Gå till innehållet
Laddar…

Uppkopplade skolor kan höja länders hela ekonomi och framtid

Visste du att det går att öka ett lands BNP med upp till 20 procent genom att ge skolor till­gång till internet? Det visar en ny rapport av The Economist Intelligence Unit (EIU). Trots det saknar miljon­tals barn till­gång till digitalt lärande, vilket leder till utan­för­skap och för­lorade livs­chanser.

Förbättrad tillgång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjligheter att lära sig och utvecklas.

Sedan augusti 2020 samarbetar UNICEF med Ericsson för att kart­lägga skolors till­gång till internet­uppkoppling i 35 länder. Nu släpper The Economist Intelligence Unit (EIU) en ny rapport, Connecting Learners: Narrowing the Educational Divide, som visar att genom att ge skolor till­gång till internet och digitalt lärande kan världens minst upp­kopplade länder inte bara ge barn bättre möjlig­heter, utan också höja sitt BNP med upp till 20 procent.

En välutbildad befolkning har större möjlig­heter att driva på den ekonomiska utveck­lingen i sitt land, och här är till­gången till digitalt lärande av största vikt – något som inte minst blivit tydligt i samband med corona­pandemin. 

Två av tre skolbarn saknar idag internet­uppkoppling

I mars 2020 hade skol­stäng­ningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skol­gång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två av tre skol­barn idag inte tillgång till internet­uppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbild­nings­kris.

När barn och unga saknar till­gång till all den infor­mation som finns på nätet, har de färre möjlig­heter att lära sig, utveck­las och nå sin fulla potential. Det digitala gapet måste stängas, något som kräver globalt sam­arbete, ledar­skap och inno­vation inom finans och teknologi.

Rapporten lyfter fyra viktiga nyckel­faktorer för att åstad­komma detta:

  1. Samarbete
    Regeringar och den privata sektorn måste sam­arbeta för att se till att skolor dels får till­gång till internet och digitala verktyg, och dels att det inte­greras på ett effek­tivt sätt i utbild­nings­systemen.
  1. Prisvärda och till­gängliga lös­ningar
    Att bygga infra­struk­tur för att säkra till­gången till internet är steg ett. Men man måste också kunna nyttja till­gången på ett menings­fullt sätt. Dålig kvalitet och höga kostnader får inte bli ett hinder. Regeringar, företag och telekom­branschen måste fokusera på både hög kvalitet och pris­värda lös­ningar. 
  1. Internet och digitala verktyg måste ingå i läro­planen
    När pris­värd till­gång till internet har säkrats, måste det också inte­greras på ett effektivt sätt i läro­planen. Lärare måste få utbild­ning och verktyg för att kunna utföra sitt jobb på ett bra sätt.
  1. Barn måste skyddas på nätet
    Förbättrad till­gång till internet och digitala verktyg ger barn oändliga möjlig­heter att lära sig och utveck­las. Men, det ökar också risken för att barn utnyttjas online. En risk som ofta inne­bär att lärare och föräldrar känner mot­stånd mot en ökad internet­användning. För att säker­ställa att barn får till­gång till alla för­delar med internet, krävs också att de kan nyttja nätet på ett tryggt och säkert sätt.

När barn och unga får fler möjlig­heter att lära sig och utveck­las, har de också större chans att nå sin fulla potential. Till­sammans med Ericsson kart­lägger vi skolors upp­kopp­ling i 35 länder, för att nå vårt mål att minska det digitala gapet och ge fler barn en ljusare framtid.

Läs mer om samarbetet

Läs hela rapporten från EIU

Ericsson och UNICEF kart­lägger skolors tillgång till internet

Idag lanserar UNICEF och Ericsson ett nytt globalt samarbete för att kartlägga skolors tillgång till internet i 35 länder. Samarbetet kommer fram till 2023 att hjälpa till att identifiera var i världen uppkoppling saknas, och bidra till det långsiktiga målet att ansluta varje skola till internet.

När barn och unga får tillgång till all den information som finns på nätet, och därmed fler möjligheter att lära sig och utvecklas, har de också större chans att nå sin fulla potential.

Covid-19-pandemin har visat hur viktigt det är med global tillgång till internet. För några av oss har pandemin inneburit att vi får studera på distans och hitta nya arbetssätt. Men för många som lever utan tillgång till internet har möjligheten att studera eller arbeta upphört.

360 miljoner unga är idag inte online

Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF är ett viktigt stöd till Giga-initiativet, vars mål är att alla skolor ska få en bra internet­uppkoppling, samt att barn och unga ska få tillgång till information och möjlighet att delta och påverka sin egen utveckling. Initiativet lanserades 2019 och leds av UNICEF och International Telecommunication Union (ITU).

En allt djupare digital klyfta är bara en av många ojämlikheter som coronapandemin har gett oss insikter om. Vårt samarbete med Ericsson kommer hjälpa oss på vägen mot att ge varje barn och ungdom tillgång till digitala utbildningsmöjligheter.

