Gå till innehållet
Laddar…

86 000 barn riskerar att dö av svår under­näring på Haiti

Antalet barn som lider av svår akut under­näring på Haiti riskerar att öka kraftigt under året. Samtidigt är bristen på resurser enorm och UNICEF vädjar nu om mer pengar för att kunna rädda barns liv, innan det är för sent.

Läget är akut för barnen på Haiti.

Barnen på Haiti lever under ett konstant hot från flera håll samtidigt. Brist på rent vatten, extrema väder­för­hållanden som orkaner på grund av klimat­föränd­ringar, ökande våldsam­heter, brist på till­gång till närings­behand­lingar – och inte minst, covid-19.

Avbrott inom vården på grund av pandemin ledde till att antalet barn som vacci­nerades förra året sjönk kraftigt. Det har bland annat lett till att fler drabbats av difteri och att risken ökat för mässlings­utbrott. Barn som inte fått vaccin mot vanliga sjuk­domar löper också högre risk att dö av under­näring.

Under det senaste året har antalet barn under fem år som lider av akut under­näring ökat med 61 procent på Haiti. 25 procent av befolk­ningen lider just nu akut brist på mat, och den kommande orkan­säsongen riskerar att för­värra situa­tionen ytter­ligare.

– Svår akut under­näring kan och ska behandlas för att rädda barns liv, säger Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latin­amerika och Karibien. Vi kan inte titta bort och ignorera en av de mest under­finan­sierade kriserna i regionen. Om vi inte får in mer pengar nu under de kommande veckorna, kommer den liv­räddande behand­ling vi ger mot under­näring att upphöra och barn riskerar att dö.

UNICEF har som mål att hjälpa 1,5 miljoner människor, varav 700 000 barn, på Haiti under 2021. Situa­tionen är svår och har för­värrats av pandemin. Men för att möta behoven behövs mer resurser. Än så länge är den humani­tära krisen nästan helt ofinan­sierad. 

– Vi måste se till att före­bygga under­näring innan den är ett faktum, säger Jean Gough. Genom att stötta familjers till­gång till vård, stärka för­troendet för vaccina­tioner och ge människor möjlig­het att få närings­hjälp varje dag.

Det är hoppfullt att se föräldrar vaccinera sina barn på vårdcentralerna. Välnärda, friska och vaccinerade barn klarar sig bättre i skolan och blir mer produktiva vuxna. För att bygga Haitis framtid på lång sikt måste vi stoppa den kroniska undernäringen idag.

Jean Gough, regionchef för UNICEF i Latinamerika och Karibien

Genom att leverera närings­produkter och medi­ciner såg UNICEF till­sammans med partners till att över 33 300 akut under­närda barn i Haiti fick behand­ling under 2020. Men i juni 2021 kommer närings­produk­terna att ta slut om inte mer resurser kommer in, och tusen­tals barn kommer att gå miste om liv­räddande hjälp. 

Du kan hjälpa till, ge en gåva till vårt katastrof­arbete idag så är du med och räddar barns liv:

Jag vill hjälpa barnen

Katastrofläge i södra Asien – vården riskerar system­kollaps

Läget i södra Asien är akut. För att rädda liv och förebygga fler infektioner av covid-19 vädjar UNICEF om mer resurser. Behovet av syrgas, tester, medicinsk utrustning och skydds­utrustning för vård­personal är enormt.

En kvinna får hjälp att andas med syrgas i Ghaziabad, Indien.

I södra Asien lever nästan två miljarder människor och här har hälften av världens nya infektioner av covid-19 registrerats. Varje sekund registreras tre nya fall och dödligheten stiger kraftigt. Varje minut dör tre personer av covid-19 i regionen.

Ge en gåva som räddar liv

– Spridningens enorma omfattning utarmar just nu ländernas förmåga att ge livräddande vård, säger George Laryea-Adjei, regionchef för UNICEF i södra Asien. Sjukhusen är överfulla, det är akut brist på syrgas och annan livsviktig utrusning. Risken är stor att sårbara vårdsystem kollapsar helt.

Under pandemins första våg dog omkring 228 000 barn och 11 000 mammor i södra Asien, på grund av de stora störningarna som pandemin orsakat i vården. Vågen vi ser nu är fyra gånger större. 

Rädda liv nu – och bygga för framtiden

Att begränsa spridningen och behandla mot covid-19 är livsviktigt – samtidigt måste vi se till att den vård som mammor och barn är beroende av kan hållas igång.

18 maj registrerades det högsta antalet dödsfall på en dag under pandemins historia då 4 529 personer miste livet i Indien. I Nepal, Sri Lanka och Maldiverna är spridningen också mycket hög, och Bangladesh, Pakistan, Afghanistan och Bhutan riskerar liknande situationer. 

I nästan alla länder i regionen, med undantag för Maldiverna och Bhutan, har färre än en av tio fått vaccin mot covid-19.

UNICEF vädjar nu om mer resurser för att bemöta den dödliga vågen och rädda liv. Pengarna kommer bland annat att användas till:

  • Syrgasutrustning, både till sjukhus och mobila enheter
  • Medicinsk utrustning, mediciner och tester
  • Ansiktsmasker, visir, handskar, skyddskläder och annan utrustning som behövs för att skydda vårdpersonalen
  • Insatser för att minska spridningen av viruset, så som hygienprodukter, handtvättsstationer, handsprit med mera

Om detta kan levereras kommer det inte bara att rädda liv nu – det kommer också att bygga starkare hälsosystem i regionen så att de kan stå bättre rustade för framtida utbrott, och stärka vården för barn och mammor. Förbättrad tillgång till syrgas kan nämligen också bidra till att behandla lunginflammation hos barn, och testmaskiner som identifierar covid-19 kan också användas för att upptäcka hiv, tuberkulos, HPV och streptokocker. 

I takt med att fallen av covid-19 ökar, ökar också konse­kvenserna för barnen. Barn förlorar just nu sina föräldrar och vårdnads­havare, och vård och sociala tjänster för barn hotas ytter­ligare av pandemins utveck­ling. Foto: © UNICEF/Panjwani

Vad gör UNICEF just nu i regionen?

