Gå till innehållet
Laddar…

FN är nu viktigare än någonsin

När det känns som om världen brinner är det viktigt att påminna sig om att utvecklingen sedan länge stadigt går framåt i de allra flesta länder. Samtidigt är behovet av en världsorganisation större än någonsin, skriver UNICEF Sveriges programhandläggare internationell utveckling, Eva Dalekant, på FN-dagen.

Ibland känns det som om hela världen brinner och att nya konflikter regelbundet blossar upp. Det är plågsamt att se medias bilder av bombade sjukhus, och barn som längtar tillbaka till den skola de inte längre kan gå till. Då är det extra viktigt att påminna sig om att utvecklingen i världen sedan flera decennier stadigt går framåt i de allra flesta länder.

Men det är också ett faktum att antalet väpnade konflikter ökar igen efter att ha minskat under lång tid. Mer än 100 miljoner människor är i behov av humanitär hjälp och antalet människor på flykt är rekordhögt. Därför är behovet av en världsorganisation större än någonsin.

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

UNICEF och andra FN-organisationer finns på plats och kämpar för mänskliga rättigheter i katastrofområden runt om i världen. Karin Aaen arbetar för UNICEF i Danmark. Här är hon på plats i Gevgelija med lille Rital som föddes under familjens flykt från Syrien. Foto: © UNICEF

I hundratals kriser runt om i världen kämpar FN-organisationer som UNICEF, FN:s utvecklingsprogram och FN:s livsmedelsprogram för att människor ska få sin rätt till mat, vatten och säkerhet uppfylld. Med våra mandat och vår storlek har vi ett unikt inflytande på världens regeringar och makthavare i arbetet med att förverkliga allas lika värde och rättigheter.

Med risk för sina egna liv arbetar UNICEFs personal och våra samarbetspartners dygnslånga arbetsdagar för att till exempel:

  • Installera mobila latriner i flyktingläger i Syrien och dess grannländer.
  • Köra ut vatten i tankbilar till tyfondrabbade områden.
  • Sätta upp mobila näringskliniker för att behandla undernärda barn i områden som drabbas av torka i östra och södra Afrika.
  • Vi delar ut vattenreningstabletter och hygienpaket för att hindra spridningen av kolera i Haiti, och sätter upp trygga platser där mammor kan amma i fred och barnen får tillfälle att leka och känna sig trygga.
  • I till exempel Jemen sätter vi upp mobila hälsovårdsteam som ger grundsjukvård till barnfamiljer, reparerar vattenreningsverk och ger kontantbidrag till familjer för att de ska kunna köpa livsnödvändiga förnödenheter.
  • Vi förhandlar med krigsherrar för att få in nödhjälp till instängda och lidande människor och för att de ska släppa barn som tvingats bli soldater.

Skolbarn som idag ritar fredsduvor i sina klassrum är kanske inte medvetna om allt detta. Men FN:s grund är ändå densamma – ett försvar av de grundläggande mänskliga rättigheterna och vår gemensamma strävan efter en värld utan konflikter och våld, där ingen behöver vara undernärd, utsättas för sexuella övergrepp, giftas bort som barn eller tvingas hoppa av skolan.

Det är så viktigt att vi borde påminna om oss om det varje dag, men framför allt en dag som denna.

Vill du få löpande information om UNICEFs arbete för barns rättigheter? Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.

Globalt samarbete krävs för att nå målen om en bättre värld

Lördag den 24 oktober firas åter FN-dagen. I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå de nya utvecklingsmålen. Men också globalt samarbete.

Foto: © UNICEF/Hallahan

Foto: © UNICEF/Hallahan

”Varför firade vi inte på gatorna och badade i fontänen på Sergels torg?”. Orden kommer från miljöexperten Johan Rockström och syftar till beslutet inom världssamfundet i slutet av september då de 17 nya globala målen för hållbar utveckling antogs. Det är stort.

Och det som är nytt jämfört med tidigare mål är att de sociala och ekonomiska målen ska nås inom ramen för vad vår planet och vårt klimat klarar av. På UNICEF är vi glada för att vissa känsliga frågor som vi kämpat för kom med. Som till exempel att få ett slut på könsstympning, barnäktenskap, de värsta formerna av barnarbete samt våld och övergrepp mot barn.

