FN fyller 75 år
I 75 år har FN kämpat för att skapa en rättvis och mer hållbar värld för framtida generationer. Arbetet är nu viktigare än någonsin, när vi gemensamt måste bekämpa covid-19, klimatförändringar och ojämlikhet, och ge barn och unga möjlighet att delta i frågor som rör dem och deras framtid.
Sedan FN bildades för 75 år sedan har många och stora framgångar uppnåtts. Några exempel:
- Hundratusentals människor får sitt enda mål mat om dagen genom FN:s humanitära hjälpsändningar. Miljoner barn har överlevt tack vare FN:s och UNICEFs vaccinationsprogram.
- FN står för den enda handlingsplan som finns i världen när det gäller jämställdhet. FN sätter tryck på medlemsstaterna att genomföra de här åtagandena för att öka och stärka kvinnors rättigheter i världen.
- FN har skapat regler, platser och plattformar för att barn och unga ska få mer plats att uttrycka sig, delta, och komma till tals i frågor som berör dem.
Som FN:s barnfond har UNICEF ett unikt inflytande världen över och kan skapa långsiktiga förändringar i barns liv. Tillsammans med alla er som är med och kämpar uppnår vi varje år fantastiska resultat för barn världen över.
Men fortsatt står världen inför stora utmaningar, och FN har kanske nu – mer än någonsin tidigare – en avgörande roll att spela för att vi ska kunna hantera och stoppa klimatförändringarna, ojämlikhet och coronapandemin.
Globala problem behöver globala lösningar, och vi kan bara göra det tillsammans. Tack till alla er som är med och kämpar med oss, för en mer rättvis, hållbar och hoppfull framtid för alla barn.
Anmäl dig till Kids Hack the Crisis – digitalt hackathon för barn
Den 23-25 oktober arrangerar UNICEF Sverige och Svenska Institutet ett globalt digitalt hackathon som låter barn vara med och skapa lösningar på utmaningar som drabbar dem under och efter coronapandemin. Barn och unga, mentorer och partners är varmt välkomna att delta!
Barns och ungas idéer och kompetens behövs för att skapa den värld vi vill leva i – både idag och i framtiden. Nu vill vi på allvar göra dem delaktiga i utmaningar som påverkar deras liv. I Kids Hack the Crisis kommer barn från olika delar av världen att arbeta i team för att skapa kreativa lösningar på utmaningar orsakade av pandemin.
Kids Hack the Crisis utgår från barnkonventionen och Agenda 2030, och alla lösningar kommer att ta oss närmare att förverkliga barns rättigheter och uppnå målen för hållbar utveckling. De vinnande lösningarna kommer att presenteras för UNICEFs ledarskap globalt och få stöd av hackathonets organisatörer och samarbetspartners med målet att så långt som möjligt realisera lösningarna för barn världen över.
Vi välkomnar nu barn och unga som vill delta som hackare och mentorer och partnerorganisationer som vill stödja inom olika kunskapsområden att anmäla sig till hackathonet.
Vad är ett hackathon?
Ett hackathon är en innovationstävling. Mellan 24-48 timmar arbetar deltagare som kallas för ”hackare” i team för att lösa specifika utmaningar. Det finns även mentorer inom olika kompetensområden som stöttar teamen. I slutet utser en jury ett vinnande lag inom varje utmaningskategori.
Utmaningskategorier
Under 48 timmar kommer barnen att arbeta i team för att skapa lösningar på den pågående krisen. De kommer att ta itu med de kort- och långsiktiga effekterna som viruset har på deras liv och framtid. Här är utmaningarna som barnen kan välja att arbeta med:
- Rätten till utbildning. Hur kan vi se till att alla barn kan fortsätta att lära sig och få den utbildning de har rätt till, trots skolnedstängningar och bristande tillgång till internet, TV och radio?
- Rätten till hälsa. Hur kan vi stödja barns fysiska och psykiska hälsa i den svåra situationen kopplat till covid-19? Hur kan vi bygga ett samhälle där alla barn inte bara överlever utan också mår bra och har möjlighet att utvecklas?
- Minska fattigdomen. Hur kan vi säkerställa alla barns rätt till en god levnadsstandard och tillgång till grundläggande tjänster i en tid när familjer lever i ekonomisk och social utsatthet?
- Stoppa våldet. Hur kan vi skydda barn från fysiskt och psykiskt våld – i hemmet, skolan, samhället i stort och över internet – när tjänster som skyddar barn sätts på paus och familjer upplever ökade påfrestningar hemma på grund av isolering?
- Rätten till deltagande. Hur kan vi garantera barns inflytande och delaktighet i beslut som påverkar deras liv?
Att delta som hacker
Alla barn och unga mellan 10-18 år är välkomna att delta, de enda kraven är att du kan engelska och har en dator, surfplatta eller smartphone. Det finns flera olika sätt att delta – du kan delta som erfaren hackare eller som nybörjare, och du deltar på egna villkor (inget krav att vara med 48 timmar). Det är valfritt att tävla. Läs mer om att delta som hacker.
Att delta som partnerorganisation
Organisationer och företag inom privat eller offentlig sektor samt ideella organisationer över hela världen är välkomna att stödja med exempelvis kommunikation i era nätverk, jurymedlemmar eller hjälp med att förverkliga lösningarna efter hackathonet. Men vi är naturligtvis öppna för att lyssna på era förslag! Läs mer om att delta som partner.
