Gå till innehållet
Laddar…

Ny strategi och barn­garanti ska stärka barns rättig­heter inom EU

EU-kommissionen har nyligen antagit den första övergripande EU-strategin för barnets rättigheter, och ett förslag om att inrätta en europeisk barngaranti. Vad innebär detta mer konkret och vad får det för inverkan på barn i EU? Karin Ödquist Drackner, program- och påverkanschef för UNICEF Sverige, reder ut.

Digitalisering, sociala medier, AI, psykisk ohälsa, klimatförändringar och migration är några av de samhällsutmaningar som barn i EU står inför. I spåren av pandemin ökar den sociala utsattheten och de ekonomiska utmaningarna, och hela 23,5 miljoner barn riskerar att hamna i fattigdom.

Den nya strategin är ett sätt för att åtgärda vår utmaningar och vägleda länderna i hur de ska prioritera och resurssätta inför de kommande åren, för att leva upp till barns rättigheter. Allt för att nå målen i Agenda 2030 och uppfylla barnkonventionen på ett mer systematiskt sätt.

Strategin ska gälla för de kommande fyra åren (2021-2024) och syftar till att bygga vidare på alla EU-åtgärder för att skydda och främja barns rättigheter. Den syftar även till att hjälpa medlemsstaterna att använda EU-medlen på bästa sätt.

EU-strategin innehåller sex temaområden

  • Barn som drivkraft för förändring i det demokratiska livet. Strategin föreslår bland annat barnvänliga lagtexter och samråd med barn i samband med viktiga beslut. Medlemsstaterna bör också göra det enklare för barn att delta i samhällslivet och det demokratiska livet.
  • Barns rätt att förverkliga sin fulla potential oavsett social bakgrund. Kommissionen vill inrätta en europeisk barngaranti för att bekämpa fattigdom och social exkludering hos barn. Strategin vill också hantera den psykisk ohälsan och bidra till att stödja nyttig och hållbar skolmat inom EU. Man vill även se bättre standarder för förskoleverksamhet och barnomsorg, och bygga upp inkluderande utbildning av god kvalitet.
  • Barns rätt att inte utsättas för våld. Kommissionen föreslår lagstiftning för att bekämpa könsrelaterat våld och våld i hemmet, och lägger fram rekommendationer för att förhindra skadliga sedvänjor riktade mot kvinnor och flickor. Medlemsstaterna uppmanas att bygga upp integrerade system för skydd av barn, och skärpa åtgärderna mot våld i skolor. 
  • Barns rätt till ett barnvänligt rättsväsende. Detta avsnitt omfattar och vill säkerställa att barn skyddas i situationer där barn är brottsoffer, vittne, misstänkt, anklagad för brott, eller part i ett rättsligt förfarande.
  • Barns rätt att tryggt kunna använda internet och utnyttja dess möjligheter. Här presenteras åtgärder som syftar till att skapa en trygg upplevelse på nätet, ta itu med skadligt beteende och ta bort olagligt innehåll.
  • Barns rättigheter runtom i världen. EU stärker sitt åtagande att skydda, främja och förverkliga barns rättigheter globalt och multilateralt. Exempelvis avsätts tio procent av det humanitära biståndet till utbildning i nödsituationer och utdragna kriser.
Flicka med rött hår pratar i megafon.

Den europeiska barngarantin ska främja lika möjligheter

Den europeiska barngarantin syftar till att främja lika möjligheter genom att barn garanteras tillgång till grundläggande service. Medlemsstaterna rekommenderas att ge barn fri och fungerande tillgång till:

  • förskoleverksamhet och barnomsorg – till exempel undvika segregerade klasser;
  • utbildning och skolbaserad verksamhet – till exempel lämplig utrustning för distansundervisning, och skolresor;
  • åtminstone en näringsrik måltid varje skoldag;
  • hälso- och sjukvård – till exempel genom att underlätta tillgången till läkarundersökningar och program för hälsoscreening.

Dessa tjänster bör vara kostnadsfria och lättillgängliga för särskilt utsatta barn, till exempel hemlösa barn, barn med funktionsnedsättning, barn som lever i otrygga familjeförhållanden, barn med migrantbakgrund eller minoritetsbakgrund, eller placerade barn.

