Se till att löften om rättvis fördelning av covidvaccin inte ekar tomma
Trots uttalanden från regeringsföreträdare om att vaccin mot covid-19 måste fördelas efter behov står 90 av världens länder i dag helt utan vaccin. Om vi ska kunna stoppa pandemin måste löftena bli verklighet – och Sverige bör ta på sig ledartröjan. Det skriver UNICEF och Läkare Utan Gränser med flera, i en debattartikel i OmVärlden idag.
Över 90 av världens låginkomstländer förlitar sig på tillgång till vaccin genom Covax. Nu måste världen leva upp till sina löften, och Sverige bör ta på sig ledartröjan.
Vaccin mot covid-19 rullas nu ut världen över. Enligt världshälsoorganisationen WHO har över 39 miljoner doser distribuerats i höginkomstländer, vilket kan jämföras med 25 doser i ett enda låginkomstland: Guinea.
Sveriges regering har uppgett att alla vuxna samt barn i riskgrupp ska kunna vaccineras före midsommar. Andra höginkomstländer väntas också uppnå bred samhällsvaccinering under 2021. För låg- och medelinkomstländerna ser prognosen betydligt dystrare ut. Initiativet People’s Vaccine varnar för att 9 av 10 människor i fattiga länder inte kommer att få något vaccin under 2021.
Tveklöst är coronasituationen extremt utmanande i många höginkomstländer, som också har flest dödsfall i covid-19. Men en pandemi kan inte stoppas lokalt; experter påpekar att fler mutationer kommer uppstå ju längre viruset cirkulerar.
Vi får inte heller glömma de fruktansvärda konsekvenserna som nedstängningar för att stoppa pandemin lett till i världens mest sårbara länder, dit medias uppmärksamhet sällan riktas. Länder där fattigdom, väpnade konflikter och multipla kriser sargat hälso- och sjukvårdssystemen.
Även i dessa länder har covid-19 lett till stora dödstal, samtidigt som fallen av mässling, malaria, hiv, tuberkulos, lunginflammation och förlossningsskador ökat i spåren av restriktionerna. Utebliven barn- och mödrahälsovård och bristen på vaccinationer under pandemin befaras kosta miljoner barns liv.
Hälsoarbetare världen över behöver få vaccin så att de kan återgå till sitt viktiga arbete med att ge barn och mammor den vård de behöver, så som vaccin mot andra farliga sjukdomar. Foto: © UNICEF/Urdaneta
Det är av högsta vikt att vaccinera vårdpersonal så att vården kan hållas igång och samtidigt stärka hälsosystemen så att covidvaccinering inte stjälper barnvaccinationerna, som redan minskat med upp till 70 procent.
Statsminister Stefan Löfven skrev ihop med andra världsledare i Washington Post att ”ingen av oss är säker förrän alla är säkra” och att vaccinet måste fördelas efter behov, inte betalningsförmåga.
Ändå har höginkomstländerna köpt upp en majoritet av doserna genom att gå förbi WHO:s fördelningsmekanism Covax och teckna egna avtal med läkemedelsbolagen, något som WHO:s generaldirektör kallat ett ”katastrofalt moraliskt misslyckande”.
Kanada och Storbritannien har köpt vaccin nog för att vaccinera invånarna fem gånger om. Även EU, inklusive Sverige, har köpt miljarder doser – ett ordentligt överskott.
Höginkomstländerna menar att man avsiktligen köpt ett överflöd för att dela med sig till behövande länder. Men rättvis fördelning bör inte lösas med välgörenhet utan med tydliga politiska visioner.
Över 90 av världens låginkomstländer förlitar sig på tillgång genom Covax. Avsikten med mekanismen var att länderna skulle poola sina resurser, upphandla och rulla ut vaccinen tillsammans. Men det har gått trögt. UNICEF har en miljard sprutor redo för 2021, men det finns bara löften om covid-19 vaccin nog att använda fyra procent av dem.
Förra veckan kom nyheten att Pfizer/BioNTech:s vaccin kommer att ingå i Covax, men doserna utgör bara två procent av det antal som bolagen förväntas sälja och höginkomstländerna har redan säkrat 75 procent.
Stora logistiska utmaningar lär vänta eftersom vaccinet måste lagras i extrem kyla. Det räcker inte med att skicka vaccinet; satsningar på infrastruktur och kommunikation måste ske parallellt.
Stora satsningar på logistik, infrastruktur och information krävs parallellt för att vaccinet ska kunna nå ändra fram. Foto: © UNICEF/Pouget
Sydafrika och Indien lade nyligen fram ett förslag till världshandelsorganisationen WTO om att länder ska kunna frångå immaterialrätten för att importera eller tillverka generiska vaccin, läkemedel och tester mot covid-19 under pandemin.
Förslaget möjliggör ökad produktion av covidvaccin och stöttas av över 100 låg- och medelinkomstländer. EU, inklusive Sverige, har tvärtom motsatt sig förslaget med argumentet att motivationen för innovation hos läkemedelsbolag skulle minska. Förslaget ligger dock helt i linje med det folkhälsoregelverk som WTO införde 2001.