Det kommer att krävas enorma resurser, modigt politiskt ledarskap och stora systemförändringar för att nå målen. Men också globalt samarbete.

I år när FN fyller 70 år är det viktigt att påminna om behovet av en samordnande kraft. Många politiska hinder står i vägen för FN:s fredsmäklande arbete. Men inom den sociala utvecklingen görs stora framsteg i det tysta. Jämfört med för 25 år sedan går många fler barn i skolan, färre flickor tvingas gifta sig, många fler har tillgång till vatten och toaletter, många fler barn överlever sina första år i livet och fler kvinnor föder barn med hjälp av utbildad personal.

På Bokmässan i Göteborg i september fick besökarna rösta om vilka tre mål de tycker är viktigast. Ungefär 2 500 personer deltog i omröstningen. Följande blev resultatet:

  1. Flest röstade för att öka människors tillgång till vatten och toaletter.
  2. Som tvåa kom god utbildning för alla.
  3. Trea kom att utrota fattigdom i alla dess former.

Det var också möjligt att rösta på vilka mål som är viktigast för Sverige:

  1. Här kom god utbildning för alla i topp.
  2. På andra plats kom jämställdhet mellan kvinnor och män.
  3. På tredje plats kom en hållbar konsumtion och produktion.

Målen framåt är satta!

Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor. UNICEF välkomnar särskilt de långsiktiga satsningarna på att få ner barnadödligheten och förbättra barns liv.

Under högtidliga former antog FN:s 193 medlemsländer i fredags de nya globala utvecklingsmålen. Detta följdes av ett stort firande i New York med bland annat tal av Stefan Löfven och uppträdande av Beyoncé.

Och vi har anledning att fira. Efter flera år av tuffa förhandlingar har världens ledare enats om 17 mål som kommer att göra livet bättre för miljarder människor, och förhoppningsvis styra in utvecklingen på en hållbar kurs som går mer i linje med vad vår planet klarar av.

Village Vaghpura, Sami Block, Dist. Patan, Gujarat, INDIA. Hardik Momabhai Rabari play with Sheetal Shankarbhai Thakur on slider outside at Anganwadi centre in Patan District, Gujarat.Early years in the life of a child are extremely crucial for the holistic development of a child. Studies show that a failure to offer a stimulating physical and psycho social environment at this stage can have detrimental effects and the poorest and most marginalized are more likely to drop out of primary school when the foundations of school readiness are not strong. To address the growing concern about quality of early education, UNICEF began work in 2009 to develop an Early Childhood Education (ECE) programme in Gujarat with Anganwadi Centres as the focal point. This programme included introduction of Early Childhood Education (ECE) learning kits for Anganwadi Centres (government sponsored child-care and mother-care center), training of Anganwadi workers and development of parenting education materials. This initiative has been instrumental in bringing the focus of Early Childhood Education (ECE) in the Gujarat Right to Education (RTE) rules. The way forward for the Early Childhood Education (ECE) initiative in Gujarat includes expansion and coverage to all Anganwadis of the state and sustenance of quality inputs in terms of learning materials, capacity building of front-line workers. UNICEF India/2013/Dhiraj Singh

Barnen Village och Sami leker tillsammans i Patan, Gujarat, Indien. Foto: UNICEF Indien/Dhiraj Singh

Framgångarna med de åtta millenniemålen visar att vi når mätbara framsteg när alla aktörer; regeringar, företag och civilsamhälle strävar mot samma mål. På 25 år har mödradödligheten, barnadödligheten och den extrema fattigdomen halverats och 2,6 miljarder fler människor fått tillgång till rent vatten.

De nya utvecklingsmålen är många och mycket ambitiösa, något som det riktats kritik mot. Men för att möta komplexa problem behövs många olika insatser som alla tjänar på att synliggöras och mätas.

För att ytterligare få ned barnadödligheten behöver vi till exempel öka familjers tillgång till vatten och sanitet, förbättra sjukvården, se till att fler flickor och pojkar går ut grundskolan och att ändra diskriminerande attityder mot kvinnor och flickor. Alla dessa områden har fått egna mål, som alltså samverkar med varandra.

De nya målen täcker även in områden som många saknade i millenniemålen: som vikten av en hållbar tillväxt, bredare deltagande i beslutsprocesser, större jämlikhet och att få bort system och attityder som diskriminerar delar av befolkningen.

