som UNICEF. 

Vi arbetar nu också hårt med att köpa in sprutor, kyl­boxar och annan utrust­ning som kommer att behövas ute på sjukhus och vård­centraler där vaccinet ska ges. Innan året är slut kommer vi att ha 520 miljoner sprutor redo, och målet är totalt en miljard under 2021.

Vi förbereder också utbild­ning för hälso­arbetare och informations­kampanjer för allmän­heten, med målet att stärka för­troendet för sjuk­vården och de nya vaccinerna.

Parallellt med detta enorma arbete kämpar UNICEF med att få igång de vaccinerings­program som har störts eller lagts på is på grund av corona­pandemin. Minst 80 miljoner barn har inte fått det viktiga vaccin de behöver för att skyddas mot mässling, difteri och polio. 

Dessa sjukdomar till­sammans med den minskade till­gången på mat och sjuk­vård i pandemins köl­vatten beräknas leda till 1,2 miljoner fler döds­fall bland barn under fem år, på bara ett halvår. Det måste vi göra allt vi kan för att förhindra.

Tillsammans kan vi få ett slut på pandemin och dess förödande konsekvenser för barnen. Ge en gåva idag så är du med i kampen för att stoppa sprid­ningen och skydda barn från pandemins effekter:

Jag vill hjälpa

Eva Dalekant
Programhandläggare internationell utveckling på UNICEF Sverige

Karin Strömstedt Johansson
Internationell programhandläggare på UNICEF Sverige