Att delta som mentor
Mentorer från olika kunskapsområden är välkomna att delta, exempelvis ämnesexperter, Git, databas, brainstorming. Allt du kan tänka dig att barnen kan behöva hjälp med under hackathonet – tekniskt eller inte. Vissa är erfarna hackare, andra deltar för första gången och behöver bara någon som guidar dem. Du måste inte vara tillgänglig alla 48 timmar, men minst två. Läs mer om att delta som mentor.
När är Kids Hack the Crisis?
Kids Hack the Crisis öppnar fredagen den 23 oktober med en livesänd öppningsceremoni kl. 17.00. Teamen ska lämna in sina lösningar senast söndagen den 25 oktober. Onsdagen den 28 oktober kl. 18.00 är det dags för en livesänd prisceremoni!
Välkommen till en 48 timmars resa av kreativt skapande med målet att skapa verklig skillnad för barn världen över!
Var 16:e sekund föds ett dödfött barn
Nästan två miljoner dödfödda barn föds varje år världen över, enligt en ny rapport från UNICEF, WHO, Världsbanken och UNDESA. Coronapandemins påverkan på vården riskerar nu att förvärra situationen med ytterligare 200 000 dödfödda under det kommande året.

Var 16:e sekund föds ett dödfött barn i världen, trots att en majoritet av dödsfallen hade kunnat undvikas.
Rapporten A Neglected Tragedy: The Global Burden of Stillbirths har tagits fram i samarbete mellan UNICEF, WHO (Världshälsoorganisationen), Världsbanken och UNDESA (FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor). Den visar att den stora majoriteten av dödfödslar, 84 procent, sker i låg- och lägre medelinkomstländer. I rapporten definieras en dödfödsel som när ett barn föds utan livstecken i vecka 28 eller senare.
– Att förlora ett barn i magen eller vid förlossningen är en förödande tragedi för en familj, och något som sker alldeles för ofta världen över, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Var 16:e sekund tvingas en mamma genomlida detta fruktansvärda, trots att en majoritet av dödfödslarna hade kunnat undvikas.
De flesta dödfödslar orsakas av bristande vård under graviditet och förlossning. Rapporten visar att en stor del av utmaningen handlar om att investera i just den vården, och att satsa på vårdpersonal som sjuksköterskor och barnmorskor.
Varje gravid kvinna har rätt till vård av hög kvalitet, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.
Covid-19 riskerar att förvärra situationen
Rapporten varnar också för att covid-19 riskerar att förvärra situationen med bristande vård, och öka antalet dödfödslar under det kommande året med drygt elva procent. Det innebär att ytterligare omkring 200 000 barn riskerar att dö innan de ens fått en chans till ett liv.
Över 40 procent av dödfödslarna sker under förlossningen – något som hade kunnat undvikas genom närvaro av utbildad personal och tillgång till akutvård. Och redan innan pandemin var det få kvinnor i låg- och medelinkomstländer som hade tillgång till vård av hög kvalitet för att förhindra en dödfödsel.
Ojämlika villkor en utmaning även i höginkomstländer
Men rapporten visar också på att dödfödslar inte enbart är en utmaning i fattigare länder. 2019 var det 39 höginkomstländer som hade ett högre antal dödfödslar än dödsfall bland nyfödda. Mammors utbildningsnivå och socioekonomiska status är en stor faktor, och antalet dödfödslar är högre på landsbygden än i städer, även i höginkomstländer.
Minoritetsgrupper är också mer drabbade. I exempelvis Kanada har inuitbefolkningen tre gånger högre risk för dödfödsel än resten av befolkningen, och för afroamerikanska kvinnor i USA är risken för dödfödsel dubbelt så hög som för vita kvinnor.
Covid-19 har förvärrat vårdkrisen för barn och kvinnor, men det är alltså livsviktigt att öka investeringar i vård- och hälsosystem för gravida, i förlossningsvården och eftervården för gravida och nyfödda.
Varje gravid kvinna har rätt till vård av hög kvalitet, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.
Covid-19 hotar årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet
Antalet barn som dör före sin femårsdag var förra året 5,2 miljoner, eller cirka 14 000 per dag. En rekordlåg nivå efter årtionden av framsteg. Men framstegen hotas nu av coronapandemin. Livsviktiga insatser för att rädda barns liv har avbrutits på grund av brist på resurser och rädsla för smittspridning.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Men coronapandemin har lett till stora störningar inom barn- och mödrahälsovården, något som nu riskerar att utradera årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet.
År 1990 dog 12,5 miljoner barn innan de nådde sin femårsdag. En ny rapport från UNICEF, WHO, UNDESA (FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor) och Världsbanken visar att den siffran år 2019 sjunkit till 5,2 miljoner, tack vare stora framsteg inom arbetet för att bekämpa barnadödligheten.
Men undersökningar från UNICEF och WHO visar att coronapandemin har lett till stora störningar inom barn- och mödrahälsovården, något som nu riskerar att utradera årtionden av framsteg.
När barn nekas tillgång till vård på grund av att systemet är överbelastat, eller när mammor är så rädda för infektionsrisken att de inte vågar föda på sjukhus, riskerar de också att bli offer för pandemin.