Charlotte Petri Gornitzka, UNICEFs biträdande högsta chef

Att identifiera vilka skolor som saknar internetuppkoppling är det första steget inom Giga-initiativet. Kartläggningen av skolor och deras uppkoppling sker genom crowdsourcing, analyser av befintlig data och maskininlärning, och synliggörs visuellt genom en digital karta som är tillgänglig för alla att ta del av.

Ericsson bidrar med finansiellt stöd till UNICEFs globala kartläggningsarbete inom Giga, samt med uppkopplingsdata, viktig teknisk medarbetarexpertis och värdefull branscherfarenhet. De kommer också engagera sin kundbas för att ytterligare främja initiativets mål.

I det treåriga samarbetet ska Ericsson hjälpa UNICEF att identifiera och kartlägga det digitala gapet i 35 länder. Kartläggningen kommer att hjälpa regeringar och den privata sektorn att designa och introducera digitala insatser, för att se till att barn och unga har kontinuerlig tillgång till utbildning.

Alla unga ska ha tillgång till digital information

Världen kan inte uppnå de globala målen eller ambitionen om att alla barn ska kunna uppnå sin fulla potential, om inte alla unga har tillgång till digital information. Digitala plattformar kommer alltmer att vara grunden för framtida arbeten och möjligheter.

Det är kritiskt viktigt att agera nu för att öka den digitala inkluderingen och jämlikheten inom utbildning. Det nya samarbetet mellan UNICEF och Ericsson är ett stort steg på vägen för att minska den digitala klyftan, och öka barns och ungas delaktighet.

Vill ert företag också samarbeta med UNICEF? Det finns många olika möjligheter att till­sammans skapa verkliga föränd­ringar för barn och unga runt om i världen:

Läs mer om företagssamarbeten

Fakta

  • En majoritet av världens länder har tillfälligt stängt sina skolor, något som har drabbat över 91 procent av eleverna runt om i världen – omkring 1,6 miljarder barn och unga.
  • 360 miljoner unga saknar idag möjlighet att ansluta till internet.
  • År 2030 måste företag och samhällen världen över vara redo för att driva sina verksamheter på ett hållbart sätt. För att uppnå de globala målen måste vi möta nästa generations behov och säkerställa jämlik tillgång till information.
  • Samarbetet mellan Ericsson och UNICEF ska fram till och med 2023 globalt kartlägga var skolor saknar internetuppkoppling, och bidra till att ansluta varje skola till internet. Samarbetet är ett viktigt stöd till Giga-initiativet.

Tech experts in emergencies

In 2000 a group of employees at Ericsson wanted to support humanitarian efforts and started the Ericsson Response initiative. Fifteen years later the initiative has grown, and today 157 employees from 33 countries are working as volunteers in emergencies, together with UNICEF and other partners.

Brent Carbno, Program Director Ericsson Response.

Brent Carbno, Program Director Ericsson Response.

Brent Carbno is Program Director Ericsson Response.

Brent, what is the Ericsson Response initiative, and why was it started?

– Ericsson Response was started in 2000 by Ericsson employees that wanted to support humanitarian efforts with their skills and Ericsson’s technology.  It was started as an employee initiative and is still driven by employees to this day. When it was launched 15 years ago, ICT’s role in disaster relief was in its infancy.

– Today it is widely accepted that connectivity is as vital as food, shelter and water when disaster strikes. Since the launch of Ericsson Response in 2000 and our first major mission to Afghanistan, hundreds of employees have supported over 40 humanitarian relief efforts in 30 countries.

How does it work in practice, in the field?

– Ericsson Response will only deploy upon a request from a humanitarian partner. We have partnerships with UNICEF and several UN agencies and international NGO:s. Once on the ground, we work under the guidance and management of the partner organization that requested our support. We could deploy communications equipment and/or volunteers, depending on the needs.

– Our volunteers generally are available for one month per year, so for longer term requests we will rotate new staff every month to cover the needs of the emergency deployment. We have supported missions anywhere from one month to four years and counting.

Demolished buildings after the Nepal earthquake in 2015.

Demolished buildings after the Nepal earthquake in 2015.

What value does the initiative add to Ericsson?

– Internally the program has an impact on employee engagement and motivation, both for those directly involved and for the others that are proud of Ericsson for being involved in humanitarian work. Of course being able to use your skills and expertise to support humanitarian efforts is very important and meaningful.

What advantages, and potential challenges, do you see in working with the UN?

– Working with the UN ensures we can have a greater impact on a large number of affected people during a disaster. Since we have clear objectives and purpose when we deploy, we are confident our contributions are meaningful and fill a necessary role during response efforts.

– A current challenge would be around how to support response efforts even when the large-scale UN response mechanisms (i.e. cluster activation) are not engaged during an emergency. Sometimes more localized emergency responses still need outside support.

