Gå till innehållet
Laddar…

Barn får inte drabbas av hårdare tag mot papperslösa

Förra helgen gjorde polisen en så kallad inre gränskontroll på ett sommarläger för utsatta barnfamiljer anordnat av Svenska kyrkan. UNICEF ser allvarligt på händelsen. Alla barn som vistas i Sverige, oavsett rättslig status, har rättigheter enligt barnkonventionen som måste respekteras.

Alla barn som vistas i Sverige har rättigheter som måste respekteras. Vi tar starkt avstånd från ingripandet som gjordes mot utsatta barnfamiljer under ett sommarläger förra helgen. Foto: © UNICEF/Krepkih

Med anledning av händelsen går vi ut med ett gemensamt uttalande tillsammans med fem andra organisationer där vi tar starkt avstånd från ingripandet.

”Undertecknade vill protestera mot polisens agerande i Skåne då fem barnfamiljer greps vid ett sommarläger anordnat av kyrkan.

Det är oacceptabelt att barn drabbas av hårdare tag mot papperslösa.

Barn är inte ansvariga varken för migrationspolitiken eller för föräldrarnas situation.

Barn utan uppehållstillstånd lever i extrem utsatthet. Förutom den ekonomiska och sociala utsattheten lever de i en ständig rädsla för vad som ska hända dem och deras föräldrar. Det är vårt gemensamma ansvar att de inte skadas för livet. De verksamheter som kyrkan och frivilligorganisationer ordnar är tillsammans med skolan livsviktiga för att ge barnen normalitet och sammanhang.

En sådan händelse som den i Skåne drabbar inte bara de inblandade familjerna, utan också alla andra som avskräcks från att gå till platser där barnen hittills varit fredade.

Det finns ingen lag om frizoner i Sverige. Men alla aktörer, inklusive polisen, har en skyldighet att alltid handla med ett barnperspektiv, i enlighet med barnkonventionen.

Ingen lag förbjuder polisen att agera hänsynsfullt och varsamt när barn är inblandade.”

Henrik Alberius OP, Ordförande Caritas Sverige; Anna Lindenfors, generalsekreterare, samt Madelaine Seidlitz, ansvarig flykting-och migration, Amnesty International, svenska sektionen; Veronique Lönnerblad, Generalsekreterare UNICEF Sverige; Lasse Svensson, Kyrkoledare, Equmeniakyrkan; Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner och Sanna Vestin, ordförande Flyktinggruppernas Riksråd, FARR.

Vill du få mer information om UNICEFs arbete för barnen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

UNICEF Sverige i Almedalen 2017

På söndag startar årets Almedalsvecka och UNICEF Sverige finns på plats. Vi kommer bland annat tala om vårt arbete med barnrättskommun. Likaså lyfter vi frågan om våld mot barn och de luckor som finns i lagstiftningen samt hur vi kan stoppa sexuella övergrepp mot barn. Varmt välkomna att delta på våra seminarier!

UNICEF Sverige finns på plats i Almedalen och kommer bland annat tala om arbetet med barnrättskommun. Vi kommer också lyfta frågan om våld mot barn och de luckor som finns i lagstiftningen samt hur vi kan stoppa sexuella övergrepp mot barn. Foto: © UNICEF/Khuzaie

Här är våra seminarier i Almedalen:

Måndag 3 juli

  • Var finns barnen i våra framtida städer? 13:00 – 13:40, Strandvägen, H511 (Dome of Vision). Arrangörer: UNICEF Sverige och NCC.
  • Barn i krig – har vi råd med en förlorad generation? 17:20 – 18:00 Barnrättstorget, S:t Hansgatan 21. Arrangörer: UNICEF Sverige och Sida. Seminariet på Facebook.

Tisdag 4 juli

  • Rätten till sin familj gäller den alla? 12:15 – 12:35, Barnrättstorget, tältet, S:t Hansgatan 21. Arrangör: Barnombudsmannen.
  • Sexuella övergrepp mot barn – en global utmaning. 16:15 – 17:00 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangörer: UNICEF Sverige, Bris och Ecpat.

Onsdag 5 juli

  • Luckor i lagen för våldsutsatta barn – varför tar vi inte våld mot barn på större allvar? 12:30 – 13:15 Skandias trädgård, Tage Cervins gata 3. Arrangör: UNICEF Sverige. Seminariet på Facebook.
  • Ett hotat FN? – Politiska trender, globala värden och behovet av starkt ledarskap. 13.00 – 13.45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.
  • Hur ställer vi om till en värld med större migrationsrörelser? 16:00 – 16:50 Syregården, Södra Kyrkogatan 6. Arrangör: Tidningen Syre

Torsdag 6 juli 

  • Sverige och FN:s fredsbyggande arbete. 08:00 – 08:45, Sverige i världen torget, Donnersgatan 6. Arrangörer: UNICEF Sverige, Dag Hammarskjöld Foundation, FN-förbundet, UNDP och UN Women nationell
    kommitté Sverige. Seminariet på Facebook.

Vill du veta mer om våra seminarier? Ladda ned UNICEF Sveriges Almedalskalendarium här

Vi måste nå de fattigaste

Nyligen släppte UNICEF rapporten "Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children" som tar upp vikten av att fokusera på de mest utsatta barnen. Tidigare i vår reste UNICEF Sveriges Eva Dalekant till Madagaskar och fick se vilka positiva effekter investeringar i utsatta områden kan leda till.