– Det globala samfundet har kommit så långt inom arbetet för att eliminera dödsfall som går att förebygga, vi får inte låta pandemin stoppa oss, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Utan omedelbara investeringar för att få barn- och mödrahälsovården att fungera igen riskerar miljontals barn under fem år att dö.
De senaste 30 åren har enorma framsteg gjorts för barns överlevnad
- Det totala antalet dödsfall bland barn under fem år minskade med 58 procent till 5,2 miljoner år 2019, från 12,5 miljoner 1990. (2018: 5,3 miljoner)
- Det totala antalet dödsfall bland barn 5-14 år minskade med 47 procent till 0,9 miljoner år 2019, från 1,6 miljoner 1990.
- Det totala antalet dödsfall bland ungdomar och unga vuxna i åldern 15-24 år minskade med 22 procent till 1,4 miljoner år 2019, från 1,7 miljoner 1990.
De senaste 30 åren har mycket gjorts för att förebygga dödsfall bland barn. Stora satsningar inom vården för att förebygga risker och behandla vid bland annat prematur födsel, låg födelsevikt, förlossningskomplikationer, lunginflammation, diarré och malaria, har i kombination med vaccinationer räddat miljontals liv.
Men samtidigt som världen kämpar för att hantera covid-19-pandemin, kan störningar i barn- och mödrahälsovården utlösa den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget.
Redan bräckliga hälsosystem försvagas när de kämpar för att bemöta behoven som skapas av pandemin. Utan brådskande åtgärder riskerar denna hälsokris att utvecklas till en barnrättskris:
- Baserat på globala undersökningar utförda av UNICEF och WHO har störningar inom en rad hälsoområden rapporterats över hela världen. I synnerhet har tjänster som hälsokontroller för barn, vaccinationer, familjeplanering och förlossningsvården påverkats negativt i minst 50 procent av länderna på grund av pandemin.
- Risken ökar för brist på tillgång till och användning av viktiga hälso- och sjukvårdstjänster för gravida kvinnor och nyfödda under pandemin: hälsokontroller av gravida, vård efter födseln, och vaccinationer mot sjukdomar som kan förebyggas.
- Initiala uppskattningar tyder på betydande minskning av livräddande insatser och en ökning av undernäring, vilket kan leda till mer än en miljon dödsfall bland barn under fem år på bara sex månader.
Den här typen av vårdinsatser är kritiskt viktiga för att se till att barn och nyfödda inte dör av orsaker som går att förebygga. Till exempel: mammor som får vård av barnmorskor som utbildats enligt internationell standard löper 16 procent lägre risk att förlora sitt barn, och 24 procent lägre risk att föda för tidigt, enligt WHO.
Följande länder har drabbats hårdast av nedstängd sjukvård: Centralafrikanska republiken, Afghanistan, Madagaskar, Bolivia, Kamerun, Libyen och Sudan.
Världens länder har enats om 17 globala mål som ska nås till år 2030. Endast tio år återstår och vi är fortfarande långt ifrån att nå globala mål kopplade till barns överlevnad. Rapporten visar att vi måste öka takten för att säkerställa att nyfödda och små barn överlever och utvecklas som de ska.
Det är oacceptabelt att barn år 2020 fortsätter att dö av orsaker som hade kunnat förebyggas. Det satsas helt enkelt inte tillräckligt på barns rättigheter. Det behövs omedelbara investeringar för att se till att barn- och mödrahälsovården börjar fungera igen. Annars riskerar miljoner barn under fem år att dö.
U-Report hjälper barn under pandemin
För att sprida information om coronaviruset och samtidigt ge barn en möjlighet att uttrycka sina åsikter använder UNICEF U-Report. En av alla våra innovativa lösningar, för att höra vad barn världen över tycker och tänker.

Med hjälp av U-Report får barn och unga både viktig information och möjlighet att göra sig hörda i frågor som berör dem.
U-Report är ett digitalt verktyg som lanserades redan 2011. Med hjälp av tjänsten som kan användas via exempelvis sms, Facebook eller Whatsapp, kan barn och ungdomar göra sina röster hörda.
Här kan de till exempel rapportera om vad som händer i deras samhällen och om saker som oroar dem. Informationen gör det lättare för UNICEF att dels identifiera problem men också att hitta lösningar. Allt för barnens bästa.
I skrivande stund finns över 11 miljoner användare, så kallade U-Reporters, i 70 länder världen över. Barnen får inte bara möjlighet att via tjänsten uttrycka sin åsikt, de får också tillgång till pålitlig information om pågående katastrofer som kan påverka deras liv – så som exempelvis coronapandemin.
En ny funktion är att barn och ungdomar kan ställa sina frågor om corona direkt via U-Report, och få svar från UNICEFs hälsoexperter via en så kallad chatbot. Boten är förprogrammerad och kan svara på flera olika språk, allt för att barnen ska få den information de behöver, och hjälp att minska deras oro.
UNICEF ska säkerställa rättvis tillgång till vaccin mot covid-19
UNICEF är redo för en stor utmaning: att leda insatser för inköp och leverans av ett framtida vaccin mot covid-19. Vi måste se till att alla länder har säker, snabb och rättvis tillgång till de första doserna när de är tillgängliga.
När ett säkert och effektivt vaccin mot covid-19 är tillgängligt, måste vi garantera att alla som behöver vaccin får tillgång till det så snart som möjligt. Alla länder, oavsett resurser, ska ha tillgång till samma vaccin så snart det finns ett säkert och effektivt vaccin att leverera.