Förutom att leverera livräddande produkter och utrustning mot covid-19 arbetar vi också med att:

  • Nå familjer med information för att förebygga infektioner och bygga förtroende för vaccin
  • Öka tillgången till rent vatten och sanitet
  • Ge kontantbidrag till de mest utsatta familjerna
  • Se till att barn kan fortsätta få utbildning
  • Ge psykosocialt stöd och support till barn och unga som direkt drabbas av pandemin

Den dödliga vågen vi ser just nu i södra Asien riskerar att orsaka stora bakslag i kampen mot covid-19, och även utradera framsteg inom barna- och mödradödlighet. Vi måste agera nu för att se till att det inte händer. Din gåva räddar liv:

Jag vill rädda liv

Uppmaningen till G7: Dags att dela med er av vaccin

UNICEF och det globala vaccin­samarbetet Covax har hittills levererat drygt 68 miljoner doser vaccin mot covid-19. Fantastiskt, men – det skulle ha varit minst 170 miljoner. ”Att dela med sig av doser är det minsta man kan göra”, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef, inför G7-mötet i juni.

Patienter får hjälp att andas med syrgasmasker vid en tillfällig behandlingssal för covidpatienter i New Delhi. Den nya vågen av covid-19 i Indien är nästan fyra gånger större än den första och viruset sprids i en oroande hastighet.

Samtidigt som G7-mötet hålls i Storbritannien nästa månad fort­sätter troligen den dödliga andra vågen av covid-19 i Indien och många andra länder i södra Asien. 

Situationen i Indien – ett globalt vaccin­centrum – innebär att miljon­tals doser som skulle ha levererats till låg- och medel­inkomst­länder nu i stället behövs inom landet och inte kan användas av Covax. Det i kombi­nation med vaccin­nationalism, begränsad produktions­kapacitet och brist på finan­siering innebär att vaccin­samarbetet nu ligger efter det planerade schemat.

Ju längre tid viruset får möjlighet att spridas okontrollerat, desto högre risk att mer dödliga eller smittsamma varianter dyker upp. Den bästa vägen ut ur pandemin är global och rättvis tillgång till vaccin.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

– Vi har upprepade gånger varnat för vad som kan hända om inte låg- och medel­inkomst­länder får jämlik till­gång till vaccin, tester och mediciner. Den all­var­liga situa­tionen i Indien är ett mycket oroande exempel. Samtidigt är läget inte unikt – vi ser explosioner av fall och hårt drabbade vård­system i både när­liggande och avlägsna länder, som Nepal och Brasilien. Konse­kvenserna för barn och familjer blir enorma, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Att dela med sig skulle inte påverka egna befolkningar

En analys visar att om G7-länderna och länder inom EU donerar 20 procent av sitt till­gängliga vaccin skulle 153 miljoner doser kunna frigöras under sommar­månaderna. Och – det skulle inte påverka ländernas förmåga att vaccinera sina egna befolk­ningar.

– Att gemensamt donera över­flödiga doser och dela på ansvaret kan skydda sårbara länder från att drabbas av nästa dödliga våg. Att dela med sig är det minsta man kan göra, och det behövs precis just nu, säger Henrietta Fore. 

En man lastar av kartonger fyllda med ansiktsmasker och visir som UNICEF levererat till hälsodepartementet för att stötta arbetet mot covid-19 i Indien. Sammanlagt har hittills 1,68 miljoner ansiktsmasker och hundratusentals visir med mera levererats för att skydda hälsoarbetare som arbetar i frontlinjen.

Ge en gåva idag och hjälp oss leverera liv­­räddande produkter, utrust­­ning och vaccin mot covid-19 till de mest utsatta världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt:

Jag vill stoppa pandemin

Dödlig andra våg av covid-19 i Indien – en tragedi för barnen

Just nu drabbas Indien av en dödlig andra våg av covid-19 och medicinsk utrust­ning är på väg att ta slut. Allvarligt sjuka patienter väntar utanför sjukhus. Desperata familjer ber om syrgas och utmattade hälso­arbetare kämpar för att rädda liv. Barnen drabbas enormt hårt av konsekvenserna.

Jag vill hjälpa till

Barn i Indien förlorar just nu sina föräldrar och vårdnadshavare, och vård och sociala tjänster för barn hotas ytterligare av pandemins dramatiska utveckling.

Den nya vågen är nästan fyra gånger större än den första och viruset sprids i en oroande hastighet. Under bara ett dygn förra veckan rappor­terades över 414 000 nya fall i Indien – det största antalet under ett dygn i något land under hela pandemins historia.

Samtidigt dog 3 915 personer på grund av covid-19 det dygnet. I genom­snitt rappor­terades fyra nya fall varje sekund och mer än två döds­fall i minuten. UNICEF är mycket oroade över utvecklingen.

Hälsoarbetare i skyddsutrustning hjälper en patient i en ambulans vid ett behandlingscenter för covidpatienter i Mumbai.

Pandemin är långt ifrån över

– Det som händer i Indien bör vara en varnings­klocka för hela världen. I södra Asien ökar nu antalet fall av covid-19 i en alar­merande hastighet, särskilt i Nepal, Sri Lanka och Maldiverna. Hela hälso­system riskerar att kollapsa vilket kan leda till ännu fler tragiska döds­fall, säger Yasmin Ali Haque, chef för UNICEF i Indien.

Låga vaccinations­nivåer (mindre än tio procent i Indien, Sri Lanka och Nepal) ökar oron för att virusets spridning kan eska­lera ännu mer, och liknande situa­tioner syns också i andra delar av världen.

Patienter får hjälp att andas med syrgasmasker vid en tillfällig behandlingssal för covidpatienter i New Delhi.

Barn drabbas hårt – lever i en tragedi

I takt med att fallen av covid-19 ökar, ökar också konse­kvenserna för barnen. Barn förlorar just nu sina föräldrar och vårdnads­havare, och vård och sociala tjänster för barn hotas ytter­ligare av pandemins utveck­ling.