Tack vare insatser har 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och byn de bor i har blivit ansluten till ett nytt vattensystem. I UNICEFs senaste rapport lyfts vikten av att satsa på de mest utsatta barnen. Foto: © UNICEF

Längs en grusväg på landsbygden i Madagaskar bor några av alla de cirka 850 miljoner människor som lever enligt definitionen ”extrem fattigdom”. De flesta har ett enkelt hus och en jordplätt där de kan odla tillräckligt med mat för familjens behov. Maten är dock enformig och saknar många näringsämnen. I bästa fall har familjen några getter eller får. Om skörden slår fel har de inga reserver att ta av. Vatten till hushållet hämtar de i enkel brunn i byn. Vattnet är ofta inte rent och de flesta har kroniska magproblem. Det är bara om någon i familjen blir riktigt sjuk de tar sig till vårdcentralen som ligger fyra mil bort.

I en liknande by bor 12-åriga Elisabeth och 13-åriga Fleurisse som ofta drabbats av bland annat diarré. Senaste gången blev Elisabeth så dålig att hon svimmade. Nu har deras skola fått en ny skolbyggnad med toaletter, handtvättställ och vattenfilter och hela byn har också blivit ansluten till ett nytt vattensystem. Det har har lett till att de numera nästan inte har några magproblem längre.

Vi vet vilka insatser som är effektiva 

Det är flickor och pojkar som Elisabeth och Fleurisse vi måste satsa ännu mer på att nå. Dels för deras rätt till exempelvis hälsovård, utbildning och grundläggande socialt skydd. Men också för att det är kostnadseffektivt. För varje dollar som investeras i sociala tjänster för de här utsatta barnen räddas dubbelt så många barn under fem år från att dö jämfört med om insatserna fokuserar på andra grupper i samhället.

Vi vet vilka insatser som är effektiva för att minska barnadödligheten; grundläggande sjukvård för kvinnor och barn, användandet av myggnät, amning under barnets första sex månader, tillgänglig mödra- och barnhälsovård, grundvaccinationer och ökad kunskap hos föräldrar om barnsjukdomar så att de söker vård i tid.

Många låginkomstländer har gjort stora framsteg i att minska antalet små barn som dör genom att bygga ut de här tjänsterna för de allra fattigaste. Ibland annat Malawi och Bangladesh har barnadödligheten minskat med 74 procent sedan 1990. Det här går att läsa mer om i UNICEFs nya rapport Narrowing the Gaps: The power of investing in the poorest children. För att kunna investera krävs dock stora resurser. Och det är vanliga människor som du och jag som kan bidra till att det här blir verklighet.

Var med oss i kampen för barn som Elisabeth och Fleurisse. Som Världsförälder ger du pengar varje månad och kämpar för utsatta barn varje dag, året runt. Läs mer här

Tydligare barnrättsperspektiv krävs i översyn av SoL

”All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen” (prop 2009/10:232) är ord som borde bli vägledande vid översynen av socialtjänstlagen. UNICEF Sverige välkomnar översynen, men vill i ett brev till utredaren lyfta ett antal punkter som är centrala för det kommande arbetet och det nya lagförslaget.

Den nya socialtjänstlagen har setts över och vi välkomnar översynen, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen. Foto: © UNICEF/Anmar

Sedan socialtjänstlagen trädde i kraft för 35 år sedan har både samhället och socialtjänstens uppdrag förändrats. Det har länge pratats om den välbehövliga översynen, men inget har hänt. Att beskedet nu kommit är glädjande och det finns många positiva ansatser i det kommittédirektiv som ligger till grund för uppdraget.

Bland annat är syftet med översynen att göra lagen mer förståelig och tillämpbar, samtidigt som möjligheterna för samverkan mellan olika samhällsaktörer ska ses över. Ambitionen är också att resultaten av utredningen ska leda till en mer jämlik lagstiftning som har individen i fokus och som lägger större vikt vid förebyggande och trygghetsskapande insatser. UNICEF Sverige är positiv till utredningen och dess intentioner, men anser att det finns ett antal centrala områden som ytterligare behöver belysas och adresseras i utredningen.

UNICEF Sverige vill bland annat se:

  • Ett tydligare barnrättsperspektiv med tydlig förankring i barnkonventionen och dess grundläggande principer om barnets bästa, icke-diskriminering, rätten till delaktighet och inflytande, samt varje barns rätt till liv och utveckling till dess fulla potential.
  • Att utredningen på ett tydligt sätt beaktar Sveriges internationella åtaganden, nationella handlingsplaner samt tidigare utredningar inom socialtjänstens område och dess rekommendationer, t ex LVU-utredningen och barnskyddsutredningen. Den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvårdens resultat är också centrala för översynen.
  • Att barns ställning som aktörer, snarare än objekt tydliggörs och att barn görs delaktiga i översynsprocessen för att ge sina perspektiv. Därmed ges förutsättningar för en inkluderande och hållbar lagstiftning.
  • Att frågan gällande klagoinstanser och tillsynsansvar på individnivå ingår i översynen. När barn är utlämnade till samhällets allra yttersta skyddsinstans måste det finnas bättre och tydligare vägar att gå när barns rättigheter kränks. Det måste finnas möjlighet att få sitt ärende prövat och det måste finnas en väg till upprättelse. Som även är anpassad för barn.
  • Att kostnadsfrågan inte blir avgörande för det nya lagförslaget. För att resultera i förslag som verkligen genomsyras av ett rättighetsperspektiv, bör utredningen snarare koncentrera sig på hur lagen kan stärkas och förbättras med individen i centrum. Kostnader och effektivt användande av resurser får sedan analyseras i ett nästkommande led.

För att ta del av samtliga punkter, läs brevet till den särskilda utredaren här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

Internationella flyktingdagen

En av tre personer som söker asyl i Europa är barn. En tredjedel av dem är ensamkommande. Idag på internationella flyktingdagen vill vi uppmärksamma delar av arbetet som pågår inom EU för barn på flykt och utvecklingen av det gemensamma asylsystemet.