UNICEF ska se till att alla länder har säker, snabb och rättvis tillgång till de första doserna av vaccin mot covid-19 när de är tillgängliga.
Som världens största inköpare av vaccin, och en av de största leverantörerna, upphandlar UNICEF mer än två miljarder doser på uppdrag av nästan 100 länder varje år.
Med den expertisen ska vi nu leda insatserna med att köpa in och leverera doser av ett framtida vaccin mot covid-19 till 92 låg- och lägre medelinkomstländer, med stöd av det internationella samfundet. Vi kommer också att samordna processen för 80 hög- och medelinkomstländer, men dessa länder finansierar leveranserna på egen hand.
Vår expertis och erfarenhet kommer att hjälpa till att skydda alla människor, så snabbt som möjligt, var de än befinner sig.
– Det här är ett partnerskap mellan regeringar, tillverkare och andra partners för att fortsätta kampen mot covid-19-pandemin. I vår gemensamma strävan efter ett vaccin använder UNICEF sina styrkor i vaccinförsörjningen, för att säkerställa att alla länder har säker, snabb och rättvis tillgång till de första doserna när de är tillgängliga, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Vi kommer att genomföra insatserna i nära samarbete med exempelvis WHO, Gavi (the Global Alliance for Vaccines and Immunization) och Världsbanken, för att säkerställa att inget land lämnas utan tillgång till vaccin mot covid-19.
UNICEF, partners och regeringar har inlett ett viktigt förberedande arbete som inkluderar att:
- Samarbeta med tillverkare för att skapa säker utrustning till själva vaccineringen och utveckla krav på vaccinets kylkedja.
- Utveckla riktlinjer och utbildning för att stödja vaccinationspolicys och lämplig hantering, lagring och leverans av de framtida vaccinerna.
- Samarbeta med tillverkare för frakt- och logistiklösningar, för att snabbt kunna leverera vaccin mot covid-19 till världens länder.
- Stödja länder i att prioritera de människor som är mest utsatta för covid-19, samt i planeringen för att ta emot vaccinet när det levereras.
- Öka insatserna med att säkerställa att människor är välinformerade om vaccinationsprocesserna, samt införa åtgärder för att öka förtroendet för, och hindra desinformation om, vaccin mot covid-19.
En global kris kräver globala insatser, samarbete och solidaritet. Vi måste säkerställa att vaccinet mot covid-19 blir tillgängligt för alla, så snart det finns ett säkert och effektivt vaccin att tillgå.
Tillsammans kan vi få ett slut på pandemin och dess förödande inverkan på individer, samhällen och ekonomier. Ge en gåva idag så är du med i kampen för att stoppa spridningen av coronaviruset:
Pandemins konsekvenser skadar barn mer än själva sjukdomen
6,7 miljoner barn riskerar att bli allvarligt undernärda på grund av coronapandemins konsekvenser varnar UNICEF. Det betyder att 10 000 fler barn riskerar att dö varje månad innan året är slut. Och det är bara toppen av isberget om inte stora insatser görs nu.

Jubil, 2 år, hämtar sig från svår akut undernäring vid ett näringscenter i flyktinglägret Kutupalong, i Bangladesh. På grund av coronapandemin hotas nu den här typen av livräddande hjälp till undernärda barn, och många barn riskerar att dö.
Redan före coronapandemin led 47 miljoner barn världen över av wasting, det vill säga undervikt på grund av undernäring – ett livshotande tillstånd. Men utan snabba insatser riskerar nu antalet att öka till nära 54 miljoner. Orsaken till ökningen är de socioekonomiska effekterna av coronapandemin.
Enligt en analys publicerad i The Lancet lever 80 procent av barnen som riskerar att drabbas i Afrika, söder om Sahara, och i södra Asien – varav över hälften i södra Asien.
– En ökande fattigdom bland hushåll och störningar i livsmedelsförsörjningen, i kombination med avbrutna näringsprogram, har lett till att barn får sämre tillgång till mat och att undernäringen kommer att stiga, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Det blir allt tydligare att pandemins konsekvenser skadar barn mer än själva sjukdomen.
Rapporter från UNICEF under början av pandemin visar på en minskning med omkring 30 procent bland de livräddande näringsinsatserna som görs runt om i världen.
- I vissa länder har insatserna minskat med 75-100 procent under nedstängningarna.
- Över 250 miljoner barn världen över går miste om A-vitamintillskott (tillskott av vitamin A motverkar både barnblindhet och minskar dödsfallen av diarré).
- Hundratals miljoner barn får inte vaccin mot farliga sjukdomar på grund av isolering, social distansering och minskad tillgång till vaccinationstjänster, då sjukvården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av coronaviruset.

Aissata, sex månader, äter näringsrik nötkräm i sitt hem i Mopti i centrala Mali. Tidigare var hon så svårt undernärd att hon slutade röra sig. ”Jag var helt förtvivlad,” berättar hennes pappa Boureima, ”jag förberedde mig mentalt på att förlora mitt barn.” Idag mår Aissata bättre igen, tack vare UNICEFs näringsprogram som hon fått ta del av. Den här typen av näringsinsatser är direkt livräddande och måste fortgå.