  • Tillgången till vård, skydd och utbild­ning begränsas.
  • Barn som blivit föräldra­lösa riskerar att utsättas för människo­handel och över­grepp.
  • Barn riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och att utsättas för våld när restrik­tioner begränsar möjlig­heterna att få stöd och hjälp.
  • De går också miste om liv­räddande vaccina­tioner och behand­lingar mot till exempel lung­inflam­mation och andra sjuk­domar.
  • Gravida riskerar att inte få den vård de behöver när de ska föda, något som hotar både mammors och barns liv.
  • Hälften av barnen i Indien lider redan av under­näring – något som nu riskerar att för­värras ytter­ligare.
  • 247 miljoner barn kan just nu inte vara i sina skolor och många har inte heller till­gång till digi­tala utbildnings­möjlig­heter.

Många gravida i Indien riskerar just nu att inte få den vård de behöver när de ska föda, något som hotar både mammors och barns liv.

Vad gör UNICEF?

UNICEF finns på plats i Indien och har sedan pandemins början arbetat hårt för att hjälpa utsatta barn och deras familjer. 

  • Vi stöttar regeringen för att se till att kritiska samhälls­funktioner fort­sätter att fungera för de mest utsatta över hela landet. 
  • Vi har också skickat liv­räddande utrust­ning som 3 000 oxygen­koncentratorer (maskiner som används för att behandla personer med syre­brist, och 2 000 fler är på väg), tester, skydds­utrust­ning, två miljoner ansikts­visir och 200 000 kirurg­masker. 
  • Vi stöttar också fler än 50 000 vaccinations­center mot covid-19 i 27 av Indiens del­stater.
  • Hittills i år har vi sett till att 900 000 hälso­arbetare fått utbild­ning i hur man före­bygger infek­tioner.
  • 26,2 miljoner gravida har fått till­skott av järn och folsyra.
  • 2,3 miljoner barn har fått till­gång till utbild­ning.

UNICEF har levererat flera tusen oxygenkoncentratorer (maskiner som används för att behandla syrebrist hos patienter) och ännu fler är på väg. Maskinerna är mobila, kostnadseffektiva och enkla att hantera.

Situationen i Indien får globala konsekvenser

Indien är ett globalt centrum för vaccin­produktion. Det kraftigt ökande behovet av vaccin inom landet innebär att miljon­tals doser som skulle distri­bueras till låg­inkomst­länder nu inte expor­teras. Det leder till att färre doser kommer till låg- och medel­inkomst­länderna och att arbetet med vacci­neringen i dessa länder saktas ned. Det innebär i sin tur att vi riskerar fler utbrott och mutationer.

UNICEF och övriga orga­nisa­tioner bakom det globala vaccin­samarbetet Covax uppmanar nu därför de rika länder som har över­flödiga doser att ge dem till Covax, så att distri­butionen ut i världen kan fort­sätta som planerat. För ingen är säker förrän alla är säkra.

Viruset respekterar inga gränser, och för att besegra covid-19 i alla våra hemländer måste vi också besegra det över hela världen – genom att vaccin och utrustning blir tillgängligt för alla.

Yasmin Ali Haque, chef för UNICEF i Indien

Ge en gåva idag och hjälp oss leverera liv­räddande produkter och utrust­ning, samt se till att vaccin mot covid-19 når fram till de mest utsatta världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt:

Jag vill rädda liv

Kylkedja för vaccin ger hopp i Nepals avlägsna bergs­trakter

UNICEF är världens största inköpare av vaccin och har lång erfaren­het av att nå ut till de mest avlägsna platserna i världen. Tack vare många års arbete för att säkert kunna trans­portera vaccin mot bland annat mässling och polio, har vi nu ett välfungerande system för att nå fram med vaccin mot covid-19.

Vaccin mot covid-19 bärs i kylväskor till avlägsna byar i Jumlaregionen i Nepal.

Under många decennier har vi på UNICEF arbetat fram metoder för att kunna vaccinera barn på till synes oåtkomliga platser. Vi vet att vi måste nå alla, oavsett var i världen de befinner sig, för att lyckas utrota sjukdomar som hotar barns liv och utveckling.

Att vaccinet transporteras på ett tryggt sätt, hela vägen från producenten till patienten är avgörande för att doserna ska fungera och ge ett verkligt skydd. Vi kallar vaccinets väg för the cold chain, eller kylkedjan.

Tack vare vår långa erfarenhet när det gäller att köpa in och leverera vaccin har UNICEF fått i uppdrag att förse låg- och medelinkomstländer med vaccin mot covid-19, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

­­Alla måste få tillgång till vaccin

Att hela världens befolkning får tillgång till vaccin mot covid-19 är kritiskt viktigt för att stoppa pandemin. Även om barn inte är de som blir mest sjuka av viruset, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. Många står nu utan tillgång till livsviktig sjukvård och skolgång, och vi är skyldiga att göra allt vi kan för att stoppa pandemin och häva de allvarliga effekterna för barnen.

Ett första steg är att skydda hälsoarbetare världen över, så att de på ett tryggt sätt ska kunna fortsätta sitt livsviktiga arbete för att till exempel behandla barn mot undernäring och ge vaccin mot andra sjukdomar. Bland annat på platser som Jumlaregionen i Nepal.

De doser som nu har nått fram till de avlägsna bergstrakterna har transporterats med både flyg, bil och till fots över bergen.

”Att vi som hälsoarbetare prioriterades för att få vaccin var väldigt skönt. Det fick mig att känna att våra insatser och uppoffringar fick ett erkännande,” säger Nanda Lal Rawat, hälsoarbetare i Kankasundari, Jumlaregionen i Nepal.

Tillsammans med landets regering och andra partners har UNICEF under lång tid arbetat för att stärka kylkedjan i Nepal, något som är av största vikt för regioner som Jumla. För att trygga transporterna av de livsviktiga doserna har frysar, kylboxar, ryggsäckar och annan utrustning levererats till landet.

Att det finns på plats har möjliggjort att vi kunnat vaccinera barn mot sjukdomar som hotar deras hälsa, exempelvis polio och mässling. Och nu har det även gjort att utsatta grupper som hälsoarbetare får skydd mot covid-19.