Idag är det internationella flyktingdagen och vi vill uppmärksamma att arbetet för barn på flykt faktiskt går framåt. Foto: © UNICEF

Arbetet med att ta fram ett gemensamt asylsystem går framåt om än i långsam takt. Utmaningarna är stora eftersom medlemsstaterna inte är överens om hur politiken ska utformas. Det man vill enas kring är gemensamma regler inom EU. Ett så kallat harmoniserat system är bra men risken är att de minimikrav som förhandlas fram blir utgångspunkten och lämnar inget utrymme till de länder som vill ha en mer generös flyktingpolitik.

De permanenta uppehållstillstånden som Sverige haft som huvudregel är en utav frågorna som ligger i allvarlig riskzon eftersom många andra länder i Europa inte ser detta som ett hållbart alternativ. Vi som arbetar för barns rättigheter vet att permanenta uppehållstillstånd är en viktig förutsättning för hållbara och långsiktiga lösningar för barn på flykt. Att få en permanent fristad skapar bättre förutsättningar till trygghet, stabilitet och god psykisk hälsa med mindre oro och stress. Det har också visats sig vara en stark bidragande faktor till integration och god utveckling för barn. Rätten till familjeåterförening är en annan fråga som är fundamental för barns grundläggande rättigheter samt en rättssäker asylprocess där barn tillåts komma till tals och deras asylskäl prövas och får skydd.

Alla barn ska ges ett heltäckande skydd

Majoriteten av förslagen till det gemensamma asylsystemet förhandlas fortfarande och det väntas ta lång tid innan de slutliga avgörande besluten fattas. Ett positivt resultat i förhandlingar kring barns rättigheter är den gemensamma policy som antogs i april i år med syftet att stärka skyddet för alla barn som befinner sig på flykt. Det som utmärker policyn är att alla barn oavsett rättslig status och anledning till att vara på flykt ska ges ett heltäckande skydd. UNICEF har tillsammans med många andra barnrättsorganisationer jobbat aktivt med att policyn skulle komma till stånd men också att den ska bli förankrad och tillämpad i praktiken.

Ett viktigt steg vidare i arbetet är de så kallade rådslutsatser som EU:s migrationsministrar antog i förra veckan som uteslutande fokuserar på hur EU:s medlemsstater ska skydda barn på flykt och uppfylla deras grundläggande rättigheter. Rådslutsatserna tydliggör bland annat att barnets bästa ska komma i främsta rummet i alla beslut som rör barn inklusive vidarebosättning, integration och återvändande. Barn måste ges ett heltäckande skydd mot våld, övergrepp och människohandel. Alla medlemsstater ska också särskilt se till barnets bästa i de pågående förhandlingarna av det gemensamma asylsystemet, både för barn i familj och ensamkommande barn. Även om rådslutsatserna inte är rättsligt bindande är de vägledande och fastställer den politiska agendan och pekar ut riktningen för EU:s arbete.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. UNICEF arbetar hårt för att barn på flykt ska få sina rättigheter tillgodosedda. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF vill nu se att policyn och rådslutsatserna omsätts i praktiken. För Sveriges del innebär det att vi står fast vid att inte sätta asylsökande barn i förvar förutom i extrema undantagsfall som sista möjliga utväg, samt ser över bestämmelserna kring rätten till familjeåterförening respekteras och hur fler lagliga vägar kan skapas för barn som är på flykt. Vi vill också se att en mer effektiv och rättssäker asylprövning där ansökningar från barn prioriteras och barns asylskäl blir mer synliggjorda. Detta är inte bara vår skyldighet enligt barnkonventionen utan numera också beslutat vara utgångspunkten för EU:s gemensamma asylsystem.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF Sverige kräver lagändring

Barnets bästa ska alltid komma i första hand. Det säger barnkonventionen. Trots det finns en bestämmelse i utlänningslagen som innebär att socialtjänsten är skyldig att lämna ut uppgifter gällande barnfamiljer som lever gömda eller utan uppehållstillstånd. Därför skickar UNICEF Sverige i dagarna ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort.

I dagarna skickar UNICEF Sverige ett brev till inrikesminister Anders Ygeman med uppmaningen att socialnämndens uppgiftsskyldighet måste tas bort. Foto: ©UNICEF/Georgiev

En av konsekvenserna med socialtjänstens uppgiftsskyldighet är att redan utsatta barn i Sverige fråntas rätten till stöd och skydd om de har problem hemma. Till exempel om det förekommer våld, övergrepp eller missbruk i en familj. Socialtjänsten är enligt lag skyldig att erbjuda alla barn i Sverige skydd eller stöd, men på grund av hotet om att familjens uppgifter kan avslöjas blir en kontakt med myndigheten i praktiken omöjlig. Risken är dessutom att skolor och förskolor i förlängningen förlorar tilltron till socialtjänsten och därför drar sig för att anmäla oro för utsatta barn, medvetna om vad följderna kan bli.

Barnen blir de största förlorarna 

Under de år jag arbetat som socialsekreterare har jag träffat barnfamiljer, vars livssituationer varit svåra och påfrestande på olika sätt, men där myndigheternas stöd ändå kunnat fungera som en positiv kraft och påverkat barnets situation i positiv riktning. När enskilda socialsekreterare istället tvingas frångå sitt uppdrag och dessutom ställs inför ett omöjligt yrkesetiskt dilemma till förmån för andra intressen urholkas successivt tilltron till en av välfärdssamhällets allra viktigaste funktioner. Och barnen blir de största förlorarna.

Alla barn som befinner sig i Sverige ska ha tillgång till sina rättigheter enligt barnkonventionen. Vi kan inte göra skillnad på barn och barn. Speciellt inte i ett land som har höga ambitioner att vara det bästa landet för barn att växa upp i. Barnkonventionen och socialtjänstens uppdrag som samhällets yttersta skyddsnät måste tas på allvar och får inte åsidosättas till förmån för andra intressen.

