Sedan FN bildades för 75 år sedan har många och stora fram­gångar uppnåtts. Några exempel:

• Hundra­tusen­tals människor får sitt enda mål mat om dagen genom FN:s humani­tära hjälp­sändningar. Miljoner barn har överlevt tack vare FN:s och UNICEFs vaccinations­program.

• FN står för den enda handlings­plan som finns i världen när det gäller jäm­ställd­het. FN sätter tryck på medlems­staterna att genom­föra de här åtagandena för att öka och stärka kvinnors rättig­heter i världen.

• FN har skapat regler, platser och platt­formar för att barn och unga ska få mer plats att uttrycka sig, delta, och komma till tals i frågor som berör dem.

Som FN:s barnfond har UNICEF ett unikt inflytande världen över och kan skapa lång­siktiga föränd­ringar i barns liv. Till­sammans med alla er som är med och kämpar uppnår vi varje år fantastiska resultat för barn världen över.

Men fortsatt står världen inför stora utmaningar, och FN har kanske nu – mer än någonsin tidigare – en avgörande roll att spela för att vi ska kunna hantera och stoppa klimat­föränd­ringarna, ojäm­lik­het och corona­pandemin.

Globala problem behöver globala lösningar, och vi kan bara göra det till­sammans. Tack till alla er som är med och kämpar med oss, för en mer rätt­vis, håll­bar och hopp­full framtid för alla barn.

Det är tredje gången Sverige granskas inom UPR. Syftet är att se hur landet lever upp till sina åtaganden för mänskliga rättigheter och få konkreta rekommendationer på hur arbetet kan förbättras. Granskningen innebär att FN:s medlemsländer noggrant undersöker respektive lands arbete med mänskliga rättigheter och sedan ger varandra rekommenda­tioner till förbättringar, som sedan ska följas upp de kommande fem åren.

UNICEF Sverige har deltagit i processen. Vi har bland annat skrivit en alternativrapport som belyser brister i hur barnkonventionen efterlevs samt gett förslag på rekommenda­tioner kring hur rättigheterna bättre kan följas i praktiken. Vi har fokuserat på att lyfta barn i utsatta situationer och deras bristande möjligheter att få upprättelse när deras rättigheter har kränkts (klagorätt för barn).

Under dagens granskning fick Sverige rekommendationer från 123 länder, och glädjande nog valde många av dem att ge rekommendationer om barns rättigheter i linje med våra förslag. Sverige fick flera rekommenda­tioner om att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté. Många länder belyste också behovet av att stärka arbetet med att bekämpa våld mot barn, stärka mandatet för Barnombudsmannen och barns rättigheter i migrationsprocessen.

Regeringens delegationsledare, jämställdhetsminister Åsa Lindhagen, valde att i sitt inledningstal lyfta barns rättigheter – framför allt barns rätt att bli hörda och vara delaktiga i beslut som rör dem. Stärkt skydd för särskilt utsatta barn, till exempel barn som utsätts för våld, trafficking, och hedersvåld, var också ämnen som belystes. 

Nu har regeringen sex månader på sig att formellt besluta vilka rekommendationer de ska anta, för att sedan göra verklighet av dem.

UNICEF Sverige kommer genom dialog med regeringen att se till att rekommendationerna om barns rättigheter antas. Rekommendationerna är ett viktigt påtryckningsmedel för oss och andra organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter att utkräva ansvar mot regeringen.

Vi måste säkerställa att alla barn i praktiken får sina rättigheter tillgodosedda i enlighet med barnkonventionen.

Ramverket är en överenskommelse om hur vi internationellt kan samarbeta för en mer ordnad och säker migration enligt våra åtaganden i de globala målen. Under de senaste veckorna har ramverket ifrågasatts även i Sverige, av både samhällsdebattörer och politiker, men regeringen har stått fast vid att Sverige ska anta ramverket.