Hälsoarbetare i Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att ge vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Genom att se till att hela världen får vaccin, kan vi ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Skolstäng­ningar är ett hot mot barns och världens framtid

Även om barn inte är de som blir mest sjuka i covid-19, drabbas de hårdast av pandemins konse­kvenser. En av de värsta är skol­stäng­ningarna, som efter ett drygt år inne­burit att nära 170 miljoner barns framtid hotas. Att få stopp på pandemin så att barn kan åter­vända till skol­bänken är av högsta prioritet för UNICEF.

Rafael, 11 år, läser och gör övningar i sin skolbok för årskurs sex, i Nairobi, Kenya. Hans familj har ingen tillgång till digitala verktyg så Rafael kan inte delta i onlineundervisning. ”Det är en pandemi, och vi kan förstå de åtgärder som tas, men för barnen är det en katastrof,” säger hans mamma Grace.

I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svår­hanterad hälso­situation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredje­delar av alla skol­barn inte till­gång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

En skolgård i Ridgefield, USA, har skyltar med information om att skolan och lekplatsen är stängda på grund av coronapandemin.

Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta för­litar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effek­terna av skol­stäng­ningarna kommer att påverka genera­tioner framåt.

I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att före­bygga smitt­sprid­ning. Enligt en under­sökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barn­arbete ökade med sju procent.

Att skolor världen över hållit stängt sedan pandemins början har inneburit enorma utmaningar för barns utbild­ning och väl­mående.

Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef

Igihozo, 11 år, studerar hemifrån i Rwanda. Hans skola är stängd på grund av coronapandemin, men varje dag lyssnar han på sina lektioner för femte klass på radio.

Många och allvarliga konsekvenser

Det är väldoku­men­terat att långa skol­­stäng­­ningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skol­barn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och till­gång till exempel­vis vaccin och närings­rik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konse­kven­serna för barnen.

För flickorna på bilden är det första dagen tillbaka i skolan i Amman, Jordanien, i augusti 2020. Skolorna hade då varit stängda sedan i mars, något som drabbat barnen hårt. Pandemin har gett världen en unik möjlighet att skapa bättre och tryggare skolor, och mer innovativa lösningar för utbildning. Nu måste vi ta vara på den.

Vad gör UNICEF?

Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säker­ställa barns rätt till utbildning.

  • Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.
  • Vi ser till att skolor har till­gång till rent vatten och hygien­produkter för att minska smitt­spridning och sprider information om hur man kan före­bygga att bli sjuk.
  • Vi jobbar för att se till att barn kan fort­sätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi till­sammans med partners ett globalt projekt för att kart­lägga skolors till­gång till internet, och lång­siktigt säker­ställa att alla barn och unga får till­gång till kunskap, infor­mation och möjlig­heter att påverka sin egen utveck­ling och framtid.

Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de all­varliga konse­kven­serna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Ny global strategi ska rädda 50 miljoner liv genom vaccinationer

Över 200 miljoner människor, varav de flesta är barn, riskerar just nu att drabbas av mässling, gula febern och polio, på grund av inställda vaccinationskampanjer i pandemins spår. Idag lanserar WHO, UNICEF och partners en ny global strategi för att stärka länders vaccintillgång och rädda miljontals liv.

Två barn leker medan de väntar på att få vaccin i Kamerun. Vi får inte låta vår kamp mot covid-19 göra att vi förlorar kampen mot andra sjukdomar, som polio och mässling. Inget barn ska behöva dö av sjukdomar som kan förebyggas.

En undersökning från Världshälsoorganisationen WHO visar att trots vissa framsteg jämfört med situationen under 2020, har fortfarande en tredjedel av länderna avbrott i sina vaccinationsprogram och miljontals barn riskerar att drabbas av dödliga sjukdomar.

Nya siffror visar att 228 miljoner människor, varav de flesta är barn, nu går miste om vaccin mot mässling, gula febern och polio på grund av inställda vaccinationskampanjer i 50 länder. De flesta av dessa ligger i Afrika, något som synliggör den globala ojämlikheten när det gäller tillgång till livsviktiga vaccinationer.

Som ett resultat av bristande vaccintäckning har allvarliga utbrott av mässling nyligen rapporterats i länder som Kongo-Kinshasa, Pakistan och Jemen – länder som redan kämpar med konflikter och svåra avbrott i vården på grund av covid-19.

För att hantera dessa utmaningar och stötta den globala återhämtningen från pandemin, lanserar UNICEF, WHO och vaccinalliansen Gavi idag Immunization Agenda 2030 – en global strategi för att rädda över 50 miljoner liv fram till 2030. 

UNICEF och våra samarbetspartners uppmanar nu alla länder och regeringar att investera i starkare vaccinsystem. Vaccinationer är avgörande för effektiva vårdsystem, kritiskt viktiga för att stå förberedda för framtida pandemier, och en nyckel i att förebygga att världen drabbas av mångfaldiga epidemier när samhällen öppnar upp igen.

Vaccin kommer hjälpa oss att få ett slut på covid-19-pandemin, men bara om vi ser till att fördelningen blir rättvis för alla länder, och att det finns säkra system på plats för att leverera vaccinen.

Tedros Adhanom Ghebreyesus, generalsekreterare WHO

De enorma avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. För att stoppa pandemin, och dess allvarliga konsekvenser för barnen, måste vi se till att fördelningen av vaccin mot covid-19 blir så rättvis och effektiv som möjligt, och att inga länder hamnar utanför.

Som världens största upphandlare och leverantör av vaccin når vi årligen runt hälften av världens barn med vaccin, och har unik erfarenhet av att vaccinera i stor skala. Därför har UNICEF fått det historiska uppdraget att förse världen med vaccin mot covid-19.

Genom att leverera vaccin mot covid-19 världen över kan vi se till att livsviktig vård och rutinvaccinationsprogram kommer igång igen, så att fler barns liv kan räddas.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Vaccin mot covid-19 ska få vården på fötter igen

Nedstängningar för att stoppa pandemin har lett till fruktansvärda konsekvenser i världens mest sårbara länder. I februari i år hade cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Samtidigt har minst lika många dött på grund av restriktionerna, främst barn och unga, visar statistik från FN. Därför måste vi se till att hela världen får vaccin.

