Gå till innehållet
Laddar…

UNICEF arbetar med familje­åter­förening efter kata­strofen i Indonesien

Dödssiffran efter jordbävningen och tsunamin i Indonesien har nu stigit till nära 2 000 döda. 5 000 rapporteras vara saknade, och enligt myndigheterna är hoppet nu ute om att fler ska hittas vid liv i rasmassorna. För tiotusentals överlevande barn är situationen mycket svår, särskilt då många av dem har separerats från sina familjer.

Rido Saputra, tio år, står framför ruinerna av det som var hans hem. Huset förstördes i tsunamin i Donggala. Foto: © UNICEF/Wilander

Rido Saputra, tio år, står framför ruinerna av det som var hans hem. Huset förstördes i tsunamin i Donggala. Foto: © UNICEF/Wilander

UNICEF och ett team socialarbetare samarbetar med myndigheterna i Indonesien för att snabbt kunna identifiera och återförena ensamma barn med sina familjer. Ju längre ett barn är ensamt desto svårare blir det att hitta barnet, och risken ökar att barnet utsätts för våld, utnyttjande eller människohandel.

I dagarna arbetar vi också med att sätta upp fler barnvänliga trygga platser, ge drabbade barn psykosocialt stöd, sätta upp tillfälliga skolor och leverera skolmaterial. Hittills har 47 skoltält levererats till de drabbade områdena.

Ainun Mardiah, sju år, ler vid en aktivitet tillsammans med UNICEFs team som ger barn som drabbats av katastrofen psykosocialt stöd. Här vid ett skyddscenter i Palu. Här får barnen möjlighet att leka, bearbeta sina upplevelser, och bara vara barn för en stund. Foto: © UNICEF/Wilander

Ainun Mardiah, sju år, ler vid en aktivitet tillsammans med UNICEFs team som ger barn som drabbats av katastrofen psykosocialt stöd. Här vid ett skyddscenter i Palu. Här får barnen möjlighet att leka, bearbeta sina upplevelser, och bara vara barn för en stund. Foto: © UNICEF/Wilander

I den här typen av katastrofer är risken stor att vattenburna sjukdomar sprids. Det finns därför också ett stort behov av produkter för att rena vatten och se till att drabbade barn och vuxna får möjlighet att hålla en god hygien.

Jordbävningen och tsunamin som slog till mot Sulawesi 28 september var den andra katastrofen som drabbade Indonesien på kort tid. Redan i augusti drabbades ön Lombok av flera jordbävningar, och sammanlagt är nu minst 600 000 barn i landet drabbade av katastroferna.

Du kan vara med och rädda barns liv i Indonesien, ge en gåva till vårt katastrofarbete:

Hjälp barnen i Indonesien

 

Oroande att barns utsatt­het för våld inte lyfts av partierna

Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärk­sammar utsatt­heten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straff­bara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandat­period, i januari 2020, blir barn­konven­tionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndig­hets­utövare och andra besluts­fattare måste ge barn­rätts­perspek­tivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets val­rörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget val­mani­fest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter:

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdags­partiernas val­mani­fest för att se var de står. När det gäller familje­åter­förening kan vi konstatera att trots att det råder en polari­serad migrations- och integrations­debatt, där barns rättig­heter får begränsat utrymme, säger Miljö­partiet, Vänster­partiet, Libe­ralerna, Center­partiet och Krist­demo­kraterna ja till att ge alla barn rätt till familje­åter­förening.

Modera­terna, Social­demo­kraterna och Sverige­demokra­terna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Libe­ralerna, Vänster­partiet och Sverige­demo­kraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstat­ligande av skolan. Krist­demo­kraterna däremot tar inte alls upp skol­frågan i sitt val­mani­fest.

Utöver dessa tre frågor finns själv­fallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättig­heter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdoms­psykiatrin, BUP och elev­hälsan. Att nå politiskt enig­het i en så viktig barnrätts­fråga är mycket positivt och kan för­hopp­nings­vis leda till fler överens­kommelser över parti­gränserna.

UNICEF Sverige har inte någon parti­politisk till­hörig­het. Det har inte heller barns rättig­heter. Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare. Efter val­dagen kommer vi att fort­sätta arbeta för att våra krav omsätts i prak­tiken och för att barns rättig­heter sätts i fokus.

Läs UNICEFs valmanifest

 

Alla barn ska ha rätt till familje­åter­förening

Inför valet nästa söndag har UNICEF Sverige valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs. Idag går vi till botten med den första punkten i vårt valmanifest: varför alla barn ska ha rätt att återförenas med sin familj.

Inför valet nästa söndag har UNICEF Sverige valt att fokusera på tre politiska förslag som vi anser är särskilt viktiga att de genomförs. Idag går vi till botten med den första punkten i vårt valmanifest, varför alla barn har rätt till att återförenas med sin familj.