UNICEF har haft en aktiv roll

UNICEF har varit aktiv i framtagandet av strategin och framför allt har vi möjliggjort för barn och unga att komma till tals i processen. Mer än 10 000 barn och unga, både inom och utanför EU, har lämnat sina förslag på vad strategin ska innehålla. Förslagen har sammanställts i en rapport som UNICEF, tillsammans med fyra andra barnrättsorganisationer, har hjälpt till att ta fram och presenterat för EU-kommissionen.

UNICEF har också drivit ett antal rekommendationer som vi anser är viktiga att ha med i strategin om den ska bli verklighet för alla barn. UNICEF rekommenderar att strategin ska utformas som ett bindande åtagande för samtliga EU:s institutioner och medlemsstater, för att leverera konkreta resultat.

Vi anser också att EU-kommissionen och EU-parlamentet bör införa särskilda konsultationsprocesser där barn görs delaktiga i beslut som berör dem, ett specifikt årligt budgetmål på minst 25 procent kopplat till barnspecifika åtgärder, och en särskild indikator som kan mäta resultat för barn utifrån EUs långtidsbudget.

Vad händer nu?

Strategin och barngaratin ska nu ses över hos samtliga medlemsstater och förhoppningen är att staterna ska ställa sig bakom och anta förslagen. Regeringarna uppmanas att inom sex månader efter antagandet lägga fram en nationell handlingsplan för hur den ska genomföras.

Kommissionen kommer att övervaka framstegen genom den europeiska planeringsterminen (samordningen av den europeiska politiken) och vid behov utfärda landspecifika rekommendationer.

Genomförandet av EU-strategin kommer att övervakas på EU-nivå och nationell nivå, och kommissionen kommer att rapportera om framstegen vid det årliga EU-forumet för barnets rättigheter.

En utvärdering av strategin kommer att göras i slutet av 2024, där barn är med och deltar. Ett viktigt verktyg för att följa upp och på ett systematiskt sätt se till att barns rättigheter prioriteras både i politiken och budgetar.

Barns rättig­heter måste prio­riteras efter branden i Moria

Över 400 ensam­kommande barn som levde i flykting­lägret Moria på Lesbos har flyttats till grekiska fast­landet efter branden. Ett efter­längtat besked, men fort­farande saknar allt för många barn och familjer skydd.

De barn och familjer som drabbats av branden i flyktinglägret Moria är i akut behov av skydd och stöd. Barn sover utomhus på marken och har förlorat allt. Nu är det långsiktiga lösningar som behövs. 

En kvinna bär en liten flicka bort från branden i flyktinglägret Moria. Tusentals barn och vuxna tvingades fly för sina liv när lägret brann ner för några dagar sedan.

Under flera år före branden har förhållandena i lägret varit en källa till oro. Lägret har varit hem till mer än fyra gånger så många människor som det från början var tänkt för, och det har varit ständiga utmaningar kring hygien och sanitet, brist på grundläggande tjänster och skydd för barn och kvinnor.

UNICEF anser att alla barn, inte bara de ensamkommande, nu ska flyttas till fastlandet där de kan få ordentligt boende och stöd. Tidiga indikationer från europeiska länder som sagt sig vara villiga att förflytta ensamma barn är extremt viktiga, och UNICEF uppmuntrar fler länder att agera.

Grekland kan inte fortsätta att bära det här ansvaret själva. UNICEF fortsätter arbetet för att stötta våra partners i Grekland och de insatser som görs av EU:s medlemsstater för att stärka rättigheterna för barn på flykt. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Tillsammans med partners på plats i Moria arbetar UNICEF för att se till att barnen och deras familjer får mat, vatten och tak över huvudet. Arbetet pågår bland annat med att återförena barn och familjer som separerades under branden, och för att erbjuda psykosocialt stöd till drabbade. 

Direkt efter branden byggde UNICEF tillsammans med partners om ett familjecenter till en plats som ger tillfälligt skydd åt personer med kritiska behov. Mer än 200 utsatta kvinnor och barn får just nu tak över huvudet där.