30 miljoner barn tvingas idag lämna sina hem och migrera på grund av våld eller konflikt. Cirka en miljon barn sitter frihetsberövade någonstans i världen på grund av sin migrationsstatus, och en tredjedel av alla offer för människohandel är barn.

Oavsett om barn flyr krig och katastrof eller söker bättre sociala och ekonomiska möjligheter är de särskilt utsatta för våld, sexuellt utnyttjande och socialt utanförskap.

Därför har UNICEF arbetat mycket intensivt med att påverka innehållet i migrationsramverket för att säkerställa att barns särskilda rättigheter lyfts fram. Målet har varit att alla barn, oavsett var de befinner sig, ska erbjudas skydd, vård och stöd, och att barnkonventionen ska följas.

Som ett resultat har det slutgiltiga ramverket betonat att barn i migration är särskilt utsatta och att deras rättigheter behöver tydliggöras och förstärkas. Bland annat har man kommit överens om följande:

• Barn ska oavsett rättslig status eller bakgrund omfattas av det nationella skyddssystemet i det land de befinner sig i.
• Grundläggande rättigheter så som utbildning och hälso- och sjukvård måste garanteras oberoende av var barnet befinner sig.
• Rätten till familjeliv ska främjas.
• Alla länder måste samverka och ta delat ansvar genom gränsöverskridande arbete för att säkerställa att barnets rätt till skydd inte upphör på grund av att barnet förflyttar sig.

Ramverket är inte juridiskt bindande och innehåller inte heller några nya internationella åtaganden. Det är dock en viktig politisk signal och utgångspunkt för internationellt samarbete i globala migrationsfrågor.

Global migration är ett fenomen som alltid har funnits och det finns inget som tyder på att det kommer att minska. Det finns många positiva aspekter av migration samt en del utmaningar. Vad som saknats fram till idag är en global överenskommelse om hur migration ska regleras och bli mer säker och ordnad, både för individen och för staten.

Ramverket har därför lagt stort fokus på internationellt gränsöverskridande samarbete för att bekämpa den irreguljära migrationen, då det inte kan ordnas enbart på nationell nivå. Det är särskilt viktigt framför allt för barn, som utgör en så stor del av den globala migrationen, och oftast faller offer för illegala och osäkra migrationsvägar.

Vill du vara med och hjälpa barn som tvingats lämna sina hem? Köp ett barn på flykt-paket i vår gåvoshop. Du får ett fint gåvobevis att ge bort i julklapp:

Jag vill hjälpa barn på flykt

Ibland känns det som om hela världen brinner och att nya konflikter regelbundet blossar upp. Det är plågsamt att se medias bilder av bombade sjukhus, och barn som längtar tillbaka till den skola de inte längre kan gå till. Då är det extra viktigt att påminna sig om att utvecklingen i världen sedan flera decennier stadigt går framåt i de allra flesta länder.

Men det är också ett faktum att antalet väpnade konflikter ökar igen efter att ha minskat under lång tid. Mer än 100 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp och antalet människor på flykt är rekordhögt. Därför är behovet av en världsorganisation större än någonsin.

I hundratals kriser runt om i världen kämpar FN-organisationer som UNICEF, FN:s utvecklingsprogram och FN:s livsmedelsprogram för att människor ska få sin rätt till mat, vatten och säkerhet uppfylld. Med våra mandat och vår storlek har vi ett unikt inflytande på världens regeringar och makthavare i arbetet med att förverkliga allas lika värde och rättigheter.

Med risk för sina egna liv arbetar UNICEFs personal och våra samarbetspartners dygnslånga arbetsdagar för att till exempel:

• Installera mobila latriner i flyktingläger i Syrien och dess grannländer.
• Köra ut vatten i tankbilar till tyfondrabbade områden.
• Sätta upp mobila näringskliniker för att behandla undernärda barn i områden som drabbas av torka i östra och södra Afrika.
• Vi delar ut vattenreningstabletter och hygienpaket för att hindra spridningen av kolera i Haiti, och sätter upp trygga platser där mammor kan amma i fred och barnen får tillfälle att leka och känna sig trygga.
• I till exempel Jemen sätter vi upp mobila hälsovårdsteam som ger grundsjukvård till barnfamiljer, reparerar vattenreningsverk och ger kontantbidrag till familjer för att de ska kunna köpa livsnödvändiga förnödenheter.
• Vi förhandlar med krigsherrar för att få in nödhjälp till instängda och lidande människor och för att de ska släppa barn som tvingats bli soldater.