Det finns många frågor inom barnrätts­området och migrations­rätten som är viktiga för att barns rättig­heter fullt ut ska efter­levas i Sverige. Barn har till exempel rätt till en rätts­säker asyl­process, och för en håll­bar varaktig lösning för barn på flykt borde permanenta uppehålls­tillstånd vara en regel snarare än ett undantag.

I den pågående valrörelsen har vi valt att lyfta rätten till familje­återförening som en särskilt viktig fråga. Den står särskilt uttryckt i barn­konventionen och är en mycket viktig rättighet för att barn ska ges rätt att vara med sina föräldrar. Det är en förut­sättning för att få trygghet och skydd samt rätt till liv och utveckling. Så som den svenska migrations­lagstift­ningen ser ut idag har inte alla barn rätt till familje­åter­förening. Det är inte bara inhumant, utan även en kränkning av barns mänskliga rättig­heter.

Enligt barnkonvention har alla barn rätt att leva med sin familj. Barn som separerats från sina föräldrar har rätt att åter­förenas med dem, om det är för barnets bästa. Barn har rätt att få sin ansökan behandlad på ett positivt, humant och snabbt sätt. ”Positivt” innebär inte per automatik att barnet ska få återförenas med föräldern i det land där föräldern är. Det innebär att man vid behand­lingen ska se till barnets bästa, lyssna på barnets åsikt och inte applicera för restriktiva regler för att godkänna ansökan om åter­förening.

Dagens lagstiftning är inte förenlig med barn­kon­ven­tionen eftersom den behandlar barn olika beroende på vilken skydds­status de beviljas vid uppehålls­tillstånd. Idag är det endast de asyl­sökande som beviljas flykting­status som ges rätt till familje­åter­förening. De som i stället får så kallad alternativ skydds­status ges inte rätt till familje­åter­förening.

En stor del av de asyl­sökande som flyr en väpnad konflikt, snarare än att vara för­följda av indi­viduella skäl, beviljas alternativ skydds­status. Det gäller till exempel en stor del av dem som flytt från Syrien och Afghanistan. Alternativt skydds­behövande grundar sig på bestämmelserna i EU:s skydds­grunds­direktiv och har en bredare tolkning, medan flykting­status­förklaringen grundar sig på reglerna i FN:s flykting­konvention med fokus på indi­viduella skäl.

I den tidigare utlännings­lagen gjordes det ingen större skillnad mellan de olika status­begreppen, vad gäller uppehålls­tillstånd och efter­följande rättig­heter. Idag har man valt att göra skillnad vilket vi starkt motsätter oss.

Att inte ge barn rätt att åter­förenas med sin familj strider inte bara mot barn­konven­tionens bestäm­melser. Det ökar även risken att barn i stället söker ille­gala vägar för att åter­förenas med sina föräldrar och närstående, och löper hög risk att hamna i händerna på smugglare eller utnyttjas på andra sätt.

Enligt beräkningar från Interpol försvinner ett av nio barn som befinner sig på flykt. Mörker­talet är stort och siffrorna ger endast en finger­visning om hur situa­tionen ser ut i verklig­heten.

Vi anser därför att:

  • Alla barn ska ha rätt till familje­åter­förening oberoende av skydds­skäl. Det är högst orimligt och diskrimi­nerande att barn som får uppehålls­tillstånd som alternativt skydds­behövande eller som flykting inte har samma rättig­heter att få vara med sin familj.
  • Familjeåter­förenings­ärenden måste priori­teras och hanteras skyndsamt. Före­träde måste ges åt anknytnings­ärenden som berör barn. Ärendena måste hanteras positivt, humant och skyndsamt.

Barns rättigheter har inte någon partipolitisk tillhörighet eller särskild politisk färg. Barns rättigheter är mänskliga rättigheter som ska efterlevas och prioriteras av samtliga politiker och andra beslutsfattare.

Läs UNICEFs valmanifest

Se gärna vår fördjupning om de andra viktiga frågorna i vårt valmanifest:

Vi har även gjort en granskning av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv. Den hittar du här. 

Syskon i Aleppo åter­förena­des med sin familj

Bröderna Zakariya, sex år, och Doha, fem år, förlorade sina föräldrar i våldet i Aleppo, Syrien. Tillsammans med sina fyra syskon överlevde de under två månader i ett förstört hus, innan UNICEF hittade dem och påbörjade arbetet för att återförena barnen med sin släkt.

De sex syskonen sökte tillsammans i rasmassorna efter metallskrot att sälja. De brände bitar av trä för att hålla värmen och trängdes tillsammans i ett rum när de skulle sova.