Läget för barnen är akut. Ge en gåva till vårt katastrofarbete idag:

Jag vill hjälpa

4 000 barn i behov av hjälp efter branden i Moria

Branden i Greklands största flyktingläger Moria har lämnat tusentals barn i behov av akut hjälp. UNICEF står redo att ge omedelbart skydd till barnen. Händelsen är en stark påminnelse om behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa.

HJÄLP BARN PÅ FLYKT

En flicka står i rasmassorna i det nedbrunna lägret Moria.

Tusentals asylsökande på den grekiska ön Lesbos flydde för sina liv när en enorm brand spreds i det överfulla flyktinglägret Moria i natt. UNICEF finns på plats, redo att hjälpa de över 4 000 barn som är i behov av akut hjälp – särskilt de 407 ensamkommande barnen.

Vår högsta prioritet är att säkerställa omedelbart skydd för barnen, och se till att de får mat, vatten och tak över huvudet.

Eftersom covid-19 hade börjat spridas i lägret är det mer komplicerat men mycket viktigt att ge snabb och säker hjälp. Tillsammans med partners har vi byggt om ett familjecenter till en plats som tillfälligt ger skydd åt ensam­kommande barn, gravida kvinnor och andra med kritiska behov – till dess att det finns andra alternativ. Mer än 150 ensam­kommande barn skyddas just nu där.

Händelsen är en stark påminnelse om det akuta behovet av ett gemensamt och fungerande asylsystem inom EU – ett system som respekterar barns rätt till skydd över hela Europa. Sveriges regering bör visa sitt solidariska ansvar och erbjuda skydd till de mest utsatta barnen och deras familjer.

Vill du hjälpa barn på flykt?

Ge en gåva

EU behöver ett tydligare barnrättsperspektiv

I den Europeiska unionen lever idag cirka 100 miljoner barn. Mer än 25 miljoner barn i Europa lever i fattigdom och utanförskap. Arbetet för att stärka barns rättigheter är därför i högsta grad en angelägenhet för EU.

Inför det stundande Europaparlamentsvalet på söndag har vi granskat valmanifesten hos de svenska partier som idag sitter i Europaparlamentet. Gemensamt för samtliga valmanifest är att miljö- och klimatfrågor, ökad brottsbekämpning och vikten av att säkra Europas demokratiska värden tydligt betonas. De frågor som huvudsakligen lyfts är självfallet viktiga, men vi oroas av att diskussionen om barns rättigheter i hög utsträckning lyser med sin frånvaro.

EU behöver involvera barn och göra dem delaktiga, samt visa att de står upp för barns rättigheter.

Barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden och utvecklas till sin fulla potential. Men så ser inte verkligheten ut för alla barn idag – varken i Sverige, Europa eller övriga världen. Ett av EU:s viktigaste uppdrag är att värna demokratiska och mänskliga rättigheter. Barn har dessutom särskilda rättigheter utöver de grundläggande mänskliga rättigheterna, något som måste prioriteras i betydligt högre grad på EU-nivå än vad det gör idag. Barn har rätt till en barndom här och nu, men de är också morgondagens väljare, världsmedborgare och politiska ledare. För att deras tilltro till det demokratiska europeiska samarbetet ska leva vidare behöver EU involvera och göra barn delaktiga, samt visa att de står upp för barns rättigheter.

En av de brinnande frågorna inför EU-valet är den om migration. I vår granskning inför valet framgår att samtliga partier, förutom Sverigedemokraterna, vill arbeta för att EU ska nå gemensamma lösningar inom migrationsområdet. Det ser vi positivt på, men partierna behöver också lyfta hur barns särskilda utsatthet och behov ska prioriteras i samarbetet mellan länder. Vi behöver säkerställa att barn får rätt till skydd oavsett var i Europa de befinner sig. Många barn har fallit offer för bristande samverkan mellan länder. Det har varit särskilt tydligt vad gäller arbete med spårning och efterforskning av familjemedlemmar och familjeåterförening. Många länder har också brustit i registrering av de barn som har anlänt, och i sin skyldighet att tillgodose barnen deras grundläggande rättigheter.