Vi är också glada för att många av delmålen tydligt anger ambitionen om att alla barns rätt till utbildning, hälsovård, vatten och sanitet, inflytande och skydd från våld och övergrepp ska bli verklighet. Det är i den egna vardagen som barn världen över kommer märka om vi har lyckats eller inte. Om 15 år har vi svaret.

Här kan du läsa mer om målen: unicef.se/vad-vi-gor/de-nya-globala-utvecklingsmalen

Rent vatten inte en självklarhet

200 liter rent vatten per dag. Så mycket konsumerar dagligen varje svensk genom disk, tvätt, dusch, toalettspolning osv. Hur ofta tänker du på vilken lyx det är att ha en i princip obegränsad mängd rent vatten varje dag? Jag gör det alltför sällan. Trots att jag vet att många människor i världen måste gå flera kilometer varje dag för att hämta vatten som inte ens är rent.

Just nu pågår World Water Week i Stockholm som samlar världens experter på området. Människors tillgång till rent vatten i världen har blivit mycket bättre under de två sista decennierna – under denna period fick mer än 2 miljarder fler människor tillgång till rent vatten.

Men fortfarande dör 4500 barn på grund av smutsigt vatten – varje dag året runt. Fortfarande saknar nästan 800 miljoner människor denna rättighet. Alltså alldeles för många.

FNs principer kring rätten till vatten är tydliga. Alla har rätt till vatten som:

  1. de har råd till
  2. det finns konstant tillgång till
  3. är rent, d.v.s. som inte orsakar sjukdomar
  4. finns tillgängligt i sådan mängd att det räcker till de grundläggande behoven

Det krävs mer resurser för att nå dessa människor. Utbyggda vattenledningar, fler dammar och brunnar som samlar regnvatten, fler borrade brunnar och större användning av nya tekniska lösningar för att rena vatten. Beslutsfattarna i länderna där behoven finns måste också satsa på att bygga ut vatten- och avloppssystemen i städerna så att de även når människor i slummen.

UNICEF anlitas som vattenexperter över hela världen. Vi arbetar i många länder för att förbättra gamla vattensystem och utveckla nya. Det gäller att hitta smarta tekniska lösningar och billiga metoder som familjer i fattiga länder har råd med och som är enkla att använda och underhålla.

Vi hjälper till att bygga brunnar, pumpar och toaletter samt att utveckla billiga metoder för att samla regnvatten och rena det. Vi utbildar också hälsopersonal och sprider information om vattenhantering.

Rätten till rent vatten gäller alla. Vi i de rikare länderna måste stödja detta arbete genom bistånd och smarta tekniska lösningar.

Vill du hjälpa? Ett av de värst drabbade länderna är Niger. Hjälp oss att ge barnen i Niger rent vatten.

Samverkan över gränser med barnrättsprinciper för hållbart företagande

Ett uppskattat inslag på CSF konferensen under Rio + 20 var när barnrättsprinciperna för företag presenterades av de samverkande organisationerna som arbetat fram principerna, UNICEF, FN:s Global Compact och Rädda Barnen.

Med en satsning på barnrättsprinciperna tar UNICEF ett nytt grepp för att förändra nästa generations framtid positivt, genom att inspirera företag att börja arbeta med barnrättsprinciperna för hållbart företagande.

Att påverka barns framtid genom att få företag att agera ansvarsfullt är en spännande investering som när den får effekt kan få en svindlande positiv inverkan för många barn och unga.

Redan förra veckan startade en workshopserie för 12 stora svenska företag med internationell marknad. Dessa företag ska få inspiration och vägledning samt konkreta redskap som stöd för att implementera barnrättsprinciperna i sina verksamheter.  Att dokumentera processen och generöst dela med sig av erfarenheter från ”implementationsresan” är en viktig del i projektet, då dessa företag kommer att bli en pilotgrupp.

Denna pilotsatsning med företag är en del i projektet, Barnrättsprinciperna för företag – i praktiken, som är ett samverkansprojekt mellan Playing for Change och UNICEF med stöd av PostkodLotteriet. Projektet drivs under två år och har som mål är att genom kunskap, verktyg och motivation ge svenska företag bättre förutsättningar att respektera och stärka barns rättigheter genom hela värdekedjan.

