Förra veckan hade jag förmånen att tala vid branschorganisationen Giva Sveriges insamlingsforum. Det slog mig att vi alla var eniga om att det är tillsammans med näringslivet vi kan göra störst skillnad och att vi måste hjälpas åt. Frågan är hur? 

Tidigare har företagssamarbeten framför allt handlat om sponsorskap eller sponsorsamarbeten. Ett samarbete kunde då innebära att företagets anställda eller kunder fick biljetter till olika arrangemang eller aktiviteter. Pengarna var en gåva och saknade krav på motprestation. Det fanns ofta inte någon strategi bakom samarbetet. 

Från bidrag till affärsnytta

Under de senaste åren har kraven på ideella organisationer och civilsamhället ökat, vilket är sunt. Det innebär att vi som organisation behöver vara “på tå” och göra oss relevanta. Vad är det i vår verksamhet som kan vara av intresse för företagen att investera i, så att deras affär växer samtidigt som det bidrar till att skapa varaktig förändring för barn runt om i världen och att vi når de globala hållbarhetsmålen?

Vi som organisation behöver, på ett annat sätt än tidigare, förstå företagets affär för att kunna bidra till affärsnytta. Vi behöver vara relevanta i de sammanhang där företaget har sin verksamhet och kunna visa på effekten av ett samarbete, något som framkom i UNICEFs partnerundersökning hösten 2019. 

Aktivt samarbete – en framgångsfaktor

På UNICEF Sverige har vi under de senaste åren utvecklat en arbetsmodell där vi tillsammans med varje företagspartner enas om vilka effekter vi vill nå med samarbetet, hur företaget kan bidra med sin expertis och hur vi ska mäta detta, det vill säga vilka indikatorer eller KPI:er vi ska följa. Det har visat sig vara en viktig framgångsfaktor för att knyta långsiktiga samarbeten.

Ett exempel är vårt samarbete med Ericsson, som omfattar både ett finansiellt stöd, uppkopplingsdata och teknisk expertis. Det ställer större krav på oss som organisation och innebär en viss utmaning i och med att företagets expertis ska vävas samman med vår egen expertis, men vinsterna med samarbetet gör att det är väl värt ansträngningen. Företags- och organisationskulturer fungerar olika – vi behöver lära känna varandra och förstå varandras behov och sätt att arbeta.

Vi har också sett ett skifte hos flera företag som vill göra skillnad i Sverige. Tidigare har det internationella perspektivet varit i fokus. Det är en spännande utveckling som öppnar upp för nya och kreativa sam­arbeten och idéer. För att möta några av dessa önskemål har vi lanserat konceptet “UNICEF älskar SPORT”, som ger företag möjlighet att bidra till att idrottsföreningar, förbund och distrikt får utbildning i barnkonventionen.   

Oavsett om ett företag vill göra skillnad på lokal, nationell eller internationell nivå, så skapas den mest hållbara utvecklingen i samarbete med civilsamhället. Vi måste kraftsamla för att kunna förändra barns liv och nå de globala målen.

Helene Brinkenfeldt
Chef för företagssamarbeten och filantropi

Samarbeta med UNICEF

Det internationella måttet för extrem fattigdom innebär att leva i ett hushåll där man har omkring 1,9 dollar eller mindre att leva på per person och dag. Enligt Global Estimate of Children in Monetary Poverty: An Update lever två tredjedelar av dessa barn i Afrika, söder om Sahara. Omkring en femtedel lever i Sydasien.

Långsamma och ojämlika framsteg

Enligt analysen minskade antalet barn som lever i extrem fattigdom med 29 miljoner mellan 2013 och 2017. Men, framstegen som gjorts under senare år har varit väldigt långsamma, ojämlikt fördelade och är nu under hög risk på grund av coronapandemins ekonomiska konsekvenser.

– Siffrorna är chockerande och pandemin kommer att göra det hela värre, säger Sanjay Wijesekera, programchef för UNICEF. Regeringar behöver en plan för att barnen ska kunna återhämta sig, och det är bråttom. Vi måste förebygga att oräkneliga mängder barn och familjer hamnar under fattigdomsgränsen, under många år framåt.