Barn på flykt har rätt att skyddas under hela flyktvägen – från ursprungsland, transitländer till slutdestination.

UNICEF anser att alla barn måste få hjälp och stöd när de är i Europa, och att hållbara lösningar med barnets bästa i fokus ska säkerställas oavsett om dessa lösningar ligger i Europa eller någon annanstans.

Inför det stundande Europaparlamentsvalet den 26 maj har UNICEF Sverige riktat en uppmaning till toppkandidaterna i de partier som idag är representerade i Europaparlamentet, om att bli ”Child Rights Champions”. Att bli en ”Child Rights Champion” innebär att man aktivt tar ställning för barns rättigheter, genom att skriva under det manifest UNICEF tagit fram tillsammans med en rad andra barnrättsorganisationer inom ramen för kampanjen ”Vote for Children”. Mer information om kampanjen hittar du här.

Hittills har fyra kandidater skrivit på, dock endast en av toppkandidaterna. De behöver bli fler. Vi fortsätter att uppmana våra svenska kandidater att ta ställning och aktivt delta i arbetet för att säkerställa barns rättigheter inom det europeiska samarbetet.

Vi vill också uppmana dig att ta ställning genom att rösta på söndag, den 26 maj. Tillsammans kan vi bidra till ett EU som står för stärkta demokratiska värderingar med utgångspunkt i respekt och skydd av grundläggande mänskliga rättigheter, och inte minst barns rättigheter.

Stärkt skydd för barn på flykt inom EU

Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. UNICEF välkomnar policyn om ett heltäckande skydd för barn på flykt och har drivit ett aktivt påverkansarbete för att få till stånd förslaget. Det är särskilt positivt att den omfattar alla barn och därmed sätter barnets rättigheter i fokus oberoende av ursprung eller rättslig status.

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Foto: © UNICEF/Romenzi

En flicka bärs av sin mamma, på flykt från Mosul i Irak. Idag har EU antagit en gemensam policy med syftet att stärka skyddet för barn på flykt. Foto: © UNICEF/Romenzi

Det är första gången som EU-kommissionen antar en policy av detta slag. Den är unik i och med att den omfattar samtliga barn som befinner sig på flykt, asylsökande, migranter, barn i familj och ensamkommande barn. Policyn har tagits fram mot bakgrund av att man upptäckt många luckor i de existerande skyddssystemen för barn som av olika anledningar befinner sig på flykt. Många barn har fallit mellan stolarna i och med olika länders regelverk och bristande samverkan mellan länder. Detta har varit särskilt tydligt vad gäller arbete med spårning och efterforskning av familjemedlemmar och familjeåterförening. Många länder har också brustit i registrering av de barn som anlänt och brustit i sin skyldighet att tillgodose barnen sina grundläggande rättigheter. Barn på flykt ska genom förslagen i policyn skyddas under hela flyktvägen- från ursprungsland, transitländer till slutdestination.

Här är exempel på några av de åtgärder som föreslås:

  • Fånga upp barnen genom att tidigt registrera dem och utreda deras omedelbara och långsiktiga behov.
  • Aktivt spåra familjemedlemmar och främja familjeåterförening.
  • Utbyta information mellan länder och gemensamt motverka att barn avviker och försvinner.
  • Förbättra mottagandet av barn och bistå med tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård och psykosocialt stöd.
  • Inte frihetsberöva barn på flykt utan istället placera dem på adekvata boenden t.ex. familjehem.
  • Skyndsamt bistå barn med ett ombud eller god man som kan stödja och företräda dem.
  • Anta ett helhetsperspektiv vid åldersbedömningar med fokus integritet och värdighet.
  • Prioritera asylansökningar från barn och hantera deras ärenden skyndsamt.
  • Främja hållbara lösningar så som lagliga vägar, stärkt utvecklingsbistånd, barnkonsekvensanalyser vid avslagsbeslut och återvändande samt social inkludering.

Policyn är inte juridiskt bindande men utgör ändå ett viktigt och starkt ställningstagande från EU och alla medlemsstater i arbetet att stärka skyddet för barn på flykt. Det blir en betydelsefull grund och utgångspunkt i det pågående arbetet med gemensamt asylsystem och andra direktiv och lagförslag som utvecklas inom EU på området.