Covidvaccin till världen

Hälsoarbetare i Lalitpur, Nepal, hjälper till att stötta barns immunförsvar genom att erbjuda vitamin A och avmaskningstabletter. Samtidigt som vi bekämpar coronapandemin måste grundläggande sjukvård för barn fortsätta. De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår.

Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Restriktioner och omställningar av vården för att hantera pandemin, har lett till katastrofala konsekvenser för världens mest utsatta.

Kvinnor har dött i barnsäng och nyfödda bebisar har dött på förlossningsdagen eller under sin första månad i livet. Barn har dött i lunginflammation, diarré och malaria – för att de är undernärda eller inte har fått det skyddande vaccin de behöver mot dödliga sjukdomar. 

Enorma avbrott inom vården hotar barns liv

De stora avbrotten inom vård- och hälsoinsatser, samt kraftigt ökande fattigdom, är de största hoten mot barnen i pandemins spår. Vi måste agera nu för att få vården på fötter igen och vända en katastrofal trend för barns liv och utveckling.

  • Prognoser från november 2020 visar att 6-7 miljoner fler barn under fem år riskerar att drabbas av livshotande undernäring, och att 10 000 fler barn per månad kan komma att dö. 
  • Rapporter från början av pandemin visade att hundratals miljoner barn inte får vaccin mot farliga sjuk­domar på grund av isolering, social distansering och minskad till­gång till vaccinations­tjänster, då sjuk­vården tvingas lägga om sitt arbete för att agera på utbrottet av corona­viruset. Barn riskerar att dö i mässling och polio – sjukdomar som går att förebygga.

Vi kan inte låta vår kamp mot en sjukdom göra att vi förlorar kampen mot andra.

Vaccin räddar liv

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien, och varje år räddar vaccin miljontals liv. Tack vare vaccin har de flesta av oss i vår del av världen haft turen att växa upp utan att behöva se familjemedlemmar och vänner bli sjuka och dö i mässling eller polio. 

Men pandemin har visat oss vad vi riskerar när vi inte har skydd av vaccin. Under det senaste året har barn gått miste om livräddande och förebyggande vårdinsatser, på grund av att vi saknat vaccin mot en sjukdom som drabbat hela världen. 

Idag är vaccin mot covid-19 vårt bästa hopp för att få stopp på pandemin, så att vi kan återuppbygga en bättre och tryggare värld för alla barn. Men det krävs solidaritet och samarbete – att vi alla, länder världen över, ser till att de mest utsatta får vaccin oavsett var de än bor.

Ramatu Zakari, sjuksköterska på förlossningsavdelningen vid Manhiyasjukhuset i Ghana, får sin första dos vaccin mot covid-19. Genom att se till att vårdpersonal som Ramatu får vaccin kan vi säkerställa att fler bebisar och mammor får en trygg förlossning.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestående kris för barn. Att se till att inga länder hamnar utanför när det gäller att få tillgång till vaccin mot covid-19, är en del av det arbetet.

Vårdpersonal över hela världen riskerar sin egen hälsa för att skydda barn och familjer från covid-19 och andra sjukdomar. Nu måste vi göra allt vi kan för att skydda dem, så att vården kan hållas igång och barns liv kan räddas.

Barn behöver vaccineras mot mässling, stelkramp och andra dödliga sjukdomar. När de blir sjuka i lunginflammation behöver de antibiotika och syrgas för att inte dö. Undernärda barn behöver att näringsprogram kommer igång igen för att överleva. 

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge livsviktig vård en nystart, ge bebisar och mammor en trygg förlossning, mätta hungriga magar och rädda undernärda barns liv.

Innan året är slut ska vi leverera två miljarder doser vaccin mot covid-19 till utsatta och prioriterade grupper, som hälsoarbetare, genom det globala vaccinsamarbetet Covax.

Läs mer om vårt arbete och om hur du kan vara med och hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt.

UNICEF ser till att världen får vaccin mot covid-19

Barn dör inte av pandemin, men av dess konse­kvenser. Utebliven vård, inställda vaccin- och närings­program och ökande fattig­dom hotar miljontals barns liv. Som världens största vaccin­leverantör har UNICEF fått uppdraget att förse världen med vaccin mot covid-19. Innan årets slut ska vi leverera två miljarder doser. Men vi behöver din hjälp.

UNICEF har mer än 30 års erfarenhet av att transpor­tera, förvara och distri­buera olika sorters vaccin, och årligen nås runt hälften av världens barn med vaccin som upphandlats av oss. Vi har unik erfarenhet av att vaccinera i stor skala, och har därför fått ett historiskt uppdrag inom det globala vaccin­samarbetet Covax.

Innan året är slut ska vi samman­lagt nå ut med två miljarder doser vaccin till utsatta och priori­terade grupper i länder världen över.

Sedan den första leveransen till Ghana den 24 februari, har nu 118 länder på sex konti­nenter fått vaccin mot covid-19. I mitten av april har över 40 miljoner doser leve­rerats, ett fantastiskt resultat!

Men mycket återstår att göra. Läs mer om arbetet och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen

Tillsammans skriver vi historia.

En global utbildnings­kris skapad av pandemin

168 miljoner barn har fått sin framtid satt på paus, då deras skolor varit stängda under nästan ett helt år på grund av corona­pandemin. Det är en utbildnings­kris som världen tillsammans nu måste vända.

För att uppmärksamma utbildningskrisen har UNICEF satt upp installationen ”Pandemiklassrummet” utanför FN:s högkvarter i New York, för att visa på alla de klassrum som just nu står tomma världen över.

En ny rapport från UNICEF visar att skolor för mer än 168 miljoner barn nu har varit stängda i nära ett år.

– När vi nu närmar oss årsdagen för när pandemin deklarerades blir vi påminda om vilken utbildningskatastrof som nedstängningar världen över har skapat, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

Skolstängningarna har lett till förödande konsekvenser för barns utveckling och välmående. De mest utsatta barnen, och de som inte har någon möjlighet till distansundervisning, riskerar nu att aldrig återvända till klassrummet. Barn som nu istället riskerar barnäktenskap och barnarbete.