Barns risk för att leva i extrem fattigdom är mer än dubbelt så hög som för vuxna. Och för de allra yngsta är situationen värst – nära 20 procent av alla barn under fem år i utvecklingsländer lever i extremt fattiga hushåll. Och det beskriver alltså situationen före covid-19.

Viktigt att stärka sociala skyddsnät

Barnfattigdom är mer utbrett i sårbara och konfliktdrabbade länder, där mer än 40 procent av barnen lever i extremt fattiga hushåll (jämfört med nära 15 procent i andra länder). Pandemin drabbar också barn, kvinnor och flickor på ett oproportionerligt sätt. 

Sociala skyddsnät är extremt viktiga för att mildra effekterna för utsatta barn, både i det direkta arbetet mot covid-19 och i det långsiktiga arbetet för att återuppbygga efter pandemin.

Det viktigaste och övergripande globala målet är att få slut på fattigdom och hunger. Det är bråttom och viktigare än någonsin för regeringar världen över att skala upp och anpassa sina skyddsnät för framtiden och barnens bästa.

Läs hela analysen här.

På sätt och vis slöts cirkeln när Pernilla Baralt blev UNICEF Sveriges generalsekreterare i höstas. Som barn drömde hon om att arbeta för FN och flickrummet var fyllt av planscher och vykort med UNICEFs logotyp.

– Det finaste man kan göra är att jobba med barn och för FN. Jag är extremt glad att få det här uppdraget, för jag känner att det finns så mycket vi kan göra och förändra. Vi kan samarbeta med näringslivet, med regeringen och med frivilligorganisationerna. Vi ska vara en nod i ett samarbete som kommer att behövas allt mer framöver om vi ska kunna förverkliga barns rättigheter och genomföra Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, säger Pernilla.

Företagssamarbeten som gör skillnad

Under 2018 stod näringslivet för runt 30 procent av UNICEF Sveriges intäkter på drygt 820 miljoner kronor. De resterande 70 procenten kom från privata givare. Till UNICEF Sveriges företagspartners hör bland annat H&M Foundation, Ikea, Sandvik Coromant, Gina Tricot, Borås Tapeter och Brynäs IF.

– Numera handlar det sällan om sponsring i traditionell bemärkelse, utan vi diskuterar fram partnerskap med varje enskilt företag så att det blir en win win-situation för alla inblandade. Ett exempel är Gina Tricot, som är engagerade i Bangladesh där de har produktion. Där stöder de projekt i slumområden i Dhaka som gör att barn får gå i skolan, blir vaccinerade och får tillgång till rent vatten och toaletter.

Bokslutet för 2019 är inte klart än, men ett viktigt tillskott utgör de 140 miljoner kronor som samlades in via UNICEF Sveriges julkampanj. Akelius Foundation, med fastighetsmiljardären Roger Akelius i spetsen, dubblade nämligen alla gåvor som skänktes till UNICEF under november och december.

– Vi driver också ett framgångsrikt utbildningsprojekt tillsammans med Akelius Foundation. Tillsammans har vi tagit fram en digital plattform för barn på flykt, som gör det lättare för barn i flyktingläger att få under­visning och lära sig nya språk. På sikt kommer det att ge tusentals barn en bättre start i livet.

Globala framsteg och utmaningar

Trots att många barn lider världen över finns det indikatorer som pekar åt rätt håll. Barnadödligheten går ned, antalet barn som dör före sin 5-årsdag minskar, fler barn får gå i skolan och färre tvingas gifta sig mot sin vilja.

– Den största utmaningen just nu är att ett av fyra barn lever i en konflikt eller ett katastrofområde. De värsta områdena för barn är Syrien och flera afrikanska länder med svaga regeringar söder om Sahara. Förhållandena i katastrofområdena förvärras av klimatförändringarna. Varje år dör 1,7 miljoner barn till följd av miljöfaktorer. När cykloner och översvämningar blir allt vanligare ökar spridningen av livshotande sjukdomar och bristen på vatten.

Vi arbetar dygnet runt för att barn ska överleva, få sina rättigheter tillgodosedda och nå sin fulla potential. Det är centralt om vi ska nå målen i Agenda 2030 för global hållbar utveckling.