UNICEF, FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO), FN:s livsmedelsprogam (WFP) och Världshälsoorganisationen (WHO) kommenterar rapporten i The Lancet och varnar för konsekvenserna om inte stora insatser görs nu för att skydda barns rättigheter. Läget är akut och mer pengar behövs snabbt till insatser för att minska effekterna av pandemin och rädda barns liv. Det är kritiskt viktigt att:
- Skydda tillgången på näringsrik mat genom att se livsmedelssektorn som en hörnsten i arbetet mot coronapandemin.
- Investera i stödinsatser för näring till barn och mammor.
- Trappa upp insatserna för att snabbt kunna identifiera och behandla undernärda barn.
- Se till att barn kan fortsätta få näringsrik mat i skolan, genom att till exempel nå utsatta barn med hemleveranser eller kuponger även när skolorna är stängda.
- Öka det sociala skyddet bland de fattigaste och mest utsatta hushållen för att stötta tillgången till näringsrik mat och andra livsviktiga tjänster.
Barnen får inte bli pandemins glömda offer. Vi måste kunna tänka både kort- och långsiktigt samtidigt för att skapa en ljusare framtid för barn och unga.
UNICEF arbetar hårt för att se till att coronapandemin inte blir en bestående kris för barn. Samhällen och länder måste samarbeta över gränserna för att bygga upp en bättre värld för barnen. Våra system och regelverk måste skydda barn och deras familjer alltid, inte bara under en kris. Det är nu vi gör grundarbetet, tillsammans, för en bättre framtid.
Ge en gåva idag så är du med och kämpar för att stoppa spridningen av coronaviruset och mildra dess negativa konsekvenser på barns framtid:
Barn i 4 av 10 skolor kan inte tvätta händerna
Att kunna tvätta händerna med tvål och vatten är en förutsättning för att skydda sig och andra från sjukdomar som covid-19. Men när skolor världen över nu kämpar för att öppna igen är det långt ifrån alla som har den möjligheten, visar en ny rapport från UNICEF och WHO.

Dareen, sex år, går i skolan i Al Kader, Jordanien. ”Jag tvättar mina händer för att inte få bakterier och virus på dem. Det kan göra barn väldigt sjuka. Först skrubbar jag händerna noggrant med tvål och tvättar sedan av med vatten.” Men i många skolor världen över saknas tillgång till tvål och vatten, något som innebär en stor risk när skolor ska öppna igen under coronapandemin.
Enligt rapporten saknade omkring 818 miljoner barn möjlighet att tvätta händerna i sina skolor 2019, något som ökar risken att de drabbas av covid-19 och andra smittsamma sjukdomar. Mer än vart tredje barn lever i Afrika, söder om Sahara. I världens minst utvecklade länder saknar sju av tio skolor handtvättmöjligheter.
I rapporten understryker UNICEF och WHO vikten av att regeringar, i sina insatser för att minska spridningen av viruset, måste balansera hälsoaspekterna mot de sociala och ekonomiska effekterna av nedstängningar.
– Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbildning och välmående, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.
Det är väldokumenterat att långa skolstängningar påverkar barn på ett negativt sätt. Att barn har tillgång till rent vatten, bra sanitet och hygien när skolorna öppnar igen måste vara högsta prioritet.
Barns utbildning måste prioriteras och det innebär att skolor måste kunna öppna på ett säkert sätt – med möjlighet att tvätta händerna, och tillgång till rent dricksvatten och bra sanitet.
Rapporten visar att:
- Av de 818 miljoner barn som saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan, hade 355 miljoner tillgång till vatten men ingen tvål. Resten saknade både tvål och vatten.
- Tre av fyra barn saknade möjlighet att tvätta händerna i skolan vid utbrottets början, i de länder med högst risk för att drabbas av humanitär kris på grund av covid-19.
- En av tre skolor världen över hade bristande tillgång till dricksvatten, eller inget vatten alls.
- 698 miljoner barn hade ingen tillgång till sanitet på sina skolor.
UNICEF och WFP med flera har tagit fram riktlinjer för hur myndigheter världen över bör agera för att kunna öppna skolorna igen på ett säkert sätt och se till att barnen är trygga. Riktlinjerna fokuserar bland annat på vikten av skyddsutrustning, städning och desinficering, och att ge tillgång till rent vatten, bra toaletter och möjlighet att tvätta händerna med tvål.
UNICEF arbetar världen över med att se till att barn kan gå i skolan, vara trygga och hålla sig friska. Köp ett hygienpaket i vår gåvoshop så är du med och ser till att barn får möjlighet att skydda sig mot covid-19:
Jemen: läget för barnen har aldrig varit mer akut
Situationen i Jemen är den största humanitära katastrofen i världen. När covid-19 nu sprider sig över landet drabbas barnen av ytterligare en katastrof. Läget för barnen har aldrig varit mer akut, och bristen på pengar har aldrig varit så stor.

Ethar Omar Abdo Alshahar, fyra månader, är undernärd. Två miljoner barn lider av akut undernäring i Jemen, och situationen är nu värre än någonsin.
Sedan konflikten eskalerade i mars 2015 har landet blivit ett helvete på jorden för barnen som lever där. Vardagen kantas av våld, brist på mat och rent vatten, skolor och sjukhus har stängt eller förstörts. Mer än 24 miljoner människor – omkring 80 procent av befolkningen – behöver hjälp. 12,2 miljoner är barn.
Och värst av allt – katastrofen i Jemen är skapad av människor. Av vuxna. Men det är barnen som betalar det högsta priset.