Läs policyn in sin helhet här.

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Barnens bästa måste komma i främsta rummet

Enligt avtalet mellan Turkiet och EU har flyktingar och migranter nu börjat skickas tillbaka från Grekland till Turkiet. I dagsläget sitter mer än 22 000 barn på flykt fast i Grekland. Framtiden är osäker och vissa barn har till och med tagits i förvar sedan avtalet började gälla förra månaden.

Barn och deras familjer väntar i kö vid mottagningscentret i Idomeni, Grekland. Foto: © UNICEF/Georgiev

Barn och deras familjer väntar i kö vid mottagningscentret i Idomeni, Grekland. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF välkomnar en ny grekisk lag som trädde i kraft den 4 april. Lagen innebär att särskilt utsatta grupper – som ensamkommande barn, barn med funktionsnedsättningar, personer som särskilt utsatts för trauman, gravida och nyförlösta kvinnor – kan undantas från att skickas tillbaka. Men ännu mer måste göras.

Greklands kapacitet för att ta hand om ensamkommande barn har överansträngts. Det finns inte tillräckligt med boenden för barnen och många tas därför i ”tillfälligt skyddsförvar” – vilket i verkligheten innebär låsta anläggningar vid mottagningscenter eller polisstationer.

– UNICEF är oroade över att vissa barn hålls fängslade på detta sätt, säger Marie Poirier, UNICEFs särskilda koordinator för flyktingkrisen i Europa. Att fly från krig är aldrig ett brott.

UNICEF trycker på för att alla barn ska få sina grundläggande rättigheter tillgodosedda. Barn har rätt till ett bra boende, sjukvård och skydd mot människohandel och utnyttjande.

– Man måste ta hänsyn till barnets bästa, i alla beslut som rör barn, säger Marie-Pierre Poirier. Barnen måste få en möjlighet att komma till tals. Beslut som tas för snabbt kan leda till att barn skickas tillbaka till skräckfyllda och våldsamma förhållanden.

Ensamkommande barn är bland de mest utsatta och utgör omkring tio procent (cirka 2 000) av alla barn på flykt i Grekland. Men alla registreras inte.

UNICEF fortsätter arbetet för att hjälpa barn och familjer på flykt, och våra partners fanns på plats när de första båtarna återvände från Grekland under veckan. I Turkiet bor för närvarande mer än 2,7 miljoner syriska flyktingar.

UNICEF påminner alla stater om deras skyldighet att skydda barnen och ta hänsyn till barnens bästa när man beslutar om deras framtid. Läs vår tidigare kritik mot avtalet mellan EU och Turkiet.

UNICEF finns på plats för barnen i konfliktdrabbade länder, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

Avtalet mellan EU och Turkiet oroar

I slutet av förra veckan fick vi höra att EU:s medlemsländer och Turkiet nu enats om ett avtal gällande flyktingmottagandet i Europa. Igår ska det ha trätt i kraft. UNICEF ser nu med oro på hur det slutgiltiga avtalet formulerats, särskilt när det gäller barns rättigheter.

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni, Grekland. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar tusentals barn på flykt på en osäker framtid. Foto: © UNICEF/Georgiev

En liten pojke blir buren längs tågspåret i Idomeni. Här på gränsen mellan Makedonien och Grekland väntar tusentals barn på flykt utan att veta var de ska få ta vägen. Foto: © UNICEF/Georgiev

UNICEF har på många olika nivåer arbetat aktivt med att försöka säkerställa att barns särskilda behov och rättigheter garanteras i avtalet. Men trots att avtalet visar på allvarliga konsekvenser för barn har man inte särskilt beaktat barns särskilda rättigheter.

Som avtalet ser ut nu riskerar det att leda till att barn kan tvingas återvända, till en osäker framtid som kan vara mycket skadlig för dem. Som ett exempel är alla människors rätt till en individuell asylprövning inte säkerställd och principen om ”non-refoulement” (det vill säga rätten att inte bli tillbakavisad till ett land där ens liv eller frihet är i fara) inte heller garanterad.