De kommande månaderna är avgörande
Vår förhoppning är att Sverige, med sitt uttalade engagemang, går från ord till handling vad gäller löftena om rättvis fördelning av vaccin. Det innefattar att:
- Prioritera riskgrupper och sjukvårdspersonal i alla länder
Både ur ett globalt smittskydds- och hälsoperspektiv är det fel att prioritera unga, friska personer i ett höginkomstland före äldre, sköra personer eller sjuksköterskor i ett låginkomstland. Länder som Sverige, som redan har säkrat mer än nog med vaccin, bör inte knyta nya avtal med läkemedelsbolagen innan man planerat för hur överskottet ska fördelas direkt till mer behövande länder, företrädesvis via Covax.
- Arbeta för full finansiering av Covax
Covax behöver tredubbla sin finansiering för att kunna genomföra sitt uppdrag. Det innefattar även att stärka ländernas hälsosystem så att de kan ta sig an nya målgrupper för covidvaccinering utan att sätta barnvaccinationer på undantag, vilket snabbt kan leda till nya pandemier och ökade dödsfall i mässling, diarrésjukdomar och luftvägsinfektioner.
- Villkora forskningsinvesteringar
Sverige och EU har gett miljardbidrag till covidforskning, men inte villkorat att investeringarna används för att säkra rättvis distribution och rimliga vaccinpriser. Bidragsgivare måste villkora sina investeringar – stora vinster byggda på ojämlik tillgång hör inte hemma i en pandemi.
- Hindra skadliga monopol
En uppluckring av immaterialrätten för medicinska produkter mot covid-19 och delning av forskningsdata är avgörande för att tillverkare i låg- och medelinkomstländer ska kunna öka vaccinproduktionen. Vi hoppas att Sverige och EU omprövar sin position kring WTO-förslaget inför nästa möte 4 februari.
Sverige är ett föregångsland inom global rättvisa och hälsa och bör säkerställa att alla parter – regeringsföreträdare, EU, internationella nätverk och läkemedelsbolag – tar sitt ansvar.
Pandemin är som sagt inte över förrän den är över, överallt.
Oliver Schulz
Generalsekreterare, Läkare Utan Gränser i Sverige
Pernilla Baralt
Generalsekreterare, UNICEF Sverige
Anna Johansson
T. f. generalsekreterare, Amnesty International Sverige
Margot Wallström
F. d. utrikesminister, undertecknare av People’s Vaccine
Anna Mia Ekström
Infektionsöverläkare, professor i global infektionsepidemiologi, Karolinska Institutet/Södersjukhuset
Stefan Swartling Peterson
Professor i systemomställning för hälsa, Karolinska Institutet och hälsospecialist, UNICEF Sverige
Johan von Schreeb
Professor i global katastrofmedicin, Karolinska Institutet
Alla ska kunna tvätta händerna med tvål och vatten
Idag är det den internationella handtvättardagen, en årlig dag för att uppmärksamma vikten av god handhygien. Att tvätta händerna är ett av huvudbudskapen för att förhindra smittspridning av covid-19. Men miljarder människor kan inte följa rådet, helt enkelt för att de saknar vatten och tvål.
Rena händer räddar liv.
Det här är ett utdrag ur en debattartikel skriven i samarbete med WaterAid. Texten finns att läsa i sin helhet hos OmVärlden.
Att tvätta händerna med tvål och rent vatten är det första skyddet mot att smittas av covid-19, och för att minska smittspridning och förhindra att barn dör av sjukdomar som kunnat förhindras.
I många länder kan man inte tvätta sina händer. Tre miljarder saknar tillgång till rent vatten och tvål i sina hem. Till och med på platser där behovet av god handhygien är som störst, saknas detta i stor utsträckning.
Globalt saknar nästan hälften av världens vårdinrättningar, och nästan hälften av skolorna, tillgång till handhygien genom tvål och vatten. I många tätbefolkade samhällen delar många hushåll på ett fåtal vattenkällor och toaletter, vilket gör råden om såväl handhygien som social distansering omöjliga att efterleva.
God hygien är en förutsättning för att ett flertal andra insatser ska vara effektiva och hållbara. Därför ska det inte vara ett val mellan antingen hygien eller andra åtgärder, utan hygien måste tvärtom finnas med som en röd tråd i alla insatser som främjar människors hälsa.
Trots de stora hälsomässiga och ekonomiska vinsterna med förbättrad hygien har regeringar, myndigheter och internationella bidragsgivare under lång tid försummat satsningar på rent vatten och tvål.
Tidigare i år undertecknade den svenska regeringen ett upprop tillsammans med drygt 60 världsledare med uppmaningen att vatten, sanitet och hygien måste prioriteras i insatser för att bekämpa spridningen av covid-19. Uppropets viktigaste åtaganden är att mobilisera finansiering samt att se till att alla akuta insatser måste ha långsiktiga lösningar i åtanke.