Swisha en gåva nu till 902 00 17. Varje krona är livsviktig.
När covid-19 nu sprider sig över Jemen drabbas barnen av ännu en katastrof:
- Behovet av rent vatten och sanitet är enormt. Bara hälften av landets vårdinrättningar är igång och det är stor brist på livsviktig utrustning, så som ansiktsmasker, skyddshandskar och syrgas. Många hälsoarbetare jobbar utan lön.
- Antalet bekräftade fall av covid-19 i landet är få, men det är troligen ett resultat av bristen på möjlighet att testa människor för sjukdomen. Konflikten har redan raserat vårdinfrastrukturen i landet och covid-19 riskerar därmed att spridas snabbare än i andra länder.
- Omkring två miljoner barn under fem år lider av akut undernäring och behöver behandling.
- Förstörelsen av skolor och sjukhus har lett till att barnen går miste om både utbildning och vård, något som hotar deras framtid.
- Redan före coronapandemin stod två miljoner barn i Jemen utanför skolan. Nu, när skolorna har stängt runtom i landet, har ytterligare fem miljoner barn förlorat sin plats i en skolbänk.
Läget är akut, och det finns inte tillräckligt med pengar för att UNICEF ska kunna göra de insatser som krävs. 8,4 miljoner människors tillgång till rent vatten hotas, varav fyra miljoner människor är direkt beroende av UNICEF. Omkring hälften är barn, och som alltid är barnen de mest utsatta.
Mer pengar behövs, och det är bråttom. Inom bara några veckor kommer vi annars inte kunna säkerställa att barnen får den hjälp de behöver med rent vatten, sanitet och hygien. Vattenpumpar kommer att sluta fungera på grund av brist på bränsle, och vi kommer inte att kunna leverera tillräckligt med hygienprodukter som tvål – något som är kritiskt viktigt för att förebygga spridningen av covid-19 och kolera.
Du kan hjälpa till. UNICEF arbetar hårt varje dag i Jemen för att rädda barns liv och hjälpa dem återfå sin barndom. Ge en gåva nu så är du med och ser till att vi kan fortsätta rädda barn från undernäring, och leverera rent vatten och produkter som skyddar mot covid-19.
Swisha en gåva nu till 902 00 17. Varje krona är livsviktig.
Lärare är riktiga hjältar
Så här i skolavslutningstider vill UNICEF Sverige passa på att hylla alla de lärare som stått stadigt under den gångna våren. En vår fylld av nya utmaningar och oro, som många gånger har kunnat härledas till coronapandemin.
Låt oss tillsammans uppmärksamma de lärare som har stått längst fram i klassrummet varje dag, hela terminen – för att skapa en trygg vardag för eleverna. Som fortsätter nöta tabeller, grammatik och historiska händelser, i skuggan av samhällets oro för vad som komma skall.
I Sverige har grundskolorna varit öppna under hela pandemin, vilket vi tror varit det allra bästa för barnen och deras föräldrar, som haft möjlighet att utföra sina arbeten (många gånger på distans). Landets lärare har fullföljt sina uppdrag i klassrummen, och därför tycker vi att de bör hyllas lite extra just nu.

Lärare är hjältar. Det är de som påverkar och engagerar elever och är med och förändrar världen.
Vid det här laget känner du säkert till att utbildning är en väg ut ur fattigdom, ett fundament för en bättre framtid. Att gå i skolan är en mänsklig rättighet och enligt barnkonventionen ska grundskolan vara gratis, obligatorisk och tillgänglig för alla.
Idag beräknar man att 74 procent av världens barn har fått sin skolgång avbruten, till följd av coronapandemin. En mycket oroande och olycklig siffra. På UNICEF gör vi allt som står i vår makt för att dessa barn ska få möjlighet att återuppta sin utbildning så snart som möjligt.
Genom att köpa vårt Världens bästa lärare-paket, är du med och ser till att fler barn får möjlighet att gå i skolan, samtidigt som du visar uppskattning till den lärare som finns i din närhet.
Och avslutningsvis: Till landets alla lärare – ni är hjältar!
Barns röster saknas i debatten om coronakrisen
Världen över talas det om hur coronaviruset påverkar människors vardag, men i diskussionerna hörs sällan barnens röster. I UNICEF Sveriges nya kartläggning har barnen fått komma till tals och med egna ord beskrivit hur de upplever att livet har påverkats av den pågående pandemin.
För att skapa en bild av hur barn påverkas av coronapandemin har vi gjort en kartläggning där 434 barn i årskurserna 6 och 9 i Stockholms stad har delgett sin syn på situationen. Syftet med kartläggningen är att möjliggöra för barn att själva komma till tals och ge uttryck för sina åsikter. Vi hoppas också att kartläggningen kan vara ett relevant underlag för beslutsfattare när effekterna av coronapandemin ska hanteras.
Vad vi kan se av svaren i kartläggningen tar barnen ett stort ansvar för att minska smittspridningen. Många åker inte längre kollektivt och har ändrat sitt sätt att umgås med vänner. En del träffar inte sina vänner alls. De beskriver en saknad av äldre släktingar, och vissa uttrycker en oro för att föräldrarna ska mista sin inkomst. En del saknar också tid för sig själva eftersom föräldrarna är hemma hela tiden. Några fritidsaktiviteter har pausats och andra vill barnen inte delta i med rädsla för att bli sjuka.