Det är en tragedi för barnen, för deras länder och för mänsklighetens framtid.

António Guterres, FN:s generalsekreterare

Rapporten visar att 14 länder har haft sina skolor till största del stängda från mars 2020 till februari i år. Två tredjedelar av de länderna är i Latinamerika och Karibien, något som drabbat nära 98 miljoner skolbarn.

För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

– Varje stängd skola innebär att barns framtid har satts på paus. Vårt budskap till regeringarna är att vi måste prioritera att öppna skolorna igen, och göra dem bättre än de var förut, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef.

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Var 5:e sekund dör ett barn – låt oss aldrig vänja oss vid det

Antalet dödsfall bland barn har minskat med 44 procent sedan 1990. Ändå dör i snitt ett barn var femte sekund. De stora störningar som coronapandemin orsakat inom vården, riskerar nu att radera årtionden av framsteg. Att barn dör av orsaker som kan förebyggas är oacceptabelt. Hjälp oss att ändra på det.

Bli månadsgivare

Randy Hernández Estrada, 6 månader, får behandling mot lunginflammation i Guatemala. Många barn dör fortfarande av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år. Foto: © UNICEF/Willocq

Varje dag dör 18 000 barn världen över. De flesta av dessa dödsfall går att förhindra. Många dör av infektions­sjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré och malaria. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet bidrar också till dödsfallen.

Många dör också av komplikationer vid förlossningar, på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Och i de länder med högst barnadödlighet har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barn­sjukdomarna.

Zuka, tre månader, får livsviktigt vaccin i Aleppo, Syrien. Trots begränsningarna på grund av pandemin lyckades UNICEF tillsammans med partners genomföra en femdagars vaccinationskampanj med målet att nå över 99 000 barn under fem år, som missat grundläggande vaccinationer på grund av konflikten i Syrien. Vaccin är en av de insatser som räddat miljontals barns liv de senaste årtiondena. Foto: © UNICEF/Chnkdji

Den största krisen för barn sedan andra världskriget

På grund av coronapandemin, och de störningar som den orsakat i barn- och mödrahälsovården, riskerar vi nu den största krisen för barns överlevnad sedan andra världskriget. Årtionden av framsteg i kampen mot barnadödlighet riskerar att utraderas.

Fram till i februari i år har cirka 2,5 miljoner människor dött i covid-19. Men minst lika många har dött på grund av restriktionerna sedan mars 2020, visar den senaste statistiken från FN. Majoriteten av dödsfallen i covid-19 har varit äldre personer i rika länder, medan de flesta som dött i spåren av restriktionerna har varit unga människor i fattigare delar av världen.

De här dödsfallen i fattiga länder som vi ser, det är kvinnor som har dött i barnsäng, det är nyfödda som har dött på förlossningsdagen eller första månaden, det är barn som dött i lunginflammation, diarré och malaria för att de är hungriga, undernärda eller inte blivit vaccinerade.

Stefan Swartling Peterson, hälsospecialist vid UNICEF och professor i global omställning för hälsa vid Karolinska institutet

Moheb, sju månader, får näringsrik nötkräm av sin mamma vid ett sjukhus i Sana’a, Jemen. Moheb har hämtat sig bra från svår undernäring och kommer snart att bli utskriven. Men han är långt ifrån ensam om att behöva den här livsviktiga hjälpen. Foto: © UNICEF/Alghabri

Vad gör UNICEF?

  • Vi arbetar långsiktigt och brett med barns alla problem och rättigheter – på alla nivåer i samhället.
  • UNICEF räddar barns liv genom att se till att mammor och bebisar får bra vård före och efter förlossningen. Vi utbildar om vikten av att barn får rätt näring, och stöttar regeringar för att system ska finnas på plats som hjälper de allra mest utsatta familjerna.
  • Vi levererar livräddande produkter och ser bland annat till att det finns rent vatten i katastrofer, där det är extra svårt för barn att få en bra start i livet.
  • UNICEF är också världsledande när det gäller vaccinering av barn, och världens största inköpare av vaccin. Under 2019 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn.
  • Nu under pandemin har vi fått uppdraget att upphandla och nå ut med vaccin mot covid-19 till låg- och medelinkomstländer världen över. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den livsviktiga vård de behöver.

Att barn dör av orsaker som går att förhindra är oacceptabelt, och det behöver inte vara så. Med din hjälp kan fler barn kan få den trygga start i livet de har rätt till. Bli Världsförälder nu så är du med och räddar liv – varje dag, året om.

Bli Världsförälder

Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kan under ett år exempelvis bidra till:

  • Skolpaket som kan ge 250 barn en framtid
  • 13 000 vattenreningstabletter som ger barn rent vatten att dricka
  • 310 doser mässlingsvaccin som ger livsviktigt skydd

Vaccin mot covid-19 skyddar hälso­arbetare i afrikanska länder

Förra veckan blev Ghana och Elfenbenskusten de första länderna att få vaccin mot covid-19 levererat genom det globala sam­arbetet Covax. Och igår kom äntligen vaccina­tionerna igång, med målet att skydda hälso­arbetare som arbetar dygnet runt för att ge barn och vuxna livs­viktig vård.

Dagnoko Salimata är en av de första hälsoarbetarna i Elfenbenskusten som nu fått vaccin mot covid-19, tack vare UNICEFs arbete genom Covax. © UNICEF/COVAX/Diarassouba

Världen över arbetar hälsoarbetare dag som natt för att ge barn och vuxna livsviktig vård. De måste prioriteras i vaccineringen mot covid-19, oavsett var de bor eller landets ekonomiska situation.

UNICEF arbetar för att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över. Inom det globala samarbetet Covax har vi fått uppdraget att sköta arbetet med att upphandla och nå ut med de nya vaccinen till låg- och medelinkomstländer.