Läs brevet i sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

UNICEF kräver lagliga vägar för barn på flykt

Antalet barn i världen som flyr ensamma har femfaldigats sedan 2010. Det visar en ny rapport från UNICEF som släpps idag. Majoriteten av dem söker sig till Europa. Barnen tvingas använda livsfarliga rutter och utsätts för våld, övergrepp och utnyttjande. Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt.

Antalet barn i världen som flyr ensamma har ökat med 500 procent sedan 2010. Foto: © UNICEF/Georgiev

Rapporten A child is a child visar de risker som barn utsätts för när de är på flykt. Situationen är särskilt allvarlig i Italien där 92 procent av barnen som anländer till landet är ensamkommande. Den centraleuropeiska rutten anses som en av världens farligaste. Under 2016 omkom 4 579 personer när de försökte korsa Medelhavet till Italien. 700 var barn. Majoriteten av barnens berättelser pekar på att de varit utsatta för människohandel eller utnyttjande på annat sätt. Det kan vara så många som 91 procent.

Orsakerna till att barn flyr ensamma är olika. Många flyr från våld, konflikter, förföljelse, fattigdom eller klimatförändringar. Andra har mer specifika anledningar som att förenas med sina familjer. Oavsett anledning finns det få lagliga vägar för barn att förflytta sig. Familjeåterföreningsregler är mycket restriktiva, humanitära visum existerar inte praktiken och andelen avtalade kvotflyktingar täcker endast 14 procent av behovet enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

I brist på lagliga vägar tvingas barnen att använda livsfarliga rutter och hamnar ofta i händer på smugglare och människohandlare. Våld, övergrepp och utnyttjande är vardag för många barn.

Alla barn har rätt att vara med sin familj

Trots alla faror stoppar det inte barnen från att fly utan trycker istället ner dem under ytan och i osäkerhet och fara. För att minska riskerna för barnen som flyr behövs det fler lagliga vägar att söka skydd, till exempel familjeåterförening. I Sverige har dock rättigheterna för flyktingar och asylsökande inskränkts i både lag och praktisk tillämpning. Regeringen har kraftigt begränsat möjligheten för familjer att återförenas här. Det betyder att den säkraste flyktvägen till Sverige för barn numera i praktiken är stängd.

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Alla barn har också rätt att vara med sin familj. Foto: © UNICEF/Georgiev

Alla barn, oavsett rättslig status, har rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjande. Barn har även grundläggande rätt till utbildning och hälso- och sjukvård. Och rätt att vara med sin familj.

Nu kräver UNICEF fler lagliga vägar för barn på flykt för att hindra att barn utnyttjas och riskerar livet på flyktvägen. Familjer ska inte behöva splittras och de sociala skyddssystemen för barn måste stärkas. Sverige måste ta ett ansvar för sin nationella flyktingpolitik och vara en stark röst inom EU för de här frågorna.

Var med oss i kampen. Ge en gåva till vårt arbete för barn på flykt

Skolan ska ge samma möjligheter för alla barn

UNICEF Sverige välkomnar flera av förslagen som presenteras i Skolkommissionens slutbetänkande. Dock hade vi velat se ett ännu tydligare barnrättsperspektiv i vissa delar. Vi uppmanar regeringen att fortsätta utveckla skolan för alla barns rätt till en likvärdig utbildning.

I går lämnade Skolkommissionen sitt slutbetänkande till regeringen. Skolkommissionen har haft i uppdrag sedan 2015 att lämna förslag på hur skolan kan höja kunskapsresultat, öka likvärdigheten och förbättra kvaliteten i undervisningen. Uppdraget bygger på resultat från PISA-rapporten 2015. PISA är en internationell undersökning som mäter femtonåringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Rapporten visar att Sverige har höjt sina kunskapsresultat något från tidigare år. Dock har likvärdigheten i den svenska skolan försämrats. Barns uppväxtvillkor blir alltmer avgörande för hur väl de klarar sin skolgång. Vi kommer att analysera förslagen noggrant ur ett barnrättsperspektiv.

Förstärkt arbete mot diskriminering och kränkningar

Hur elever mår har stor betydelse för hur väl de lyckas i skolan. I veckan presenterade OECD en rapport som visar att var femte 15-åring i Sverige känner sig utanför i skolan. Elever som utsätts för mobbning och kränkningar skolkar oftare och har svårare att prestera väl.

UNICEF har tagit fram en arbetsmodell; rättighetsbaserad skola, RBS som utgår från barnkonventionen. RBS-modellen visar att ett aktivt arbete med utgångspunkt i barnkonventionen stärker skolans värdegrundsarbete vilket minskar kränkningar och diskriminerande behandling. När barn får kunskap om sina rättigheter blir de mer aktiva utövare av dem, exempelvis genom att uppmärksamma vuxna på att de utsätts för kränkningar i skolan, i hemmet, av sina jämnåriga eller av andra vuxna. Skolor, i Sverige och i andra länder, som deltagit i RBS-arbetet uppvisar förbättrad trivsel, trygghet och välmående hos elever.

Vi kräver en likvärdig utbildning för alla elever i svenska skolor. Foto: © UNICEF/Zmey

Öka elevernas möjligheter till delaktighet och inflytande

Inflytande är en rättighet i barnkonventionen och fastslaget i skollagen. Inflytande skapar motivation. Det är också gynnsamt för utvecklingen av akademiska färdigheter. Inflytande gör elever mer nöjda med sin utbildning, de känner större tillhörighet till skolan, mår bättre och får bättre självförtroende. Därför föreslår UNICEF Sverige en kompetensutveckling för lärare och skolledare med utgångspunkt i barnets rättigheter för att höja kunskapen om och tillämpning av barns rättigheter bland både vuxna och barn i skolan.