Det finns flera möjligheter för företag som vill kämpa för barns rättigheter tillsammans med oss. Välj det sätt som passar er bäst:

Läs mer här

I samband med att generalförsamlingen möts i år anordnas fem stora konferenser inom hållbar utveckling. Syftet är att förbättra åtgärderna mot klimatförändringar och lyfta arbetet för en hållbar utveckling för både människa och planet.

Veckan tar därmed avstamp i Agenda 2030 med 17 globala mål för hållbar utveckling, som antogs av alla världens ledare år 2015. Det är den mest ambitiösa planen någonsin för att enas kring gemensamma lösningar på världens utmaningar. Stora framsteg har gjorts, men det går inte snabbt nog. Allt fler människor går hungriga, klyftorna ökar, vår konsumtion och våra utsläpp ökar, och den biologiska mångfalden minskar i en alarmerande takt.

Inför toppmötesveckan hölls ett klimatmöte för unga ledare, för att de skulle få visa upp sina lösningar och på ett meningsfullt sätt få möjlighet att samarbeta med beslutsfattare i vår tids viktigaste fråga.

Klimattoppmötet

Veckan inleddes med ett klimattoppmöte den 23 september. FN:s generalsekreterare António Guterres talade om att världen har ett fönster på mindre än elva år för att undvika oåterkalleliga förändringar av vårt klimat. Vi måste minska utsläppen med 45 procent fram till 2030 och vi måste uppnå koldioxidneutralitet senast 2050.

Efter klimattoppmötet anordnades en presskonferens på UNICEFs huvudkontor där Greta och 15 andra barn medverkade. UNICEFs roll var att möjliggöra för dem att göra sina röster hörda i klimatfrågan. Barn har rätt att leva i ett hållbart klimat, det är en fråga om barns grundläggande mänskliga rättigheter. Budskapet från de unga var att ländernas bristande agerande i klimatfrågan är ett brott mot deras rättigheter.  

Barnkonventionen 30 år

I onsdags anordnades ett kortare evenemang i FN:s generalförsamling med anledning av att barnkonventionen i år fyller 30 år. Syftet var att uppmana medlemsländerna att förnya sina löften till barnkonventionen samt att uppmana länderna att intensifiera sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Sverige var ett av sex tillfrågade länder som ombetts att hålla ett särskilt anförande. Vi representerades av statsminister Stefan Löfven, som bland annat lyfte Sveriges arbete med att stoppa våld mot barn.

Nu ser vi fram emot att FN:s generalförsamling ägnar barnkonventionens dag den 20 november, då barnkonventionen officiellt fyller 30 år, åt att lyfta frågan kring hur världens länder kan skärpa sitt arbete med att stärka barns rättigheter.

Alla människors rätt till hälsa

Det andra toppmötet var världens första högnivåmöte om universell tillgång till hälsa. I samband med mötet presenterades nya satsningar för att ge alla människor tillgång till överkomliga och inkluderande hälsosystem.

Utmaningarna som framkom i UNICEFs nylanserade rapporter om barnadödlighet och mödradödlighet togs upp. Trots att stora framsteg har gjorts är barna- och mödradödligheten i världen fortfarande oacceptabelt hög. Särskilt utsatta är barnen under den första månaden i livet och för dem sker inte utvecklingen snabbt nog. Dessutom är framstegen ojämnt fördelade och många halkar efter, särskilt i Afrika söder om Sahara. Det är oacceptabelt, framför allt då många av dödsfallen kan förhindras med rent vatten, sanitet, näring, vaccin och grundläggande sjukvård.

Under veckan arrangerade UNICEF även ett seminarium för att ytterligare belysa alla människors rätt till den hälso- och sjukvård som de behöver. Diana Amini från vår partner H&M Foundation fanns på plats och berättade om stiftelsens engagemang för att ge barn med funktions­nedsättningar den bästa möjliga starten i livet.

Agenda 2030 och hållbar utveckling för önationer

Det tredje toppmötet fokuserade på de globala målen. Mötet visade på att länderna måste öka takten om vi ska nå målen i Agenda 2030. Och idag, den 26 september, genomförs en dialog om utvecklingsfinansiering. Ledare från regeringar, näringslivet och finanssektorn samlas för att gemensamt hitta nödvändiga resurser och partnerskap. En omställning i enlighet med de globala målen är kostsam och det saknas fortfarande enormt mycket pengar för att genomföra målen.  