Det senaste året har varit mörkt för familjer över hela världen. Men nu syns ett hoppfullt ljus i slutet av tunneln, och nu börjar vi leva upp till löftet om att det ljuset ska skina för alla.

Henrietta Fore, högsta chef för UNICEF

Sammanlagt ska vi nå ut med minst två miljarder doser, varav minst 1,3 miljarder till de 92 låg- och medelinkomstländer som ingår i samarbetet. Samtidigt som de första vaccinationerna sker den här veckan, är ytterligare elva miljoner doser på väg att levereras. Nigeria och Angola har just fått sina första leveranser.

Utebliven vård, inställda vaccin- och näringsprogram och ökande fattigdom i pandemins spår hotar miljontals barns liv. Därför arbetar UNICEF för att säkerställa att vaccin mot covid-19 blir tillgängligt för länder världen över. Pandemin är inte över förrän den är över, överallt. 

Läs mer om hur vi arbetar för att se till att vaccinet når fram.

De första covid-19-vaccinen har landat i Ghana

Igår var en historisk dag, när de första vaccinen mot covid-19 levererades till Ghana – det första landet att få ta del av vaccin genom det globala samarbetet Covax. UNICEF har uppdraget att göra vaccin mot covid-19 tillgängligt för länder världen över, så att vi kan bekämpa pandemin överallt.

De första vaccinen mot covid-19 landar på flygplatsen i Accra, Ghanas huvudstad.

Efter ett tufft pandemiår kan vägen mot åter­hämtning äntligen börja för människorna i Ghana. De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medel­inkomst­länder under den närmaste tiden. 

Under 2021 planerar vi att nå ut med två miljarder doser vaccin genom det globala sam­arbetet Covax. Covax samordnas av Världs­hälso­orga­nisa­tionen WHO med målet att vaccinen mot covid-19 ska fördelas rättvist. UNICEF, som är världens största upp­handlare och distri­butör av vaccin, har utsetts att sköta arbetet med att upphandla de nya vaccinen till alla 190 länder som är med i samarbetet.

Höginkomst­länderna finan­sierar allt själva, men till de 92 låg- och medel­inkomst­länderna i sam­arbetet ger vi även stöd till transport, förvaring, sprutor, skydds­utrustning och annat material som behövs för att genom­föra vaccina­tionerna.

De 600 000 doser som landade i Accra igår är de första i ett led av leveranser till flera låg- och medelinkomstländer under den närmaste tiden. Foto: © UNICEF/Kokoroko/COVAX

Vaccin räddar liv

Tidigare i veckan påbörjades också de första leveranserna av sprutor som UNICEF köpt in. För att kunna vaccinera mot covid-19 är sprutorna lika viktiga som själva vaccinet. Det är därför avgörande att tillräckligt med sprutor finns på plats så att det kan ges så snabbt och säkert som möjligt.

Pandemin är inte över förrän den är över för alla – överallt.

Pandemin har lett till svåra konsekvenser för barn världen över, bland annat genom avbrott i vården. Genom att vaccinera hälso­arbetare ser vi till att de kan återgå till sitt arbete med att ge barn och mammor den viktiga vård de behöver. Så som vaccina­­tioner mot andra farliga sjuk­domar, behand­lingar mot under­näring, och livs­viktig vård under graviditet och förloss­ning med mera. 

UNICEF arbetar hårt för att se till att corona­pandemin inte blir en bestå­ende kris för barn. Att se till att världen får vaccin är en del av arbetet – men vi arbetar också konstant för att skydda barnen från pandemins konse­kvenser. Ge en gåva idag så är du med oss i det arbetet: 

Stoppa coronaviruset

Vad är nät­mobbning och hur kan det stoppas?

Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga till­bringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF till­sammans med ungdomar, sociala medie­plattformar och barn­skydds­experter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nät­mobbning och förhindra att någon drabbas.

Nätmobbning är mobbning som sker genom använd­ningen av digital teknik, till exempel på sociala medier, olika appars meddelande­funktioner eller spel­platt­formar. Några exempel är att sprida lögner, dela pin­samma bilder på någon, eller skicka hot­fulla eller sårande meddelanden i chatt­appar.

Nätmobbning kan ofta ske samtidigt som någon mobbas i exempel­vis skolan. Men på nätet lämnas digi­tala fot­avtryck, något som kan vara använd­bart och ge bevis för att kunna stoppa mobb­ningen.

Här är några vanliga frågor, råd och tips kring nät­mobbning, fram­tagna i sam­arbete med ung­domar, Facebook, Instagram och Twitter, samt barn­skydds­experter:

1. Hur vet jag om jag blir mobbad online?

Ibland kan det vara svårt att veta om någon skojar eller är med­vetet elak, särskilt på nätet. Men om du känner dig sårad eller upp­lever att andra skrattar åt dig istället för med dig så har det gått för långt. Om det fort­sätter även efter att du har bett personen eller personerna att sluta, och du fort­farande känner dig sårad och upp­rörd, kan det vara mobbning.

När mobbningen sker online kan det leda till oönskad upp­märk­sam­het från många, även främ­lingar. Men var det än händer är det viktigt att be om hjälp. Alla för­tjänar respekt, både på nätet och i verkliga livet.

2. Hur påverkas man av nätmobbning?

När mobbning sker på nätet kan det kännas som om du attackeras över­allt, även i ditt eget hem. Det kan upp­levas som om det inte finns någon­stans att fly. Effekterna kan pågå länge och påverka en person på många sätt.

Man kan känna sig arg och ledsen, generad och att man skäms. Kanske får man svårt att sova och blir tröttare än vanligt, eller får ont i magen eller huvud­värk. I extrema fall kan nät­mobbning till och med leda till att någon tar sitt eget liv.

3. Vad ska jag göra om jag blir utsatt för nätmobbning?

Om du upplever att du blir mobbad är det första steget att be om hjälp från någon du litar på, till exempel dina föräldrar, en lärare eller en annan vuxen du känner dig trygg med.

Skolan ska vara en trygg plats och har ansvar för att ingen ska bli utsatt för mobbning, och det gäller även om du blir utsatt på nätet. Om du drabbas av mobbning av andra elever, rappor­tera det till din skola. Då måste skolan snabbt ingripa och utreda det som hänt, och arbeta för att stoppa det.