Förbättra likvärdigheten i skolan

UNICEF Sverige välkomnar regeringens förslag om att ett förstärkt statligt ansvar för skolan behövs. Vi har länge krävt att regeringen tar ett ökat centralt utbildningsansvar för att minska ojämlikheten och för att säkra alla barns rätt till en likvärdig och jämlik skola och utbildning. Det är oacceptabelt att bakgrundsfaktorer som socioekonomisk tillhörighet, boendekommun och ursprung i så hög utsträckning får påverka barns utbildning.

Ur ett barnrättsperspektiv är det ett mycket allvarligt problem att barn inte ges samma möjligheter i skolan. En likvärdig utbildning ska gälla för alla barn, med extra stöd för de mest utsatta barnen. Skolan ska fungera som en inkluderande och kompenserande faktor för barn i socialt utanförskap. Ett samhälle som säkrar alla barns rätt till likvärdig utbildning av god kvalitet är ett samhälle som också kommer att stå bättre rustat för framtidens utmaningar.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Stärkt skydd för barn på flykt inom EU

Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. UNICEF välkomnar policyn om ett heltäckande skydd för barn på flykt och har drivit ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd förslaget. Det är särskilt positivt att den omfattar alla barn och därmed sätter barnets rättigheter i fokus oberoende av ursprung eller rättslig status.

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Foto: © UNICEF/Romenzi

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. Foto: © UNICEF/Romenzi

Det är första gången som EU-kommissionen antar en policy av detta slag. Den är unik i och med att den omfattar samtliga barn som befinner sig på flykt, asylsökande, migranter, barn i familj och ensamkommande barn. Policyn har tagits fram mot bakgrund av att man upptäckt många luckor i de existerande skyddssystemen för barn som av olika anledningar befinner sig på flykt. Många barn har fallit mellan stolarna i och med olika länders regelverk och bristande samverkan mellan länder. Detta har varit särskilt tydligt vad gäller arbete med spårning och efterforskning av familjemedlemmar och familjeåterförening. Många länder har också brustit i registrering av de barn som anlänt och brustit i sin skyldighet att tillgodose barnen sina grundläggande rättigheter. Barn på flykt ska genom förslagen i policyn skyddas under hela flyktvägen- från ursprungsland, transitländer till slutdestination.

Här är exempel på några av de åtgärder som föreslås:

  • Fånga upp barnen genom att tidigt registrera dem och utreda deras omedelbara och långsiktiga behov.
  • Aktivt spåra familjemedlemmar och främja familjeåterförening.
  • Utbyta information mellan länder och gemensamt motverka att barn avviker och försvinner.
  • Förbättra mottagandet av barn och bistå med tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och psykosocialt stöd.
  • Inte frihetsberöva barn på flykt utan istället placera dem på adekvata boenden t.ex. familjehem.
  • Skyndsamt bistå barn med ett ombud eller god man som kan stödja och företräda dem.
  • Anta ett helhetsperspektiv vid åldersbedömningar med fokus integritet och värdighet.
  • Prioritera asylansökningar från barn och hantera deras ärenden skyndsamt.
  • Främja hållbara lösningar så som lagliga vägar, stärkt utvecklingsbistånd, barnkonsekvensanalyser vid avslagsbeslut och återvändande samt social inkludering.

Policyn är inte juridiskt bindande men utgör ändå ett viktigt och starkt ställningstagande från EU och alla medlemsstater i arbetet att stärka skyddet för barn på flykt. Det blir en betydelsefull grund och utgångspunkt i det pågående arbetet med gemensamt asylsystem och andra direktiv och lagförslag som utvecklas inom EU på området.

Läs policyn in sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Rättssäkerheten för barn på flykt satt ur spel

Idag överlämnas utredningen som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige år 2015 till regeringen. Vår chefsjurist Christina Heilborn har ingått i utredningen som expert och berättar här om slutsatserna och lärdomarna ur ett barnrättsperspektiv.

År 2015 kom det 163 000 asylsökande till Sverige. Av dem var 70 000 barn, varav 35 000 var ensamkommande. Utredningen har haft i uppdrag att göra en kartläggning av händelseförloppet under hösten 2015 och att utifrån det analysera regeringens, myndigheternas och kommunernas ansvar och beredskap. Utifrån kartläggningen och analysen har lärdomar dragits för att stärka förmågan hos samhället att hantera en eventuell liknande situation. Fokus för utredningen har varit myndigheternas och civilsamhällets mottagande av de människor som kom.

Utgångspunkterna har varit de krav som måste ställas på mottagandet utifrån Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och barnets rätt och rättssäkerhet. Mänskliga rättigheter och rättssäkerhet gäller varje individ som tas emot och även i en ansträngd situation. Andra utgångspunkter har varit att all maktutövning måste ha stöd i lag och allas likhet inför lagen.

En utredning har tagits fram som utvärderat hanteringen av flyktingsituationen i Sverige 2015. Foto: © UNICEF/Georgiev

Generellt konstaterar utredningen att ingen i Sverige var förberedd på att ett så stor antal människor på flykt skulle komma till Sverige hösten 2015. Detta trots omvärldsbevakningar och prognoser. De flesta myndigheter och kommuner gjorde dock så gott de kunde trots brister i samordning, styrning och ledarskap. Civilsamhället spelade en stor roll och gjorde viktiga insatser.

Det mest allvarliga som utredningen konstaterar är att rättssäkerheten i flera hänseenden sattes ur spel, särskilt när det gäller de ensamkommande barnen under 18 år. Det handlar till exempel om:

  • rätten att registreras som asylsökande
  • rätten till god man
  • rätten till tillgång till asylprocessen
  • rätten till omvårdnad
  • rätten att skyddas mot exploatering

Utöver dessa rättssäkerhetsgarantier som gäller för varje individ följdes inte barnkonventionen heller när det gäller:

  • rätten till hälso- och sjukvård
  • rätten till utbildning
  • rätten till rehabilitering
  • rätten till skälig levnadsstandard

Kritiken är mycket allvarlig och understryks i Barnombudsmannens rapport som ligger till grund för utredningens slutsatser.