Skolbarn som idag ritar fredsduvor i sina klassrum är kanske inte medvetna om allt detta. Men FN:s grund är ändå densamma – ett försvar av de grundläggande mänskliga rättigheterna och vår gemensamma strävan efter en värld utan konflikter och våld, där ingen behöver vara undernärd, utsättas för sexuella övergrepp, giftas bort som barn eller tvingas hoppa av skolan.

Det är så viktigt att vi borde påminna om oss om det varje dag, men framför allt en dag som denna.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

”Varför firade vi inte på gatorna och badade i fontänen på Sergels torg?”. Orden kommer från miljöexperten Johan Rockström och syftar till beslutet inom världssamfundet i slutet av september då de 17 nya globala målen för hållbar utveckling antogs. Det är stort.

Och det som är nytt jämfört med tidigare mål är att de sociala och ekonomiska målen ska nås inom ramen för vad vår planet och vårt klimat klarar av. På UNICEF är vi glada för att vissa känsliga frågor som vi kämpat för kom med. Som till exempel att få ett slut på könsstympning, barnäktenskap, de värsta formerna av barnarbete samt våld och övergrepp mot barn.

Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå målen. Men också globalt samarbete.

I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Många politiska hinder står i vägen för FN:s fredsmäklande arbete. Men inom den sociala utvecklingen görs stora framsteg i det tysta. Jämfört med för 25 år sedan går många fler barn i skolan, färre flickor tvingas gifta sig, många fler har tillgång till vatten och toaletter, många fler barn överlever sina första år i livet och fler kvinnor föder barn med hjälp av utbildad personal.

På Bokmässan i Göteborg i september fick besökarna rösta om vilka tre mål de tycker är viktigast. Ungefär 2 500 personer deltog i omröstningen. Följande blev resultatet:

1. Flest röstade för att öka människors tillgång till vatten och toaletter.
2. Som tvåa kom god utbildning för alla.
3. Trea kom att utrota fattigdom i alla dess former.

Det var också möjligt att rösta på vilka mål som är viktigast för Sverige:

1. Här kom god utbildning för alla i topp.
2. På andra plats kom jämställdhet mellan kvinnor och män.
3. På tredje plats kom en hållbar konsumtion och produktion.

Under högtidliga former antog FN:s 193 medlemsländer i fredags de nya globala utvecklingsmålen. Detta följdes av ett stort firande i New York med bland annat tal av Stefan Löfven och uppträdande av Beyoncé.

Och vi har anledning att fira. Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor, och förhoppningsvis styra in utvecklingen på en hållbar kurs som går mer i linje med vad vår planet klarar av.

Framgångarna med de åtta millenniemålen visar att vi når mätbara framsteg när alla aktörer; regeringar, företag och civilsamhälle strävar mot samma mål. På 25 år har mödradödligheten, barnadödligheten och den extrema fattigdomen halverats och 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten.

De nya utvecklingsmålen är många och mycket ambitiösa, något som det riktats kritik mot. Men för att möta komplexa problem behövs många olika insatser som alla tjänar på att synliggöras och mätas.

För att ytterligare få ned barnadödligheten behöver vi till exempel öka familjers tillgång till vatten och sanitet, förbättra sjukvården, se till att fler flickor och pojkar går ut grundskolan och att ändra diskriminerande attityder mot kvinnor och flickor. Alla dessa områden har fått egna mål, som alltså samverkar med varandra.