Zakariya, 6 och Doha, 5, ler tillsammans. Efter fyra månaders sökande lyckades UNICEF hitta brödernas farbror och barnen kunde återförenas med sina släktingar igen. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Zakariya, 6 och Doha, 5, ler tillsammans. Efter fyra månaders sökande lyckades UNICEF hitta brödernas farbror och barnen kunde återförenas med sina släktingar igen. Foto: © UNICEF/Al-Issa

Efter två månader hittades barnen av UNICEFs personal i Aleppo. Barnen var rädda, men hade bara ett önskemål – att få fortsätta vara tillsammans.

Syskonen togs om hand och varje dag, medan de var i skolan, sökte vi efter deras släktingar. Efter fyra månader kom goda nyheter, barnens farbror hade hittats.

Att lyckas spåra släktingar till barn som blivit ensamma är ingen enkel sak, särskilt inte i Syrien – en av världens största humanitära kriser. Men det är värt det för att barn som Zakariya och Doha ska få en chans till återhämtning, och en ljusare framtid tillsammans med sin familj.

Vill du få fler goda nyheter och information om barns situation runt om i världen? Prenumerera på vårt nyhetsbrev:

Jag vill få nyhetsbrev

 

Frågetecken kring migrationspolitiska beslut i regeringens budget

Idag lägger regeringen fram budgeten för 2012. Proposition 2011/12:1 ger två efterlängtade besked för familjer som lever splittrade i olika länder och för barn som inte kunnat gå i skolan i Sverige på grund av att de är papperslösa.

Detta är resultatet efter förhandlingar mellan regeringen och Miljöpartiet som pågått mer eller mindre intensivt sedan den migrationspolitiska överenskommelsen gjordes i mars i år. Stora förhoppningar väcktes då och först nu kommer två av svaren som dessutom inte kommer att börja gälla förrän nästa sommar.

Rätten till familjeåterförening är en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 10). Ett land som Sverige ska behandla ansökningar från splittrade familjer om att återförenas positivt, humant och snabbt. För alla de familjer som lever åtskilda är varje dag en pina. Det är svårt att fokusera på att jobba, studera eller söka jobb om man ständigt är orolig för vad som händer ens son eller dotter som blivit kvar i hemlandet eller i ett annat land.  Längtan och oron gnager sönder kropp och själ. Den politik Sverige hittills fört när det gäller Somalia har varit verklighetsfrämmande. Krav på passhandlingar för att styrka identiteten, från ett land som människor flyr ifrån på grund av krig och kaos, har fått orimliga konsekvenser för enskilda individer. Det är därför mycket välkommet att det nu ska bli möjligt för de ca 1 500 barnen som är kvar i Somalia att få återförenas med sin mamma och/eller pappa som bor i Sverige tack vare DNA-prov och slopat krav på styrkt identitet genom pass.

Men flera frågor är ännu obesvarade;

  • Varför börjar detta inte gälla förrän 1 juli 2012?
  • Vad händer om det är ett adoptivbarn och DNA-prov alltså inte ger svaret på familjeförhållandet?
  • Vad händer med barn från andra länder än Somalia?
  • Vad händer med ensamma och övergivna barn i ett land vars enda släkting finns i Sverige, och svenska formaliakrav gör att minderåriga inte anses behöriga att ansöka om återförening?

Rätten till utbildning är också en mänsklig rättighet enligt barnkonventionen (artikel 28). Dessutom har staten ansvar att se till att den rättigheten uppfylls för alla barn i landet, oavsett medborgarskap, uppehållstillstånd eller om barnet lever gömt eller utan papper (artikel 2). Sverige har fått kritik flera gånger av FN:s barnrättskommitté för att inte respektera rätten till skolgång för alla barn. Förutom den kunskapsmässiga delen av att gå i skolan, handlar det också om en viktig faktor för ett barns psyko-sociala utveckling. För ett barn som dessutom lever i ovisshet och rädsla om vad som ska hända när det gäller vistelsen i Sverige är det viktigt att få någon form av struktur och rutin i vardagen. Vi gläds, liksom dessa ca 3 000 barn och deras föräldrar, över beskedet men vi har hört detta löfte förut och det finns flera obesvarade frågor även här;

  • När börjar rätten till skolgång gälla?
  • Omfattas alla barn?
  • Är det reglerat att polisen inte får söka upp barnen till/från eller i skolan trots ett utvisningsbeslut?

Vi förväntar oss att dessa frågor besvaras inom kort och att de problem vi identifierar får en lösning snarast. Det handlar om varje barns mänskliga rättigheter. Det är ytterst en fråga om politisk vilja.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Gilla att 3000 papperslösa barn får rätt att gå i skolan och 1500 somaliska barn får chans att återförenas med mamma och/eller pappa!