De lärdomar utredningen drar för att uppfylla rättssäkerhetskrav och internationella åtaganden är att barn på flykt måste få och har rätt till:

  • korrekt information
  • tillgång till asylprocessen
  • tryggt och säkert mottagande

Den viktigaste slutsatsen är att internationell rätt, såsom barnkonventionen, även gäller i tider av stor belastning och ansträngning och att det under inga omständigheter är godtagbart att sätta sådana bestämmelser ur spel.

Det är till och med så att i tider av kriskänsla är de här kraven särskilt angelägna att hålla fast vid, så att barns liv och säkerhet inte äventyras. En avgörande faktor för att få rättsstatens maskineri att fungera är ledning och samordning mellan myndigheter och civilsamhället.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

 

 

Barn måste ha ett absolut skydd mot människohandel

Idag skickar vi in vårt remissvar på Människohandelsutredningen. UNICEF Sverige har tittat på de förslag som rör barn. Vi ser positivt på förslagen i utredningen som syftar till att ge ett ökat straffrättsligt skydd för barn som utsätts för människohandel. Vi anser dock att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att tydliggöra och uppmärksamma barns särskilda utsatthet och rätt till skydd och öka antalet lagförda brott mot barn.

Att det endast finns två fall av människohandel med barn i nuvarande praxis är en tydlig indikation på att lagen inte kan tillämpas som avsett. Enligt utredningen har inga åtal om människohandel med barn väckts mellan 2012 – 2015 trots 82 polisanmälningar och 39 inledda förundersökningar. Människohandel är ett mycket allvarligt och grovt brott som innebär en stor utsatthet för de barn som drabbas och en allvarlig kränkning av deras rättigheter. Enligt barnkonventionen ska staterna vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barnet mot alla former av våld och övergrepp, utnyttjande samt förhindra handel med barn.

Idag skickar vi in vårt remissvar som rör barns särskilda utsatthet i människohandel. Foto: © UNICEF/Frank Aschberg

Barns skyddsintresse är större än vuxnas i enlighet med barnkonventionen. Detta måste framgå tydligt av den svenska lagstiftningen. För att barn ska få ett starkare skydd från att utsättas för människohandel föreslår vi följande:

  • En särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken

Detta skulle öka tydligheten och underlätta rättstillämpningen samt stärka barns rättsliga ställning. Kriterierna för vad som är brottsligt är olika för vuxna och barn. Att skilja på människohandel mellan vuxna och barn ger även en viktig pedagogisk effekt och signal till allmänheten om brottets allvar och särskilt allvarliga inverkan på barn.

  • Strikt ansvar införs för människohandel med barn

Gärningsmannen ska inte under några omständigheter kunna undgå att frias från ansvar om brottet gäller ett barn. Ansvar ska ligga på den vuxna att försäkra sig om att offret inte är under 18 år.

  • Förtydliga exploateringsformerna

Det måste framgå av lagtexten vilka former av hänsynslösa utnyttjanden som barn kan utsättas för. Större hänsyn bör tas till barns särskilda utsatthet och omfatta former av exploatering som är specifika för barn.

  • Ökade utbildningsinsatser

Utbildningsinsatser till polis, rättsväsende och övriga myndigheter prioriteras där fokus på barns särskilda utsatthet, behov och rättigheter ska vara en central del. Specialiserade enheter inom polisen måste inrättas med fördjupad kunskap kring att identifiera barn som är, har varit, eller riskerar bli offer för människohandel.

Läs hela vårt remissvar här.

Läs mer om handel med barn här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Starkare skydd mot barnmisshandel

Det krävs ett starkare skydd mot barnmisshandel. Det skriver vår generalsekreterare Véronique Lönnerblad och vår chefsjurist Christina Heilborn i en debattartikel i Svenska Dagbladet idag.

Sverige var först i världen med att förbjuda aga. Men trots det saknar barn idag ett verkligt skydd mot våld i hemmet. Barnmisshandel ses nämligen inte som ett specifikt brott där barn är särskilt utsatta och sårbara, utan det omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken. Följden kan bli att den som begår övergrepp mot barn  inte straffas.

Våld mot barn bedöms idag under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna. Det tas inte hänsyn till barnets beroendeställning gentemot föräldern, eller att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att barnet dessutom utsätts för misshandel i hemmet – i den miljö där det ska vara som allra tryggast – är ytterligare en försvårande omständighet som inte beaktas.

Trots dokumenterade skador och vittnen till händelser läggs många förundersökningar ned. Detta sker trots att föräldern kan ha erkänt misshandeln. Anledningen kan vara att föräldern har uttryckt ånger eller att misshandeln inte varit tillräckligt ”grov”. I vissa fall har polisen ansett att frågan bör hanteras av socialtjänsten och inte av rättsväsendet. I de fall som gått vidare och avgjorts i domstol kan ett liknande resonemang förekomma.

Föräldrarnas pressade situation sätts före barnets upplevelse
I uttalanden från domstol har i flera fall förälderns pressade situation satts före barnets faktiska upplevelse av händelsen. Förälderns våld mot barnet har ansetts vara en ”befogad tillrättavisning”, alternativt har våldet inte bedömts vara tillräckligt allvarligt då smärtan inte ansetts som så stor. Med andra ord finns det både en tillåtande attityd och ett juridiskt handlingsutrymme för att föräldrar utövar våld mot sina barn.