UNICEF kräver en överenskommelse som respekterar internationell rätt och sätter barnets bästa och rättigheter i fokus:

  • Alla barn måste ha rätt att söka asyl och få sina individuella asylskäl prövade
  • Ett barn – oberoende av dess skyddsstatus – ska aldrig skickas tillbaka till ett land om ett sådant beslut strider mot barnets rättigheter
  • Alternativa lagliga och säkra vägar måste fortsatt prioriteras i EU:s flyktingpolitik

Fortfarande finns för många frågetecken i avtalet för att det ska vara juridiskt hållbart och praktiskt genomförbart. Till exempel är frågan kring asylsökandes möjlighet att få en rättvis prövning av sina asylskäl i Grekland starkt ifrågasatt. Kvalificerad personal saknas fortfarande och beslut kring vem som ska bistå med personal och övrigt administrativt stöd kvarstår, liksom när och hur det ska ske.

Det har inte heller bekräftats hur man ska se till att barns särskilda behov och rättigheter i asylprocessen kan tillgodoses, då det är stor brist på personal med barnkompetens och många barn lämnas i stor utsatthet. Detta trots att över 40 procent av de människor som befinner sig på flykt mot Europa är barn.

EU måste visa ett gemensamt ansvar och politisk vilja att lösa flyktingfrågan med mänskliga rättigheter och internationell rätt som grund. Barnkonventionen gäller också i kris- och konfliktsituationer och är juridiskt bindande för samtliga EU-länder och Turkiet. Den bör därför användas som ett redskap i genomförandet för att säkerställa att barns särskilda behov och rättigheter respekteras.

UNICEF finns på plats för barnen i konfliktdrabbade länder, i flyktingläger och längs flyktvägen. Men mer hjälp behövs. Var med och kämpa för barn på flykt, ge en gåva nu.

Tio konkreta förslag till EU för barn på flykt

Tillsammans med ett 50-tal andra internationella organisationer uppmanar UNICEF EU att ha ett barnrättsperspektiv i migrationspolitiken. Vi har tagit fram tio konkreta förslag som måste omsättas i praktisk handling. Detta kräver politiskt ledarskap och vilja.

  • Beakta barnets bästa i besluten.
  • Tillgodose barnets omedelbara behov av omvårdnad vid mottagandet.
  • Se till att alla barn har tillgång till hälsovård, skolgång och boende tillsammans med sin familj.
  • Upprätta ett skyddssystem som omfattar alla barn.
  • Se till att inget barn tas i förvar.
  • Låt familjer vara tillsammans.
  • Rädda liv på land och till havs.
  • Öppna lagliga vägar in i EU för asylsökande.
  • Försäkra att inget barn utvisas till ett land där det finns risk för brott mot mänskliga rättigheter.
  • Ge barn tillgång till en rättssäker asylprocess.

Under januari till augusti i år har närmare 175 000 barn sökt asyl i EU, det vill säga var fjärde asylsökande är ett barn. Statistik saknas för alla de barn som kommer till EU och inte söker asyl eller som lever som papperslösa. Barnen kommer med sina föräldrar, andra anhöriga eller ensamma. De kommer med båt, tåg eller till fots. De är hungriga, trötta och stressade. Ett barn på flykt befinner sig i en farofylld och utsatt situation där risk finns för utnyttjanden, våld och hot.

I veckan är det dags för nya förhandlingar inom EU för att hitta lösningar när det gäller ansvarsfördelning av asylsökande och flyktingar. Samtliga EU-länder har skrivit på barnkonventionen och är därmed skyldiga att följa den. Barnkonventionen innehåller bestämmelser som innebär att alla barn har samma rättigheter oavsett medborgarskap eller uppehållstillstånd, och måste skyddas. Det finns dessutom särskilda rättigheter för barn på flykt, just för att de är särskilt utsatta och sårbara. De har rätt till allt det skydd barnkonventionen ger, inte mindre.

Läs hela brevet till Europeiska unionens råd här.

Rättsligt vakuum för barn till EU-migranter

Barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige befinner sig i ett rättsligt vakuum utanför samhällets skyddsnät. Deras ställning är till och med sämre än papperslösa barns. Det visar en ny rapport från UNICEF som har undersökt det rättsliga läget för dessa barn.