De nya målen täcker även in områden som många saknade i millenniemålen: som vikten av en hållbar tillväxt, bredare deltagande i beslutsprocesser, större jämlikhet och att få bort system och attityder som diskriminerar delar av befolkningen.

Vi är också glada för att många av delmålen tydligt anger ambitionen om att alla barns rätt till utbildning, hälsovård, vatten och sanitet, inflytande och skydd från våld och övergrepp ska bli verklighet. Det är i den egna vardagen som barn världen över kommer märka om vi har lyckats eller inte. Om 15 år har vi svaret.

Här kan du läsa mer om målen: unicef.se/vad-vi-gor/de-nya-globala-utvecklingsmalen

200 liter rent vatten per dag. Så mycket konsumerar dagligen varje svensk genom disk, tvätt, dusch, toalettspolning osv. Hur ofta tänker du på vilken lyx det är att ha en i princip obegränsad mängd rent vatten varje dag? Jag gör det alltför sällan. Trots att jag vet att många människor i världen måste gå flera kilometer varje dag för att hämta vatten som inte ens är rent.

Just nu pågår World Water Week i Stockholm som samlar världens experter på området. Människors tillgång till rent vatten i världen har blivit mycket bättre under de två sista decennierna – under denna period fick mer än 2 miljarder fler människor tillgång till rent vatten.

Men fortfarande dör 4500 barn på grund av smutsigt vatten – varje dag året runt. Fortfarande saknar nästan 800 miljoner människor denna rättighet. Alltså alldeles för många.

FNs principer kring rätten till vatten är tydliga. Alla har rätt till vatten som:

1. de har råd till
2. det finns konstant tillgång till
3. är rent, d.v.s. som inte orsakar sjukdomar
4. finns tillgängligt i sådan mängd att det räcker till de grundläggande behoven

Det krävs mer resurser för att nå dessa människor. Utbyggda vattenledningar, fler dammar och brunnar som samlar regnvatten, fler borrade brunnar och större användning av nya tekniska lösningar för att rena vatten. Beslutsfattarna i länderna där behoven finns måste också satsa på att bygga ut vatten- och avloppssystemen i städerna så att de även når människor i slummen.

UNICEF anlitas som vattenexperter över hela världen. Vi arbetar i många länder för att förbättra gamla vattensystem och utveckla nya. Det gäller att hitta smarta tekniska lösningar och billiga metoder som familjer i fattiga länder har råd med och som är enkla att använda och underhålla.

Vi hjälper till att bygga brunnar, pumpar och toaletter samt att utveckla billiga metoder för att samla regnvatten och rena det. Vi utbildar också hälsopersonal och sprider information om vattenhantering.

Rätten till rent vatten gäller alla. Vi i de rikare länderna måste stödja detta arbete genom bistånd och smarta tekniska lösningar.

Vill du hjälpa? Ett av de värst drabbade länderna är Niger. Hjälp oss att ge barnen i Niger rent vatten.

Ett uppskattat inslag på CSF konferensen under Rio + 20 var när barnrättsprinciperna för företag presenterades av de samverkande organisationerna som arbetat fram principerna, UNICEF, FN:s Global Compact och Rädda Barnen.

Med en satsning på barnrättsprinciperna tar UNICEF ett nytt grepp för att förändra nästa generations framtid positivt, genom att inspirera företag att börja arbeta med barnrättsprinciperna för hållbart företagande.

Att påverka barns framtid genom att få företag att agera ansvarsfullt är en spännande investering som när den får effekt kan få en svindlande positiv inverkan för många barn och unga.

Redan förra veckan startade en workshopserie för 12 stora svenska företag med internationell marknad. Dessa företag ska få inspiration och vägledning samt konkreta redskap som stöd för att implementera barnrättsprinciperna i sina verksamheter.  Att dokumentera processen och generöst dela med sig av erfarenheter från ”implementationsresan” är en viktig del i projektet, då dessa företag kommer att bli en pilotgrupp.