Så var till exempel fallet i en tingsrättsdom där en styvpappa stod åtalad för ofredande efter att ha tejpat för sin tioårige styvsons mun med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Pojken berättade att han varit tejpad i två – tre minuter och försökt ropa på hjälp ett 40-tal gånger. Tingsrätten ansåg att pojkens berättelse skulle bedömas med försiktighet, på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kunde ha misstagit sig på hur långt händelseförloppet egentligen var. Rätten ansåg istället att det ingick i rollen som styvpappa att sätta gränser för olika typer av beteenden. Mot denna bakgrund ansågs styvpappans agerande inte utgöra ett brott i brottsbalkens mening. Åtalet ogillades och styvpappan friades.

Idag kan du läsa vår debattartikel i Svenska Dagbladet som argumenterar för starkare skydd mot barnmisshandel. Foto: ©UNICEF/Frank Aschberg

Mer än vart tionde barn uppger att de blivit slagna av en vuxen
Det finns också luckor i det rättsliga skyddet för de barn som tvingas se när den ena föräldern blir slagen. Det är nämligen inte ett brott att låta barn bevittna misshandel i hemmet. Detta trots att forskning visar att effekterna är desamma som att utsättas för direkt våld. En övervägande del av de pojkar som bevittnat våld i hemmet blir dessutom själva våldsutövare.

Det är nu snart 40 år sedan som Sverige förbjöd barnaga. Men trots det så uppger fortfarande mer än vart tionde barn i den senaste nationella kartläggningen att de har blivit slagna av vuxna i hemmet under det senaste året. Det visar att det nuvarande förbudet har brister och inte ger barn tillräckligt skydd mot misshandel.

Enligt barnkonventionen har barn rätt till skydd från alla former av våld. Detta innefattar såväl fysisk som psykisk misshandel, det vill säga även att bevittna våld. Frågan om våld mot barn måste därför prioriteras när barnkonventionen blir lag. De luckor som finns i rättssystemet idag måste täppas till, och barnen måste garanteras det skydd som de har rätt till. Det innebär i praktiken att det krävs ändringar både av lagen och själva attityden till att barn blir misshandlade.

UNICEF Sverige kräver därför:

  • Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.
  • Att definitionen av våld mot barn också ska innefatta barn som bevittnar våld i hemmet.
  • Att det införs tydliga nationella bestämmelser för hur socialtjänsten, polis, socialtjänst och rättsväsende ska arbeta tillsammans i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Här kan du läsa artikeln på Svenska Dagbladets hemsida.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Onödig oro med barnkonventionen som lag

Igår anordnade UNICEF Sverige ett rundabordssamtal med jurister från myndigheter och domstolar för att prata om möjligheter och utmaningar med barnkonvention som svensk lag. Vår huvudgäst var Arnfinn Bårdsen, domare från Högsta domstolen i Norge, som delade med sig av sina erfarenheter av barnkonventionen som lag i praktiken. Hans huvudbudskap till oss i Sverige var att vi inte ska oroa oss och måla upp stora problem inför att den blir lag. Snarare ska det ses som en möjlighet att stärka barns rättigheter och synliggöra deras perspektiv i en vuxendominerad värld.

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Foto: ©UNICEF/Kyllerman

Nästa år förväntas barnkonventionen bli svensk lag. Vi ser detta som en milstolpe i arbetet med att stärka barns rättigheter i Sverige. Visserligen är Sverige redan juridiskt bunden av barnkonventionen genom folkrätten, men att göra den till svensk lag kommer stärka barns rättigheter ytterligare och höja deras status. Vi på UNICEF Sverige är mycket positiva till förslaget men det finns dock en del myndigheter och domstolar som är skeptiska. De anser bland annat att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade, och att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen som skapar praxis och vägledning.

Barnkonventionen som lag i tolv år

Arnfinn Bårdsen menade dock att vi i Sverige verkar ha en tendens att måla upp onödiga hypotetiska frågeställningar och konflikter som inte nödvändigtvis kommer bli aktuella. Norge har haft barnkonventionen som lag i tolv år.  När barnkonventionen blev lag i Norge trodde många av domstolarna att det inte skulle bli så stor förändring. Innan den blev lag så användes den mycket lite och sågs inte ha stor betydelse i rätten. Det blev inte heller någon stor förändring den första dagen eller till och med första året. Men med tiden så har det påverkat inställningen till barns rättigheter. Under åren har man sett många positiva erfarenheter som visar på att barn får en starkare ställning och att deras rättigheter synliggjorts. Man har både använt barnkonventionen som ett verktyg för att förstärka barnets rättigheter i specifika ärenden och förtydligat hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Det är tre områden där barnkonventionen har använts mest i avgörande från Högsta domstolen:

  • Socialtjänsten
  • Brottmål
  • Asyl- och migrationsärenden

De artiklar som prövats är främst art 3 om barnets bästa och art 12 kring rätten att få delta och bli hörd. Domstolarna har i sitt arbete haft stor användning av FN:s barnrättskommittés kommenterar och vägledning på hur barnkonventionens artiklar ska tolkas.

Rättsfallen visar på att göra barnkonventionen till lag (så kallad inkorporering) inte är tillräckligt utan det måste kompletteras av fortsatt anpassning av övrig lagstiftning (så kallad transformering). Barnkonventionen lägger grunden för en miniminivå för barns rättigheter och är främst tänkt som ett yttersta skyddsnät då övriga lagar inte räcker till. Utbildningsinsatser till rättsväsendet och myndigheter är också avgörande.

Ett nytt kraftfullt verktyg

Efter gårdagens samtal och diskussion är i alla fall jag övertygad om att vi är bra rustade för att göra barnkonventionen till svensk lag. Det svenska förslaget innebär både inkorporering och transformering. Barnombudsmannen har redan nu fått i uppdrag av regeringen att arbeta med att utbilda myndigheter och kommuner kring barnkonventionen och hur den ska tillämpas i deras verksamhet. Istället för oro bör vi därför känna att barnkonventionen som lag blir ett nytt kraftfullt verktyg för att stärka barns rättigheter.