Jag känner mig instängd och har svårare att hitta motivation till skolarbete och träning när det mesta i min vardag som fortfarande rullar på bara är nödvändigheter.
Coronapandemins påverkan på barns skolgång
Sveriges beslut att hålla grundskolorna öppna anser vi är rätt för att barns liv ska kunna fortgå så normalt som möjligt och för att föräldrar ska kunna fortsätta att arbeta. Trots det är det många barn som just nu inte går i skolan, och vi befarar att samhällsskyddet inte är rustat för att barn ska vara hemma.
Det finns en risk att de barn som behöver och har rätt till särskilt stöd i skolan kommer att drabbas hårt av den rådande situationen. Vissa av barnen vittnar också om en uppgivenhet och förlorad motivation till skolarbetet. De upplever att det inte längre händer något roligt – att det bara är de tråkiga uppgifterna som är kvar. Vi ser en risk att det kan påverka barns inställning till skolan inte bara på kort sikt, utan även på längre sikt.
Barnen tar coronapandemin på stort allvar
Trots att vi av kartläggningen kan se att det har skett förändringar i barnens liv uttrycker de en stor förståelse för varför dessa förändringar är nödvändiga i bekämpningen av coronapandemin. De upplever pandemin som ett reellt hot och många hänvisar till Folkhälsomyndighetens riktlinjer i sina kommentarer och råd. Barnen tar överlag ett stort medborgerligt ansvar för att inte sprida smittan vidare och ger nyanserade kommentarer om vad de ser skulle vara möjligt att göra annorlunda.
Lyssna på barnen!
Nu när barnkonventionen är svensk lag står samhället inför ett skifte när det gäller synen på barn. Beslutsfattare måste börja ta beslut utifrån barnets bästa. För att göra det krävs att de gör dem delaktiga i processer och lyssnar på vad de har att säga i frågor som rör dem.
I kriser blir det tydligt vilka grupper som är mest utsatta – barnen är en av dem. Det är hög tid att börja arbeta både för och med barnen.
Letar du mors dag-present i sista minuten?
Idag är det mors dag, en dag då vi ger alla fantastiska mammor extra mycket kärlek. Har du missat att köpa present? Ingen fara, i UNICEFs gåvoshop kan du på bara några minuter köpa en personlig present som dessutom skyddar barn mot coronapandemins effekter.

Hjälp mammor i utsatta delar av världen att skydda sina barn mot coronavirusets konsekvenser. Den finaste gåvan en mamma kan få.
I kampen mot coronaviruset tvingas annan livsviktig sjukvård, som barn- och mödrahälsovården, att sättas åt sidan. Det får katastrofala följder för gravida kvinnor, nyblivna mammor och inte minst deras nyfödda bebisar.
Den första tiden i ett nyfött barns liv är mycket sårbar, och mamman behöver få tillgång till amningsstöd, medicin, vaccin och näring för att hålla barnet friskt. Utan den hjälpen kommer många mammor att förlora sina barn innan de hunnit fylla fem år.
Det är oacceptabelt. Vi kan inte låta mammor och barn bli drabbade i kampen mot coronaviruset.
Du kan hjälpa till! Köp ett Mors dag-paket i vår gåvoshop och låt den mamma du vill hylla hjälpa mammor i utsatta delar av världen att skydda sina barn mot coronapandemins effekter.
Du får ett fint gåvobevis, direkt via e-post, så det gör inget att du är ute i sista minuten!
86 miljoner fler barn i fattigdom till följd av coronapandemin
I coronapandemins spår riskerar antalet barn som lever under fattigdomsgränsen att öka med 86 miljoner innan årsskiftet. Världen måste agera nu för att hindra att familjer fastnar eller faller in i fattigdom. UNICEF uppmanar regeringar att omedelbart sätta in stöd för att skydda barn i den ekonomiska krisen.
Coronapandemin har utlöst en stor socioekonomisk kris, som kommer att drabba barn och familjer över hela världen. Enligt en analys av UNICEF och Rädda Barnen, som bygger på data från IMF och Världsbanken för 100 låg- och medelinkomstländer, riskerar antalet barn som lever under fattigdomsgränsen i sina respektive länder att öka kraftigt.
I låg- och medelinkomstländer kan antalet barn som lever i fattiga hushåll öka med 86 miljoner till årsskiftet, vilket innebär totalt 672 miljoner barn.

Dua och hennes fyra barn i provinsen Lao Cai, Vietnam, följer myndigheternas riktlinjer och isolerar sig i hemmet.
Den ekonomiska krisen hotar att rasera de framsteg som har gjorts för att minska den globala barnfattigdomen. Utan samordnade och brådskande åtgärder kommer familjer som redan lever under fattigdomsgränsen att falla djupare in i utsattheten, och de som är på väg ur fattigdom kommer att falla tillbaka. Även familjer som lever över fattigdomsgränsen kommer att behöva kämpa för att försörja sina barn och få tillgång till barnomsorg och annat nödvändigt stöd för att hantera den fruktansvärda situationen.
Före coronapandemin hade två tredjedelar av barnen världen över inte tillgång till någon form av socialt skydd, vilket gör det omöjligt för familjer att skydda sig mot ekonomiska kriser. Idag drabbas barn av fattigdom från flera håll – de saknar tillgång till hälsovård, utbildning, näring och bostäder – vilket ofta är en återspegling av regeringars ojämlika investeringar i sociala tjänster.