/Anna Karin Törnberg
Projektledare Barnrättsprinciper UNICEF Sverige

Idag granskas Sverige av FN

FN:s barnrättskommitté granskar idag Sveriges regering när det gäller hur den skyddar barn mot människohandel, prostitution och barnpornografi. Alla länder som anslutit sig till FN:s konvention om barnets rättigheter och dess tilläggsprotokoll granskas regelbundet av FN-kommittén. Nu är det dags för Sverige att för första gången granskas utifrån tilläggsprotokollet om handel med barn.

Barn utnyttjas i människohandeln som varor som köps och säljs. Barnen tvingas till prostitution, tiggeri och stölder. Denna brottslighet finns över hela världen och också i Sverige. Det är en mycket lukrativ bransch och risken för förövarna att upptäckas och straffas är liten. Barnen är lätta att tysta, de är lojala och beroende av de som utnyttjar dem. Barnen ser sig själva sällan som offer utan vet inget annat än att lyda. Det kan därför vara svårt för socialarbetare och polis att upptäcka barnen och skapa förtroende så att barnen berättar vad de varit med om.

Alla barn har enligt såväl socialtjänstlagen som barnkonventionen och dess tilläggsprotokoll samma rättigheter oavsett om man är svensk medborgare, asylsökande eller offer för människohandel. Men så ser det inte ut i praktiken. Det finns en godtycklighet i systemet som innebär att barn behandlas olika beroende på om man är fast bosatt här eller inte. Ett stöd i arbetet för berörda myndigheter är vår skrift Kan det vara människohandel?.

I samband med regeringens rapport lämnade vi en alternativ rapport till barnrättskommittén för hur tilläggsprotokollet tillämpas. Rapporten kan laddas ner här eller läsas i sin helhet på scribd.

De frågor vi hoppas att FN-kommittén ställer till Sverige är:

  • Vad har ni för planer för att öka kunskapen hos myndigheter så att barn som kan vara utsatta för människohandel upptäcks och får stöd?
  • Varför finns ingen handlingsplan mot människohandel för alla ändamål, inte enbart prostitution?
  • Varför finns ingen särskild bestämmelse om människohandel med barn i brottsbalken?
  • Varför vill inte regeringen att barnkonventionen blir svensk lag?

Vi hoppas att regeringen planerar att genomföra insatser så att skyddet för barn som utsätts för människohandel ökar, och att varje barn som upptäcks får den stöd och hjälp han eller hon har rätt till.

Det har regeringen lovat redan vid anslutningen till barnkonventionen år 1990 och tilläggsprotokollet år 2006.

/Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan

Papperslösa får rätt till sjukvård!

CC/Immortal Lens (Youssef Hanna)

Nu finns äntligen ett konkret lagförslag som innebär att även barn som är papperslösa i Sverige ska få rätt till sjukvård. Utredningen om vård för papperslösa m.fl. överlämnade idag sitt betänkande Vård efter behov och på lika villkor – en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) till regeringen. UNICEF Sverige välkomnar detta förslag. Barnkonventionen är hur tydlig som helst när det gäller att alla barn har samma rättigheter och att ingen får diskrimineras. Därför ska alla barn som befinner sig i ett land ha samma rätt och tillgång till bland annat sjukvård. En vanlig missuppfattning bland både beslutsfattare och allmänhet är att barn i Sverige idag har samma rättigheter. Så är dock inte fallet. Barn delas in i olika kategorier där de som är papperslösa inte har rätt till sjukvård på samma villkor som andra barn. De som är papperslösa har endast rätt till akut sjukvård som de dessutom måste betala för själva. Konsekvenserna av att inte kunna gå till vårdcentralen med sitt barn som har ont i magen kan bli allvarliga för barnet, dramatiska för föräldrarna och kostsamma för samhället.

UNICEF har länge jobbat med frågan och vi är många som kritiserat den svenska regeringen för denna utestängning av vissa barn från sjukvården, däribland FN:s barnrättskommitté i Genève. Det är ytterst angeläget att lagändringen genomförs så snart som möjligt. Barn som lever papperslösa har redan väntat för länge. /Christina Heilborn, Chef Opinion och påverkan, UNICEF Sverige