Apart from Ericsson Response, does Ericsson engage in other ways?

– We do, just recently during the World Humanitarian Summit in Istanbul we announced our commitment to develop an Ericsson Emergency Wallet, a mobile financial services solution, for deployment in the immediate aftermath of disaster or crises to support humanitarian organizations and affected populations.

– And in 2015, we became signatories to the Humanitarian Connectivity Charter launched by mobile operator industry organization the GSMA. The Charter sets out to enhance coordination within and among mobile network operators before, during and after a disaster, and to scale and standardize the industry’s preparedness and response activities.

Ericsson Response staff during the mission after the Nepal earthquake in 2015.

Ericsson Response staff during the mission after the Nepal earthquake in 2015.

And finally, do you have any advice to give to other companies who wish to provide volunteers or expertise, e.g. in humanitarian situations?

– My advice would be to ensure that everyone involved has a clear mandate and they understand exactly what they will do when they are on the ground in an emergency. This means engaging with humanitarian partners prior to an emergency to understand how everyone will work together and what responsibility each actor will undertake. An emergency can often be a chaotic situation with very limited resources, so the focus needs to be on saving the lives of the affected populations in the most efficient and effective way.

Elaine Weidman-Grunewald is Vice President of Sustainability & Corporate Responsibility and Head of Ericsson Response. She attended the World Humanitarian Summit in Istanbul in May 2016.

Elaine, can you share your views on the summit?

– Extensive commitments were made to strengthen accountability, respect international standards, protect women and children, reduce suffering, and find solutions to the multi-faceted and interlinked challenges and issues. There is also a clear move to put people at the center, and to invest in education, resilience building, and the formation of new alliances and initiatives, including the Connecting Business Initiative which we committed to already in World Economic Forum in Davos early this year. The initiative is looking at linking private sector skills and resources before, during and after emergencies, and both mobile and satellite industries are seen as having a key role in humanitarian response, something we from Ericsson have been working with for 15 years, and much is ongoing to improve connectivity also for affected populations.

– As Brent mentioned we also announced a new commitment in the area of mobile financial services, called Ericsson Emergency Wallet, and it was great to see the role of Mobile Financial Services reflected in the outcome document of the summit.

– Many new and innovative partnerships were announced between humanitarians and private sector financial and technology companies, who will make sure their expertise in digital payments, mobile money and other areas to help meet people’s needs more quickly and efficiently, this is of course one of the great outcomes. I would say that WHS was the first UN event with true attempt at integrating the private sector. The importance of finding real, viable and scalable solutions cannot be under emphasized, and the private sector simply must be brought in even more.

Are you intrested in supporting UNICEFs work for children around the world? Read more.

Vill du och ditt företag också vara med och stötta UNICEFs arbete för barn runt om i världen? Läs mer här.

Tack för stödet till Filippinernas barn!

Stort tack till alla privatpersoner, företag och föreningar som engagerat sig för barnen i Filippinerna. Sedan tyfonen Haiyan för två veckor sedan drog in över Filippinerna och orsakade stor förödelse har UNICEF arbetat intensivt för att på plats hjälpa barnen och deras familjer. Från första stund har gensvaret här i Sverige varit väldigt stort, från såväl privatpersoner som företag. Det är många som velat hjälpa oss i vårt viktiga arbete.

PFPG2013P-0294

Trogna Världsföräldrar har velat göra en extra insats, nya och gamla givare har gett digitalt, via sms, egna insamlingar och postgiro. Redan befintliga företagspartners har gjort extra inbetalningar – från IKEA Foundation kom en gåva på 18 miljoner kronor och Postkodlotteriet skänkte 2,3 miljoner. TV4 kom snabbt igång med en insamling som gav 25 miljoner till UNICEF, UNHCR, Läkare utan gränser, Röda Korset och Rädda barnen. Andra företag som gett betydande summor är Aviator, Apotek Hjärtat, Akademikliniken och NCC.

Stadium

H&M

Scorett

Cubus

– Responsen från företagen har varit fantastisk. Det nya med den här katastrofen är att företagen bidrar på så många olika sätt. H&M rundar till exempel upp i sina kassor, Vattenfall engagerar sina anställda och Ericsson sänder iväg sitt Ericsson Response Team, säger Lotta Linden, chef för företagsavdelningen på UNICEF.

Andra företag som gör aktiviteter i butik är Stadium, Scorett, Twilfit, Pictura och Cubus. Dessa aktiviteter beräknas pågå ungefär fram till 1 december.

Men fortfarande är behoven enorma. 5,4 miljoner barn uppskattas vara drabbade av den katastrofen och UNICEF saknar drygt hälften av finansieringen som beräknas behövas. Därför är din hjälp ovärderlig. Ge en gåva till vårt katastrofarbete för barnen i Filippinerna. Tack.