Denna pilotsatsning med företag är en del i projektet, Barnrättsprinciperna för företag – i praktiken, som är ett samverkansprojekt mellan Playing for Change och UNICEF med stöd av PostkodLotteriet. Projektet drivs under två år och har som mål är att genom kunskap, verktyg och motivation ge svenska företag bättre förutsättningar att respektera och stärka barns rättigheter genom hela värdekedjan.

/Anna Karin Törnberg
Projektledare Barnrättsprinciper UNICEF Sverige

FN:s barnrättskommitté granskar idag Sveriges regering när det gäller hur den skyddar barn mot människohandel, prostitution och barnpornografi. Alla länder som anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter och dess tilläggsprotokoll granskas regelbundet av FN-kommittén. Nu är det dags för Sverige att för första gången granskas utifrån tilläggsprotokollet om handel med barn.

Barn utnyttjas i människohandeln som varor som köps och säljs. Barnen tvingas till prostitution, tiggeri och stölder. Denna brottslighet finns över hela världen och också i Sverige. Det är en mycket lukrativ bransch och risken för förövarna att upptäckas och straffas är liten. Barnen är lätta att tysta, de är lojala och beroende av de som utnyttjar dem. Barnen ser sig själva sällan som offer utan vet inget annat än att lyda. Det kan därför vara svårt för socialarbetare och polis att upptäcka barnen och skapa förtroende så att barnen berättar vad de varit med om.

Alla barn har enligt såväl socialtjänstlagen som barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll samma rättigheter oavsett om man är svensk medborgare, asylsökande eller offer för människohandel. Men så ser det inte ut i praktiken. Det finns en godtycklighet i systemet som innebär att barn behandlas olika beroende på om man är fast bosatt här eller inte. Ett stöd i arbetet för berörda myndigheter är vår skrift Kan det vara människohandel?.

I samband med regeringens rapport lämnade vi en alternativ rapport till barnrättskommittén för hur tilläggsprotokollet tillämpas. Rapporten kan laddas ner här eller läsas i sin helhet på scribd.

De frågor vi hoppas att FN-kommittén ställer till Sverige är:

• Vad har ni för planer för att öka kunskapen hos myndigheter så att barn som kan vara utsatta för människohandel upptäcks och får stöd?
• Varför finns ingen handlingsplan mot människohandel för alla ändamål, inte enbart prostitution?
• Varför finns ingen särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken?
• Varför vill inte regeringen att barnkonventionen blir svensk lag?

Vi hoppas att regeringen planerar att genomföra insatser så att skyddet för barn som utsätts för människohandel ökar, och att varje barn som upptäcks får den stöd och hjälp han eller hon har rätt till.

Det har regeringen lovat redan vid anslutningen till barnkonventionen år 1990 och tilläggsprotokollet år 2006.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Nu finns äntligen ett konkret lagförslag som innebär att även barn som är papperslösa i Sverige ska få rätt till sjukvård. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. överlämnade idag sitt betänkande Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) till regeringen. UNICEF Sverige välkomnar detta förslag. Barnkonventionen är hur tydlig som helst när det gäller att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras. Därför ska alla barn som befinner sig i ett land ha samma rätt och tillgång till bland annat sjukvård. En vanlig missuppfattning bland både beslutsfattare och allmänhet är att barn i Sverige idag har samma rättigheter. Så är dock inte fallet. Barn delas in i olika kategorier där de som är papperslösa inte har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn. De som är papperslösa har endast rätt till akut sjukvård som de dessutom måste betala för själva. Konsekvenserna av att inte kunna gå till vårdcentralen med sitt barn som har ont i magen kan bli allvarliga för barnet, dramatiska för föräldrarna och kostsamma för samhället.

UNICEF har länge jobbat med frågan och vi är många som kritiserat den svenska regeringen för denna utestängning av vissa barn från sjukvården, däribland FN:s barnrättskommitté i Genève. Det är ytterst angeläget att lagändringen genomförs så snart som möjligt. Barn som lever papperslösa har redan väntat för länge. /Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan, UNICEF Sverige