Om mobbningen sker på sociala medier, kan du blockera mobbaren och rapportera deras beteende på sidan. Sociala medie­företag som Instagram och Facebook har en skyldig­het att hålla sina användare säkra, och du är anonym när du rapporterar.

Det kan också vara bra att samla in bevis – text­meddelanden och skärm­dumpar av inlägg på sociala medier – för att visa vad som har hänt.

4. Hur kan jag hjälpa någon annan som blir utsatt?

Vem som helst kan bli utsatt, och om du ser det hända någon du känner – försök att erbjuda stöd och fråga hur de mår. Stötta din vän i att be om hjälp och rapportera händelsen.

Kanske vill personen inte rapportera, men då kan du upp­muntra till att prata med någon vuxen som ni litar på, och erbjuda att själv följa med som stöd. Att känna att man inte är ensam kan vara oerhört viktigt när man är utsatt för mobbning.

5. Hur kan jag förhindra att min personliga information används för att skada mig på nätet?

Tänk dig för innan du delar med dig av något online – det kan finnas kvar på nätet för alltid och kan användas på ett sätt som du inte vill. Lämna inte ut person­liga upp­gifter som din adress, ditt telefon­nummer eller namnet på din skola.

Lär dig mer om sekretess­inställ­ningarna för dina sociala medier. Här är några saker att tänka på, som gäller för många av dem:

  • Du kan bestämma vem som kan se din profil, skicka direkt­meddelanden eller kommentera dina inlägg genom att se över inställ­ning­arna för ditt konto.
  • Du kan rapportera elaka kommen­tarer, meddelanden och foton och begära att de tas bort.
  • Förutom att ta bort någon som vän kan du blockera personer och hindra dem från att se din profil eller kontakta dig.
  • Du kan radera inlägg i din profil eller dölja dem från vissa personer.

På de flesta sociala medier meddelas inte personer när du begränsar tillgång, blockerar eller rapporterar dem.

Tips till dig som förälder

Under pandemin har mycket i våra liv förflyttats till internet, och det är troligt att ditt barn eller din tonåring tillbringar mer tid online än förut.

Men hur kan man som förälder se till att barnen får tillgång till allt gott som nätet har att erbjuda, samtidigt som barnen skyddas från mobbning eller hot? Här följer några tips:

  • Ha en öppen dialog och prata med ditt barn om vem de kommuni­cerar med online och hur. Upp­muntra till snäll­het, och var uppmärk­sam på om ditt barn verkar upprört eller hemlighets­full i samband med digitala aktiviteter.
  • Använd teknik som skyddar. Se exempel­vis till att använda upp­daterade anti­virus­program och se över inställ­ningar som föräldra­kontroll och ”säker sökning”. Hjälp också ditt barn att förstå vikten av att inte dela med sig av privat infor­ma­tion, särskilt till främlingar.
  • Tillbringa tid tillsammans på nätet. Lär dig om vad ditt barn gör online, se till att appar och spel är ålders­anpassade och prata om det tillsammans.
  • Uppmuntra till positiva vanor. Prata med ditt barn om att vara snäll mot andra på nätet, och se till att du vet hur det går till att rapportera om du skulle upptäcka nätmobbning. Prata också om vad ni ser på nätet och om vikten av källkritik.
  • Låt ditt barn ha roligt online. När vi till­bringar mycket tid hemma är nätet en möjlig­het för unga att fortsätta ha kontakt med sina vänner, dela sina tankar och stötta varandra under pandemin. Du kan också upp­muntra till fysisk aktivitet genom olika videos eller spel som kombi­nerar under­hållning med rörelse.

Succé för Somayas respirator av bildelar

Minns ni Somaya Faruqi, 17 år från Afghanistan, som till­sammans med sina vänner upp­funnit en ny typ av respi­rator av gamla bil­delar? Tjejerna fick nyligen möjlig­het att visa upp sin innova­tion för landets myndig­heter – och gjorde succé.

I januari berättade vi om Somaya och hennes vänner i Afghan Dreamers’ Girls Robotics Team, som till­sammans upp­funnit en inno­vativ respi­rator av bildelar, i Herat, Afghanistan.

Det var här i Herat som landets första fall av covid-19 rappor­terades, och tjejerna, som alla är mellan 14 och 17 år, hoppades att deras inno­vativa lösning skulle kunna användas för att vårda patienter som drabbats av pandemin.

Nu är drömmen på väg att bli verklighet

Respiratorn gjorde succé när den visades upp för landets myndig­heter. Nu åter­står det endast att korri­gera ett par små detaljer i konstruk­tionen innan upp­finningen skulle kunna mass­produceras. Något som tjejerna redan har börjat arbeta på.

Teamet har även blivit lovade ekonomisk hjälp med att färdig­ställa respi­ratorn, samt till­gång till en fabrik där den kan produ­ceras – för att i  fram­tiden kunna behandla patienter med exempel­vis covid-19.

”Jag hoppas att vår insats ska inspirera fler föräldrar att låta sina flickor stanna i skolan och ge dem möjligheten att fullfölja sina drömmar,” säger Somaya (i mitten).

Somaya är mycket stolt över vad hennes team har åstad­kommit och hoppas att det här ska göra att fler får upp ögonen för att tjejer och killar är precis lika kompe­tenta när det kommer till att ta fram tekniska lös­ningar som den här.

Alla tjejer i Herat och i hela landet har förmågan att bidra till en positiv utveckling. Men många går inte ens i skolan eller får hjälp att satsa på sin passion, som jag fått.

Somaya Faruqi, 17 år

Att barn och unga får möjlig­het att gå i skolan, påverka sin framtid och göra sina röster hörda är inte bara viktigt, det är också något de har rätt till. Därför stöttar UNICEF Afghan Dreamers’ i deras viktiga inno­va­tions­arbete, och vi önskar Somaya och hennes vänner stort lycka till.

Varmt tack till alla er som är med och kämpar för en bättre framtid för alla barn, till­sammans förändrar vi barns liv.