Foto: © Frank Aschberg

Foto: © Frank Aschberg

Barn till så kallade EU-migranter, som till exempel vistas i Sverige för att tigga, behandlas inte bara annorlunda än andra barn i Sverige. Det råder också stor oklarhet och förvirring kring deras rätt till utbildning, hälso- och sjukvård samt socialt skydd och stöd.

Rapporten Vilka rättigheter har barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige? visar på otydliga regler och tolkningar av gällande lagstiftning från myndigheters och beslutsfattares sida. Följden blir att det är högst godtyckligt vilka insatser och stöd som barnen får från exempelvis skola, sjukvård och socialtjänst.

– Vi visste att rättsläget var oklart, men det visade sig att de här barnen i princip helt saknar rättsligt skydd. De befinner sig längst ner i samhället, säger Christina Heilborn, programchef vid UNICEF Sverige.

Forskare vid Barnrättscentrum vid Stockholms universitet har på UNICEF Sveriges uppdrag genomfört granskningen. Där framkommer att till och med barn som är papperslösa i Sverige har starkare och tydligare rättigheter än EU-migranternas barn.

FN:s barnkonvention slår fast att alla barn som vistas i ett land har samma rätt till exempelvis skola, sjukvård och skydd, men trots det finns en överhängande risk för att dessa barn nekas sina grundläggande rättigheter.

– Vi ser en ovilja hos politiker att garantera alla barn samma rättigheter. Det är märkligt med tanke på att det är 25 år sedan Sverige skrev under barnkonventionen, säger Christina Heilborn.

Rapporten pekar på det faktum att EU:s principer om likabehandling och fri rörlighet inte är anpassade efter samhället idag, där ett växande antal fattiga unionsmedborgare kommer till Sverige för att söka försörjning. Därför krävs det lagändringar och politiska ställningstaganden, anser UNICEF Sverige som bland annat föreslår att:

  • Barnkonventionen måste följas så att alla barn får sina rättigheter respekterade.
  • Lagstiftningen måste ändras så att barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet får sina rättigheter tillgodosedda.
  • Kommuner och myndigheter måste få riktlinjer och vägledning för att undvika godtycklig tolkning av gällande rätt, och för att främja likhet inför lagen för alla barn.

Läs hela rapporten här.

Om barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige. Läs mer om barnkonventionen.

UNICEF-seminarium om minderåriga EU-migranter 24/9

Torsdag den 24 september anordnar UNICEF Sverige ett seminarium om vilka rättigheter barn har som lever i Sverige som utsatta EU-medborgare. Samtidigt släpps en rapport som belyser det rättsliga läget för de här barnen i Sverige idag.

En grupp barn som uppmärksammats särskilt på senare tid är barn som är EU-medborgare och som lever i utsatthet i Sverige. Barnens rättsliga ställning är oklar och det råder oenighet kring vilka rättigheter de har. För att få mer kunskap i frågan har UNICEF Sverige gett i uppdrag till Barnrättscentrum på Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet, att ta fram en rapport som belyser det rättsliga läget för dessa barn, sett ur ett barnrättsperspektiv.

Medverkar gör bland annat Martin Valfridsson, nationell samordnare för utsatta unionsmedborgare som vistas tillfälligt i Sverige

Tid: Torsdagen den 24/9 kl 9-11 (Kaffe och smörgås serveras från kl 08.30)
Plats: Sveavägen 9 (ett av Hötorgshusen)

Anmäl dig här, senast 20 september. Var vänlig uppge både namn och organisation vid anmälan. För frågor om seminariet och anmälan, kontakta Therése Quiding: therese.quiding@unicef.se

Rapporten kommer att finnas tillgänglig och delas ut till samtliga deltagare på seminariet.

Varmt välkomma!

Ett öppet brev till statsministern

EU måste agera nu för barn på flykt. Inför EU-förhandlingarna i Bryssel på måndag uppmanar UNICEF Sverige regeringen att fokusera på följande krav för att ge skydd och stöd till barn på flykt.