Den 27 september sker slutligen SAMOA Pathway, ett toppmöte gällande en halvtidsöversyn av ett avtal som syftar till att stödja hållbar utveckling i små önationer som är under utveckling. Vid mötet kommer både framsteg och utmaningar gällande att bekämpa de förödande effekterna av klimat­förändringar att diskuteras.

Läs mer om de fem mötena:
Klimattoppmötet
Högnivåmötet om universell tillgång till hälsa
Toppmötet om de globala målen
Högnivådialogen om utvecklingsfinansiering
SAMOA Pathway

Akut humanitär kris i bland annat Jemen, Syrien och Bangladesh. 15 000 små barn som dör varje dag av enkla orsaker som hade gått att förebygga. 2,1 miljarder människor som saknar tillgång till rent vatten. Flera hundra miljoner barn som inte kan gå i skolan. Det saknas inte utmaningar för världssamfundet att arbeta med.

Men, mot den här dystra bilden måste den motsatta ges – utvecklingen i världen går stadigt framåt på många områden. Även om det sker i olika takt i olika delar av världen.

• Barnadödligheten minskar stadigt.
• Fler barn vaccineras mot enkla sjukdomar.
• Fler människor får tillgång till rent vatten.
• Fler mammor som lever med hiv får behandling under sin graviditet
• Den extrema fattigdomen minskar.

FN har en nyckelroll att spela i att uppmuntra, kräva, driva på och ge stöd till regeringar i deras åtagande att uppfylla alla människors grundläggande rättigheter. De globala målen för hållbar utveckling som världens alla ledare åtog sig att arbeta för började gälla för ett och ett halvt år sedan. De hjälper regeringar, företag och organisationer att kraftsamla och samarbeta bättre på många olika områden.

På Bokmässan i Göteborg genomförde vi en omröstning bland besökarna i vår monter om de globala målen. Tusentals människor fick lägga tre röster på vilka av de 17 målen de tycker är viktigast att arbeta med. På frågan om vad som bör prioriteras i världen fick följande tre mål flest röster:

1. God utbildning för alla
2. Bekämpa klimatförändringen
3. Avskaffa all fattigdom överallt

På frågan om vad som bör prioriteras här i Sverige fick följande områden flest röster:

1. Uppnå jämställdhet
2. God utbildning för alla
3. Bekämpa klimatförändringen

I verkligheten väljer förstås inte världens regeringar ut vilka mål de ska välja att arbeta med, då de utgör en helhet. Men vår undersökning visar att de tre dimensioner som målen i stort täcker – ekonomisk, social och miljömässigt hållbar utveckling – också ansågs högst prioriterade av besökarna på Bokmässan.

Vill du få mer information om hur vi på UNICEF arbetar för att förbättra barns situation, i Sverige och i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Ny statistik visar att hälften av de flickor och kvinnor som utsatts bor i tre länder – Egypten, Etiopien och Indonesien. Men det drabbar flickor och kvinnor i alla delar av världen. Sedvänjan finns inte bara i Afrika och Mellanöstern – även om den främst förekommer där – utan också i Asien, Australien, Europa, Nord- och Sydamerika.

Kvinnlig könsstympning, oavsett hur ingreppet går till, är ett allvarligt brott mot mänskliga rättigheter. Enligt statistiken är 44 miljoner av de som utsatts under 14 år. I Somalia har hela 98 procent av kvinnorna i åldern 15-49 år könsstympats. I de flesta länder gjordes ingreppet innan flickorna fyllt fem år.

Sedan 2008 har mer än 15 000 samhällen i 20 länder officiellt deklarerat att de slutar med sedvänjan, varav 2 000 förra året. Fem länder har kriminaliserat handlingen. Data visar också att allt fler människor som lever i länder där könsstympning förekommer tycker att det ska upphöra.