Även Sida har pekat ut vatten, sanitet och hygien som prioriterat i sina åtgärder i kampen mot pandemin. Detta är mycket viktiga och strategiskt kloka steg åt rätt håll.
Att miljoner människor inte kan tvätta sina händer är ett resultat av bristande politiska prioriteringar. Men det positiva med detta är att det därför går att lösa – just genom politiska beslut.
Vi ser att satsningar på hygien riskerar att hamna mellan de politiska stolarna och därmed utebli. För att det inte ska ske, behöver regeringen och Sida säkerställa att hygien verkligen prioriteras långsiktigt. Konkret handlar det om Sveriges internationella strategier och insatser för hållbar utveckling som går direkt till enskilda länder eller via FN.
Vi vet att rena händer räddar liv. Men det räcker inte att veta. Coronapandemin visar att globala hot påverkar oss alla och våra barns framtid. I slutänden är vårt globala skyddsnät mot pandemier inte starkare än den svagaste länken.
Att se till att alla i hela världen kan tvätta sina händer är därför en fråga som vi i Sverige i allra högsta grad måste bry oss om.
Cecilia Chatterjee-Martinsen
Generalsekreterare WaterAid Sverige
Pernilla Baralt
Generalsekreterare UNICEF Sverige
Ge besked om hur ni tänker rösta om barnkonventionen
Regeringen har nu fattat det historiska beslutet att göra barnkonventionen till svensk lag. Propositionen har överlämnats till riksdagen som fattar det slutgiltiga beslutet genom en omröstning i juni. Vi är dock oroliga för att förslaget inte kommer att gå igenom eftersom beskeden från Centerpartiet och Moderaterna hittills har varit otydliga.
UNICEF Sverige, BRIS och Rädda Barnen är några av många remissinstanser som är mycket positiva till förslaget att göra barnkonventionen till lag. Vi har under många år arbetat för detta. Barnkonventionen behöver göras till lag för att stärka barns rättsliga ställning och för att förtydliga att barnkonventionen måste beaktas och tillämpas vid alla beslut som rör barn.
Förslaget har dock varit kontroversiellt. Det är framför allt domstolarna och de rättsvårdande myndigheterna, inte minst Lagrådet, som är skeptiska och motsätter sig förslaget. Regeringen har därför gjort en del förtydliganden och nu presenterat ett mer genomarbetat förslag som hanterar de svårigheter och utmaningar kritikerna lyft fram.
Det finns även skeptiker bland riksdagspartierna och några partier har fortfarande inte tagit klar ställning till beslutet. Förutom regeringspartierna har Kristdemokraterna, Liberalerna och Vänsterpartiet ställt sig bakom förslaget, medan övriga partier inte gett något tydligt besked.
Både Centerpartiet och Moderaterna har dock gjort en rad utspel där de tydligt tagit ställning för att förstärka situationen för utsatta barn. Moderaterna har till exempel presenterat ett reformpaket för att både förebygga och stödja redan utsatta barn med satsningar på skolan, socialtjänsten och ungdomspsykiatrin. Centerpartiet vill också lägga fokus på barn och unga som på olika sätt far illa och på att samhället ska fånga upp alla de barn som behöver stöd. Därför vore det rimligt att dessa båda partier nu klargör hur de avser att rösta när det gäller barnkonventionens ställning.
Vi anser att det är nödvändigt att göra barnkonventionen till svensk lag om vi på allvar ska kunna stärka barns rättigheter i Sverige. Detta borde därmed vara en självklar väg att gå för partierna. Särskilt barn i utsatta situationer – så som barn i vårdnadstvister, barn i brottmålsprocessen, samt barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen – kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag. Om barnkonventionen blir svensk lag skulle det innebära att det enskilda barnets rättssäkerhet stärks och att barnets bästa kommer i främsta rummet på ett tydligare sätt än idag.
De vanligaste argumenten hos dem som är skeptiska till att göra barnkonventionen till lag är att många bestämmelser i konventionen är svårtolkade. Dessutom att ingen internationell domstol finns kopplad till konventionen, som kan skapa praxis och vägledning. Vi anser dock, i likhet med regeringen, att utmaningarna är hanterbara och att det finns konkreta lösningar i propositionen.
Det förberedande arbetet med att göra barnkonventionen till lag har pågått under många år och bland annat lett fram till en gedigen statlig utredning (SOU 2016:19). Barnombudsmannen har dessutom fått ett uppdrag att genomföra ett kunskapslyft, för att förbereda och utbilda berörda statliga myndigheter och kommuner, i frågor som rör tillämpningen av barnkonventionen.
Det är nu hög tid att flytta fram positionerna för barns rättigheter och stärka barnkonventionens ställning. Vi uppmanar därför riksdagen att noga gå igenom propositionen och rösta för en inkorporering av barnkonventionen.
Barn är rättighetsbärare. Och det tydligaste beviset på att vi menar allvar med det är att göra barnkonventionen till lag.
Véronique Lönnerblad, generalsekreterare UNICEF Sverige
Magnus Jägerskog, generalsekreterare BRIS
Elisabeth Dahlin, generalsekreterare Rädda Barnen