  • Rädda barns liv genom utökade hjälpinsatser för dem i nöd på havet och på land.
  • Öppna lagliga vägar in till EU såsom humanitära visum, borttagande av transportöransvaret samt större kvoter, så att det finns andra alternativ för barn på flykt än människosmugglare.
  • Följa barnkonventionens bestämmelser och särskilt principen om barnets bästa.
  • Inrätta barnvänliga mottagningscenter med tillgång till sjukvård, psykosocialt stöd, lekmöjligheter och utbildning när barnen anländer.
  • Anlita utbildade specialister med särskild kompetens i barnrättsfrågor för att hjälpa och ge råd till barnen och deras familjer.
  • Hantera asyl- och familjeåterföreningsansökningar skyndsamt och rättssäkert.

Omkring en fjärdedel av de som söker sin tillflykt till Europa i år är barn. Mer än 106 000 barn har sökt asyl i Europa under årets första sex månader – en ökning med 75 procent jämfört med förra året.

Många barn som är på flykt i Europa lever under svåra omständigheter. De är utmattade, uttorkade och hungriga och riskerar att utsättas för övergrepp. Många sover under bar himmel. När vintern närmar sig hotas barnens hälsa, bland annat av sjukdomar som lunginflammation.

Samordnat agerande av EU:s regeringar krävs nu, och vi hoppas att den svenska regeringen initierar ett barnrättsperspektiv när skyddsåtgärder och lösningar diskuteras.

Den här typen av insatser för barn är förankrade i barnkonventionen, som är till för att skydda alla barn oavsett juridisk status, och oavsett var de befinner sig. En konvention som samtliga länder i EU ratificerat och därmed är skyldiga att följa.

Vänliga hälsningar
UNICEF Sverige

Lagändringar krävs för barn på flykt

När statsminister Stefan Löfven nu samlar partiledarna till samtal om den pågående flyktingkrisen har UNICEF Sverige sammanställt ett antal förslag för att stärka barnrättsperspektivet.

  • Rädda barns liv genom utökade hjälpinsatser för dem i nöd på havet och på land.
  • Öppna lagliga vägar in till EU såsom humanitära visum, borttagande av transportöransvaret samt större kvoter, så att det finns andra alternativ för barn på flykt än människosmugglare.
  • Följa barnkonventionens bestämmelser och särskilt principen om barnets bästa.
  • Lagstifta om barnspecifika former av förföljelse, såsom risk för barnäktenskap eller människohandel.
  • Lagstifta om att barn som är omhändertagna av de sociala myndigheterna och vårdas enligt LVU eller socialtjänstlagen inte utvisas utan får stanna i Sverige så länge vården pågår.

UNICEF Sverige arbetar för att barns rättigheter och barnrättsperspektivet ska genomsyra alla politikområden. Vad gäller asyl- och migrationspolitiken anser vi att regeringen och riksdagspartierna måste göra barnkonsekvensanalyser innan beslut fattas.

Pengar från fredspriset går till barn i Pakistan

Fler barn i Pakistan kommer att få gå i skolan. Det blir följden av EU:s beslut att skänka en del av pengarna från Nobels fredspris till UNICEF.

UNICEF är en av fem humanitära organisationer som får dela på de motsvarande tio miljoner svenska kronor som EU fick i samband med mottagandet av årets fredspris.  Förutom prissumman utökar EU dessutom donationen så att den totalt uppgår till 2 miljoner euro.  Pengarna ska användas till utbildningsprojekt i katastrofer.

Katastrofer kan sätta djupa och långvariga spår hos barn – fysiskt, psykiskt och känslomässigt.  Men utbildning hjälper barnen att utveckla färdigheter och värderingar som bygger fred och motverkar konflikter.

De pengar som UNICEF nu får från EU kommer att gå till 3000 barn i Pakistan i åldrarna 3-9 år som går i tältskolor i Khyber Pakhtunkhwa. I stödet till barnen ingår skolmaterial, utbildning av lärare samt psykosocial rådgivning som ska hjälpa barnen att komma över svåra upplevelser.

De övriga organisationer som också får pengar från EU är Norska flyktingrådet, UNHCR, Rädda barnen samt Agency for Technical Cooperation and Development, ACTED.