Kvinnlig könsstympning måste få ett slut. När de nya globala utvecklingsmålen antogs i september enades 193 länder om att utrota sedvänjan till 2030 – ett enormt framsteg. Men löftet räcker inte. Med växande befolkningar riskerar antalet kvinnor och flickor som utsätts att öka, något som hotar de framsteg som gjorts hittills.

Världens länder måste ta ett gemensamt ansvar globalt för att skydda flickor och stoppa könsstympningen. Varje flicka har rätt att få uppleva jämställdhet och att alla hennes mänskliga rättigheter respekteras.

Här kan du läsa mer om hur UNICEF arbetar mot kvinnlig könsstympning.

Var med och kämpa för alla barns rättigheter. Bli Världsförälder idag.

”Varför firade vi inte på gatorna och badade i fontänen på Sergels torg?”. Orden kommer från miljöexperten Johan Rockström och syftar till beslutet inom världssamfundet i slutet av september då de 17 nya globala målen för hållbar utveckling antogs. Det är stort.

Och det som är nytt jämfört med tidigare mål är att de sociala och ekonomiska målen ska nås inom ramen för vad vår planet och vårt klimat klarar av. På UNICEF är vi glada för att vissa känsliga frågor som vi kämpat för kom med. Som till exempel att få ett slut på könsstympning, barnäktenskap, de värsta formerna av barnarbete samt våld och övergrepp mot barn.

Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå målen. Men också globalt samarbete.

I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Många politiska hinder står i vägen för FN:s fredsmäklande arbete. Men inom den sociala utvecklingen görs stora framsteg i det tysta. Jämfört med för 25 år sedan går många fler barn i skolan, färre flickor tvingas gifta sig, många fler har tillgång till vatten och toaletter, många fler barn överlever sina första år i livet och fler kvinnor föder barn med hjälp av utbildad personal.

På Bokmässan i Göteborg i september fick besökarna rösta om vilka tre mål de tycker är viktigast. Ungefär 2 500 personer deltog i omröstningen. Följande blev resultatet:

1. Flest röstade för att öka människors tillgång till vatten och toaletter.
2. Som tvåa kom god utbildning för alla.
3. Trea kom att utrota fattigdom i alla dess former.

Det var också möjligt att rösta på vilka mål som är viktigast för Sverige:

1. Här kom god utbildning för alla i topp.
2. På andra plats kom jämställdhet mellan kvinnor och män.
3. På tredje plats kom en hållbar konsumtion och produktion.

Under högtidliga former antog FN:s 193 medlemsländer i fredags de nya globala utvecklingsmålen. Detta följdes av ett stort firande i New York med bland annat tal av Stefan Löfven och uppträdande av Beyoncé.

Och vi har anledning att fira. Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor, och förhoppningsvis styra in utvecklingen på en hållbar kurs som går mer i linje med vad vår planet klarar av.

Framgångarna med de åtta millenniemålen visar att vi når mätbara framsteg när alla aktörer; regeringar, företag och civilsamhälle strävar mot samma mål. På 25 år har mödradödligheten, barnadödligheten och den extrema fattigdomen halverats och 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten.

De nya utvecklingsmålen är många och mycket ambitiösa, något som det riktats kritik mot. Men för att möta komplexa problem behövs många olika insatser som alla tjänar på att synliggöras och mätas.

För att ytterligare få ned barnadödligheten behöver vi till exempel öka familjers tillgång till vatten och sanitet, förbättra sjukvården, se till att fler flickor och pojkar går ut grundskolan och att ändra diskriminerande attityder mot kvinnor och flickor. Alla dessa områden har fått egna mål, som alltså samverkar med varandra.

De nya målen täcker även in områden som många saknade i millenniemålen: som vikten av en hållbar tillväxt, bredare deltagande i beslutsprocesser, större jämlikhet och att få bort system och attityder som diskriminerar delar av befolkningen.

Vi är också glada för att många av delmålen tydligt anger ambitionen om att alla barns rätt till utbildning, hälsovård, vatten och sanitet, inflytande och skydd från våld och övergrepp ska bli verklighet. Det är i den egna vardagen som barn världen över kommer märka om vi har lyckats eller inte. Om 15 år har vi svaret.

Här kan du läsa mer om målen: unicef.se/vad-vi-gor/de-nya-globala-utvecklingsmalen