Läs mer om barnkonvention som lag här: https://unicef.se/projekt/gor-barnkonventionen-till-lag

Använd Twitter för att mobilisera medborgarna

Så löd rådet idag på vårt fullsatta seminarium i Almedalen — ”Kan Twitter göra barnkonventionen till lag?”. Trots flera års opinionsbildning från flera barnrättsorganisationer och trots en politisk majoritet för att göra barnkonventionen till lag händer ingenting. Varför? Vilken inverkan kan digital opinionsbildning ha för att få till en förändring?

Twitter används ju idag av många för att hålla sig uppdaterade och som TV4s Anders Pihlblad uttryckte det tidigare idag: ”Jag börjar och slutar alltid dagen med Twitter”. Diskussionen gick varm mellan paneldeltagarna som leddes av moderatorn och mediestrategen Brit Stakston från JMW kommunikation:  Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap från Göteborgs universitet, Ann-Therése Enarsson, idag Systembolaget och årets Lobbyist 2004 för sitt arbete med att införa rökförbud på krogen, Elin Saga Kjørholt, jurist på Norsk senter for menneskerettigheter från Norge där barnkonventionen är lag samt Christina Heilborn, barnrättsjurist UNICEF Sverige.

Från vänster: Brit Stakston, Ulf Bjereld, Ann-Thérese Enarsson, Elin Saga och Christina Heilborn.

I Norge, där barnkonventionen är lag, kommer barns position fram på ett helt annat sätt än tidigare och ses som subjekt i rättssammhang, inte som objekt enligt Elin Saga. Att stärka barn i rättssammanhang är ett av flera argument för varför konventionen borde bli svensk lag. Som vår barnrättsjurist Christina Heilborn också påpekade  har barn egna rättigheter och får aldrig ses som som bihang till sina föräldrar. I  svenska domstolar idag nämns barnkonventionen bara som kuriosa. Vilka konkreta tips kom då fram från panelen då det gäller att göra barnkonventionen till lag med hjälp av digital opinionsbildning?

  • Underskatta inte behovet av långsiktigt kunskapsbyggande i opinionsarbetet för både politiker och allmänhet.
  • Lagen är  inte alltid den enda lösningen utan viktigare är ibland vad folk faktiskt tycker. Det tar minst fem år att vända en opinion, så det gäller att vara uthållig.
  • Precis som med traditionell opinionsbildning krävs en konfikt för att få frågan på agendan. Utnyttja det.
  • Twitter är ett av flera redskap, men grunderna i opinionsbildning har inte försvunnit, de behöver bara anpassas utifrån de nya sociala medierna.
  • Se Twitter som ett sätt att mobilisera medborgarna för att visa att frågan är viktig för många. Använd inte Twitter som megafon eller flygblad.
  • Viktigt att lyfta fram vilken skillnad t ex barnkonventionen som lag skulle innebära i verkligheten.
  • Våga förenkla och var kreativ. Ofta tar vi armkrok med de vi gillar och som redan är med oss. Skapa oväntade allianser.

Glädjande var också att  Stina Bengtsson från Centerkvinnorna i Stockholms län satt med i publiken och ställde frågan om hur hon kunde få stöd i att driva frågan vidare inom partiet. Hon har inför förra Riksstämman motionerat med Abir Alsahlani och Lena Ek  om att göra barnkonventionen till svensk lag, som de tyvärr inte fick igenom. Centerpartiet menar att barnkonventionen ska vara den naturliga utgångspunkten i allt arbete som rör barn men att den bästa metoden, än så länge, är en anpassning och skärpning av de svenska lagarna, det vill säga den nuvarande transformeringsmetoden. Moderaterna och Sverigedemokraterna är de enda partierna som aktivt motsätter sig en inkorporering. Läs mer om varför vi vill göra barnkonventionen till lag. 

Nu hoppas vi att vi kan ta debatten vidare och få fler partier och engagerade med på tåget. Fortsätt gärna twittra och använd gärna #barnkonventionen eller #BarnkonvNU. Det är viktigt att vi nu fokuserar på ”att mobilisera medborgarna med hjälp av Twitter”, för att citera Ulf Bjereld. Eller som Niklas Svensson från Expressen sade i morse: ”Jag twittrar gärna frenetiskt om det hjälper till att göra barnkonventionen till lag”.

Tidigare inlägg från Almedalen 2012

Barn som tvingas till stöld är brottsoffer


I dag på internationella brottsofferdagen vill UNICEF uppmärksamma barn som begår brott men som själva är brottsoffer.

Runt om i Sverige finns det barn som tvingas stjäla i butiker eller begå fickstölder och som är utsatta för människohandel, eller trafficking. Människohandel är en omfattande och lönsam handel som finns överallt i världen. FN uppskattar att omkring 1, 2 miljoner barn utsätts för människohandel varje år.

Gemensamt för många drabbade är att de systematiskt bryts ner av förövarna så att de till slut inte längre ser sig själva som offer. De känner istället en lojalitet till förövarna som de ofta är utlämnade till och helt beroende av. Att utnyttja barn i människohandeln är mycket lukrativt och risken för att upptäckas och straffas är liten.

Skydd och stöd till drabbade
Det borde vara självklart för myndigheter att barn som begår brott under påtryckningar och tvång inte själva ska ställas till svars för dessa brott. De borde istället ses som brottsoffer och erbjudas skydd och stöd.

I den nyligen publicerade UNICEF-rapporten ”Child Trafficking in the Nordic Countries” framgår att det behövs mer kunskap om detta. Vi uppmanar socialarbetare, poliser och åklagare att vara medvetna om att barn som begår brott, själva kan vara brottsoffer.

Alla barn under 18 år har enligt såväl barnkonventionen som socialtjänstlagen rätt till skydd mot övergrepp och utnyttjanden och måste få hjälp. Detta gäller alla barn som befinner sig i Sverige oavsett nationalitet eller juridisk status.