Den här analysen måste vara en väckarklocka för världens ledare. Omedelbara insatser behöver göras för att skydda familjer i den ekonomiska krisen.
För att hantera och lindra konsekvenserna för barn i fattiga hushåll kräver vi att:
- Regeringar omedelbart antar eller utökar sociala skyddsprogram för varje barn, inklusive kontantbidrag.
- Regeringar och arbetsgivare tillhandahåller alla familjer med barnomsorg av god kvalitet.
- Internationella finansinstitut och regeringar samarbetar för att upprätthålla sociala utgifter för barn och familjer både under och efter krisen.
Låt mamma skydda barn mot coronapandemins effekter
På söndag är det mors dag! Köp ett Mors dag-paket i UNICEFs gåvoshop, så får du ett fint kort att ge bort tillsammans med en gåva som hjälper mammor i utsatta delar av världen att skydda sina barn mot coronapandemins effekter. Beställ senast idag, 26 maj, så hinner du få ett tryckt gåvobevis med posten.

Köp Mors dag-paketet senast idag, så hinner du få ett tryckt gåvobevis med det här fina motivet innan mors dag.
Miljontals kvinnor världen över inledde sin graviditet i en verklighet som såg annorlunda ut än vad den gör idag. De måste nu förbereda sig för en förlossning under andra omständigheter – i en tid präglad av rädsla för att bli smittad av coronaviruset eller gå miste om mödra- och barnhälsovård.
I kampen mot coronaviruset tvingas nämligen annan livsviktig sjukvård att sättas åt sidan. Hittills finns inget som tyder på att graviditet i sig innebär en särskild risk för coronaviruset, men det är mycket viktigt att kvinnor fortfarande får tillgång till god vård både innan, under och efter förlossningen. Om den vården uteblir kan konsekvenserna bli förödande för mammorna och inte minst för deras nyfödda barn.
Innan coronavirusets framfart förlorade 2,5 miljoner barn under fem år livet var sjätte månad. Idag riskerar ytterligare 6 000 barn att dö varje dag det kommande halvåret – majoriteten av orsaker som går att förhindra.
Mammor behöver få tillgång till mediciner, vaccin och näring för att hålla sina barn friska. Du kan hjälpa till! Köp ett Mors dag-paket i vår gåvoshop och låt mamma skydda barn mot coronapandemins effekter.
När du handlar i gåvoshopen får du ett fint gåvobevis att ge bort i present, antingen digitalt (direkt via e-post) eller tryckt. Beställ senast idag (tisdag 26 maj) för att hinna få tryckta gåvobevis innan fredag.
6 000 barn riskerar att dö varje dag till följd av coronapandemin
Coronapandemin innebär en stor belastning på redan svaga hälsosystem i många delar av världen. UNICEF varnar nu för att 6 000 barn under fem år riskerar att dö varje dag till följd av det. Vi måste agera nu och se till att barn får tillgång till rutinmässiga hälsokontroller, vaccin och sjukvård.

En barnmorska på ett UNICEF-stött hälsocenter i Abidjan, Elfenbenskusten, ser till att den nyfödda bebisen får god vård.
Innan coronapandemin förlorade 2,5 miljoner barn under fem år livet var sjätte månad. Enligt en analys som nyligen publicerades i The Lancet, riskerar nu ytterligare 1,2 miljoner barn i 118 låg- och medelinkomstländer att mista livet innan sin femårsdag under de kommande sex månaderna. Det är ytterligare 6 000 barn om dagen.
Det innebär att den sjunkande siffran för dödligheten bland barn under fem års ålder, ett av de viktigaste framstegen i den globala utvecklingen, kan komma att öka för första gången sedan 1960. Därtill beräknas ytterligare 56 000 mammor i de länder som är med i analysen att dö var sjätte månad, mycket på grund av otillräcklig förlossningsvård.
Antalet barn som dör innan sin femte födelsedag riskerar nu att öka för första gången på flera decennier. Vi kan inte låta mammor och barn bli drabbade i kampen mot coronaviruset. Och vi får inte låta de framsteg som har gjorts för att minska dödsfallen bland barn och mammor gå förlorade.
Anledningen till att dödsfallen bland barn och mammor befaras öka är att sjukvården tvingas ställa om sitt arbete för att bekämpa coronaviruset. I länder med redan svaga hälsosystem blir konsekvenserna extra påtagliga.
Förlossningsvården begränsas och nyfödda bebisar får inte det skydd de behöver för att överleva. Barn går miste om livsviktig vård mot lunginflammation och får varken tillgång till rutinmässiga hälsoundersökningar eller grundläggande vaccinationer mot exempelvis polio och mässling.
- I östra och södra Afrika kan det resultera i att ytterligare 174 000 barn under fem år dör de kommande sex månaderna. Därtill riskerar 11 000 mammor att mista sina liv.
- I Sydasien riskerar ytterligare 441 000 barn under fem år och 18 000 mammor att dö under det närmsta halvåret.
UNICEF varnar nu för att den överbelastade sjukvården med avbrutna hälsokontroller kan få katastrofala konsekvenser för över en miljon barn och tiotusental mammor världen över.
Vi måste agera nu för att hjälpa utsatta barn och deras mammor i spåren av coronapandemin. Inget barn ska mista livet av orsaker som går att förhindra.